Barnhälsovårdens program. Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård
|
|
- Björn Åkesson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 UMEÅ OKTOBER 2014
2
3 Barnhälsovårdens program Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård
4 Varför?
5 Borttagna styrande dokument från Socialstyrelsen
6 Kartläggning visar förändring av svensk barnhälsovård Kornfält R. Survey of the pre-school child health surveillance programme in Sweden. Acta Paediatr Suppl. 2000;89(434):2-7. (Nationell kartläggning 2000 fann små variationer i BHV s utbud) Magnusson, M., Lindfors, A., Tell, J. (2011). Stora skillnader i svensk barnhälsovård. Läkartidningen , nr 35 Wallby, T. (2012). Lika för alla? Social position och etnicitet som determinanter för amning, föräldrars rökvanor och kontakter med BVC. Doktorsavhandling. Uppsala universitet.
7 Ta fram nationella rekommendationer för ett barnhälsovårdsprogram fanns inga Implementera ny kunskap uppdatera Prioritera hälsofrämjande arbetet Likvärdig och jämlik barnhälsovård till var och en efter behov
8 Av vilka?
9 Arbetsgruppers Resultat Skövde Socialstyrelsen. Referensgrupp Rikshandbok Soc regleringsbrev Stockholm BHV-dagar EVELINA Implementerig Arbetsgrupper Karlskrona Vägledning remiss Vägledning
10 Arbetsgrupper - professionen Hälsovägledning Barns utveckling Barn som far illa eller riskerar fara illa Späda och små barns psykiska hälsa Föräldrastöd Familjecentral Medicinskt basprogram Organisation och struktur
11 Evelinaarbetet Medicinska basprogrammet Barns utveckling Hälsovägledning Föräldrastöd Psykisk hälsa Barn som far illa Kvalitet Organisation och struktur Familjecentral Evelinas redaktionsråd Rikshandboken Hela barnhälsovårdsprogrammet inte bara det somatiska Fördjupningssidor baserade på evidens och professionens rekommendation Synsätt skall fungera som de lokala metodböckerna men med länkar till myndigheter etc. Regionalisering Kvalitetssäkras -Uppdateras en gång om året Socialstyrelsen Kunskapsöversikter Rekommendationer Vägledning
12 Stockholm 2013
13 Sammanfattning Vad är nytt i programmet för mig Läkarmedverkan 4 v och 2½ - 3 år betona soc pediatrik Hembesök: 7-9 mån, intensivt hembesökprogram Lekaudiometri Progressiv universialism Universella, Universella +, Universella++ Betoning av teamarbete Uppmärksamma båda föräldrar Barnets livsvillkor Barn-föräldrakontakt Tydliggöra hälsofrämjande arbete
14 Vad behövs för att förverkliga programmet i vårt område? Förankring Resurser Arbetsbeskrivningar Behov av omorganisation Utvärdering av metoder o program, ackreditering Mer externt samarbete Kontakt acceptans av nya program av pol/beställare Utbildning Nationellt samarbete, regionalt o nationell konsensus Samverkan, forts diskussioner, implementering, introduktion, tid, hälsofrämjande data, forskning
15 För vem?
16 Barn Föräldrar Vårdgivare Verksamhetschefer Centrala barnhälsovårdsenheter Beställare Politiker
17 NÄR? Regionalisering Var och en sitt eget program Gemensamt program
18 Gemensamt program Innebär att man har en gemensam grund och strävar mot samma håll Innebär inte att vi slutar utveckla och forska
19 Barnhälsovårdens föränderliga verksamhet : BHV ska utveckla och anpassa sitt arbetssätt till förändringar i samhällsutvecklingen för att möta aktuella och framtida uppgifter inom folkhälsoområdet.
20
21 Målsättningen för arbetet med nya BHVprogrammet Målet med arbetet i Evelina, Socialstyrelsens Vägledning samt Rikshandboken är att bidra till en jämlik och rättvis barnhälsovård av god kvalitet. Det ska också bidra till att stärka användandet av evidensbaserad praktik*.
22 PROPORTIONELL UNIVERSALISM The Marmot Review, 2010 Det finns en social gradient i hälsa ju lägre en persons sociala position är, ju sämre är hans eller hennes ha lsa. Åtgärder skall rikta in sig mot att reducera gradienten i hälsa. Att bara rikta in sig på de mest utsatta kommer inte att reducera ojämlikheten i hälsa tillräckligt. För att reducera den sociala gradienten, måste åtgärder vara universella, men med en omfattning och intensitet som är proportionell till graden av utsatthet. Vi kallar detta proportionell universalism
23
24 Kaffe
25 Hur/Vad?
26 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 stöd för styrning och ledning
27 Samverkan för barns bästa en vägledning om barns behov av insatser från flera aktörer
28 Barn som far illa eller riskerar att fara illa en vägledning för hälso- och sjukvården samt tandvården gällande anmälningsskyldighet och ansvar
29 Vägledning för barnhälsovården
30 Publicerade rapporter
31
32 Kommande rapporter Tillväxtavvikelse som indikator för psykisk och psykosocial ohälsa hos barn och ungdomar - en sammanställning av systematiska översikter Barns matvanor och fysisk aktivitet förklaringsfaktorer. En sammanställning av systematiska översikter. 3 2
33 Vägledning för barnhälsovården Syfte: bidra till utvecklingen av likvärdig barnhälsovård ge kunskap och handledningsstöd för professionella och beslutsfattare bidra till att stärka evidensbaserad praktik Socialstyrelsens Vägledningsdokument publiceras våren 2014
34 Relationen Vägledning för BHV, Evelinaarbetet och (RHB) SoS vägledning ger övergripande beskrivningar och ramar för BHV:s verksamhet...rhb ger konkreta råd för arbetets utförande.
35
36 Redaktionsrådet 4-årsförordnande Ingela Nordmark Lindberg Margaretha Magnusson Margareta Blennow Jet Derwig Kerstin Werner Maria Jansson Katarina Almqvist Johanna Tell Barbro Nilsson Kerstin Johanesson REDAKTÖR Vårdutvecklare BHV-öl BHV-öl BHV-öl Allmänläkare Vårdutvecklare Vårdutvecklare Vårdutvecklare Psykolog Uppsala Stockholm Malmö Västerås Göteborg Borås Karlskrona Luleå Borås
37 När?
38 RIKSHANDBOKEN Uppsala lokala metodbok för bhv
39 Implementering Vi arbetar mot ett gemensamt mål relativt överens Programmet grundar sig på arbetsgruppernas resultat, konsensusdiskussioner och Vägledningen Förankra lokalt Vilken vilja finns? Vilken motivation?
40 FRÅGOR
Barns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya
UMEÅ OKTOBER 2014 Barns psykiska hälsa och språkutveckling Evelinaarbetet och det nya BHV programmet. Björn Kadesjö Jämlik och rättvis barnhälsovård Toni Reuter Kaffe Margaretha Magnusson Fortsättning
Läs merNYA BHV-PROGRAMMET 2015
NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen
Läs merBarnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015
Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 GUNNEL HOLMQVIST, SAMORDNANDE BVC-SJUKSKÖTERSKA ANNA LUNDMARK, BARNHÄLSOVÅRDSÖVERLÄKARE FÖRÄLDRA- och BARNHÄLSAN Kompetenscentrum
Läs merImplementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012
Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap
Läs merNy Vägledning för BHV Implementering. Hösten 2014 Ann-Sofie Cavefors Thomas Arvidsson
Ny Vägledning för BHV Implementering Hösten 2014 Ann-Sofie Cavefors Thomas Arvidsson BVC:s utveckling under 100 år från hälsokontroll problemlösning via till hälsoövervakning generella o riktade åtgärder
Läs merBarnhälsovårdens nya program. Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård
Barnhälsovårdens nya program Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård Borttagna styrande dokument från Socialstyrelsen Kartläggning visar förändring
Läs merNya barnhälsovårdsprogrammet varför, vad, hur och när? Margaretha Magnusson och Margareta Blennow Barnveckan 22 april 2015
Nya barnhälsovårdsprogrammet varför, vad, hur och när? Margaretha Magnusson och Margareta Blennow Barnveckan 22 april 2015 Varför? Inget program 2008-2014 Socialstyrelsen tog bort styrande dokument för
Läs merNy vägledning för barnhälsovården
Ny vägledning för barnhälsovården BHV-DAG, 23 OKTOBER 2014 09:00 Inledning Nya Vägledningen för Barnhälsovården 09:30 3-års besöket: - Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 10:30 Fruktpaus Språktest,
Läs merBHV-programmet i Sverige
BHV-programmet i Sverige Lotta Lindfors Kristin Lindblom Kerstin Johannesson Linda Håkansson Toni Reuter 1 Från mjölkdroppe till BVC 2 Den allmänna och fria spädbarnsvårdens betydelse för hälsa, utbildning
Läs merBarnhälsovård idag; det nationella barnhälsovårdsprogrammet
Barnhälsovård idag; det nationella barnhälsovårdsprogrammet Åsa Lefèvre, Dr Med Vet, leg sjuksköterska, vårdutvecklare Malin Skoog, doktorand, distriktssköterska, vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård,
Läs merVarför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015
Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015 Översikt 1-3v 4v 6-8v 3-5m 6m 8m 10m 12m 18m 2,5-3 år* 4 år 5 år Hem BVC BVC BVC BVC BVC Hem BVC BVC BVC BVC BVC BVC S 2 besök L+S
Läs merVad händer med Evelina?
EVELINA och RIKSHANDBOKEN Tylösand september 2012 1 Vad händer med Evelina? 2 Nytt program inom BHV varför? Det saknas nationella riktlinjer Implementera ny kunskap uppdatera Prioritera hälsofrämjande
Läs merNya BHV-programmet; vad gör psykologen för en jämlik och rättvis vård?
Nya BHV-programmet; vad gör psykologen för en jämlik och rättvis vård? Antonia Reuter & Kerstin Johannesson Nationella konferensen 17 sept 2015 Bakgrund Den röda tråden Promotion Prevention Tvärprofessionellt
Läs merBNP Barnhälsovårdens Nationella Programråd
BNP Barnhälsovårdens Nationella Programråd Antonia Reuter Kristin Lindblom Linda Håkansson Margaretha Magnusson Nationella barnhälsovårdsdagar Luleå 20170906 Bakgrund till 3 års teambesök på BVC Tre års
Läs merBarn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa
Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Enhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård, Region Skåne Fd kommissionär, Malmökommissionen Hälsans bestämningsfaktorer Efter
Läs merFörvaltningsplan 2014 för Rikshandboken i Barnhälsovård
Förvaltningsplan 2014 för Rikshandboken i Barnhälsovård FÖRVALTNINGSPLAN Förvaltningsobjekt Rikshandboken i barnhälsovård Utförare Inera AB Tjänsteansvarig Uppdragstagare Bilagor Ellen Hyttsten Sid 1/10
Läs merNATIONELL MÅLBESKRIVNING
NATIONELL MÅLBESKRIVNING FÖR LÄKARTJÄNSTGÖRING INOM BARNHÄLSOVÅRDEN (BHV) Revidering fastställd i oktober 2018 Av Nationella nätverket för barnhälsovårdsöverläkare i Sverige INNEHÅLL Förord Barnhälsovårdens
Läs merBARNHÄLSOVÅRD dåtid, nutid, framtid
BARNHÄLSOVÅRD dåtid, nutid, framtid Åsa Lefèvre, Dr Med Vet, leg sjuksköterska, vårdutvecklare Malin Skoog, doktorand, distriktssköterska, vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Kunskapsmål: Förståelse
Läs merMånadsbladet NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD. nr 4, april 2014
Månadsbladet nr 4, april 2014 NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD Barn i Sverige har rätt till en likvärdig vård för sin fysiska, psykiska och sociala hälsa oavsett var de bor. Barnhälsovården har en särskilt
Läs merBarnhälsovårdens nationella arbetsgrupper. Nationella barnhälsovårdsdagar Luleå 2017
Barnhälsovårdens nationella arbetsgrupper Nationella barnhälsovårdsdagar Luleå 2017 20170905 Arbetsområde och utvecklingsarbete Implementering barnhälsovårdsprogram Föräldrastöd Enskilt föräldrasamtal
Läs merLADDA NER LÄSA. Beskrivning. Barnhälsovård : att främja barns hälsa PDF ladda ner
Barnhälsovård : att främja barns hälsa PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Margaretha Magnusson. I denna nya och omarbetade 6:e upplaga av Barnhälsovård redovisas aktuellforskning och
Läs merLänsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten
Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten Verksamhetschef Annika Selberg Lundberg annika.selberg-lundberg@norrbotten.se Divisionschef Närsjukvård Chef för verksamhet och utveckling Närsjukvårdsstaben
Läs merI begynnelsen (1935) Läkarundersökningar Allmänna råd Normalreglemente Nytt barnhälsovårdsprogram 2015
I begynnelsen (1935) Nytt barnhälsovårdsprogram 2015 Bernt Alm, barnhälsovårdsöverläkare Normalreglemente 1969 Läkarundersökningar 1969 Allmänna råd 1981 Nya arbetssätt 1981 1 Läkartidningen 2011 Allmänna
Läs merIntroduktionskurs i barnhälsovård våren 2019
Introduktionskurs i barnhälsovård våren 2019 2014 all planering, alla åtgärder ska ha ett barnperspektiv där barnets bästa kommer i främsta rummet, enligt FN:s konvention om barnets rättigheter 1 Barnhälsovårdens
Läs merBarn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa
Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Marie Köhler Verksamhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård Region Skåne Kommissionär i Malmökommissionen Marmotkommissionen
Läs merVäxa tryggt - föräldraskapsstöd i samverkan
Växa tryggt - föräldraskapsstöd i samverkan Arbetet med Växa tryggt är ett steg mot en mer rättvis vård utifrån varje familjs behov och ett sätt att utnyttja den kompetens som finns utan kostsamma investeringar.
Läs merUtökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR
Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR Den första kontakten med familjen Barnmorskemottagningar Familjecentraler Öppna förskolor BVC En viktig roll: Lansera utökade hembesök Ha god
Läs merÄr Barnhälsovården jämlik i Sverige? REDOVISNING AV DEN NATIONELL ENKÄT
Är Barnhälsovården jämlik i Sverige? REDOVISNING AV DEN NATIONELL ENKÄT Arbetsgruppen för Implementering av Barnhälsovårdens nationella program Syfte med enkäten: Mål: Kartläggning av nuläget gällande
Läs merBarnhälsovårdsenheten
Rapport Datum: 2018-01-18 Barnhälsovårdsenheten Verksamhetsplan 2018 Barnhälsovårdsenheten Verksamhetsplan 2018 2018-01-18 Region Örebro län Barnhälsovårdsenheten Datum: 2018-01-18 2 (5) BARNHÄLSOVÅRDSENHETEN
Läs merBarnhälsovård - att främja barns hälsa. Margareta Blennow, Antonia Reuter, Johanna Tell Barnveckan 2016
Barnhälsovård - att främja barns hälsa Margareta Blennow, Antonia Reuter, Johanna Tell Barnveckan 2016 Barnhälsovårdens föränderliga verksamhet BHV ska utveckla och anpassa sitt arbetssätt till förändringar
Läs merBARNHÄLSOVÅRD Möte med kommun/förskola Kristin Lindblom BHV-öl Dalarna nov
BARNHÄLSOVÅRD Möte med kommun/förskola 2016-17 Kristin Lindblom BHV-öl Dalarna nov 2016 1 Barnhälsovårdens föränderliga uppdrag Från ett övergripande somatiskt perspektiv mot ett alltmer psykosocialt och
Läs merHälsofrämjande hembesök och teambesök
Hälsofrämjande hembesök och teambesök Vad säger små barn om HÄLSA? Almqvist, L.,Hellnäs, P., Stefansson,M., Granlund, M. (2006). I can play : young children s perceptions of health. Journal of Pediatric
Läs merÖverenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018
Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018 Tyra Warfvinge Avdelningen för vård och omsorg tyra.warfvinge@skl.se 08-452 79 12 Överenskommelser? Används inom områden som
Läs merHälsofrämjande arbete på BVC
Hälsofrämjande arbete på BVC Jet Derwig, Barnhälsovårdsöverläkare/Utvecklare Ylva Thor, Distriktssköterska/Utvecklare Kunskapscentrum Barnhälsovård, Region Skåne Barnhälsovårdens uppdrag att främja barnets
Läs merBarnhälsovård i Skåne
Barnhälsovård i Skåne Åsa Lefèvre, Dr Med Vet, leg sjuksköterska, vårdutvecklare Malin Skoog, doktorand, distriktssköterska, vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Kunskapsmål: Vad är syftet med
Läs merVerksamhetsbeskrivning
Verksamhetsbeskrivning Psykologer för Mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version Augusti 2011 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,
Läs merPraktik blir statistik. Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne
Praktik blir statistik Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäta hur barn mår? https://vimeo.com/113712017 Hur kan vi använda statistik
Läs merSamarbete förskola barnavårdscentral En nationell enkätundersökning 2019
Tuvans förskola, Härnösand Samarbete förskola barnavårdscentral En nationell enkätundersökning 2019 Svenska OMEP i samarbete med Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet
Läs merBarnhälsovård vid familjecentraler Vad ser vi för effekter?
Barnhälsovård vid familjecentraler Vad ser vi för effekter? Lars Olsson, psykolog/vårdutvecklare, Kunskapscentrum BHV Susanne Sundell, Dr med.vet. Lunds universitet Föreläsningen handlar om: Forskning
Läs merNya barnhälsovårdsprogrammet 12 och 26 maj
Nya barnhälsovårdsprogrammet 12 och 26 maj 8.00 Välkomna. Kort presentation av dagen. Steven Lucas 8.10 Barnens motoriska utveckling 0-5 år: bedömning, avvikelser, insatser och remisskriterier. Kine Johansen
Läs merBeteckning Värde Kodverk Arbetsgr kom Projektgr kom
Utredande aktivitet Mäta kroppslängd Aktivitetskod: Mäta kroppslängd b5560 Aktivitetsbeskrivning: Aktiviteten att mäta kroppslängd kan utföras med två olika metoder: liggande eller stående Patientens ställningstagande
Läs merInsatser från Barnhälsovården
Insatser från Barnhälsovården - vid tidig upptäckt av psykisk ohälsa hos barn (och deras föräldrar). Victoria Laag Leg. psykolog Samordnare/verksamhetsutvecklare Barnhälsovårdens centrala utvecklingsteam
Läs merStatlig styrning med kunskap
Statlig styrning med kunskap hur är det tänkt? BUP-kongress i Uppsala Barbro Thurfjell medicinskt sakkunnig, barn- och ungdomspsykiatri Agenda Socialstyrelsens roll Vad är styrning med kunskap? Rådet och
Läs merFrågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner
Frågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att beskriva hur vården efter förlossning ser ut i Sverige
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Anna Mattsson Projektledare 2017-09-15 Vad är nationella riktlinjer? Underlag för prioriteringar och resursfördelning inom hälso- och sjukvården och
Läs merMotion: Mödravårdscentralernas uppdrag och Barnavårdscentralernas uppdrag
Motion: Mödravårdscentralernas uppdrag och Barnavårdscentralernas uppdrag Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Värnamo
Läs merBarnhälsovårdsenheten
Rapport Datum: 2016-10-19 Barnhälsovårdsenheten Verksamhetsplan 2017 Barnhälsovårdsenheten Verksamhetsplan 2017 2016-10-19 Region Örebro län Barnhälsovårdsenheten Datum: 2016-10-19 2 (5) BARNHÄLSOVÅRDSENHETEN
Läs merGlobalt till lokalt - nya hållbarhetsmål visar vägen?
Globalt till lokalt - nya hållbarhetsmål visar vägen? Familjecentrerat arbetssätt för goda uppväxtvillkor Seminarium 4:6 Onsdag 18maj, klockan 13:15-14:15 Medverkande: Bo Niklasson sektorschef, Göteborgs
Läs merFöräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige
Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: MostPhotos Varför bör vi utveckla stödet till föräldrar? Nationell
Läs merYttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor stöd för styrning och ledning
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Berg Anton Datum 2017-12-29 Diarienummer KSN-2017-3849 Kommunstyrelsen Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor
Läs merHur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv
Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv Margareta Kristenson Professor/överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet/Region Östergötland
Läs merRINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn?
RINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn? Lene Lindberg, Bo Burström, Anneli Marttila, Kristina Burström, Asli Kulane, Madelene Barboza, Johanna
Läs merPresentation av Margaretha Magnusson:
Möte kring State of the art: Inbjudna från BNP, BHVQ, Barnhälsovårdens forskningsnätverk, Rikshandbokens redaktionsråd. Presentationsrunda: Kristin Lindblom barnhälsovårdsläkare Dalarna. BNP. Johanna Tell
Läs merVälkommen till dialogseminarium Varför föräldrastöd under hela barnets uppväxt?
Välkommen till dialogseminarium Varför föräldrastöd under hela barnets uppväxt? Marie Cesares Olsson Utvecklingsledare barn och unga Region Örebro län marie-cesares.olsson@regionorebrolan.se 019-602 63
Läs merBarnhälsov. lsovårdsenheten i Östergötlandtland
Barnhälsov lsovårdsenheten i Östergötlandtland Barnhälsovårdsenheten Östergötland länsövergripande enhet Barnhälsovårdsenhet är organisatoriskt är placerad under Närsjukvården i Östra Östergötland Barnhälsovårdsenhetens
Läs merBHV-aktuellt för Dig som arbetar med barnhälsovård
Månadsblad nr 10-11 november 2017 BHV-aktuellt för Dig som arbetar med barnhälsovård Growth Karlskoga Familjecentral och Vivalla har just avslutat piloten av vår kommande datajournal. Det känns roligt
Läs merSammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad
Anteckning Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad 1. Jämlik vård, SWOT analys Anette Persson, utvecklingsledare, Christina Djäken.
Läs merFamiljecentraler. -det är grejor det
Familjecentraler -det är grejor det Sara Lindeberg, specialistläkare, Enheten för folkhälsa och social hållbarhet, Region Skåne Lars Olsson, leg. Psykolog, Kunskapscentrum för Barnhälsovård, Region Skåne
Läs merStrategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag?
Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag? 1 Vad är en familjecentral En familjecentral innehåller mödrahälsovård,
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Anna Mattsson Projektledare 2016-12-01 Vad är nationella riktlinjer? Underlag för prioriteringar och resursfördelning inom hälso- och sjukvården och
Läs merProtokoll från psykiatriberedningen den 14 januari 2016
1 (4) Protokoll från psykiatriberedningen, 2016-01-14 Protokoll från Västra Götalandsregionen Protokoll från psykiatriberedningen den 14 januari 2016 Tid: 09.30-14.40 Plats: Lokal Banvallen, Gullbergsvass,
Läs merSveriges skolkuratorers förening Fortbildningsdagar 6-7 oktober 2014
Sveriges skolkuratorers förening Fortbildningsdagar 6-7 oktober 2014 Johanna Freed 2014-10-06 Varför en ny vägledning? Professionernas önskemål Skollagen definierar elevhälsan som samlad funktion Uppdrag
Läs merBeredningen för primärvård, psykiatri och tandvård
Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Nicholas Burman Hälso- och sjukvårdsstrateg 046-675 30 66 nicholas.burman@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2018-03-13 Dnr 1800274 1 (5) Beredningen för primärvård,
Läs merS2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut
Regeringsbeslut II:1 2011-06-30 S2011/6353/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till
Läs merFrån att spermien möter ägget till att Anna och Samir börjar förskoleklass
Från att spermien möter ägget till att Anna och Samir börjar förskoleklass Psykolog för mödra- och barnhälsovård Målsättning är att, tillsammans med och via övrig personal inom MHV/BHV, med barnet i fokus
Läs merMånadsbladet KOMPLETTERANDE VACCINATION MOT HEPATIT B. nr 5, maj 2015
Månadsbladet nr 5, maj 2015 KOMPLETTERANDE VACCINATION MOT HEPATIT B I samband med bristen på Pentavac-vaccin har många BVC i länet sedan flera månader använt Infanrix-hexa för alla barn under det första
Läs merBarn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson
Barn som anhöriga Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson Kunskapscentrum för Barnhälsovård Fortbildning Kunskaps- och informationsspridning Stöd till verksamheter Externa föreläsningar Samverkan
Läs merVälkomna! Tema- ledsna och oroliga barn. Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa
Välkomna! Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Tema- ledsna och oroliga barn Skellefteå 19.10 2011 Umeå 20.10 2011 Lycksele 26.10 2011 Program för dagen
Läs merPolitisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden
Läs mer1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016
1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016 2 (5) 5.5 Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett nationellt fastställt barnhälsovårdsprogram med såväl
Läs merDokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Riktlinje Division allmänmedicin 4 11
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Riktlinje Division allmänmedicin 4 11 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Staffan Skogar, barnhälsovårdsöverläkare Mathias Karlsson, områdeschef
Läs merRINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn?
RINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn? Anneli Marttila, Lene Lindberg, Kristina Burström, Asli Kulane, Madelene Barboza, Johanna Mellblom, Kirsi
Läs merAtt möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården
Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning Ett utbildningspaket för barnhälsovården Utbildningspaketet innehåller ett kunskapsstöd två filmer två scenarier en broschyr till föräldrar en studiehandledning
Läs merSamverkan mellan barnhälsovården, medicinska elevhälsan och barn - och ungdomshabiliteringen när det gäller barnoch ungdomshabiliteringens målgrupp
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Barn- och ungdomshabiliteringen 1 8 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Åsa Hedeberg, verksamhetsutvecklare BUH Lena Möller,
Läs merSom. satsning på. Socialstyrelsen. inom. Inom. visass senast den I:4. implementering. Postadress Stockholm
Regeringsbeslut 2012-05-24 I:4 S2012/3905/FS (delvis) Socialdepartementet 106 30 Stockholm Uppdrag om insatser inom området psykisk ohälsa Regeringens beslut Som ett led i regeringens satsning på insatser
Läs merJenni Niska och Elisabet Olofsson
Jenni Niska och Elisabet Olofsson 2014-05-20 Stödja kunskaps- och kvalitetsutveckling av stöd till barn i familjer med missbruksproblem, psykisk ohälsa eller där våld förekommer 19 lokala och regionala
Läs merKan politiken beställa och besluta om effektiva tidiga insatser?
Kan politiken beställa och besluta om effektiva tidiga insatser? SKL:s programberedning barns och ungas hälsa Augusti 2015 - Maj 2017 Kan politiken beställa och besluta om effektiva tidiga insatser???
Läs mer1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård
1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt
Läs merHÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)
Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt
Läs merHälsofrämjande arbete på BVC
Hälsofrämjande arbete på BVC Jet Derwig, Barnhälsovårdsöverläkare Ylva Thor, Distriktssköterska/Vårdutvecklare Kunskapscentrum Barnhälsovård, Region Skåne Barnets hälsa och välbefinnande påverkas av många
Läs merVERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen
VERKSAMHETSPLAN Familjecentralen Verksamhetsåret 2017 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning sid. 3 2. Systematiskt kvalitetsarbete sid. 3 2.1 Vision sid. 3 2.2 Familjecentralernas mål enligt samverkansavtalet
Läs merUppföljningsplan. Sid 1(8) i relation till något annat för att göra enheterna jämförbara.
Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsnämnden UPPFÖLJNINGSPLAN Barnhälsovård BVC Sid 1(8) Uppföljningsplan Syfte Uppföljning syftar till att granska om Vårdgivaren uppfyller kraven i avtalet samt
Läs merRemiss Regional folkhälsomodell
sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete
Läs mer#delabokstart Bokstarts dela dagar torsdag 23 maj
#delabokstart Bokstarts dela dagar torsdag 23 maj 2019-06-12 Dela pass Samverkan -olika former #delabokstart 2019-06-12 Samverkan för läsglädje Region Örebro län #delabokstart 2019-06-12 Samverkan för
Läs merPolitisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden
Läs merUtdrag. Godkännande av en överenskommelse om intensifierat samverkansarbete för barn och ungas psykiska hälsa
Socialdepartementet Utdrag Protokoll I:10 vid regeringssammanträde 2011-06-22 S2006/9394/FS (delvis) S2008/2827/FS (delvis) S2008/7907/FS (delvis) S2011/6057/FS Godkännande av en överenskommelse om intensifierat
Läs merVERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen
VERKSAMHETSPLAN Familjecentralen Verksamhetsåret 2018 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning sid. 3 2. Systematiskt kvalitetsarbete sid. 3 2.1 Vision sid. 3 2.2 Familjecentralernas mål enligt samverkansavtalet
Läs merSocial hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016
Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,
Läs merVERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen
VERKSAMHETSPLAN Familjecentralen Verksamhetsåret 2019 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning sid. 3 2. Uppdraget sid. 3 3. Systematiskt kvalitetsarbete sid. 3 3.1 Vision sid. 3 3.2 Familjecentralernas mål
Läs merFebruari Varför Familjecentral?
Februari 2017 Varför Familjecentral? Föreningen För Familjecentralers Främjandes styrelse har under 2016, på uppdrag av medlemmarna, arbetat fram detta informationsmaterial (power point). Syftet med materialet
Läs merHandlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018
Handlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018 Innehållsförteckning Elevhälsans organisation. 3 Elevhälsans gemensamma arbetsuppgifter..3 Elevhälsans specifika arbetsuppgifter...4
Läs merJämlikt Göteborg en god start i livet
Jämlikt Göteborg en god start i livet Mötesplats IFO 8 november 2018 Nina Åkeson, Ann-Marie Halvorsson, Åsa Fritzson, Hannah Pihlton, Anna Jacobsson Mål: Göteborg ska vara en jämlik stad Göteborgs stads
Läs merVägledning för barnhälsovården
Vägledning för barnhälsovården Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella
Läs merInsatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå
Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå Karin Junehag Källman, Folkhälsomyndigheten Ingrid Ström, Socialstyrelsen Innehåll i vår föredragning Förutsättningar
Läs merJämlik vård. Maria Elgstrand Verksamhetschef Verksamhetsutveckling vård och hälsa. Dagens tema, , Förnamn Efternamn
Jämlik vård Maria Elgstrand Verksamhetschef Verksamhetsutveckling vård och hälsa Dagens tema, 2016-01-01, Förnamn Efternamn Definition: Jämlik hälso- och sjukvård Med jämlik sjukvård menas att vården ska
Läs merRegionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regional Levnadsvanedag för fysioterapeuter och dietister, Skövde 14 11 06 WHO konferens i Ottawa
Läs merLivsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.
Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker
Läs merKunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48
Kunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48 14 december 2017 Standardiserade vårdförlopp SBU PM Kvalitetsregister Socialstyrelsen NSK-s Nationella riktlinjer Programråd Läkemedelsindustrin Föreskrifter
Läs merHur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?
Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Varje år dör 1.600 personer i förtid på grund av ojämlikheter i hälsa. Detta medför ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor en förlust
Läs merVanlig ide om förbättringsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Förbättringskunskap INTRODUKTION. det blir en. Åtgärd förbättring.
Vanlig ide om förbättringsarbete Förbättringskunskap INTRODUKTION HEL 2 2015 ht Barbro Krevers Avdelningen för hälso och sjukvårdsanalys Institutionen för medicin och hälsa Linköpings universitet Det blir
Läs mer