Vad händer med Evelina?

Transkript

1 EVELINA och RIKSHANDBOKEN Tylösand september Vad händer med Evelina? 2 Nytt program inom BHV varför? Det saknas nationella riktlinjer Implementera ny kunskap uppdatera Prioritera hälsofrämjande arbetet Likvärdig och jämlik barnhälsovård till var och en efter behov 1

2 2009 tvärprofessionell grupp med Per Hedman som sammankallande bildades på Evelinadagen satte vi igång arbetet. Kartläggning Magnusson M, Lindfors A, Tell J. Barnhälsovårdsenheter avgör själva oroande att nationellt program saknas. Stora skillnader i svensk barnhälsovård. Läkartidningen nr »... det är lätt att tro att alla barn i Sverige erbjuds likvärdig barnhälsovård enligt ett gemensamt program 4 Höst 2010 i Karlskrona formerades följande grupper: Hälsovägledning Barns utveckling Barn som far illa eller riskerar fara illa Späda och små barns psykiska hälsa Föräldrastöd Familjecentral Medicinskt basprogram Organisation och struktur Kvalitetsuppföljning Socialdepartementet regleringsbrev till Socialstyrelsen som skulle tillse att vägledningar rekommendationer och kunskapsöversikter finns utarbetade och tillgängliggörs och hålls uppdaterade Ett samarbete med Socialstyrelsen startade 2

3 Vill inte överge tanken att Socialstyrelsen skall sätta sin stämpel Ett brev till Socialdepartementet Bakgrund finns inga riktlinjer Vädjan att Socialstyrelsen utifrån regleringsbrevet skulle tillse att vägledningar, rekommendationer och kunskapsöversikter finns utarbetade och tillgängliggörs och hålls uppdaterade Kallade till möte 25 maj 2012 på Socialstyrelsen Sos kan sätta stämpeln på detta men vi (bhv) kan stå för ägandeskapet sade Anders Tegnell Referensgrupp anncharlotte.lindfors gunnel.holmqvist helena.martin johanna.tell kerstin.bergmark leif.ekholm margareta.blennow margaretha.magnusson Maria Jansson marie.blomberg marie.kohler steven lucas penny.fagerberg per.hedman thomas.arvidsson toni.reuter 8 FRAMTIDEN? REDAKTIONSGRUPP Margareta Blennow Johanna Tell Toni Reuter Margaretha Magnusson DE flesta arbetsgruppernas material har kommit in i slutet av 2011 och det sista nu i september. Ett möte i januari, juni och augusti 3

4 Sammanställning/skrivarbetet har startat: Basprogram Vad alla skall få Vad ska vi göra om problem Vad ska vi göra vid allvarliga problem Röda trådar: Barnkonventionen Partnerskap med föräldern Kommunikation delaktighet, empowerment Genus Mångfald Jämlik, likvärdig hälsovård Promotion/prevention lyftas Arbetet tydliggörs genom gradvis stigande insatser som nu benämns (arbetsnamn) som UNIVERSELL (generellt) - för alla PROGRESSIV - för några PROGRESSIV för vissa (förstärkta insatser utanför eller inom BHV) 12 4

5 Hälsovägledning (1A) Huvudsakligt innehåll Vägleda människor till att själva göra hälsosamma val. Fysisk aktivitet Amning Kost Alkohol Nikotin Barnsäkerhet Hälsoplan utarbetas för varje barn Nyheter Tydliggöra olika insatser För alla För några För få BMI mätning vid 4 och 5-5½ år rapporteras Kompetensutveckling avseende kost, fys aktivitet. Fys aktivitet på recept? Behov av ökad dietistkompetens Mer samverkan dietist, sjukgym, förskola 15 5

6 Utveckling (1B) Metodgenomgång och graderat metoderna E= Evidensbaserade metoder och eller empiriska metoder B = Beprövad erfarenhet Enkät - Undersökningar, åtgärder, råd och information olika åldrar Givit förslag på programinnehåll Nyheter: Pappasamtal 8-10 mån 18 mån jollerutveckling införes i uppdaterad manual 1½-3 år läkarbesök för alla Föräldraenkät 1½-4 år (SoS ger förslag) m pilotresultat i Uppsala vid 4 år. Samarbete med förskolan Bedömning av samspel o kommunikation 4 år språkscreening 4 år Nationellt validerat frågeform humörlabilitet, konc, nya frågor m fokus på neuropsyk tillstånd 1-5 år kontakt m förskola BHV-öppenvårdsteam/utredning och omhändertagande Flerspråkighet - hur påverkar det - tid för upptäckt? Kunskap behövs. 18 6

7 Diskuterar: Nyckelåldrar Väga mäta när? Hur ofta Utv bedömn evidens? När läkarbedömn? Fler läkarbesök m högre kvalitet Syn, hörsel när, för alla? Metod för kontakt och samspel Medicinskt basprogram (1F) Förslag på basprogram med kommentarer Nytt: läkarbesöket vid 3-4 veckor pga oupptäckta Missbildn, katarakt, gallvägar Del i BHV s arbete inte bara baserat på evidens för upptäckta avvikelser Läkarbesök vid ca 2-3 år Totalt ant läkarbesök vid 4 v, 5-6 m, 10-12m, 2½-3 år Tidsåtgång Barnläkarkonsult Arbeta sjsk o läkare tillsammans i rummet Nyinvandrade och fosterhemsplacerade barn får betydligt fler besök än basprogram för jämnåriga. Adoptivbarn kan betraktas som nyfödda Barn undersökas avklädda 7

8 Späda och små barns psykiska hälsa (1C) Stora möjligheter att lyfta fram samspelets betydelse, kräver tydligare struktur i basprogrammet, bör beaktas vid samtliga nyckelåldrar. Hitta gyllene ögonblick i varje besök Observera samspel Teamarbete Föräldrasamtal Spädbarnsmassage Föräldragrupper Epds Fråga om våld Utökat hembesöksprogram Barnkonventionen Metoder att fördjupa sig i Ger vi samma utbud till alla? Språk o kulturell bakgrund Socioekonomiskt status Föräldrar med funktionsnedsättning Barn som far illa (1D) Definierat begreppen Barn som far illa och Barn i riskmiljö 8

9 Barnhälsovårdens arbete skall vara utformat för att Främja hälsosamma relationer Förebygga riskförhållanden Tidigt upptäcka o åtgärda misstanke om att barnet far illa Tydliggöra förutsättningar och arbetssätt Länsövergripande/strukturella förutsättningar Generella insatser Riktade insatser Anmälan till socialtjänst Journalföring o sekretess Lagstiftning om barnets rätt t inform o råd/stöd Föräldrastöd (1E) Redovisat grundläggande styrdokument Utgått från Nationell strategi för utvecklat föräldrastöd - En vinst för alla Därifrån tagit Definition, mål, inriktning Givit förslag på BHV s föräldrastödjande arbete 9

10 Anger fyra områden av betydelse 1) Föräldrars öppenhet för förändringar i livet 2) Mötets betydelse 3) Hembesök (generella) 4) BHVs stödjande arena för föräldrar Områden att belysa vidare: kunskap kring empowermen fäders stödbehov hälsosamtal med fokus på förälder främja jämställt föräldraskap, livssituation Familjecentral (1E) Gjort beskrivning av vad familjecentral är mot bakgrund av styrdokument och BHVs ändrade arbetsuppgifter Teamsamverkan, förutsättningar som måste finnas 10

11 Sekretess, informationsöverföring, avtal Arbetsbeskrivning för personal på familjecentral Viktig komponenter i arbetet på familjecentral Arbetsmodeller och uppföljning Organisation o struktur (G2) Anger vision att BVC skall bli länk i hälsokedja MHV-BHV-Elevhälsa Tydliggör målen och kompetensbehov hos personal Resonemang om vårdval och effekter från tre exempel oberoende av privat/offentligt finansierad För o nackdelar m olika organisationsformer 32 Nyheter Ritat förslag, grafisk bild med gruppens förslag Samverkan MHV-BHV-elevhälsa poängteras 33 11

12 Kvalitetsuppföljning (G3) Arbetet med kvalitetsregister är i gång Styrgrupp finns utsedd (Leif Ekholm, Thomas Wallby, Marianne Bergström, Toni Reuter) Pengar ( :-) fr SKL förvaltas av Björn Wettergren Förslag på max 10 indikatorer att ingå i kval register Hur fortsätter arbetet? Redaktionsgruppen sammanställer november Möte i januari med referensgrupp Fortsatt arbete enligt den gröna översiktsskissen med hänvisning till redan befintliga eller ändrade eller nya avsnitt I Rikshandboken. Höstmötet diskutera därefter slutföra! Förslag ägna konferensen åt EVELINA Införas 2014 planera implementering!!

13 EVELINA + RIKSHANDBOKEN = RIKSHANDBOKEN EN FÖRUTSÄTTNING FÖR EVELINA Rikshandboken tillkom på uppdrag av Svenska barnläkarföreningen som också är dess huvudman. Den produceras av Inera AB som ägs av Sveriges kommuner och landsting SKL. Rikshandboken i barnhälsovård ger all personal samma kunskapsbaserade information. Detta skapar förutsättningar för en högkvalitativ och likvärdig barnhälsovård över hela landet. Det har enligt Barnkonventionen varje enskilt barn rätt till. 38 Rikshandboken i barnhälsovård ska användas i det dagliga arbetet av all personal som möter barn och deras familjer på barnavårdcentralen. Slakta egna metodböcker Gå in dagligen på Rikshandboken Rikshandboken vänder sig också till studenter på universitet och högskolor och andra yrkeskategorier inom barnprofessionen

14 Det tvärprofessionella redaktionsrådet består av representanter utsedda av de olika yrkesföreningarna inom barnhälsovården. Redaktionsrådets uppgift är att vara en garant för innehållet i handboken, ha en omvärldsbevakning, utse skribenter och sprida kunskap om Rikshandboken. Geografisk spridning 40 NAMN Startade 3 år Ersättare Övrigt Ingela Lindberg Nordmark Anställd Margaretha Magnusson ordf JohannaTell Marianne Bergström 2001 Pensioneras dec 2012 Barbro Nilsson Anita Elfström 2003 Pensioneras vår 2013 Katarina Almqvist 2005 Kerstin Johannesson 2006 Kerstin Werner 2007 Leif Ekholm 2001 Rikshandboken i barnhälsovård länkar till 1177.se/Tema barn och föräldrar, landstingens webbplats med råd om vård och familjeliv riktat till allmänheten, i mötet med föräldrarna

15 Arbetsgång Text efterfrågas från fältet och nu kommer också Evelina med förslag Författare utses Granskare BHV-granskare Redaktionsrådet ok Texten revideras årligen Samarbete med myndigheter Barnombudsmannen Livsmedelsverket Socialstyrelsen Skolverket SMI MSB barnsäkerhetsråd med 11 myndigheter Folkhälsoinstitutet Användarenkät 15

16 Rikshandboken på gång: MOBILANPASSAD MYNDIGHETER FOKUSOMRÅDEN FÖRDJUPNING REFERENS VIDARELÄSNING REGIONALISERING - utvärdera 46 rikshandboken@inera.se margaretha.magnusson@kbh.uu.se 47 16