Nya barnhälsovårdsprogrammet varför, vad, hur och när? Margaretha Magnusson och Margareta Blennow Barnveckan 22 april 2015

Transkript

1 Nya barnhälsovårdsprogrammet varför, vad, hur och när? Margaretha Magnusson och Margareta Blennow Barnveckan 22 april 2015

2 Varför?

3 Inget program Socialstyrelsen tog bort styrande dokument för barnhälsovården 2008

4 BHV förändrades på 10 år 2000 BHV som erbjöds i landet var i stort sett likvärdig (Kornfäldt R, 2000) BHV visade stora skillnader: varierat antal läkarbesök olika metoder olika remisskriterier hälsofrämjande och förebyggande arbetet fick stå tillbaka universella program nådde de flesta, men insatser nådde inte barn med ökade behov (Magnusson M 2011, Wallby T 2012)

5 Varierat antal läkarbesök, olika metoder och remisskriterier Magnusson M, Lindfors A, Tell J Läkartidningen 2011

6 2010 varierat antal läkarbesök Rek ant läkarbesök per BHV-enhet: 3-5 Rek läkarbesök/ålder/bhvenh

7 Avhandling visade att universella program nådde de flesta, men insatser nådde inte barn med ökade behov Wallby, T. (2012). Lika för alla? Social position och etnicitet som determinanter för amning, föräldrars rökvanor och kontakter med BVC. Doktorsavhandling. Uppsala universitet.

8 Varför? Det finns ny kunskap om. Hälsans bestämningsfaktorer Levnadsvanor (barns livssituation) och motivationsarbete för livsstilsförändringar Effekt av tidig intervention Betydelsen av» förhållningssätt mellan barn/föräldrar och profession (Mötets magi)» relationen mellan barn och föräldrar Barns utveckling och beteende Ändrat föräldraskap med bl.a. ökat informationsutbud, sociala medier, föräldrars delaktighet, ökad ålder, jämställt föräldraskap etc

9 Vårdval behov av styrdokument

10 Vad?

11 Socialstyrelsen (SoS) fick 2010 i sitt regleringsbrev uppdrag av regeringen att ta fram en vägledning för barnhälsovården Publicerades ublikationer2014/

12 Publicerade rapporter från SoS Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 stöd för styrning och ledning Samverkan för barns bästa en vägledning om barns behov av insatser från flera aktörer

13 Barn som far illa eller riskerar att fara illa 2014 en vägledning för hälsooch sjukvården samt tandvården gällande anmälningsskyldighet och ansvar

14 Fler publicerade rapporter

15 Barnhälsovårdens program omfattar Vad = Vägledning Hur = RHB

16 HUR?

17

18 D-vitamin

19 Arbetsinnehåll utan inbördes prioritering Hälsoövervakning Vaccinationer Samtal och föräldrastöd Hembesök Föräldrastöd i grupp Teamarbete Samverkan All planering och alla åtgärder ska ha ett barnperspektiv där barnets bästa kommer i främsta rummet

20 Hälsoövervakning (besök, ej kontroller) Hälsoövervakning innebär att uppmärksamma och följa barns hälsa, utveckling och uppväxtmiljö värdera skydds- och riskfaktorer initiera stöd eller riktade insatser i tidigt skede

21 Barnhälsovårdens nya program innebär att skapa hälsofrämjande möten att göra barn och föräldrar delaktiga att värdera barnets skydds- och riskfaktorer att arbeta i team och samverka att uppmärksamma och ge stöd till barn och familjer med ökade behov

22 När?

23

24 Framtiden?

25 Skyddsfaktorer Barn som får bröstmjölk. - har lägre risk att få öroninfektioner och diarréer - kan få lägre blodtryck, mindre fetma och typ-2 diabetes senare i livet (WHO). - kan ge ökad intelligenskvot och bättre skolresultat (WHO)

26 Riskfaktor Barn som är passiva rökare - har ökad risk för luftvägsinfektioner - öroninflammationer - skrikighet - eksem - plötslig spädbarnsdöd - har ökat behov av sjukhusvård Källa: Socialstyrelsen

27 Riskfaktor Barn med karies Skyddsfaktor Borsta tänderna i mjölktänder kan ge Barn (1 3 år) som borstar tänderna med fluortandkräm minst 1 g/dag har större chans att vara kariesfria vid 3 års ålder än barn med dålig munhygien karies i permanenta tänder Källa: Tandvårdsguiden Källa: SBU rapport 200

28 Riskfaktor Barn med fetma. - riskerar utveckla insulinresistens - blodfettrubbningar - leverpåverkan m.m. - tidig fetma är allvarlig för framtida hälsa åringar med fetma har 4-5 ggr ökad risk att ha fetma som 29- åringar Källa: BORIS

29 Vad mer kan spegla barns hälsa och välbefinnande? Köpkraft Köpkraft definieras som familjens disponibla inkomst i förhållande till försörjningsbördan Disponibel inkomst = de samlade inkomsterna inkl bidrag och med skatter och neg transfereringar fråndragna Källa: Regionplane- och trafikkontoret i Stockholms län

30 Andel barn 0-5 år som lever i familjer med låg köpkraft varierar. Andel (%) 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 7,8 8,1 8,1 9,0 9,4 9,8 9,9 10,5 11,0 11,5 11,8 11,8 12,0 12,6 12,8 13,5 13,7 13,9 14,9 16,1 16,4 21,2 21,5 21,5 22,1 22,4 23,4 24,1 24,1 24,4 24,5 27,7 28,1 28,5 30,9 35,7 40,0 43,5 50,3 59,4 0,0 Täby Vaxholm Nykvarn Danderyd Ekerö Vallentuna Kungsholmen Norrmalm Bromma Lidingö Älvsjö Södermalm Österåker Nacka Värmdö Hägersten-Liljeholmen Östermalm Sollentuna Solna Salem Tyresö Stockholms län Järfälla Upplands Väsby Norrtälje Upplands-Bro Skarpnäck Nynäshamn Haninge Sundbyberg Huddinge Enskede-Årsta-Vantör Sigtuna Farsta Hässelby-Vällingby Botkyrka Södertälje Spånga-Tensta Skärholmen Rinkeby-Kista

31 Vilket samband finns mellan barnfamiljers köpkraft och skydds/riskfaktorer?

32 Andel barn 0-5 år per kommun/stadsdel som tillhör familj med låg köpkraft och andel barn som får bröstmjölk enbart vid 4 månaders ålder (Pearsons linjära korrelationskoefficient r= - 0,80) Andel (%) Täby Danderyd Nykvarn Kungsholmen Norrmalm Ekerö Vallentuna Vaxholm Lidingö Älvsjö Bromma Södermalm Värmdö Österåker Nacka Hägersten-Liljeholmen Östermalm Sollentuna Solna Tyresö Salem Stockholms län Upplands Väsby Järfälla Upplands-Bro Norrtälje Skarpnäck Sundbyberg Haninge Huddinge Nynäshamn Enskede-Årsta-Vantör Farsta Sigtuna Hässelby-Vällingby Botkyrka Spånga-Tensta Södertälje Skärholmen Rinkeby-Kista Låg köpkraft Enbart ammade 4 m

33 Andel barn 0-5 år per kommun/stadsdel som tillhör familj med låg köpkraft och andel barn som är passiva rökare vid en mån (Pearsons linear correlation coefficient r= - 0,87) Andel (%) låg köpkraft Andel (%) barn utsatta för passiv rökning Täby Danderyd Nykvarn Kungsholmen Norrmalm Ekerö Vallentuna Vaxholm Lidingö Älvsjö Bromma Södermalm Värmdö Österåker Nacka Låg köpkraft Utsatt för passiv rökning vid 1 mån Hägersten-Liljeholmen Östermalm Sollentuna Solna Tyresö Salem Stockholms län Upplands Väsby Järfälla Upplands-Bro Norrtälje Skarpnäck Sundbyberg Haninge Huddinge Nynäshamn Enskede-Årsta-Vantör Farsta Sigtuna Hässelby-Vällingby Botkyrka Spånga-Tensta Södertälje Skärholmen Rinkeby-Kista 0

34 Andel barn 0-5 år per kommun/stadsdel som tillhör familj med låg köpkraft och andel treåringar med karies (Pearsons linjära korrelationskoefficient 1 r=0,88) Andel (%) låg köpkraft Andel (%) barn med karies 70 16, , , ,0 8,0 30 6,0 20 4,0 10 2,0 0 0,0 Täby Danderyd Nykvarn Kungsholmen Norrmalm Ekerö Vallentuna Vaxholm Lidingö Älvsjö Bromma Södermalm Värmdö Österåker Nacka Låg köpkraft Andel barn med Karies Hägersten-Liljeholmen Östermalm Sollentuna Solna Tyresö Salem Stockholms län Upplands Väsby Järfälla Upplands-Bro Norrtälje Skarpnäck Sundbyberg Haninge Huddinge Nynäshamn Enskede-Årsta-Vantör Farsta Sigtuna Hässelby-Vällingby Botkyrka Spånga-Tensta Södertälje Skärholmen Rinkeby-Kista

35 Andel barn 0-5 år per kommun/stadsdel som tillhör familj med låg köpkraft och andel fyraåringar med fetma (Pearsons linjära korrelations koefficient 1 r=0,83) Andel (%) låg köpkraft 0 Täby Danderyd Nykvarn Kungsholmen Norrmalm Ekerö Vallentuna Vaxholm Lidingö Älvsjö Bromma Södermalm Värmdö Österåker Nacka Hägersten-Liljeholmen Östermalm Andel låg köpkraft Andel 4-åringar med fetma Linjär (Andel 4-åringar med fetma) Sollentuna Solna Tyresö Salem Stockholms län Upplands Väsby Järfälla Upplands-Bro Norrtälje Skarpnäck Sundbyberg Haninge Huddinge Nynäshamn Enskede-Årsta-Vantör Farsta Sigtuna Hässelby-Vällingby Botkyrka Andel (%) 4-åringar med fetma 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Spånga-Tensta Södertälje Skärholmen Rinkeby-Kista

36 Skydds- och riskfaktorer som speglar förskolebarns hälsa i Stockholms län visar väsentliga skillnader Barn som inte får bröstmjölk är passiva rökare har karies har fetma har ökad risk för ohälsa

37 Andra riskfaktorer som kan äventyra barns hälsa, utveckling och välbefinnande? Föräldrar som är beroende av alkohol eller andra droger Vad gör hälsovården för dessa barn? Ge barn hälsovård efter behov

38 Hälsovård efter behov Vad krävs för att: skapa hälsofrämjande möten? göra barn och föräldrar delaktiga? värdera barnets skydds- och riskfaktorer? arbeta i team och samverka? uppmärksamma och ge stöd till barn och familjer med ökade behov?