Nytt Barnhälsovårds program vad, hur och varför?

Transkript

1 Nytt Barnhälsovårds program vad, hur och varför?

2 Barnhälsovård i ett historiskt perspektiv Utvecklingen under 1900-talet: Social grundtrygghet och utbildning. Ekonomisk utveckling. Bättre sanitära förhållanden. Bättre bostäder. Kamp mot alkohol. Minskat tobaksbruk. Befolkningens hälsa speglar det samhälle vi lever i. Från infektionssjukdomar till vällevnadssjukdomar. Från hög spädbarnsdödlighet till kroniska sjukdomar som drabbar äldre.

3 Hälsovinster Barnadödlighet mycket låg Barnolycksfall minskat Dödlighet av botbara sjukdomar har minskat Vaccinationstäckning >95% Långvariga sjukdomar/handikapp identifieras tidigt

4 Varför nytt program?

5 Inget program Socialstyrelsen tog bort styrande dokument för barnhälsovården 2008

6 BHV förändrades på 10 år År 2000 : BHV som erbjöds i landet var i stort sett likvärdig (Kornfäldt R, 2000). År 2010 BHV visade stora skillnader: varierat antal läkarbesök olika metoder olika remisskriterier hälsofrämjande och förebyggande arbetet fick stå tillbaka universella program nådde de flesta, men insatser nådde inte barn med ökade behov (Magnusson M 2011, Wallby T )

7 Avhandling visade att universella program nådde de flesta, men insatser nådde inte barn med ökade behov Wallby, T. (2012). Lika för alla? Social position och etnicitet som determinanter för amning, föräldrars rökvanor och kontakter med BVC. Doktorsavhandling. Uppsala universitet.

8 Men! BVC som ligger i i Familjecentral utmärker sig! Fler anmälningar till socialtjänst Mer samverkan med socialtjänst Fler riktade föräldrastödsgrupper till föräldrar med utökade behov både på universell och riktad nivå Mer fokus på jämställt föräldraskap tex föräldragrupper med båda föräldrar, fler HBTQ certifierade enheter Fokus på samverkan med fler barnaktörer

9 Vad är nytt?

10 Vägledning från Socialstyrelsen Kunskapsstöd Beslutsstöd Syfte Bidra till en god och jämlik barnhälsovård i hela landet Bidra till att stärka användandet av evidensbaserad praktik inom verksamheterna

11 Socialstyrelsens vägledning ger övergripande underlag och ramar för VAD barnhälsovårdens verksamhet ska innehålla Rikshandboken= Nationell Metodbok för barnhälsovård ger konkreta råd för arbetets utförande- svarar på Hur frågor

12 Nytt nationellt barnhälsovårdsprogram Socialstyrelsen Barnhälsovården Främja barns hälsa och utveckling Fler nivåer - universellt och riktat Hälsofrämjande/sjukdomsförebyggande Tidig upptäckt Syfte: Jämlik barnhälsovård över landet

13

14

15 Nya BHV-programmet innefattar olika insatser Via universella delen av programmet får BHV kunskap om barnet och barnets livsvillkor. Kunskapen kan leda till riktade insatser; vetskap i förväg (ex. barn i familjehem), vetskap som framkommer under besöket. ett barn kan röra sig mellan fälten ljus till mörkgrönt flera gånger Riktade insatser på BVC (gröna översikten): T.ex. utökat föräldrastöd, inkl hembesök, stödsamtal, EPDS samtal, extra läkarundersökningar. T.ex. intensivt hembesöksprogram, remiss till annan vårdgivare, kontakt och samverkan med andra utanför barnhälsovården.

16 Förändrat synsätt Uppmärksamma Barnet i sin familj och miljö Relation professionella - föräldrar förändrad Från kontroll till Partnerskap Öka föräldrars och Barnens! delaktighet och tilltro till sin egen förmåga Empowerment

17 BHV värdegrund vilar på- Barnkonventionen Artikel 24 Varje barn har rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och rätt till Hälso och sjukvård Artikel 3 Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet

18 Barnhälsovårdens föränderliga uppdrag Från ett övergripande somatiskt perspektiv Till ett alltmer psykosocialt och folkhälsoinriktat perspektiv Sjuksköterska som nyckelperson Samverkan Från läkarcentrerade insatser Till teamarbete Hög barnkompetens och socialmedicinsk kunskap

19 Arbetsinnehåll utan inbördes prioritering Hälsoövervakning Vaccinationer Samtal och föräldrastöd Hembesök Föräldrastöd i grupp Teamarbete Samverkan

20 Hälsoövervakning Hälsoövervakning innebär att : Vid varje besök uppmärksamma och följa barns hälsa, utveckling och uppväxtmiljö genom universella hälsobesöken värdera skydds- och riskfaktorer För att i ett tidigt skede initiera stöd eller riktade insatser

21 Skyddsfaktorer Barn som får bröstmjölk. - har lägre risk att få öroninfektioner och diarréer, eksem - kan få lägre blodtryck, mindre fetma och typ-2 diabetes senare i livet (WHO). - minskad risk för drabbas av plötslig spädbarnsdöd kan ge ökad intelligenskvot och bättre skolresultat (WHO)

22 Riskfaktor Barn som är passiva rökare Har ökad risk för : luftvägsinfektioner - öroninflammationer - skrikighet - eksem - plötslig spädbarnsdöd - har ökat behov av sjukhusvård Källa: Socialstyrelsen

23 Riskfaktor : Barn med karies Risk för karies i permanenta tänder Samband med omsorgssvikt!

24 Skyddsfaktor: borsta tänderna med fluor tandkräm Barn (1 3 år) som borstar tänderna med fluortandkräm minst 1 g/dag har större chans att vara kariesfria vid 3 års ålder än barn med dålig munhygien

25 Riskfaktor: Barn med fetma riskerar utveckla insulinresistens Diabetes! blodfettrubbningar,leverpåverkan m.m. Fetma är socialt stigmatiserande redan under barnaåren Långsiktig behandlingseffekt bäst hos yngre barn 3-5 åringar med fetma har 4-5 ggr ökad risk att ha fetma som 29- åringar Källa: Tandvården

26 Vad mer kan spegla barns hälsa och välbefinnande? Köpkraft? Köpkraft definieras som familjens disponibla inkomst i förhållande till försörjningsbördan Disponibel inkomst = de samlade inkomsterna inkl bidrag och med skatter och neg transfereringar fråndragna Källa: Regionplane- och trafikkontoret i Stockholms län

27 Täby Danderyd Nykvarn Kungsholmen Norrmalm Ekerö Vallentuna Vaxholm Lidingö Älvsjö Bromma Södermalm Värmdö Österåker Nacka Hägersten-Liljeholmen Östermalm Sollentuna Solna Tyresö Salem Stockholms län Upplands Väsby Järfälla Upplands-Bro Norrtälje Skarpnäck Sundbyberg Haninge Huddinge Nynäshamn Enskede-Årsta-Vantör Farsta Sigtuna Hässelby-Vällingby Botkyrka Spånga-Tensta Södertälje Skärholmen Rinkeby-Kista Andel barn 0-5 år per kommun/stadsdel som tillhör familj med låg köpkraft och andel barn som får bröstmjölk enbart vid 4 månaders ålder (Pearsons linjära korrelationskoefficient r= - 0,80) Andel (%) Låg köpkraft Enbart ammade 4 m

28 Täby Danderyd Nykvarn Kungsholmen Norrmalm Ekerö Vallentuna Vaxholm Lidingö Älvsjö Bromma Södermalm Värmdö Österåker Nacka Hägersten-Liljeholmen Östermalm Sollentuna Solna Tyresö Salem Stockholms län Upplands Väsby Järfälla Upplands-Bro Norrtälje Skarpnäck Sundbyberg Haninge Huddinge Nynäshamn Enskede-Årsta-Vantör Farsta Sigtuna Hässelby-Vällingby Botkyrka Spånga-Tensta Södertälje Skärholmen Rinkeby-Kista Andel barn 0-5 år per kommun/stadsdel som tillhör familj med låg köpkraft och andel treåringar med karies (Pearsons linjära korrelationskoefficient 1 r=0,88) Andel (%) låg köpkraft Andel (%) barn med karies 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Låg köpkraft Andel barn med Karies

29 Täby Danderyd Nykvarn Kungsholmen Norrmalm Ekerö Vallentuna Vaxholm Lidingö Älvsjö Bromma Södermalm Värmdö Österåker Nacka Hägersten-Liljeholmen Östermalm Sollentuna Solna Tyresö Salem Stockholms län Upplands Väsby Järfälla Upplands-Bro Norrtälje Skarpnäck Sundbyberg Haninge Huddinge Nynäshamn Enskede-Årsta-Vantör Farsta Sigtuna Hässelby-Vällingby Botkyrka Spånga-Tensta Södertälje Skärholmen Rinkeby-Kista Andel barn 0-5 år per kommun/stadsdel som tillhör familj med låg köpkraft och andel fyraåringar med fetma (Pearsons linjära korrelations koefficient 1 r=0,83) Andel (%) låg köpkraft Andel (%) 4-åringar med fetma 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Andel låg köpkraft Andel 4-åringar med fetma Linjär (Andel 4-åringar med fetma)

30 Sammanfattning Frisk- och riskfaktorer som speglar förskolebarns hälsa i Stockholms län visar väsentliga skillnader Barn som inte får bröstmjölk är passiva rökare har fetma har ökad risk för ohälsa Vad kan vården göra? Ge barn hälsovård efter behov

31 Stöd och riktade insatser När det framkommer avvikelser vid en hälsoövervakning gör barnhälsovårdens personal en bedömning för att få ökad kunskap om barnet och dess behov av riktade insatser. Utökad anamnes Hur fungerar barnet hemma i vardagsrutiner? På förskolan tillsammans med andra barn och personal? Hur mår föräldrarna? Har någonting förändrats i familjen? Separationer, arbetslöshet, sjukdom, psykisk ohälsa Ärftlighet, annan medicinsk belastning? Föräldraoro!! Måste tas på allvar Värdera skydds-risk faktorer Barnhälsovården erbjuder insatser när de faller inom barnhälsovårdens åttagande, alt. tar ansvar för remiss till annan verksamhet.

32 Stöd och riktade insatser Ytterligare rådgivande eller stödjande samtal Ytterligare hembesök Kontakt med psykolog för BHV, socionom som kan ge föräldrastödjande samtal Riktad gruppverksamhet Fördjupade samtal om exempelvis levnadsvanor Förmedla kontakt och samverka med andra barn aktörer som socialtjänst, öppen förskolan och förskola tillsammans med föräldrar!! SIP, vårdplanering

33 Tidig upptäckt? - varför?

34 Barnhälsovård - Elevhälsa för förskolan Språk- hörsel Ögon-Syn Tillväxt Utveckling-neurologi Kroppsundersökning Vaccinationer Mat Tandhälsovård Barnsäkerhet Barns miljö

35 Barnhälsovård - Elevhälsa för förskolan Tillväxt - kort/lång/övervikt/undervikt Buk - navelbråck, förstoppning, diarre, magont, allergi Ögon - skelning, trånga tårkanaler, skelning, syn Öron - hörsel, snarkning, tungband, vaxpropar Skelett/muskulatur - tågångare, plattfot, hjulbent Hud - prickar, födelsemärken, storkbett, smultronmärken Vaccinationer, infektioner, egenråd Huvudvärk, sömnsvårigheter, mat, rutiner

36 Barns hälsa och utveckling 80 % har dessa färdigheter- normalvariation Lyssna ALLTID på föräldrars oro! tolkning kan vara fel men observationerna relevanta OCH respektera föräldrarnas uppfattning att barnet inte har en avvikande utveckling även när vi ser tecken på motsatsen

37

38 Olika perspektiv Olika perspektiv och kompetens PSYKOLOGISKT PERSPEKTIV PEDAGOGISKT PERSPEKTIV SOCIALT PERSPEKTIV MEDICINSKT PERSPEKTIV

39 Olika perspektiv Olika perspektiv och kompetens MEDICINSKT PERSPEKTIV

40 Utvecklingsobservation BHV Mål: att upptäcka Språkstörning Autismspektrumsstörning Intellektuell funktionsnedsättning Svår ADHD Neuromuskulära sjukdomar däribland CP Ju yngre barn desto svårare bedömning

41 Vad är vad? ADHD, autism, tics, språkstörning, motoriska eller generella utvecklingsstörningar Överlappar varann i symtom och etiologi Från spädbarnstid/förskoletid Svårt att ställa diagnos tidigt Ett barn kan ha flera diagnoser

42 Språkstörning 5-8 % av barn i förskoleålder Diagnos vanligast 3-4 åå Drabbar uttrycksförmåga/ förmåga att uppfatta tolka verbal info, mfl språkliga domäner Samförekommer ofta med andra funktionsnedsättningar (Hörselnedsättning, ADHD, Autismspektrumstörning etc) Långvarig, ibland livslång påverkan av delaktighet i dagliga livet: Hög risk för läs och skrivsvårigheter i skolåldern Hög risk psykisk ohälsa

43 Cerebral pares rörelsehinder, skada i omogna hjärnan 2/1000 barn Skadan stationär, symtom förändras Indelning: spastiska, dyskinetiska och ataktiska (Spastisk CP vanligast) Med eller utan intellektuell funktionsnedsättning (2/3 är normalbegåvade) Kan ha epilepsi, nedsatt syn och hörsel Kvarstående nyföddhetsreflexer efter 3 mån kan vara tecken på cp-skada Stegrade reflexer, Tonus? Muskelkraft?

44 Neuromuskulära sjukdomar 0.05% Muskelsvaghet eller försenad motorisk utveckling, dålig koordination, snubblighet, trötthet, ortopedisk deformitet, bensmärtor, språk/röst-problem m.m. Vid avvikande anamnes och/eller motorisk utveckling eller avvikande tonus/ reflexmönster barnläkarkonsult.

45 Utvecklingsstörning = Intellektuell funktionsnedsättning 1% Måttlig, svår och djup Märks ofta redan under 1a och 2a levnadsåret: Milstolpar som halva kronologiska åldern, ökad risk för rörelsehinder, autism, epilepsi Lindrig Märks ofta först i 4-6åå försenad tal- språkutveckling, koncentrationssvårigheter, motorisk koordinationsstörning, kognitiva svårigheter

46 ADHD 3-5% av bef Svårigheter att reglera aktivitetsnivån, koncentrera sig, styra impulser Ofta ojämnt fungerande Motoriskt aktiv? STOR normalvariation Ovanligt diagnos före skolstart A Ouppmärksamhet B Hyperaktivitet/impulskontroll C Innebär funktionsnedsättning

47 Autismspektrumstörning 1-2 barn/1000 Symtomdebut före 3åå Utvecklingsavvikelse, livslångt funktionshinder Ofta också utvecklingsstörning och motoriska svårighet Svårigheter -socialt samspel, kommunikation, språk, föreställningsförmåga och stereotypa beteenden

48 Kan själv! Viktigt att själv se barnet utföra de uppgifter som ska prövas Hoppar på hela fotsulan Sparka boll Cirkelklotter Talar 2-3 ordsatser Lyssnar gärna på sagor Enkla roll lekar Benämner och använder föremål

49 Olika perspektiv Olika perspektiv och kompetens MEDICINSKT PERSPEKTIV

50 Olika perspektiv Olika perspektiv och kompetens PSYKOLOGISKT PERSPEKTIV PEDAGOGISKT PERSPEKTIV SOCIALT PERSPEKTIV MEDICINSKT PERSPEKTIV

51 Barnhälsovård- Företagshälsovård för barn? Hur påverkas vardagen? Vad ser vi tillsammans? Vad bär barnet på? Hur kan vi stödja? Hur kan vi göra bättre för barnet?

52 Tidigt stöd i Jönköpings län- samverkan Ingår EJ i vårdval! Renodlad Barnhälsovård Utvidgad språkscreening in samband med 2½ års besöken Spädbarnsenheten Familjecentraler = elevhälsoteam (snart i alla kommuner) Samverkansteam för föräldrar i behov av särskilt stöd under graviditet, förlossning och tidigt föräldraskap Hälsosamtal till alla förstagångsföräldrar Samverkan med alla förskolor i länet universellt- Mitt barn och vid behov riktat

53 Tidig upptäckt tillsammans! BHV-Förskola Central roll för att upptäcka barn som behöver stöd i sin utveckling. Universell Information genom Mitt barn formulär som förskolans personal kan ge om hur man uppfattar barnet i förskolan är mycket värdefull och kan ge aspekter som inte går att få vid en utredning som begränsas till en undersökning på BVC. Ger underlag för vid behov riktad insats genom personlig kontakt

54 Tillsammans med varandra Generella insatser bygger nätverk som håller när vi behöver rikta insatser