barnhälsovård årsrapport

Transkript

1 barnhälsovård barnhälsovård barnhälsovård årsrapport 2013

2 förord Alla barn i Sverige har rätt till kostnadsfri barnhälsovård. Verksamheten är universell och når i stort sett alla barn. Under 2013 var barn inskrivna inom barnhälsovården i Stockholms län och besök gjordes på någon av länets barnavårdscentraler. Barnhälsovårdens årsrapport visar att i stort är späd- och förskolebarns förutsättningar för god hälsa, men belyser också att förutsättningarna varierar i länet. Sambandet mellan barns hälsa och familjers socioekonomiska situation är tydligt. Sammanlagt remitterades 36 procent av barnen under deras femåriga BVC-period. De vanligaste remissinstanserna var logoped och ortoptist medan andel barn som remitterats på grund av misstanke om utvecklingsavvikelse var betydligt färre. Sannolikt skulle en stor andel av barnen med avvikelser i tal- och språkutveckling även behöva en mer allsidig utredning inkluderande barnläkare och psykolog. Årets sammanställning bekräftar våra resultat från 2012, nämligen att mer än två tredjedelar av barn som bedöms ha problem med motorik, koncentration, samspelsförmåga och/eller avvikelser i tal- och språkutveckling under sin BVCtid är pojkar. I april 2014 presenterades Socialstyrelsens nya vägledningsdokument för barnhälsovård. Vägledningens syfte är att bidra till utvecklingen av en likvärdig barnhälsovård över landet och den riktar sig till personal och verksamhetschefer inom barnhälsovården samt till vårdgivare och beslutsfattare. Vägledningen ska vara ett kunskaps- och handläggningsstöd och bidra till att stärka användandet av evidensbaserad praktik inom barnhälsovården. Barnhälsovårdens mål är att bidra till bästa möjliga fysiska, psykiska och sociala hälsa för barn. I vägledningsdokumentet beskrivs att för att uppnå dessa mål behöver barnhälsovården erbjuda insatser till alla barn och föräldrar, riktade förstärkta insatser till barn och föräldrar med särskilda behov samt hälsoövervakning och individuellt utformad hjälp till barn som löper högre risk att drabbas av ohälsa. Teamarbete där läkarens, sjuksköterskans och psykologens kompetenser kompletterar varandra ger förutsättningar för detta. Förutom barnhälsovårdens universella del skulle sannolikt tillgång till ett mer differentierat barnhälsovårdsprogram med riktade och förstärkta, hälsofrämjande och förebyggande insatser till barn och föräldrar med ökade behov bidra till att vi kom närmare målet en jämlik hälsa för barn. Ett varmt TACK till alla 477 BVC-sjuksköterskor som manuellt har tagit fram och rapporterat uppgifterna som utgör underlaget för rapporten. Stockholm 9 juni 2014 Barnhälsovårdsenheterna i Stockholms län

3 innehåll Verksamhet på BVC 3 Inskrivna barn Bemanning Besöksverksamhet Verksamhet för att främja barns hälsa 7 Hembesök Föräldrastöd i grupp Screening av depressiva symtom hos nyblivna föräldrar Upptäcka barn som far illa Nyanlända barn Femårsbesöket på BVC Samverkan med andra verksamheter 19 Familjecentral Vårdkedjemöten Tvärprofessionella samverkansteam Barn - och ungdomspsykiatri Indikatorer för barns hälsa 22 Amning Rökning i barnets hemmiljö Vaccinationer BMI - undervikt, övervikt och fetma Kariesförekomst Barns hälsa ur ett socioekonomiskt perspektiv 34 Köpkraft Vårdtyngd Samband mellan köpkraft och hälsoindikatorer Utvecklings- och kvalitetsarbete 40 Nytt nationellt barnhälsovårdsprogram Barnhälsovårdsprogram i samverkan med socialtjänsten Att uppmärksamma våld i nära relationer Samverkansprojekt mellan MVC, BVC, förskola och socialtjänst Rosenlunds barnhälsovårdsteam Hälsovård för barn placerade i samhällsvård Prevention av övervikt och fetma Fortbildning Övrig information 45 Förklaringar till tabellrubriker Tabeller Barnhälsovårdsprogrammet Stockholms läns landsting 1

4 sammanfattning I Stockholms län bor en fjärdedel av Sveriges späd- och förskolebarn. Under 2013 var barn 0-6 år inskrivna vid någon av länets barnavårdscentraler. Av folkbokförda barn 0-5 år deltog 99,5 procent i barnhälsovårdens verksamhet och sammanlagt gjordes besök på BVC under Barnhälsovårdens insatser av medicinsk karaktär når så gott som alla. Däremot når föräldragrupper och screening för depression och nedstämdhet (EPDS) många men inte alla barn och föräldrar i områden där behoven är som störst. Andelen pappor som deltog i föräldragrupper var låg, vilket har föranlett att BHV-enheterna nu uppmärksammar den bristande jämställdheten i föräldrastödsarbetet genom särskilt fokus på pappors behov och situation under Barnhälsovårdens mål är att främja barns hälsa, trygghet och utveckling och att arbeta för att minska ojämlikheter i hälsa. För att följa detta arbete rapporterar vi årligen en rad indikatorer för barns hälsa, såväl risk som friskfaktorer och följande resultat kan presenteras för 2013: Efter en avplaning de senaste tre åren minskade åter amningsfrekvensen något. Andel barn som fått enbart bröstmjölk vid fyra månaders ålder var 53 procent, en minskning med 13 procentenheter på åtta år. Amningsfrekvensen varierade stort mellan olika stadsdelar/kommuner i länet. Andel barn som utsattes för tobaksrök i hemmet vid fyra veckors ålder var 10 procent och varierade mellan länets kommuner/stadsdelar. I fyra stadsdelar/kommuner utsattes mer än 20 procent av spädbarnen för tobaksrök i sin hemmiljö. Andel barn som vaccinerats mot mässling, påssjuka och röda hund var hög, 97 procent. En täckning under procent ökar risken för att ett sjukdomsutbrott ska uppstå. Andel fyraåringar med övervikt och fetma har varit relativt oförändrad under de senaste sju åren. Andel barn som någon gång under BVC-perioden remitterats från BVC var 36 procent. En tydlig könsskillnad framkom vid bedömning av barnets utveckling; mer än två tredjedelar av barn som bedömdes ha problem med motorik, koncentration, samspelsförmåga och/eller avvikelser i tal- och språkutveckling var pojkar. Andel treåringar med karies var fyra procent och varierade mellan mindre än en procent till 14 procent i länets stadsdelar/kommuner. Under 2013 gjorde BVC en orosanmälan till socialtjänsten för 1,9 promille av barn 0-6 år (334 barn) i länet. Samarbete med socialtjänsten utgjorde en större andel 6,7 promille (1157 barn). Följande indikatorer som har betydelse för barns hälsa: rökning i hemmet vid 4 veckors ålder, fyraåringar med fetma, treåringar med karies, visade ett starkt samband med köpkraft i familjer med barn 0-5 år. Ovanstående resultat identifierar tydligt områden som barnhälsovården i Stockholm bör utveckla och fördjupa sig i under De flesta späd- och förskolebarn i Stockholms län har goda förutsättningar för hälsa och välbefinnande, men variationen är stor. Resurser för hälsofrämjande insatser behöver fördelas efter behov. 2 Barnhälsovården / Årsrapport 2013

5 verksamhet på barnavårdscentral Inskrivna barn på BVC Bemanning på BVC Besöksverksamhet Stockholms läns landsting 3

6 Svensk barnhälsovård utvecklades i början av 1900-talet med den franska verksamheten Mjölkdroppen som förebild. Mjölkdroppeverksamheten finansierades av donationer. Efter ett riksdagsbeslut 1937 infördes ett statsbidrag för att bygga upp och utveckla barnhälsovården i Sverige. I internationella jämförelser har Sverige, tillsammans med de övriga nordiska länderna, den mest välfungerande barnhälsovården där man når i stort sett alla barn i förskoleåldern. Barnhälsovårdens övergripande mål är att främja barnens hälsa, trygghet och utveckling. Detta uppnås genom att med utgångspunkt från barnets rättigheter (Barnkonventionen) stödja barnets utveckling, ge stöd och råd i föräldraskapet, upptäcka och förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos barn samt att uppmärksamma och förebygga risker för barn i närmiljö och samhälle. Varje år redovisar barnhälsovården uppgifter som belyser verksamheten vid barnavårdscentralerna samt indikatorer vilka visar hälsoläget för förskolebarnen i länet. Uppgifter inhämtas från barnhälsovårdsjournaler via länets BVC- sjuksköterskor och kompletteras med annan länsövergripande statistik från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Statistiska Centralbyrån. Insamlade uppgifter har bearbetats och sammanställts i denna årsrapport. Inskrivna barn på BVC Tabell 1 I takt med att vår region växer, ökar även antalet barn på BVC i länet. Totalt var barn inskrivna vid årsskiftet 2013/2014. Under en period av tio år har antalet inskrivna barn vid länets BVC ökat med barn, vilket motsvarar en ökning med 25 procent. Under samma period har antalet heltidstjänster för BVC-sjuksköterskor ökat från 354 till 402, vilket i genomsnitt motsvarar en ökning på 41 barn per heltidsanställd BVC-sjuksköterska. Figur 1 Totalt antal inskrivna barn på BVC Antal Barnhälsovården / Årsrapport 2013

7 Bemanning på BVC Tabell 2 Under året 2013 arbetade 477 BVC-sjuksköterskor på länets barnavårdscentraler med en sammanlagd arbetstid motsvarande 402 heltidstjänster. Antal barn per heltidstjänst var i genomsnitt 432 varav 72 barn yngre än ett år. Figur 2 Antal inskrivna barn per heltidstjänst BVC-sjuksköterska Antal Barn 1-6 år Barn <1 år Antal barn i åldern 0-1 år per BVC-sjuksköterska varierade i olika delar av länet. Varje heltidsanställd BVC-sjuksköterska på Östermalm hade i genomsnitt 99 barn yngre än ett år, motsvarande siffra för Vaxholm var 49 barn per sjuksköterska. Kungsholmen och Norrmalm hade den högsta andelen nyfödda barn som var moderns första barn, 61 procent, och Rinkeby-Kista uppvisade den lägsta andelen, 31 procent. Figur 3 Antal nyfödda barn per heltidstjänst BVC-sjuksköterska per stadsdel/kommun Antal Vaxholm Norrtälje Rinkeby-Kista Nykvarn Vallentuna Skärholmen Nynäshamn Täby Värmdö Enskede-Årsta-Vantör Danderyd Ekerö Haninge Nacka Sigtuna Lidingö Huddinge Bromma Botkyrka Salem Skarpnäck Upplands Bro Älvsjö Södertälje Hässelby-Vällingby Stockholms län Sollentuna Tyresö Spånga-Tensta Järfälla Södermalm Österåker Farsta Solna Kungsholmen Hägersten-Liljeholmen Upplands Väsby Norrmalm Sundbyberg Östermalm Stockholms läns landsting 5

8 Besöksverksamhet Tabell 3 Enligt barnhälsovårdprogrammet erbjuds minst elva besök hos BVC-sjuksköterska och tre besök hos läkare till alla barn mellan 0-5 år. Besökstatistiken överensstämmer väl med basprogrammet. Totalt registrerades besök på länets barnavårdcentraler varav 85 procent var sjuksköterskebesök och 15 procent läkarbesök. Sjuttiofem procent av alla besök på BVC gjordes av föräldrar med barn under 18 månaders ålder. En tredjedel av alla läkarbesök på BVC var till en barnläkare. Andelen läkarbesök till barnläkare på BVC varierade stort i länet. I Södertälje var 83 procent av alla läkarbesök till barnläkare, motsvarande siffra för Norrmalm låg på 4 procent. Figur 4 Andel (%) besök hos barnläkare av totalt antal läkarbesök per stadsdel/kommun Andel (%) Södertälje Nynäshamn Täby Södermalm Upplands Bro Enskede-Årsta-Vantör Österåker Farsta Kungsholmen Östermalm Ekerö Bromma Vallentuna Skärholmen Hägersten-Liljeholmen Danderyd Sundbyberg Norrtälje Rinkeby-Kista Stockholms län Upplands Väsby Salem Hässelby-Vällingby Järfälla Tyresö Nacka Sigtuna Haninge Sollentuna Solna Skarpnäck Värmdö Nykvarn Lidingö Botkyrka Vaxholm Huddinge Spånga-Tensta Älvsjö Norrmalm 6 Barnhälsovården / Årsrapport 2013

9 verksamhet för att främja barns hälsa Hembesök Föräldrastöd i grupp Screening av depressiva symtom hos nyblivna föräldrar Upptäcka barn som far illa Nyanlända barn Femårsbesöket på BVC Stockholms läns landsting 7

10 Hembesök Tabell 4 Grunden för föräldrastöd är att föräldrarna känner tillit till BVC-sjuksköterskan. Hembesöket till nyblivna föräldrar ger möjlighet att möta och samtala med familjen i deras vardag vilket ger en mer jämbördig relation mellan sjuksköterskan och föräldrarna (1, 2). Under 2013 fick 82 procent av förstabarnsföräldrarna hembesök, en ökning med en procentenhet jämfört med föregående år. Motsvarande siffra för flerbarnsföräldrar var 69 procent, en ökning med en procentenhet. Figur 5 Andel (%) förstabarns- resp. flerbarnsföräldrar som fått hembesök i samband med barnets födelse Andel (%) Första barn Omföderskor Skillnaderna mellan olika kommuner och stadsdelar avseende andel familjer som får hembesök totalt (första- och flerbarnsföräldrar) efter födelsen varierar från 53 procent på Östermalm till 95 procent i Täby. Föräldrastöd i grupp Tabell 4 Målsättningen med barnhälsovårdens föräldrastöd i grupp är att erbjuda kunskap, reflektion och möjlighet till kontakt med andra föräldrar. Samtidigt med den stora glädje föräldraskapet ofta innebär möter föräldrar nya utmaningar och ställs inför obekanta situationer. Utvärderingar av föräldragrupper visar att nyblivna föräldrar främst uppskattar att få träffa andra föräldrar som befinner sig i samma situation och genom diskussioner och erfarenhetsutbyte få mer kunskap om föräldraskap (3). Under åren 2003 till 2007 låg föräldragruppsdeltagandet mellan 75 och 80 procent för förstabarnsföräldrar. Därefter har andelen föräldrar som deltagit i föräldragrupp minskat. Andelen förstabarnsföräldrar med barn födda 2012 som deltagit i föräldragrupp var 69 procent och för flerbarnsföräldrar 30 procent. 8 Barnhälsovården / Årsrapport 2013

11 Deltagandet, för både förstabarns- och flerbarnsföräldrar, skiljer sig stort mellan olika områden, från 9,6 procent i Rinkeby-Kista till 77 procent på Kungsholmen. Undersökningar har visat att familjer som bor i områden med sämre socioekonomiska förutsättningar deltar i BVC:s föräldragrupper i betydligt lägre grad än familjer som bor i socioekonomiskt mer välbeställda områden (4). Figur 6 Total andel (%) föräldrar (förstabarns- och flerbarnsföräldrar) som deltagit i föräldragrupp, barn födda 2012 Andel (%) Rinkeby/Kista Sigtuna Skärholmen Botkyrka Salem Spånga/Tensta Ekerö Södertälje Järfälla Norrtälje Upplands Väsby Värmdö Upplands Bro Hässelby/Vällingby Haninge Farsta Huddinge Sollentuna Skarpnäck Stockholms län Solna Sundbyberg Österåker Enskede/Årsta/Vantör Lidingö Tyresö Nynäshamn Älvsjö Östermalm Nykvarn Hägersten/Liljeholmen Nacka Södermalm Vallentuna Bromma Danderyd Täby Norrmalm Vaxholm Kungsholmen Stora skillnader finns även mellan mammors och pappors deltagande i föräldragrupp. Endast 1,6 procent av gruppbesöken gjordes av enbart pappor medan mammor deltog i 98,4 procent av besöken. BHV-enheterna uppmärksammar den bristande jämställdheten i föräldrastödsarbetet genom särskilt fokus på pappors behov och situation under Figur 7 Andel (%) besök i föräldragrupper under 2013 redovisade efter förälderns kön 8 1,6 Båda Pappor Mammor 90,4 Stockholms läns landsting 9

12 Screening av depressiva symtom hos nyblivna föräldrar På BVC erbjuds mammor ett samtal utifrån formuläret EPDS (Edinburgh Postnatal Depression Scale) (5) då deras barn är mellan sex och åtta veckor gamla. Bakgrunden till att erbjuda mammor EPDS-screening är att procent av alla nyblivna mammor lider av depressiva symtom under det första året efter förlossningen (6). Symtomen kan påverka barnets utveckling på både kort och lång sikt och stödsamtal med BVC-sjuksköterska har visat sig vara effektiva vid lätt eller måttlig nedstämdhet (6-8). Också ungefär var tionde nybliven pappa drabbas av depressiva symtom och barnet påverkas av hans nedstämdhet på samma sätt som av mammans (9-10). Även föräldrarnas parrelation kan bli lidande om någon förälder drabbas, vilket innebär ytterligare belastning för barnet. Risken för depressiva symtom är något förhöjd även hos partnern då en förälder drabbas (9). Det finns idag inget forsknings- eller erfarenhetsmässigt underlag för att screena för nedstämdhet hos nyblivna pappor. En avhandling från Göteborgs Universitet (2013) konstaterar dock att det är angeläget för barnhälsovården att utveckla metoder för att uppmärksamma pappors situation och välbefinnande och rekommenderar ett samtal med pappan/partnern då en mamma befinns vara nedstämd (11). För att genomföra screeningen och EPDS-samtalen ska sjuksköterskan ha genomgått en utbildning med en teoretisk del och handledning. Efter genomgången utbildning kan sjuksköterskan använda konsultationen med BUP-psykologen för att diskutera sina EPDSsamtal. Andelen mammor som fått EPDS-samtal varierar över länet. Flera förklaringar kan finnas till denna variation. Det kan handla om andel sjuksköterskor med utbildning i metoden men även vårdtyngd och följsamhet hos mammorna kan spela roll. I flera av de områden där en låg andel mammor fick EPDS-samtal är samtidigt många familjer belastade av riskfaktorer för depressiva symtom i form av social utsatthet, svagt socialt nätverk, problem i parrelationen, tidigare psykisk sjukdom/depression och ekonomisk utsatthet. Som framgår av diagrammet finns också ett negativt samband mellan EPDS- och tolksamtal. EPDS-skalan finns översatt och validerad på 18 språk och kan utföras med tolk men svårigheter att kommunicera på mammans eget språk kan påverka om mamman erbjuds ett EPDS-samtal. Utmaningarna för sjuksköterskan att genomföra EPDS-samtal med kvinnor med annat språk än svenska behöver kartläggas vidare. Det är rimligt att anta att extra insatser i form av handledning eller fortbildning kan behövas. 10 Barnhälsovården / Årsrapport 2013

13 Figur 8 Andel genomförda EPDS-samtal i förhållande till andel tolksamtal per kommun/stadsdel Andel (%) EDPS-samtal Andel (%)tolksamtal Spånga-Tensta Botkyrka Upplands Väsby Norrtälje Haninge Rinkeby-Kista Skärholmen Södermalm Sigtuna Tyresö Nacka Huddinge Upplands Bro Södertälje Salem Enskede-Årsta-Vantör Hägersten Liljeholmen Östermalm Skarpnäck Vaxholm Nykvarn Kungsholmen Sollentuna Bromma Ekerö Hässelby-Vällingby Farsta Norrmalm Nynäshamn Österåker Solna Älvsjö Sundbyberg Järfälla Vallentuna Danderyd Täby Lidingö Värmdö 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Andel EPDS-samtal Andel tolksamtal Linjär (Andel tolksamtal) Upptäcka barn som riskerar att fara illa Tabell 13 Barn har rätt att skyddas mot alla former av våld, vanvård, misshandel och övergrepp. FN:s Barnkonvention, Art. 19 Endast 1,9 promille av barnen (0-6 år) i Stockholms län anmäldes till Socialtjänsten av BVC under 2013, vilket motsvarar 334 av barn. Alla som i sin verksamhet arbetar med barn under 18 år har skyldighet att genast göra en anmälan till socialtjänsten i enlighet med Socialtjänstlagen 14 kap 1 om ett barn misstänks fara illa. Det kan röra sig om psykisk eller fysisk kränkning eller brister i barnets omgivning som gör att de riskerar att inte växa och utvecklas utifrån sina förutsättningar. I denna rapport redovisas andel barn, födda , som under 2013 anmälts av BVC till socialtjänsten och andel barn, födda , kring vilka BVC samarbetat med socialtjänsten. Stockholms läns landsting 11

14 Figur 9 Andel barn ( ) som BVC anmält till eller samarbetat med socialtjänsten kring, under 2013 Andel ( ) Danderyd Vaxholm Salem Östermalm Sigtuna Kungsholmen Norrmalm Sollentuna Sundbyberg Södermalm Ekerö Österåker Täby Nacka Hägersten-Liljeholmen Nykvarn Haninge Solna Botkyrka Lidingö Skarpnäck Södertälje Huddinge Hässelby-Vällingby Tyresö Vallentuna Nynäshamn Bromma Upplands Väsby Järfälla Farsta Spånga/Tensta Upplands Bro Älvsjö Norrtälje Värmdö Rinkeby-Kista Skärholmen Enskede-Årsta-Vantör Andel anmälningar i promille Andel samarbeten i promille BVC anmälde 334 barn till socialtjänsten vilket innebär 1,9 promille av alla barn som var inskrivna på BVC. Motsvarande siffra för 2012 var 1,7 promille och för år ,8 promille. Variationen i länet var stor. Högst andel anmälningar gjordes i Enskede-Årsta-Vantör, Skärholmen och Rinkeby-Kista med 5,5 promille, 4,7 promille och 3,9 promille av barnen. I tre av länets 39 kommuner/stadsdelar var ingen anmälan till socialtjänsten gjord från BVC under året. Omsorgssvikt var den orsak till anmälan som förekom i flest fall (42 procent) och våld inom familjen eller/och barnmisshandel angavs som orsak i 18 procent av anmälningarna. Flera anmälningar innehöll mer än en anmälningsorsak. BVC samarbetade med socialtjänsten kring 1157 barn vilket innebär 6,7 promille av barnen. Samtliga kommuner/stadsdelar rapporterade att de samarbetat med socialtjänsten kring enskilda barn men även här var variationen i länet stor. Högsta andel barn kring vilka BVC samarbetat med socialtjänsten var i Solna och Haninge med 19 promille. Anmälan och samarbete med socialtjänsten fanns dokumenterat i barnets journal. Figur 10 Andel (%) uppgivna orsaker som grund för orosanmälan till socialtjänsten Sexuella övergrepp Ej angiven Missbruk Psykisk sjukdom eller utvecklingsstörning Våld inom familjen och/eller barnmisshandel Annat Omsorgssvikt Andel (%) 12 Barnhälsovården / Årsrapport 2013

15 Det är en anmärkningsvärt låg andel barn, knappt två promille, som anmäls av barnhälsovården till socialtjänsten. I svenska studier rapporteras förekomsten av barn som vid något tillfälle varit utsatta för våld i nära relationer variera från 6 till 11 procent (12, 13). Våld i nära relationer kan definieras som alla former av beteende i relationer som leder till fysiska, psykiska eller sexuella övergrepp och/eller kränkningar (14). För barn kan våld i nära relationer innebära både direkt utsatthet för våld och/eller att de är med om att en förälder utsätts för våld. Att växa upp med våld i nära relationer anses kunna ha negativa effekter på barns fysiska och psykiska hälsa och utveckling. Det är en stor utmaning för barnhälsovården att uppmärksamma barn som riskerar att fara illa. Kunskapen om tecken på att ett barn riskerar att fara illa och riktlinjer för anmälan till socialtjänsten behöver fortlöpande spridas bland personalen. En tydlig struktur för samverkan underlättar förutsättningarna för ett gott samarbete mellan barnhälsovård och socialtjänsten. Nyanlända barn Migrationsverket underrättar barnhälsovården i Stockholms län om nyinflyttade asylsökande barn via Transkulturellt Centrum. För övriga barn som flyttar till Stockholms län från andra länder saknas dessa rutiner och en del av barnen kommer till BVC först långt efter sin ankomst till Sverige. Under 2013 togs 5145 asylsökande personer emot, varav 455 var barn 0-5 år, för kommunplacering inom Stockholms län. Detta var en kraftig ökning från 2012 då 3237 personer emot togs i Stockholms län. Stockholms stad tog 2013 emot 171 barn 0-5 år, Södertälje 93, Järfälla 39, Botyrka 31, medan det i Vaxholm, Täby och Nykvarn inte flyttade in något asylsökande barn 0-5 år (15). Nyanlända familjer bosätter sig i hög utsträckning i kommuner med hög andel invånare av utländsk härkomst såsom Botkyrka och Södertälje (16) års statistik visar att barn i dessa kommuner är utsatta för flera riskfaktorer för god hälsa såsom tobaksrök i familjen och låg andel barn som ammas helt vid 4 månader. Många av de nyanlända barnen kommer således till områden där BVC redan kan ha stora utmaningar. Rekommendationen till barnhälsovården är, enligt det nationellt använda kunskapsstödet Rikshandboken (17), att barnen skall undersökas av läkare oavsett ålder vid ankomst samt att asylsökande familjer med barn 0-5 år skall erbjudas ett hembesök. Beroende på ursprungsland och bakgrund kan barnhälsovården behöva göra större eller mindre insatser för det nyanlända barnet. Asylsökande och vissa anhöriginvandrade barn skall även remitteras för hälsoundersökning på vårdcentral eller barnläkarmottagning var Syrien det enskilt största landet varifrån asylsökande kom till Sverige (15). Flera fall av polio uppmärksammades i Syrien under året och BHV tog del i arbetet att snabbt erbjuda poliovaccin till alla barn under 5 år vid ankomst till Sverige (18). Stockholms läns landsting 13

16 Femårsbesöket på BVC Årets sammanställning bekräftar förra årets resultat: mer än två tredjedelar av barn som bedöms ha problem med motorik, koncentration, samspelsförmåga och/eller avvikelser i tal- och språkutveckling under sin BVC-tid är pojkar. Speglar detta den könsskillnad som finns för neuropsykiatriska diagnoser hos barn och ungdomar? Eller är de utvecklingsbedömningar som utförs inom barnhälsovården idag inte anpassade till den skillnad i utveckling mellan pojkar och flickor som finns i förskoleåldern? Sammanfattande information om barnet i samband med femårsbesöket på BVC I samband med femårsbesöket på BVC gör BVC-sjuksköterskan en sammanfattning av barnets hälsa och utveckling. Sammanfattningen skickas till skolhälsovården (SHV) inför skolstart. BVC-sjuksköterskan rapporterar där om medicinska problem av betydelse, eventuella avvikelser i barnets tal- och språkutveckling samt problem kopplade till barnets motoriska utveckling, koncentration och samspelsförmåga. Resultat av hörselprövning vid 4 år, synprövning vid fyra och fem års ålder samt eventuella remisser skickade under BVCperioden rapporteras. Barnhälsovården i Stockholm redovisade 2012 för första gången data från sammanfattningen vid fem års ålder. Barn födda den första i varje månad, sammanlagt 662 barn inrapporterades. För att säkerställa våra resultat har vi i år utökat materialet till barn födda den 1:a till och med den 10:e varje månad (barn födda 2008). Uppgifter från 7994 barn inrapporterades vilket motsvarar cirka en tredjedel av femåringarna i Stockholms län. Uppgifter från sammanfattningen på BVC vid fem år Andel barn med hälsoproblem och/eller utvecklingsavvikelser som uppmärksammats av BVC i åldern 0-5 år: Avvikelse i tal- och språkutveckling 13 % Medicinska problem av betydelse för barnet 10 % Problem med motorik, koncentration, samspelsförmåga eller dylikt 6 % Utfall vid hörselundersökning vid 4 år 3 % Utfall vid synundersökning vid 4 år 8 % Utfall vid synundersökning vid 5 år 10 % Annat problem med hälsa eller social situation som SHV bör känna till 7 % 14 Barnhälsovården / Årsrapport 2013

17 Remisser på barn 0 5 år som skickats från BVC Figur 11 Femåringar i Stockholms län, födda 2008, den 1:a 10:e i varje månad 7994 totalt inrapporterade barn varav flickor 3910 varav pojkar totalt remitterade barn varav flickor 1226 varav pojkar 1650 Sammanlagt skickades en eller flera remisser på 36 procent av barnen under BVC-perioden Av barn som remitterats från BVC skrevs mer än en remiss på 24 procent av barnen. Figur 12 Remissinstans och andel (%) barn 0-5 år som remitterats från BVC Ortoptist/Synklinik Logoped Barn- och ungdoms medicinsk mottagning Audiolog/öron-näsa-halsmottagning Barnkirurg/ortoped Barnmedicinsk klinik Neuropsykiatrisk bedömning Barn- och ungdomspsykiatri Övrigt 2% 2% 2% 2% 2% 5% 6% 13% 13% 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% Bedömning av barnets tal- och språkutveckling på BVC Vid tre års ålder utförs en tal- och språkbedömning på BVC i Stockholms län. Data från denna språkscreening samlades in till barnhälsovårdens årsrapport Av undersökta treåringar bedömdes sex procent ha en avvikande språkutveckling och sju procent remitterades till logoped. I Stockholms läns landsting står BVC för en stor andel av de barn som remitteras till logoped vid tre års ålder (2013: 70 procent). Avvikande tal- och språkutveckling var det vanligaste hälsoproblemet/avvikelsen som uppmärksammades under BVC-perioden, 13 procent av inrapporterade femåringar bedömdes ha en avvikande tal- och språkutveckling och en lika stor andel hade remitterats till logoped. Studier har visat att cirka hälften av barn med sen eller avvikande språkutveckling också har andra avvikelser som är betydelsefulla för barnets fortsatta utveckling, t.ex. beteendeproblem, utvecklingsstörning, autism eller ADHD (19-21). Forskning har även visat att barn med svår språkstörning behöver en allsidig utredning, inkluderande läkare och psykolog, så att inte en fokusering på insatser av logoped fördröjer andra insatser (21). Stockholms läns landsting 15

18 Andelen barn som under BVC-perioden remitterats till logoped varierade stort mellan olika kommuner/stadsdelar i länet, från under 10 procent i Norrmalm, Östermalm, Skarpnäck och Skärholmen till drygt 20 procent i Upplands Väsby och Österåker. Figur 13 Andel (%) barn som remitterats till logoped under BVC-perioden, per kommun/stadsdel Andel (%) Nykvarn Östermalm Norrmalm Skarpnäck Skärholmen Enskede Upplands bro Södermalm Värmdö Hägersten Liljeholmen Kungsholmen Haninge Älvsjö Södertälje Salem Farsta Hässelby Spånga Tensta Sollentuna Järfälla Bromma Stockholms län Vaxholm Rinkeby-Kista Ekerö Sundbyberg Danderyd Botkyrka Huddinge Nynäshamn Solna Tyresö Lidingö Sigtuna Nacka Norrtälje Vallentuna Täby Upplands Väsby Österåker Vår tolkning är att denna variation sannolikt inte speglar barns behov av logopedkontakt i länets stadsdelar/kommuner. Är det snarare så att tillgången på logopedresurser styr hur många barn som remitteras? En stor andel barn remitteras till logoped. Av dessa barn borde sannolikt fler parallellt med logopedkontakt få tillgång till en mer allsidig utvecklingsbedömning inkluderande läkare och psykolog. Flerspråkighet Av femåringarna i denna rapport hade 67 procent svenska som enda språk, 31 procent hade flera språk inklusive svenska och två procent talade annat språk än svenska. Språk som barnet talar Antal barn Antal (andel) barn som bedöms ha avvikelser i tal- och språkutveckling Antal (andel) barn med taloch språkavvikelse, som remitterats till logoped Svenska (12 %) 523 (10 %) Flera språk inkl svenska (15 %) 266 (11 %) Annat språk än svenska (24 %) 24 (15 %) Totalt (13 %) 813 (10 %) Flerspråkighet i sig orsakar inte en språkstörning och språkstörning förekommer i samma utsträckning hos flerspråkiga barn, som hos barn med ett modersmål. Däremot saknas vetenskapligt utvärderade metoder inom barnhälsovården för att bedöma språkutvecklingen hos flerspråkiga barn eller barn som talar annat språk än svenska. Svenska studier har visat att flerspråkiga barn ofta remitteras senare eller är underremitterade jämfört med svensktalande barn (19, 22). 16 Barnhälsovården / Årsrapport 2013

19 Av inrapporterade femåringar i Stockholms län bedömdes en större andel av de barn som var flerspråkiga eller som talade annat språk än svenska ha avvikelser i språkutvecklingen men dessa barn remitterades i lägre utsträckning jämfört med barn som hade svenska som modersmål. Könsskillnader i barns utveckling i förskoleåldern Inga skillnader mellan pojkar och flickor kunde ses i gruppen barn som bedömdes ha medicinska problem under förskoleperioden. Inte heller bland barn med utfall vid hörseloch synprövning sågs någon skillnad mellan könen. Däremot framkom en tydlig skillnad mellan pojkar och flickor när det gällde bedömning av barnets utveckling: problem med motorik, koncentration, samspelsförmåga (70 procent pojkar) avvikelser i tal- och språkutveckling (67 procent pojkar) av barn 0-5 år, som under 2013 hade ett registrerat logopedbesök i SLL (68 procent pojkar) Tre procent av femåringarna rapporterades ha både avvikelser i språkutveckling och problem med motorik/koncentration/samspelsförmåga, av dessa var en majoritet pojkar (74 procent). Liknande könsskillnader finns sedan tidigare beskrivna både när det gäller psykomotorisk utveckling och neuropsykiatriska svårigheter hos barn. Diagnosen ADHD är sex gånger så vanlig hos pojkar och autismspektrumtillstånd är mer än dubbelt så vanligt hos pojkar som hos flickor (23). Studier av förskolebarns utveckling har visat att flickor utvecklas snabbare när det gäller språk, social förmåga och finmotorik, vilket leder till att de vid fyra års ålder i genomsnitt ligger ett halvt år före pojkarna i dessa avseenden (24,25). Båda dessa faktorer kan sannolikt bidra till den högre andel pojkar som remitterades. Stockholms läns landsting 17

20 Referenser 1. Jansson A, Petersson K, Uden G. Nurses' first encounters with parents of new-born children-public health nurses' views of a good meeting. J Clin Nurs Jan;10(1): Jansson A. Hembesök kan ge nyblivna föräldrar stöd att utvecklas som familj. Läkartidningen 2003;15(100): Föräldrastödsutredningen, SOU 2008: Wallby T. Lika för alla? Social position och etnicitet som determinator för amning, föräldrars rökvanor och kontakter med BVC. Avhandling. Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala Universitet Cox JL. Holden JM. Sagovsky R (1987). Detection of postnatal depression. Development of the 10-item Edinburgh Postnatal Depression Scale. Br J Psychiatry,150: Wickberg B. Hwang p (2003). Post partum depression-nedstämdhet och depression i samband med barnafödande. Statens Folkhälsoinstitut. 7. Metodhandboken för Barnhälsovården i Stockholms läns landsting ( 8. Folkhälsoinstitutet (2003). Post partum depression-nedstämdhet och depression i samband med barnafödande. Red. Wickberg B. Hwang P. Statens folkhälsoinstitut, 2003:59, Stockholm 9. Paulson JF, Bazemore SD (2010). Prenatal and postpartum depression in fathers and its association with maternal depression. A meta-analysis. JAMA,303(19): Ramchandani P, Stein A, Evans J, O Connor TG (2005). Paternal depression in the postnatal period and child development: a prospective population study. The Lancet, 365: Massoudi P (2013). Depression and distress in Swedish fathers in the postnatal period: prevalence, correlates, identification and support. Doktorsavhandling. Psykologiska Institutionen, Göterborgs Universitet 12. Annerback EM, Wingren G, Svedin CG, Gustafsson PA. Prevalence and characteristics of child physical abuse in Sweden - findings from a population-based youth survey. Acta Paediatrica 2010;99(8): Jansson S, Jernbro, C, Långberg, B. Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige - en nationell kartläggning Allmänna Barnhuset, Stockholm WHO, Pan American Health Organization (PAHO). Intimate partner violence. Understanding and addressing violence against women Migrationsverkets statistik 2014; hemsida Migrationsverket/Statistik.html 16. Demografiska prognoser för kommunerna i Stockholm län Reviderade antagnaden. Demografisk rapport 2013:3. Befolkningsprognos /45. Statistiska Centralbyrån Rikshandboken hemsida; Smittskydd Stockholm, SLL, Nr 4/2013 Årg Vägledning för barnhälsovården, Socialstyrelsen ISBN: Miniscalco C, Nygren G et al. Neuropsychiatric and neurodevelopmental outcome of children at age 6 and 7 years who screened positive for language problems at 30 months. Dev Med Child Neurol. 2006;48(5): Westerlund M, Bergkvist L et al. Comorbidity in children with severe developmental language disability. Acta Paediatr. 2002;91(5): Nayeb L, Westerlund M. Språkbedömningar på BVC utvecklas positivt. Läkartidningen. 2014;111(8): Regionalt vårdprogram ADHD, lindrig utvecklingsstörning, och autismspektrumtillstånd hos barn, ungdomar och vuxna. Stockholms läns landsting Folkhälsorapport 2005, Socialstyrelsen. ISBN: Nordberg L, Rydelius PA et al. Psychomotor and mental development from birth to age of four years; sex differences and their relation to home environment. Acta Paediatr Scand Suppl. 1991;378: Barnhälsovården / Årsrapport 2013

21 samverkan med andra verksamheter Familjecentral Vårdkedjemöten Tvärprofessionella samverkansteam Barn- och ungdomspsykiatri Stockholms läns landsting 19

22 Genom samverkan med andra verksamheter kan barnhälsovården stärka förutsättningar för barnet att uppnå god hälsa och ge familjer ett brett stöd. Barnhälsovården samverkar med mödrahälsovård, förlossningsklinik, tandhälsa, barn- och ungdomspsykiatri, skolhälsovård, öppen förskola och socialtjänst. Samverkan omfattar även förskola, barn- och ungdomsmedicinska mottagningar, logopedmottagning och ortoptistmottagning. Familjecentral Verksamheten på en familjecentral vilar oftast på fyra ben; mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst. År 2013 fanns 19 familjecentraler (1) i Stockholms län som är organiserade utifrån lokala förutsättningar där framför allt barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst är representerade. Vårdkedjemöten Vårdkedjemöten sker regelbundet mellan personal inom mödra- och barnhälsovården och kvinnoklinikerna regionalt och lokalt. Mötena syftar till att säkerställa att rutiner och samarbete kring det nyfödda barnet och dess familj fungerar. Samarbetet mellan barn- och skolhälsovård sker utifrån lokala rutiner. En vanlig rutin är att BVC-sjuksköterskan och skolsköterskan träffas inför höstens skolstart för att, med föräldrars godkännande, rapportera och överföra journaluppgifter kring enskilda barns hälsa och hälsovård. För närvarande har barnhälsovården och skolhälsovården olika datajournalsystem som inte är kompatibla med varandra, varför överföringen av samtliga journaluppgifter har varit begränsade. Rutiner för både överföring av journaluppgifter och samarbete kring enskilda barn behöver utvecklas och intensifieras för att skapa bästa möjliga skolstart för varje enskilt barn. Tvärprofessionella samverkansteam Inom varje stadsdel/kommun i Stockholms län pågår ett tvärprofessionellt samarbete mellan mödrahälsovård, barnhälsovård, kvinnoklinik, barn- och vuxen psykiatri samt socialtjänst; totalt 32 team. I teamen samordnas insatser för framförallt gravida och nyförlösta kvinnor med psykisk ohälsa och sjukdom. Syftet med samarbetet är att skapa så optimala förutsättningar som möjligt för att främja hälsa samt anknytning och samspel mellan barn och föräldrar. Samarbetet sker på två nivåer; dels träffas varje team en gång per månad för att diskutera nya och aktuella fall, dels träffas de blivande/nyblivna föräldrarna och berörda vårdgivare för att tillsammans planera familjens behov av stödinsatser så att trygghet kan skapas för både föräldrar och personal i samband med förlossningen och den första tiden hemma. I teamen bedrivs ett intensivt arbete som följdes under 2013 via insamlade anonyma uppgifter för de kvinnor som varit aktuella i samverkansgrupperna under året. Datainsamlingen avsåg de uppgifter som fanns om den blivande/nyblivna föräldern första gången som ärendet diskuterades i gruppen. Motsvarande datainsamling gjordes 2011 med ungefär samma resultat. Totalt initierades 623 ärenden 2013 jämfört med 705 ärenden Antal ärenden varierade stort mellan samverkansteamen med en spridning på mellan 5 och 78 ärenden per grupp och år. Merparten var kvinnor, 97 procent. Mer än hälften av ärendena initierades under graviditeten. Många kvinnor hade en svår social situation; en fjärdedel var ensamstående/särbo och knappt hälften var sjukskrivna, arbetslösa eller hade försörjningsstöd. 20 Barnhälsovården / Årsrapport 2013

23 Personalen som initierade ärenden (främst barnmorskor och BVC-sjuksköterskor) uppgav att de var oroade över föräldrars omsorgsförmåga och för samspel mellan föräldrar och barn i knappt hälften av fallen. Resultatet från de båda undersökningarna kommer att presenteras i en rapport under Aktuell forskning visar att drygt 10 procent av alla gravida och nyblivna mammor har ett psykiatriskt sjukdomstillstånd där depression och ångest är vanligast förekommande (1). Psykisk sjukdom kan medföra problem i anpassning till föräldraskapet (2). Vissa psykiatriska sjukdomstillstånd hos kvinnan antas direkt kunna påverka fostret under graviditeten (3,4,5) Relationen, som utvecklas mellan barnet och den mest kontinuerlige vårdgivaren, utgör grunden för barnets sociala, emotionella och kognitiva utveckling (6) I allvarliga fall kan förälderns omsorgsförmåga svikta. Det är viktigt att detta uppmärksammas och vid behov anmäls i enlighet med Socialtjänstlagen kapitel Barn- och ungdomspsykiatri BVC-sjuksköterskorna samverkar regelbundet med psykologer från barn- och ungdomspsykiatrins småbarnsteam i konsultation och teamkonferenser. Syftet med konsultationen är att sjuksköterskan ska få stöd och ökad kompetens i att uppmärksamma och stödja barn och föräldrar med psykiska svårigheter, såsom problem med samspel och anknytning. I konsultationen kan sjuksköterskan ta upp enskilda familjer eller generella frågeställningar som tillhör psykologens kompetensområde. Exempel på frågeställningar kan vara barn med avvikande motorisk eller social utveckling, barn som misstänks fara illa, mammor där nedstämdhet påverkar förmågan till lyhördhet eller familjer där konflikter i ett föräldrapar får konsekvenser för barnet. Även utmaningar i arbetet med barn och familjer som inte är aktuella för kontakt med psykologen kan diskuteras. Familjer som önskade kontakt med psykolog överfördes tidigare under konsultationstillfällena. För att istället kunna använda konsultationstillfällena för handledning och fortbildning för BVC-personalen infördes under 2013 istället en praxis med skriftlig remittering. Två procent av barnen remitterades till barn- och ungdomspsykiatrin och lika många till neuropsykiatrisk utredning. Sjuksköterskorna uppger att tretton procent av barnen bedöms ha problem relaterade till psykisk ohälsa eller med sin uppmärksamhet och sociala, kognitiva eller emotionella utveckling. Majoriteten av de barn i åldrarna 0-5 år som har kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin har uppmärksammats på BVC. Under 2013 handlade det om besök till barn- och ungdomspsykiatriska divisionen i Stockholms län (BUP), varav 13 procent gjordes av familjer med barn under ett år. Förutom BUP samarbetar BVC också med Prima Barn- och Ungdomspsykiatri och Tiohundra i Norrtälje. Referenser Barnafödande och psykisk sjukdom, Rapport nr 62 (2009), Svensk förening för Obstetrik och Gynekologi 3. Haga, Silje M. Identifying risk factors for postpartum depressive symptoms: the importance of social support, self-efficacy, and emotion regulation. Avhandling, Universitetet i Oslo, Sjöström K, Valentin L, Thelin T, Marsál K.Maternal anxiety in late pregnancy: effect on fetal movements and fetal heart rate. Early Hum Dev Apr;67(1-2): Nilsson E, Lichtenstein P, Cnattingius S, Murray RM, Hultman CM. Women with schizophrenia: pregnancy outcome and infant death among their offspring. Schizophr Res Dec 1;58(2-3): Broberg, Risholm Mothander, Granqvist et al. Anknytning i praktiken, Natur och Kultur 2008 Stockholms läns landsting 21

24 indikatorer för barns hälsa Amning Rökning i barnets hemmiljö Vaccinationer BMI - undervikt, övervikt och fetma Kariesförekomst 22 Barnhälsovården / Årsrapport 2013

25 Föräldrar och syskon utgör de yngsta barnens fysiska och psykologiska miljö. Men redan det späda barnets hälsa påverkas av familjens livsvillkor (1,2). Barnhälsovårdens mål är att främja barns hälsa, trygghet och utveckling och att arbeta för att minska ojämlikheter i hälsa. För att följa detta arbete rapporteras årligen en rad indikatorer för barns hälsa, såväl risk som friskfaktorer. Hälsoindikatorerna är framtagna för att användas vid lokala, nationella och internationella jämförelser och möjliggör jämförelser över tid. De baserar sig på EU projektet Child Health Indicators for Life and Development (CHILD) (3), nationella kvalitetsindikatorer (4), Barnhälsoindex för Göteborg (5) samt Research Inventory for Child Health in Europe (Riche) (6). Uppgifterna hämtas från områdesdatabasen i Stockholms läns landsting, från tandhälsovården och ur barnhälsovårdsjournalerna. Nedanstående indikatorer för späd- och förskolebarns hälsa och välbefinnande redovisas: andel barn som ammas enbart vid fyra månaders ålder andel barn som utsätts för tobaksrök i hemmet andel barn som vaccineras mot mässling, påssjuka och röda hund andel barn som anmälts till socialtjänsten andel treåringar med karies andel fyraåringar med övervikt och fetma andel barn i hushåll med låg köpkraft Amning Tabell 5-6 Ur ett nationellt och internationellt perspektiv är amningen tämligen hög i Stockholms län trots den nedåtgående trend som pågått under en följd av år. Efter en avplaning de senaste tre åren minskar åter amningsfrekvensen. WHO:s mål är att minst 80 procent av alla fyra månader gamla barn skall ammas helt. Andel barn i Stockholms läns landsting som får enbart bröstmjölk vid 4 månaders ålder är relativt konstant, procent, för barn födda Mot bakgrund av de kända hälsofördelar på kort och lång sikt som finns för amning följer Sverige WHO:s rekommendationer från 2001, att barnet får enbart bröstmjölk under de första sex månaderna. Sedan 2004 används WHO:s definition av amning i hela landet: Enbart ammade barn är de barn som endast får bröstmjölk samt ev. mediciner, vitaminer och/eller mineraler Delvis ammade barn är de barn som fortfarande ammas samt får smakportioner, modersmjölksersättning, välling eller hela mål av annan kost Ej ammade är de barn som inte får någon bröstmjölk Stockholms läns landsting 23

26 Figur 14 Andel (%) enbart och delvis ammade barn, födda Andel (%) mån 4 mån 6 mån 9 mån 12 mån Från slutet av 1940-talet sjönk amningssiffrorna succesivt i Sverige av olika skäl, för att långsamt återhämta sig fram till början av 90-talet då WHO och UNICEF tog initiativet till ett stöd för amning, kallat Baby Friendly Hospitals Initiative på svenska Amningsvänliga sjukhus. Under 1996 hade alla svenska förlossnings- och BB- avdelningar blivit utnämnda till Amningsvänliga sjukhus. Initiativet utvidgades även till mödra- och barnhälsovården. Folkhälsoinstitutet hade ansvar för kampanjen och genomförde utvärderingar fram till 2004 då ansvaret lämnades över till varje landsting. Från 2004 har andelen barn som ammas, enbart och delvis, vid fyra-, sex- och nio månaders ålder minskat. Amningsfrekvensen vid två- respektive tolv månaders ålder har varit relativt stabil sedan Andel barn som ammas (enbart och delvis) vid en veckas ålder har minskat med två procentenheter jämfört med barn födda 2004 och andel barn som får enbart bröstmjölk har minskat med 9 procentenheter. Figur 15 Andel (%) enbart och delvis ammade barn vid en veckas ålder, barn födda Andel (%) ,9 10, ,6 13,5 14, ,1 17,2 88,1 87,5 86,1 84,3 84,1 82,9 81,3 80,9 78, v Enbart ammade 1v Delvis ammade 24 Barnhälsovården / Årsrapport 2013

27 Andel barn som ammas (enbart och delvis) vid fyra månaders ålder har minskat med drygt sju procentenheter jämfört med barn födda 2004, medan andel barn som inte ammas alls har ökat från 12,7 procent till 20 procent för barn födda Figur 16 Andel (%) enbart och delvis ammade barn vid fyra månaders ålder, barn födda Andel (%) ,6 22,1 22,7 24,7 25,9 66,7 64, ,4 58,7 28,6 28,5 27,4 26,7 54,4 53,3 54,1 53, m Enbart ammade 4 m Delvis ammade Vid sex månaders ålder ammades nästan 68 procent av barnen i någon utsträckning medan 32 procent övergått till annan mat helt och hållet att jämföra med barn födda 2004 då nästan 78 procent fick bröstmjölk enbart eller delvis och 22 procent fick annan mat än bröstmjölk. Figur 17 Andel (%) enbart och delvis ammade barn vid sex månaders ålder, barn födda Andel (%) ,6 60,3 61,9 58, ,9 58, ,6 15,5 14,8 12,8 12, ,4 12, m Enbart ammade 6 m Delvis ammade Stockholms läns landsting 25

28 Amningsfrekvensen varierade stort mellan olika stadsdelar och kommuner i länet. På Östermalm och Norrmalm ammades 90 procent av barnen (helt och delvis) vid fyra månaders ålder. Motsvarande siffra för Norrtälje och Södertälje är 67 procent, respektive 69 procent. Figur 18 Andel (%) enbart och delvis ammade barn vid fyra månaders ålder, barn födda 2012 Andel (%) 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 Norrtälje Södertälje Haninge Botkyrka Salem Sigtuna Nynäshamn Värmdö Tyresö Hässelby-Vällingby Järfälla Uppl Väsby Skärholmen Uppl Bro Österåker Stockholms län Sollentuna Huddinge Vaxholm Farsta Rinkeby-Kista Älvsjö Sundbyberg Solna Nykvarn Skarpnäck Spånga-Tensta Nacka Ekerö Enbart amning Delvis amning Enskede-Årsta-Vantör Vallentuna Lidingö Hägersten-Liljeholmen Täby Danderyd Södermalm Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Vid sex månaders ålder ammades (enbart och delvis) 80 procent av barnen på Östermalm och i Bromma jämfört med 53 procent i Södertälje och 55 procent av barnen i Norrtälje. Faktorer som har betydelse för mammans beslut att amma är kunskap om amningens fördelar samt bra stöd från närstående och vårdpersonal. Det finns undersökningar från flera länder som visar att pappans inställning påverkar amningstidens längd (7). Studier har också visat att mammans utbildningsnivå och utbildningens längd har en positiv inverkan för hur länge barnet ammas, liksom att det finns ett tydligt samband mellan hur länge en mamma ammar och om barnet fått tillägg under första levnadsveckan (8). Om barnet får tillägg finns risk att barnet ammar mindre vilket kan påverka bröstmjölksproduktionen negativt, även på sikt. Faktorer som kan verka negativt är bland annat otillräckligt stöd och olika information från vårdgivare (9), stressad vårdpersonal samt föräldrars oro över bröstmjölkens näring. För vårdpersonal som möter mamman är kunskap om dessa samband väsentliga kanske främst genom att motivera till ett individualiserat bemötande av föräldrarna. En annan negativ faktor som kan störa etableringen av amningen är korta vårdtider på BB med risk att det blir ett glapp i amningsstödet från det barnet och familjen skrivs ut från BB tills familjen etablerat kontakt med BVC (10). 26 Barnhälsovården / Årsrapport 2013

29 Rökning i barnets hemmiljö Tabell 7-8 Alla barn har rätt att växa upp i en hälsosam miljö FN:s barnkonvention Art.24 3,3% Andel rökande mödrar till barn 0-4 veckor 4,3% Andel rökande mödrar till barn 8 månader 9,3% Andel rökande pappor till barn 0-4 veckor 9,0% Andel rökande pappor till barn 8 månader Att som barn vara utsatt för rök har negativa hälsoeffekter såsom ökad risk för plötslig spädbarnsdöd, upprepade luftvägsinfektioner och öroninflammationer. Barnhälsovårdens sjuksköterskor möter nästan alla familjer med barn i åldern 0-5 år och har en viktig roll i det tobaksförebyggande arbetet. Med stöd från BVC-sjuksköterskan kan motiverade familjer lyckas med att förändra sina rökvanor i syfte att skydda sina barn från tobaksrök (11). Unga kvinnor, år, röker idag i större utsträckning än unga män (12). Det är positivt att notera att andelen barn med rökande föräldrar i Stockholms län successivt minskat sedan 2002 även om en utplaning skett de senaste 6 åren. Mammors rökfrekvens var lägre när barnen var 4 veckor gamla än när barnen var 8 månader. För pappor var förhållandena det omvända. Figur 19 Andel (%) mammor och pappor som rökte då barnet var 4 veckor respektive 8 månader, barn födda Andel (%) mor 4 v far 4 v mor 8 m far 8 m Stockholms läns landsting 27

30 Andelen barn födda 2012 inom Stockholms län som utsattes för tobaksrök vid fyra veckors ålder visade en ökning från 10 procent till 10,3 procent och vid 8 mån ålder en ökning från 10,3 procent till 10,8 procent. Spridningen mellan länets stadsdelar och kommuner var stor, från 1,3 procent i stadsdelen Östermalm till 27 procent i Skärholmen. I fyra stadsdelar/kommuner; Haninge, Södertälje, Botkyrka och Skärholmen var det mer än en femtedel av barnen som utsattes för tobaksrök. Figur 20 Andel (%) barn, födda 2012 som vid 4 veckors ålder utsätts för tobaksrök i hemmet Andel (%) Östermalm Norrmalm Kungsholmen Danderyd Södermalm Vaxholm Nykvarn Österåker Lidingö Täby Nacka Bromma Solna Vallentuna Ekerö Värmdö Sundbyberg Farsta Sollentuna Älvsjö Tyresö Stockholms län Salem Järfälla Enskede/Årsta/V Skarpnäck Upplands Bro Norrtälje Nynäshamn Huddinge Upplands Väsby Spånga/Tensta Sigtuna Rinkeby/Kista Haninge Södertälje Botkyrka Skärholmen Vaccinationer Tabell 9-10 Mål Resultat Att åstadkomma skydd mot infektionssjukdomar hos den enskilda individen och förhindra spridning i samhället 98 procent är fullt vaccinerade mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib 97 procent är fullt vaccinerade mot allvarliga pneumokocksjukdomar 97 procent är fullt vaccinerade mot mässling, påssjuka och röda hund Nästan alla tvååringar är vaccinerade mot nio infektionssjukdomar Så gott som alla barn födda 2011 och inskrivna på en barnavårdscentral i Stockholms län vid årsskiftet var vaccinerade med vacciner som erbjuds i det allmänna vaccinationsprogrammet. Vaccinationstäckningen är fortsatt hög (97 procent) för mässling, påssjuka och röda hund även om täckningsgraden är under 85 procent i två områden. För barn födda 2011 erbjöds vaccination mot tuberkulos och hepatit B enligt det riktade vaccinationsprogrammet. Av tvååringar var 35 procent vaccinerade mot tuberkulos och 43 procent mot hepatit B. Av de tvååringar som kan ha ökad risk att utsättas för tuberkulos var 92 procent vaccinerade. Sedan 2013 erbjuds alla barn födda 1 oktober 2012 eller senare även vaccination mot hepatit B i Stockholms läns landsting, något som de flesta landsting i Sverige inte gör. Först 2016 kommer uppgifter om täckningsgrad för vaccination mot Hepatit B för barn födda 2013 att redovisas. Ovaccinerade eller ofullständigt vaccinerade barn är få Mindre än en procent av tvååringarna var inte vaccinerade mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib. Totalt saknade 181 tvååringar i Stockholms län skydd mot stelkramp (154 barn föregående år). Andel ovaccinerade barn överstigande 6 procent återfanns på enskilda barnavårdscentraler på Södermalm, i Rinkeby, Hässelby och Bagarmossen. Stelkramp orsakas av gift från bakterier som finns i jord, hos djur och kan finnas på taggar och stickor. Dödligheten har minskat men sjukdomen är fortfarande allvarlig och ger komplikationer. 28 Barnhälsovården / Årsrapport 2013

31 Det finns olika skäl till att föräldrar avstår från att låta vaccinera sina barn. Vår erfarenhet är att föräldrar som är tveksamma eller avstår från vaccination som skäl kan ange biverkningar, att barnets immunsystem är omoget, att risken att få sjukdomarna är liten eller att allvarlighetsgraden av dem är låg. Några föräldrar anger livsstilsvärderingar eller religiösa skäl. En annan grupp som visat sig riskera att inte erbjudas vaccination i rätt tid är barn som placeras i samhällsvård. Vaccinationstäckningen är hög mot mässling, påssjuka och röda hund De allra flesta tvååringar (97 procent) födda 2011 är vaccinerade mot mässling, påssjuka och röda hund. I Rinkeby/Kista och Spånga/Tensta är andelen vaccinerade lägre, 82 respektive 84 procent. Risken för utbrott ökar. I dessa områden vaccineras några barn senare. Det bekräftas av våra mätningar, som visar att andelen vaccinerade fyraåringar är högre. För barn födda 2008 är andelen vaccinerade vid 1½ respektive fyra år vid barnavårdscentraler i Husby 79/95 procent, Rinkeby 66/78 procent, Tensta 61/81 procent. Utbildning och kvalitetssäkring av vaccinationer Utbildningstillfällen om tuberkulos, BCG-vaccination, om ofullständigt vaccinerade barn och tveksamhet till vaccinationer erbjöds vid flera tillfällen av barnhälsovårdsenheterna. Vaccination mot rotavirus diskuterades ingående på områdesträffar under hösten inför introduktionen Via metodboken i barnhälsovård för länet och för Sverige ( kan personal och föräldrar söka information om barnvaccinationer. För fortsatt tillit till vaccinationsprogrammet i Sverige är god kunskap om vaccinationer av betydelse. Sjukdomsfall bland barn 0-5 år, antal anmälda fall Antal Sjukdom anmälda Difteri, Stelkramp, Röda hund 0 Kikhosta 19 Polio 0 Hib 1 Pneumokocker 6 Mässling 1 Kommentar Av de 19 barnen var nio ovaccinerade, fyra barn under ett år hade fått en dos och ett barn hade okänt vaccinationsstatus. En ettåring hade fått två doser, två tvååringar två doser och två treåringar tre doser. Det totala antalet fall av kikhosta i alla åldersgrupper var 78 i SLL Under hösten 2013 höjdes beredskapen mot polio p.g.a. utbrott i Syrien. Ändrade hygienråd spreds till alla barnavårdscentraler. Inget poliofall har rapporterats i några åldrar. Ett fall av allvarlig hemophilusinfektion anmäldes men ej av typ B, som vaccinet är riktat mot. Av sex barn med allvarlig pneumokocksjukdom var fyra barn under ett år varav två fått en dos, och två fått två doser. Två ettåringar var vaccinerade med tre doser. Hos fem av dessa barn hade infektionen orsakats av annan pneumokocktyp än de var vaccinerade mot. Från ett barn isolerades inte någon serotyp. Sedan vaccination mot pneumokocker infördes i Stockholms län 2007 har andelen fall hos de små barnen minskat. Trots utbrott bl.a. i Uppsala och i Skåneregionen och stora utbrott i flera länder i Europa anmäldes endast ett mässlingfall hos ett 16 månader ovaccinerat barn i Stockholm. Påssjuka 2 En treåring var ovaccinerad och en fyraåring hade fått en dos vaccin. 1 Uppgifter inhämtade från Smittskydd Stockholm och Folkhälsomyndigheten Stockholms läns landsting 29

32 BMI undervikt, övervikt och fetma Tabell Andel fyraåringar med övervikt och fetma har varit relativt oförändrad i Stockholms län under de senaste sju åren. Enligt WHO (World Health Organisation) är övervikt och fetma ett allvarligt globalt hälsoproblem. Fetma under barndomen ökar risken för hälsoproblem som vuxen, med ökad risk för framtida sjukdomar. Att förebygga fetma bland barn är ett prioriterat uppdrag, enligt FN:s barnkonvention (artikel 6, 23 och 24). Flera studier med olika preventiv inriktning pågår inom länet. Uppgifterna till årsrapporten baserades på barn, vilket var 89,6 procent av insamlade data för barn födda Vi valde att i år redovisa både andelen barn med övervikt, fetma och andelen barn med undervikt. Undervikt, övervikt och fetma hos barn anges i ett Body Mass Index som är anpassat för barn från två års ålder (13). Bortfallet, 11,4 procent motsvarades av barn som inte är rapporterade, inte vägda och mätta inom ± 3 mån från fyraårsdagen eller som inte hälsoundersökts på BVC vid fyra års ålder. I Stockholms län hade 9,4 procent av fyraåringarna (barn födda 2008) övervikt och 1,8 procent fetma. Gruppen med fetma motsvarades av 443 barn. Det var 4,3 procent av barnen som hade undervikt, vilket motsvarade 1035 barn. Figur 21 Andel (%) 4-åringar med övervikt och fetma, barn födda Andel (%) ,2 2,1 1,9 1,8 1,9 1,9 1,8 1, ,6 9,3 9,3 9,3 9,5 9,4 9,1 9, övervikt fetma 30 Barnhälsovården / Årsrapport 2013

33 Det var fler flickor än pojkar med övervikt och fetma, vilket framgår av nedanstående figur. Figur 22 Andel (%) 4-åriga pojkar och flickor med övervikt och fetma, födda Andel (%) ,4 2,3 2,3 2,2 2,2 1,8 2, ,9 1,8 1,4 1,6 1,6 1,8 1,6 6 11,1 10,5 10,9 11,3 11,3 11,1 11,2 4 7,5 8,2 7,8 7,9 7,5 7,3 7, Pojkar Flickor Flera undersökningar visar att föräldrar till förskolebarn med fetma tenderar att inte se barnen som överviktiga, vilket kan försena insatser (14). I sin avhandling förespråkar S. Regber att BVC-sjuksköterskan rutinmässigt utgår från barnets BMI-kurva (Body Mass Index) vid samtal om vikt. Kurvan är ett objektivt mätvärde som lätt kan förstås visuellt (15). Spridningen av andel barn med övervikt och fetma var stor inom länet; med lägst andel på Norrmalm 7,1 procent och högst andel i Salem med 18,6 procent. I områden med låg köpkraft behöver tidiga insatser för att förebygga övervikt och fetma prioriteras. Figur 23 Andel (%) 4-åringar med övervikt och fetma, fördelat per stadsdel/kommun, barn födda 2008 Andel (%) Norrmalm Kungsholmen Vallentuna Solna Nykvarn Danderyd Täby Österåker Bromma Nacka Östermalm Skarpnäck Lidingö Sundbyberg Södermalm H-sten - Liljeh Värmdö Vaxholm Järfälla Övervikt Fetma Årsta-Enskede-Vantör Upplands Väsby Ekerö Älvsjö Stockholms län Huddinge Upplands Bro Hässelby-Vällingby Tyresö Sollentuna Spånga-Tensta Norrtälje Nynäshamn Haninge Farsta Skärholmen Sigtuna Södertälje Botkyrka Rinkeby-Kista Salem Stockholms läns landsting 31

34 För första gången redovisas undervikt för länets fyraåringar födda Spridningen var mellan 1,4 procent och 6,6 procent med en fördelning inom länet som framgår av nedanstående figur. Figur 24 Andel (%) 4-åringar med undervikt (ISO-BMI< 17) fördelat per stadsdel/kommun Andel (%) Salem Vaxholm Lidingö Ekerö Farsta Sollentuna Värmdö Nacka Älvsjö H-sten - Liljeh Tyresö Östermalm Danderyd Botkyrka Norrtälje Haninge Södermalm Järfälla Nynäshamn Vallentuna Bromma Stockholms län Upplands Bro Huddinge Upplands Väsby Sigtuna Hässelby- Södertälje Solna Rinkeby-Kista Täby Spånga-Tensta Kungsholmen Österåker Skärholmen Skarpnäck Norrmalm Årsta-Enskede- Nykvarn Sundbyberg Barn med övervikt eller fetma utgör ett folkhälsoproblem med ökad risk för övervikt och fetma i vuxen ålder, vilket är förenat med stora hälsorisker på sikt. Även undervikt hos barn kan innebära negativa hälsoeffekter. I en studie finner man att stress inom familjen kan ha betydelse vid såväl övervikt som undervikt hos barn(16). Kariesförekomst Folktandvården i Stockholm arbetar sedan 2005 enligt ett kariespreventionsprogram där målet är att förbättra tandhälsan speciellt för de barn som har sämre tandhälsa än genomsnittet. Särskilda insatser görs i områden med sämre socioekonomiska förutsättningar för att utjämna de olikheter som finns i tandhälsa mellan olika delar av länet. Den grundläggande idén är att alla barn och ungdomar ska borsta sina tänder noggrant två gånger varje dag med fluortandkräm, låta tänderna vila mellan måltiderna och dricka vatten istället för andra drycker. Det är viktigt att tidigt etablera goda vanor. Därför får föräldrar redan på BVC kontakt med tandvårdspersonal. I syfte att förbättra tandhälsan hos barn i områden med hög kariesförekomst startade under 2011 ett projekt, Stop Caries Stockholm (SCS) som riktar sig till barn födda Projektet är ett samarbete mellan Folktandvården Stockholms län AB, Distriktstandvården Sverige AB, Karoliniska Institutet och Universitetet i Köpenhamn. De barn som under 2013 fyllde 3 år och som tillhör interventionsgruppen följer ett utökat profylaxprogram där barnens tänder fluorlackas varje halvår. Barn i referensgruppen och barn vars föräldrar avböjt att delta i projektet kallas till undersökning, riskbedömning och förebyggande vård enligt det ordinarie preventionsprogrammet. Interventionen avslutades i mars 2014 och resultat kommer att redovisas under Barnhälsovården / Årsrapport 2013

35 Figur 25 Andel (%) kariesfria 3-åringar, födda 2010, per kommun och stadsdel Andel (%) 100,0 95,0 90,0 85,0 80,0 75,0 Rinkeby-Kista Spånga-Tensta Botkyrka Södertälje Sigtuna Skärholmen Upplands Väsby Hässelby-Vällingby Huddinge Haninge Salem Järfälla Stockholms län Sundbyberg Enskede-Årsta-Vantör Nynäshamn Värmdö Farsta Norrtälje Lidingö Skarpnäck Sollentuna Tyresö Danderyd Upplands-Bro Vallentuna Österåker Nacka Solna Bromma Hägersten-Liljeholmen Östermalm Kungsholmen Norrmalm Täby Älvsjö Södermalm Ekerö Nykvarn Vaxholm Referenser 1. Marie Köhler (2012). Barn i Malmö. Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa. Kommission för ett socialt hållbart Malmö. 2. Marmot M et al. WHO European review of social determinants of health and the health divide. Lancet 2012;380: Rigby MJ, Köhler LI, Blair ME et al. Child health indicators for Europe, a priority for a caring society. Eur J Public Health. 2003;13: Barnhälsovårdens kvalitetsindikatorer, Stiftelsen Allmänna Barnhuset, Köhler L. Barnhälsoindex för Göteborg. NHV-rapport 2013:3R 6. Blair M, Mechtler R, Marlis Paminger-Schneider M. Quality of child health care service indicators. RICHE Work Package 2. Final Report, May Tohotoa J, Maycock B, Hauck YL, Howat P, Burns S, Binns CW.Dads make a difference: an exploratory study of paternal support for breastfeeding in Perth, Western Australia.Int Breastfeed J ;4:15 8. Häggkvist AP, Brantsæter AL, Grjibovski AM, Helsing E, Meltzer HM, Haugen M Prevalence of breast-feeding in the Norwegian Mother and Child Cohort Study and health service-related correlates of cessation of full breast-feeding.public Health Nutr. 2010;13(12): Palmér L, Carlsson G, Mollberg M, Nyström M.Severe breastfeeding difficulties: Existential lostness as a mother-women's lived experiences of initiating breastfeeding under severe difficulties.int J Qual Stud Health Well-being. 2012;7. Epub 2012 feb Barimani M. Bridging the gap in the chain of care for expectant and new mothers. Avhandling 2012Dept of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet 11. Carlsson N. A Zero-vision for Children s Tobacco Smoke Exposure. Doktorsavhandling Division of Paediatrics, Department of Clinical and Experimental Medicine, Linköpings universitet 12. Stockholms folkhälsoenkät 2010, Stockholms läns landsting 13. Cole TJ et al. Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. BMJ 2000;320: Rietmeijer-Mentink, M., W. D. Paulis, et al. Difference between parental perception and actual weight status of children; a systematic review. Matern Child Nutr 2013;9(1): Regber S. Barriers and Facilitators of Health Promotion and Obesity Prevention in Early Childhood: A Focus on parents. Results from the IDEFICS Study. Doktoravhandling Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet 16. Stenhammar et al. Family stress and BMI in young children. Acta Paediatrica 2010;99: Stockholms läns landsting 33

36 barns hälsa ur ett socioekonomiskt perspektiv Köpkraft Vårdtyngd Samband mellan köpkraft och hälsoindikatorer 34 Barnhälsovården / Årsrapport 2013

37 No one would argue that being born into poverty is the fault of the child. It is merely the lottery of birth. And it is fundamental to shared concepts of progress and civilization that an accident of birth should not be allowed to circumscribe the quality of life. Innocent Report Card, A league of Child Poverty in Rich Nations. UNICEF Florence Italy 2000 Issue No 1, June, 2000 Förutsättningarna för god hälsa för barn 0-5 år varierade stort inom länet under 2013, liksom under tidigare år. I flera på varandra följande nationella folkhälsorapporter (1,2) konstateras att socioekonomiska skillnader ger ojämlika förutsättningar för hälsa. I SLLs Folkhälsopolicy från 2005 (3) är en god och jämlik hälsa för alla invånare i länet det övergripande målet. Detta uppmärksammas även i Handlingsplanen för hälsa (4) med motiveringen; i socialt och ekonomiskt utsatta områden behövs mer resurser och större insatser än i andra områden vad gäller förebyggande och hälsofrämjande arbete, även från sjukvården. Tidiga insatser kring barns villkor är särskilt angelägna. Detta talar för att mänskliga rättigheter kopplat till både jämlikhet, jämställdhet och barns rättigheter ska vara vägledande i utformningen av insatser. Sedan år 2007 redovisar barnhälsovården sambandet mellan köpkraft* (sid 39) och olika indikatorer för hälsa hos barn. I årsrapporten för år 2012 dokumenterades återigen samband mellan andel barn 0-5 år som bor i familj med låg köpkraft och faktorer med relevans för barnens hälsa såsom enbart amning vid 4 månaders ålder, rökning i hemmet samt ett samband med direkta hälsoparametrar såsom karies hos treåringar och fetma hos fyra åringar. Det finns också ett tydligt samband mellan andel barn som lever i familjer med låg köpkraft och andel mödrar med kort utbildning i en kommun/stadsdel (5). I årets statistik upprepas samma resultat i nedanstående figurer. Stockholms läns landsting 35

38 Figur 26 Samband mellan andel barn 0-5 år som tillhör familj med låg köpkraft i förhållande till andel barn som ammas enbart vid fyra månaders ålder per kommun/stadsdel (Pearsons linjära korrelationskoefficient 1 r= - 0,80) Andel (%) Täby Danderyd Nykvarn Kungsholmen Norrmalm Ekerö Vallentuna Vaxholm Lidingö Älvsjö Bromma Södermalm Värmdö Österåker Nacka Hägersten-Liljeholmen Östermalm Sollentuna Solna Tyresö Salem Stockholms län Upplands Väsby Järfälla Upplands-Bro Norrtälje Skarpnäck Sundbyberg Haninge Huddinge Nynäshamn Enskede-Årsta-Vantör Farsta Sigtuna Hässelby-Vällingby Botkyrka Spånga-Tensta Södertälje Skärholmen Rinkeby-Kista Låg köpkraft Enbart ammade 4 m Figur 27 Samband mellan andel barn 0-5 år per kommun/stadsdel som tillhör familj med låg köpkraft i förhållande till andel barn 1 mån gamla födda 2012 som utsatts för passivrökning i hemmet per kommun/stadsdel (Pearsons linjära korrelationskoefficient 1 r=0,87) Andel (%) låg köpkraft Andel (%) barn utsatta för passiv rökning Täby Danderyd Nykvarn Kungsholmen Norrmalm Ekerö Vallentuna Vaxholm Lidingö Älvsjö Bromma Södermalm Värmdö Österåker Nacka Låg köpkraft Utsatt för passiv rökning vid 1 mån Hägersten-Liljeholmen Östermalm Sollentuna Solna Tyresö Salem Stockholms län Upplands Väsby Järfälla Upplands-Bro Norrtälje Skarpnäck Sundbyberg Haninge Huddinge Nynäshamn Enskede-Årsta-Vantör Farsta Sigtuna Hässelby-Vällingby Botkyrka Spånga-Tensta Södertälje Skärholmen Rinkeby-Kista 0 1 Pearsons linjära korrelationskoefficient; Pearsons linjära korrelationskoefficient är ett mått på hur väl punkterna ansluter sig till varandra. Korrelation uttrycks i ett värde mellan 1 och 1. Värdet 0 = inget samband; värdet 1 och -1 anger maximalt samband. 36 Barnhälsovården / Årsrapport 2013

39 Figur 28 Samband mellan andel barn 0-5 år per kommun/stadsdel som tillhör familj med låg köpkraft i förhållande till andel treåringar med karies per kommun och stadsdel (Pearsons linjära korrelationskoefficient 1 r=0,88) Andel (%) låg köpkraft Täby Danderyd Nykvarn Kungsholmen Norrmalm Ekerö Vallentuna Vaxholm Lidingö Älvsjö Bromma Södermalm Värmdö Österåker Nacka Hägersten-Liljeholmen Östermalm Sollentuna Solna Tyresö Salem Stockholms län Upplands Väsby Järfälla Upplands-Bro Norrtälje Skarpnäck Sundbyberg Haninge Huddinge Nynäshamn Enskede-Årsta-Vantör Farsta Sigtuna Hässelby-Vällingby Botkyrka Spånga-Tensta Södertälje Skärholmen Rinkeby-Kista Låg köpkraft Andel barn med Karies Andel (%) barn med karies Figur 29 Samband mellan andel barn 0-5 år per kommun/stadsdel som tillhör en familj med låg köpkraft i förhållande till andel fyraåringar med fetma, per kommun/stadsdel (Pearsons linjära korrelations koefficient 1 r=0,83) Andel (%) låg köpkraft Andel (%) 4-åringar med fetma 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Täby Danderyd Nykvarn Kungsholmen Norrmalm Ekerö Vallentuna Vaxholm Lidingö Älvsjö Bromma Södermalm Värmdö Österåker Nacka Hägersten-Liljeholmen Östermalm Sollentuna Solna Tyresö Salem Stockholms län Upplands Väsby Järfälla Upplands-Bro Norrtälje Skarpnäck Sundbyberg Haninge Huddinge Nynäshamn Enskede-Årsta-Vantör Farsta Sigtuna Hässelby-Vällingby Botkyrka Spånga-Tensta Södertälje Skärholmen Rinkeby-Kista Andel låg köpkraft Andel 4-åringar med fetma Linjär (Andel 4-åringar med fetma) Barnhälsovården arbetar för att alla barn oavsett socioekonomisk status ska få likvärdiga förutsättningar för god hälsa. De ojämlika förutsättningarna för hälsa i länet, kopplade till demografi och inkomstfördelning visar att behovet av individuellt stöd och extra insatser är stort i vissa områden. Stockholms läns landsting 37

40 Behovet av insatser inom barnhälsovården kan sammanräknas i begreppet vårdtyngd (sid 39). I vårdtyngdsberäkningen ingår: andel förstfödda barn i relation till det totala antalet nyfödda barn (barn födda 2013) andel riskbarn för tuberkulos (barn födda 2011) andel rökande mödrar då barnet är 0-4 v (barn födda 2012) Dessa tre parametrar visar på behovet av utökade insatser från barnhälsovården och samtliga har ett samband med köpkraft. Figur 30 Samband mellan andel (%) barn 0-5 år som tillhör en familj med låg köpkraft jämfört med vårdtyngdsindex² per kommun/stadsdel (Pearsons linjära korrelationskoefficient1 = 0,92) Andel (%) låg köpkraft 70 Vårdtyngds index² 2,5 60 2, ,5 30 1,0 20 0,5 10 0,0 Täby Danderyd Nykvarn Kungsholmen Norrmalm Ekerö Vallentuna Vaxholm Lidingö Älvsjö Bromma Södermalm Värmdö Österåker Nacka Hägersten-Liljeholmen Östermalm Sollentuna Solna Tyresö Salem Stockholms län Upplands Väsby Järfälla Upplands-Bro Norrtälje Skarpnäck Sundbyberg Haninge Huddinge Nynäshamn Enskede-Årsta-Vantör Farsta Sigtuna Hässelby-Vällingby Botkyrka Spånga-Tensta Södertälje Skärholmen Rinkeby-Kista 0 Låg köpkraft (%) Vårdtyngds index² Barnhälsovården arbetar för att förbättra förutsättningarna för barn och familjer, bland annat genom två pågående projekt där ett utökat hembesöksprogram erbjuds nyblivna föräldrar med behov av extra stöd. Det finns evidens för att hembesök når familjer med ökade behov och på sikt kan påverka barns hälsa och välbefinnande (6, 7). Våren 2014 publicerade Socialstyrelsen en vägledning för barnhälsovårdens arbete. Det nationella barnhälsovårdsprogrammet har utarbetats för att ge alla barn i Sverige tillgång till likvärdig barnhälsovård. Programmet syftar också till att tydliggöra vilka riktade insatser som kan behövas då barn löper risk att drabbas av ohälsa eller har nedsatt hälsa. I vägledningsdokumentet anges att ett av barnhälsovårdens mål är att ge individuellt utformad hjälp till barn och deras föräldrar då ett barn löper högre risk att drabbas av ohälsa eller redan har nedsatt hälsa (8). 38 Barnhälsovården / Årsrapport 2013

41 *Köpkraft; Köpkraft är definierad som familjens eller hushållets disponibla inkomst i förhållande till försörjningsbördan och är inhämtad från Områdesdatabasen för Stockholms Läns Landsting (9). Alla barn 0-5 år i SLL är indelade i fem lika stora grupper barn utifrån familjens disponibla inkomst per hushåll, där gruppen med den lägsta inkomsten definieras som barn i familjer med låg köpkraft. I årsrapportens figurer redovisas andelen barn 0-5 år som lever i familjer med låg köpkraft boende i stadsdelen/kommunen. Vårdtyngd; Vårdtyngd definieras som summan av andel förstfödda barn i relation till antalet nyfödda 2013 och andel riskbarn för tuberkulos, födda 2011 och andel rökande mödrar till barn 0-4 veckor gamla födda Indikatorerna summeras. Eftersom andelen förstfödda barn är relativt sett mycket högre än andel rökande mödrar och andel riskbarn för tuberkulos medräknas bara en tredjedel av andel förstfödda i summan. Referenser 1. Folkhälsan i Sverige Årsrapport Socialstyrelsen, Folkhälsan i Sverige Årsrapport Socialstyrelsen, Folkhälsopolicy för Stockholms Läns Landsting, antagen 2005, uppdaterad Hälso och sjukvårdsförvaltningen, Stockholms Läns Landsting Handlingsplan för hälsa , Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Stockholms Läns Landsting Barnhälsovård. Årsrapport Årg 29. Barnhälsovårdsenheterna i Stockholms Läns Landsting Aronen ET, Kurkela SA. Long-term effects of an early home-based intervention. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry. 1996; 35: Olds DL, Kitzman H, Hanks C, Cole R, Anson E, Sidora-Arcoleo K, et al. Effects of nurse home visiting on maternal and child functioning: age-9 follow-up of a randomized trial. Pediatrics. 2007; 120:e Vägledning för barnhälsovården, Socialstyrelsen ISBN: Områdesdatabasen. Tillväxt, miljö och regionplanering, Stockholms Läns Landsting. Stockholms läns landsting 39

42 utvecklings- och kvalitetsarbete Nytt nationellt barnhälsovårdsprogram Barnhälsovårdsprogram i samverkan med socialtjänsten Att uppmärksamma våld i nära relationer Samverkansprojekt mellan MVC, BVC, förskola och socialtjänst Rosenlunds barnhälsovårdsteam Hälsovård för barn placerade i samhällsvård Prevention av övervikt och fetma Fortbildning 40 Barnhälsovården / Årsrapport 2013

43 Nytt nationellt barnhälsovårdsprogram Ett nytt nationellt barnhälsovårdsprogram har utvecklats 1. Medarbetare från BHV-enheter i Sverige har sedan 2009 deltagit i olika arbetsgrupper för att utforma barnhälsovårdsprogrammet som innehåller en universell del som vänder sig till alla barn och föräldrar och en riktad del som vänder sig till familjer när speciella behov föreligger. Arbetet har fortlöpt i dialog med medarbetare från Socialstyrelsen. Under de nationella Barnhälsovårdsdagarna i oktober 2013 presenterades programmet för samtliga BHV-enheter i Sverige. Barnhälsovårdsenheterna i Stockholm deltar i det nationella arbetet med att planera kommande studier och kvalitetsarbeten för att utveckla, utvärdera och evidensbasera barnhälsovårdens metoder. Barnhälsovårdsprogram i samverkan med socialtjänsten för barn i riskmiljöer Ett utvecklingsprojekt med syfte att förbättra förutsättningarna för god psykisk hälsa bland barn som växer upp i riskmiljö startade under Projektet finansieras av folkhälsoinstitutet och innebär att förstagångsföräldrar tidigt erbjuds stödjande insatser. Interventionen utgörs av ett utökat barnhälsovårdsprogram vilket innebär tät kontakt med barnhälsovården (BVC-sjuksköterska) och socialtjänstens förebyggande verksamhet (föräldrarådgivare) i form av hembesök. Programmet innehåller sex planerade hembesök under barnets första 15 månader. Interventionen erbjuds alla förstagångsföräldrar med nyfödda barn vid Rinkeby BVC. Motsvarande grupp vid Husby BVC utgör kontrollgrupp. Såväl interventionsgrupp som kontrollgrupp följer i övrigt det ordinarie barnhälsovårdsprogrammet med besök på BVC, läkarbesök, föräldragrupper, vaccinationer m.m. Barn inkluderas från 1 september 2013 till 31 augusti Utvärderingen syftar till att både studera effekter av insatsen, men också hur interventionen kan genomföras bland befolkningen i ett område med sämre socioekonomiska förutsättningar och hur den kan integreras med befintlig verksamhet i samverkan mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst. Ansvarig för utvärderingen är professor Bo Burström, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet. Att uppmärksamma Våld i nära relationer ett pilotprojekt inom Stockholms läns landsting Projektet syftar till att utveckla barnhälsovårdens arbete med att uppmärksamma Våld i nära relationer. Arbetsgruppen består av sex BVC-sjuksköterskor, representant för Kunskapscentrum för Våld i nära relationer och representanter för barnhälsovårdsenheterna i Stockholm och Uppsala. Under året har arbetsgruppen genomgått flera utbildningar i ämnet och i samband med ett två-dagars internat på Sätra Bruk i maj formades modellen som innebär att BVCsjuksköterskan i samband med tre olika BVC-besök förmedlar kunskap till föräldrar om våld och uppmärksammar föräldrar på våldets negativa påverkan på barnets fysiska och psykiska hälsa. Modellen prövas sedan den 1 september 2013 vid sex barnavårdscentraler i 1 Stockholms läns landsting 41

44 Stockholms län. Utvärdering av pilotprojektet genomförs av docent Lene Lindberg, Centrum för Epidemiologi och Samhällsmedicin, CES. Samverkansprojekt mellan MVC, BVC, förskola och socialtjänst Projektet syftar till att öka samverkan kring barn (0-6 år) och deras föräldrar i Rinkeby-Kista. Genom gemensamma utbildningsdagar för mödra- och barnhälsovård, förskola och socialtjänst får medarbetarna en gemensam kunskapsbas, utbyta erfarenheter och därmed en ökad kunskap om varandras uppdrag. En arbetsgrupp med representanter från MVC, BVC, förskola och socialtjänst planerar programmet och genomför utbildningsdagarna, som äger rum två gånger per år. Ur innehållet kan nämnas kunskap om risk- och skyddsfaktorer, den psykologiska betydelsen för barns utveckling, samspel och kulturkompetens. Diskussioner i tvärprofessionella grupper har varit viktiga inslag i samband med utbildningsdagarna. Rosenlunds barnhälsovårdsteam Under året har arbete pågått med att bygga upp en verksamhet för barn vars föräldrar har eller tidigare haft ett beroende av alkohol, droger eller läkemedel. Rosenlunds barnhälsovårdsteam kommer att erbjuda ett specialiserat, utökat och individuellt anpassat barnhälsovårdsprogram med tvärprofessionell kompetens. Verksamheten kommer att ta emot barn och föräldrar från hela Stockholms län. Hälsovård för barn placerade i samhällsvård I oktober 2013 utgavs en rapport som presenterar resultat från en studie som syftade till att kartlägga hur hälsovården fungerar för förskolebarn som placeras i familjehem. Resultatet visar att informationsöverföringen mellan socialtjänst och BVC-sjuksköterskor är bristfällig och både socialtjänst och barnhälsovård saknar rutiner för att säkerställa att barn placerade i familjehem får den hälsovård de har rätt till. Flera förbättringsförslag presenteras i rapporten. Prevention och behandling av övervikt och fetma hos barn Primrose Primroseprojektet är en primärpreventiv befolkningsstudie som genom föräldrasamtal på BVC om matvanor och fysisk aktivitet har som mål att förhindra barnfetma. Under slutet av 2014 kommer de yngsta barnen i studien att fylla 4 år och 2015 väntas resultat från studien. Det övergripande syftet för projektet är att utvärdera interventionens hälsoeffekter och kostnad. Professor Finn Rasmussen, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet, ansvarar för forskningen. Mer och Mindre Mer och Mindre (MoM) är en forskningsstudie vars syfte är att utvärdera olika typer av behandling för barn i åldern 4-6 år som har fetma med BMI >19,2. Familjerna randomiseras till två olika behandlingar: ett nyutvecklat föräldrastödsprogram i grupp eller till standardbehandling vid BUMM- mottagningar i länet. De första preliminära resultaten visar en signifikant skillnad mellan de två olika behandlingarna till fördel för gruppen som deltar i det nyutvecklade föräldrastödsprogrammet. Ansvarig forskare är professor Claude Marcus, Enheten för pediatrik, Karolinska Institutet. 42 Barnhälsovården / Årsrapport 2013

45 Early STOPP Early STOPP är en forskningsstudie med syfte att utvärdera om preventiva insatser till barn i en riskgrupp leder till minskad utveckling av övervikt och fetma. Projektet riktas till familjer där båda föräldrarna är överviktiga (BMI >25) eller minst en förälder har fetma (BMI >30). Interventionsgrupperna har randomiserats till antingen högintensiv eller lågintensiv grupp. Alla familjer följs med årliga kontroller för provtagning och mätning, familjerna i den högintensiva gruppen får utöver detta personliga coachningssamtal baserade på MI metoden. De första preliminära resultaten för interventionen kommer att sammanställas under Ansvarig forskare är professor Claude Marcus, Enheten för pediatrik, Karolinska Institutet. Utvecklingsstudie för riktad prevention av övervikt och fetma hos barn Studien riktar sig till gravida kvinnor med övervikt och fetma samt till föräldrar där båda eller en av föräldrarna har övervikt när barnet är under ett år. Studien genomförs på några utvalda barnmorskemottagningar och barnavårdscentraler och föräldrarna erbjuds samtal med hälsovägledare. Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen ansvarar för studien. Fortbildning Barnhälsovård innefattar ett brett kunskapsområde inom såväl medicin, socialpediatrik som psykologi. För att kunna erbjuda barnhälsovård av god kvalitet krävs det att personalen är välutbildad. BHV-enheterna har i uppdrag att planera och genomföra fortbildningsinsatser för all personal. Fortbildning sker dels regionalt via utbildningseftermiddagar, månadsblad, kommunikation via webben och dels lokalt via t.ex. områdesträffar, samverkansgrupper och konsultation av psykolog på BVC. Fortbildningen syftar till att stödja personalen för att underlätta det praktiska arbetet med barn och föräldrar på mottagningen och för att ge förutsättningar för en likvärdig barnhälsovård i länet. Till studieeftermiddagar inbjuds all personal som är verksam på BVC. Varje studieeftermiddag ges vid två till tre tillfällen så att all personal ska ha möjlighet att delta. Tema för utbildningseftermiddagar under 2013: Psykisk ohälsa hos blivande och nyblivna föräldrar HBTQ den heteronormativa vården och regnbågsfamiljer på BVC Mental vaccination föräldrastrategier vid barnskrik och förebyggande av skakvåld (våld mot barn) Pediatrik för BVC funktionella mag-tarmsjukdomar, hiv, MRSA och långdragen gulsot hos spädbarn Områdesträffar äger rum två gånger per år för personal på BVC. Barnhälsovårdsöverläkaren tillsammans med vårdutvecklaren planerar och genomför träffarna. Förankring och uppföljning av nya rutiner/metoder och aktuell forskning och nya rön diskuteras. Här ges utrymme att diskutera personalens önskemål, behov och utmaningar vilka kan ligga till grund för planering av kommande utbildningar. Barnhälsovårdens Månadsblad, som ges ut med 11 nummer per år, innehåller sammanfattningar av ny forskning och annan aktuell information som berör barnhälsovård. Barnhälsovårdsenhet Syd inbjuder BVC-sjuksköterskor vid ett par tillfällen per år till referensgruppsmöte med fördjupning inom barnhälsovård. Stockholms läns landsting 43

46 Utbildningar som anordnas löpande under året av BHV-enheterna Introduktionsutbildning för nya BVC-sjuksköterskor Fortbildning för läkare i barnhälsovård Grundkurs i MI-Motiverande samtal EPDS Edinburgh Postnatal Depression Scale Amningsseminarier BCG-skola vaccination mot TBC Kulturell kompetens Ofullständigt vaccinerade barn Fortbildningar som arrangerats med andra enheter Hörselscreening för 4-åringar (Enheten för audionomi, Karolinska Institutet) Adoptivbarns hälsa (Stockholms stad) STRAMA samverkan mot antibiotikaresistens 44 Barnhälsovården / Årsrapport 2013

47 övrig information Förklaringar till tabellrubriker Tabeller Barnhälsovårdens basprogram Stockholms läns landsting 45

48 förklaring till tabellrubriker Tabell 1 Inskrivna barn i barnhälsovården, Antal inskrivna barn totalt Summan av inskrivna barn födda , 2012, 2011 Antal inskrivna barn per födelseår Andel (%) första barn Andel nyfödda barn 2013 som är moderns förstfödda i relation till totala antalet barn födda 2013 Tabell 2 Bemanning och vårdtyngd under 2013 samt köpkraft hos familjer med barn 0 5 år, 2012 Antal BVC-ssk Antal heltidstjänster Antal barn/heltid Antalet sjuksköterskor som arbetar med barnhälsovård helt eller delvis Tjänstgöringstiden omräknad till heltidstjänster som sjuksköterskor arbetar med barnhälsovård Antal barn per sjuksköterska med tjänstgöringstid omräknad till heltid Antal nyfödda barn/heltid Vårdtyngd Antal nyfödda barn per sjuksköterska med tjänstgöringstid omräknad till heltid Vårdtyngd definieras som summan av andelen rökande mödrar när barnet är 0 4 veckor gammalt (barn födda 2012) + andelen riskbarn för tuberkulos vid 2 års ålder (barn födda 2011) + 1/3 av andelen förstfödda barn, födda 2013 Vårdtyngdsindex Medelvärdet för hela Stockholms län anges som index = 1 Köpkraft Andel barn som bor i familjer med låg köpkraft Uppgifter från regionplanekontorets områdesdatabas, Stockholms läns landsting. Disponibel inkomst är den samlade inkomsten i en familj, inklusive bidrag och med skatter och andra negativa transfereringar fråndragna. Varje person tilldelas en vikt anpassad till ålder enligt en ekvivalensskala. De olika familjemedlemmarnas vikter summeras och den disponibla inkomsten divideras med denna summa, som ger disponibel inkomst per konsumtionsenhet vilket är lika med köpkraft. Den är uppdelad i kvintiler med lika många barn i Stockholms län som tillhör grupperna låg, medellåg, medel, medelhög och hög köpkraft. Vi har använt indikatorn procent barn 0-5 år som bor i familj med låg köpkraft per kommun/stadsdel Köpkraftsindex Index för andel barn som bor i familjer med låg köpkraft. Medelvärdet = index = 1 är medelvärde för hur många familjer som bor i SLL med låg köpkraft (21 %, 2012) 46 Barnhälsovården / Årsrapport 2013

49 Tabell 3 Besöksverksamheten vid BVC under 2013 BVC-besök totalt Andel (%) till barnläkare Andel (%) gruppbesök Andel (%) hembesök Andel (%) besök med tolk Totalt antal besök på BVC, till sjuksköterska och läkare samt gruppbesök och hembesök Andel av läkarbesöken som är besök hos läkare med specialistkompetens i pediatrik Andel besök på BVC-mottagning som är besök till föräldragruppsverksamheten Andel besök som är besök i barnets hem Andel besök där samtalet sker via tolk Tabell 4 Första hembesöket till barn födda 2013 samt föräldragruppverksamhet, barn födda 2012 Andel (%) första hembesök varav till första barn varav till omföderska Andel (%) föräldragrupper varav 1:a barn varav flerbarn Andel barn totalt som får ett första hembesök inom 30 dagar efter hemkomsten från BB eller neonatalklinik alternativt efter ankomsten till Sverige för adoptivbarn Andel första hembesök hos familjer där det är moderns första barn Andel första hembesök hos familjer där modern är omföderska Andel barn vars förälder/föräldrar deltar i föräldragruppsverksamheten totalt, en flera gånger, barn födda 2012 Andel förstabarnsföräldrar som deltar i föräldragruppsverksamheten Andel flerbarnsföräldrar som deltar i föräldragruppsverksamheten Tabell 5 6 Andel ammade barn, födda 2012 Andel (%) enbart ammade barn Andel (%) enbart och delvis ammade barn Andel barn som fått enbart bröstmjölk, enligt WHO:s definition Andel barn som fått enbart bröstmjölk samt andel barn som förutom bröstmjölk fått modersmjölksersättning eller välling eller annan kost Tabell 7 8 Andel barn som utsatts för tobaksrök i hemmet vid 0-4 veckors ålder samt vid 8 månaders ålder, födda 2012 Mors respektive fars rökvanor Rökare i familjen Andel barn vars mor respektive far röker dagligen Mor och/eller far röker minst en cigarett/cigarr/pipstopp dagligen. Kan även vara någon annan som stadigvarande bor hos familjen (mor/farföräldrar, äldre syskon etc.) Stockholms läns landsting 47

50 Tabell 9 Vaccinationstäckning hos barn födda 2011 Difteri, Stelkramp, Kikhosta Polio, Hib, Pneumokocker MPR (Mässling, Påssjuka, Röda hund) Andel barn vaccinerade mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, haemophilus influenzae typ B (Hib) och invasiv pneumokocksjukdom, med minst 3 doser Andel barn vaccinerade mot dessa sjukdomar med minst en dos Tabell 10 Vaccinationstäckning avseende BCG och Hepatit B hos barn födda 2011 Riskbarn; tbc Andel (%) riskbarn tbc BCG-vaccinerade, andel (%) riskbarn tbc BCG-vaccinerade, andel (%) ej riskbarn tbc Total andel (%) BCGvaccinerade barn Andel (%) hepatit B 3 doser Riskbarn = barn, födda i Sverige eller utrikes, vilka uppfyller ett eller flera av nedanstående kriterier: Familjemedlem eller annan närstående har tuberkulos Familjemedlem eller annan närstående har tidigare haft tuberkulos Den ena eller båda föräldrarna/vårdnadshavarna eller annan hushållsmedlem kommer från land där tuberkulos är vanligt Längre vistelse planeras i något av ovanstående länder med nära kontakt med lokalbefolkningen Andel barn som bedömts vara riskbarn enligt ovanstående kriterier Andel riskbarn vaccinerade mot tuberkulos Andel ej riskbarn vaccinerade mot tuberkulos Totala andelen barn, både riskbarn och icke riskbarn för tuberkulos, som blivit Calmettevaccinerade (BCG) Barn till mödrar som är bärare av Hepatit B vaccineras mot denna sjukdom (= 4 5 doser) Den ena eller båda föräldrarna/vårdnadshavarna eller annan hushållsmedlem kommer från land där Hepatit B är vanligt (prevalens > 2 procent, = 3 doser) Längre vistelse planeras i något av ovanstående länder med nära kontakt med lokalbefolkningen Tabellen visar andelen barn som vaccinerats mot hepatit B 3 doser 48 Barnhälsovården / Årsrapport 2013

51 Tabell 11 Andel fyraåringar med övervikt och fetma, födda 2008 Andel (%) bedömbara Övervikt Fetma Andel inskrivna barn födda 2008 som blivit vägda och mätta i rätt tid vid 4-årsundersökningen, dvs. ± 3 mån i förhållande till sin födelsedag Andelen barn (flickor resp. pojkar) med övervikt Övervikt definieras som ISO-BMI 25 (ISO-BMI = BMI anpassat för barn från 2 års ålder) Andelen barn (flickor resp. pojkar) med fetma Fetma definieras som ISO-BMI 30 Tabell 12 Andel fyraåringar med undervikt, födda 2008 Andel (%) bedömbara Undervikt Andel inskrivna barn födda 2008 som blivit vägda och mätta i rätt tid vid 4-årsundersökningen, dvs. ± 3 mån i förhållande till sin födelsedag Andelen barn (flickor resp. pojkar) med undervikt Undervikt definieras som ISO-BMI 17 Tabell 13 Samarbete och anmälningar till socialtjänsten under 2013, barn födda Andel ( ) barn, samarbete med socialtjänst Andel ( ) barn, anmälan enl. kap 14 1 SOL Andel barn där BVC samverkat med socialtjänsten under Samverkan finns dokumenterad i barnets BHV-journal Andel barn, födda , som av BVC anmälts till socialtjänsten i enlighet med Socialtjänstlagen (SoL) under 2013 Stockholms läns landsting 49

52 tabeller Tabell 1 Inskrivna barn i barnhälsovården, Antal inskrivna barn totalt Varav födda Andel (%) förstabarn f 2013 Kommun / stadsdel Danderyd ,9 Ekerö ,0 Järfälla ,4 Lidingö ,2 Norrtälje ,4 Sigtuna ,6 Sollentuna ,1 Solna ,8 Sundbyberg ,0 Täby ,4 Upplands Bro ,0 Upplands Väsby ,3 Vallentuna ,5 Vaxholm ,5 Österåker ,1 Norra länet ,0 Bromma ,5 Enskede-Årsta-Vantör ,7 Farsta ,1 Hägersten-Liljeholmen ,6 Hässelby-Vällingby ,4 Kungsholmen ,7 Norrmalm ,7 Rinkeby-Kista ,9 Skärholmen ,5 Skarpnäck ,0 Södermalm ,7 Spånga-Tensta ,4 Älvsjö ,6 Östermalm 4966* ,3 Stockholms stad ,2 Botkyrka ,1 Haninge ,6 Huddinge ,4 Nacka ,1 Nykvarn ,1 Nynäshamn ,3 Salem ,2 Södertälje 6010* ,5 Tyresö ,4 Värmdö ,9 Södra länet ,6 Stockholms län ,9 1 Värde markerat med * anger att för 2013 saknas ca 1000 barn från Östermalm och ca 1300 barn från Södertälje, som inte rapporterats i datainsamlingen. 50 Barnhälsovården / Årsrapport 2013

53 Tabell 2 - Bemanning och vårdtyngd under 2013 samt köpkraft hos familjer med barn 0-5 år, 2012 Antal barn / heltid varav antal nyfödda/ heltid Vårdtyngdsindex 2 Köpkraftsindex 2 Antal heltidstjänster Kommun / stadsdel Antal BVC-ssk Vårdtyngd Köpkraft Danderyd 7 5, ,3 0,6 8,6 0,4 Ekerö 5 4, ,4 0,5 10,2 0,5 Järfälla 12 10, ,6 1,2 21,4 1,0 Lidingö 8 6, ,7 0,7 10,7 0,5 Norrtälje 13 9, ,6 0,7 22,5 1,1 Sigtuna 11 8, ,4 1,3 28,3 1,4 Sollentuna 12 10, ,9 0,9 14,6 0,7 Solna 16 14, ,6 1,1 15,4 0,7 Sundbyberg 12 9, ,6 1,2 24,2 1,2 Täby 13 10, ,4 0,6 7,9 0,4 Upplands Bro 5 4, ,3 1,1 22,0 1,1 Upplands Väsby 7 6, ,9 1,2 21,1 1,0 Vallentuna 7 5, ,7 0,6 10,5 0,5 Vaxholm 3 2, ,9 0,5 10,6 0,5 Österåker 6 4, ,0 0,6 13,0 0,6 Norra länet ,9 0,8 16,1 0,8 Bromma 12 10, ,9 0,8 11,2 0,5 Enskede-Årsta-Vantör 25 22, ,2 1,1 26,8 1,3 Farsta 9 8, ,7 1,2 27,4 1,3 Hägersten-Liljeholmen 22 20, ,0 0,8 13,3 0,6 Hässelby-Vällingby ,0 1,3 30,0 1,4 Kungsholmen 23 16, ,9 0,6 9,0 0,4 Norrmalm 12 11, ,5 0,7 9,8 0,5 Rinkeby-Kista 15 13, ,8 2,0 60,5 2,9 Skarpnäck 8 6, ,6 1,0 23,1 1,1 Skärholmen 9 7, ,0 1,9 52,3 2,5 Spånga-Tensta 9 7, ,0 1,5 43,8 2,1 Södermalm 33 26, ,6 0,7 11,6 0,6 Älvsjö 7 6, ,1 1,0 11,0 0,5 Östermalm 12 9, ,8 0,6 13,8 0,7 Stockholms stad ,7 1,1 24,5 1,2 Botkyrka 23 17, ,0 1,5 37,6 1,8 Haninge 16 13, ,4 1,1 24,6 1,2 Huddinge 23 20, ,1 1,1 24,7 1,2 Nacka 20 17, ,9 0,8 13,2 0,6 Nykvarn 2 1, ,6 0,4 8,6 0,4 Nynäshamn 5 4, ,6 0,9 25,7 1,2 Salem 3 2, ,8 0,7 17,0 0,8 Södertälje ,1 1,5 49,5 2,4 Tyresö 8 6, ,4 0,7 15,9 0,8 Värmdö 9 6, ,0 0,5 13,0 0,6 Södra länet ,7 0,9 23,0 1,1 Stockholms län ,6 1,0 20,9 1,0 1 Vårdtyngd definieras som summan av andelen rökande mödrar när barnet är 0-4 veckor gammalt + andelen riskbarn för tuberkulos + 1/3 av andelen förstfödda barn 2 Index: 1 = medelvärde för andel barn som lever i familj med låg köpkraft i Stockholms läns landsting 3 Se definition sid 46 Stockholms läns landsting 51

54 Tabell 3 - Besöksverksamheten vid BVC under 2013 BVCbesök totalt Varav ssk-besök Av läk.besök andel (%) till barnläk Av alla besök är andel (%) gruppbesök hembesök tolkbesök Kommun / stadsdel läkarbesök Danderyd ,1 9,7 3,2 0,6 Ekerö ,5 4,1 5,0 0,6 Järfälla ,8 5,3 3,8 5,1 Lidingö ,3 6,9 3,7 1,0 Norrtälje ,0 5,4 3,3 0,1 Sigtuna ,2 3,9 4,1 3,8 Sollentuna ,7 5,4 3,7 1,4 Solna ,4 8,3 3,8 0,8 Sundbyberg ,5 10,1 3,2 2,1 Täby ,2 8,1 3,5 0,7 Upplands Bro ,2 3,0 3,5 2,4 Upplands Väsby ,8 5,7 4,7 1,4 Vallentuna ,2 7,3 1,0 0,5 Vaxholm ,9 5,6 3,2 1,4 Österåker ,9 5,6 4,0 1,0 Norra länet ,4 6,8 3,6 1,7 Bromma ,0 8,3 3,2 1,0 Enskede-Årsta-Vantör ,5 8,5 2,2 3,5 Farsta ,1 6,3 3,1 1,9 Hägersten-Liljeholmen ,6 8,3 3,4 0,6 Hässelby-Vällingby ,8 5,3 3,4 6,5 Kungsholmen ,9 11,7 3,9 0,1 Norrmalm ,6 9,3 2,4 0,3 Rinkeby-Kista ,9 2,2 2,6 16,9 Skarpnäck ,6 7,3 4,0 1,7 Skärholmen ,6 2,6 3,1 10,6 Spånga-Tensta ,2 2,8 4,1 7,8 Södermalm ,0 9,4 3,3 0,1 Älvsjö ,9 7,7 3,6 2,5 Östermalm ,1 7,0 2,7 0,1 Stockholms stad ,2 7,6 3,2 3,0 Botkyrka ,2 4,3 3,2 7,1 Haninge ,0 4,4 3,5 5,4 Huddinge ,3 5,9 8,9 4,8 Nacka ,1 6,0 3,2 1,2 Nykvarn ,4 7,0 3,5 0,0 Nynäshamn ,2 5,0 2,6 3,3 Salem ,8 2,1 4,8 1,0 Södertälje ,9 3,2 3,0 7,7 Tyresö ,2 8,0 2,0 0,7 Värmdö ,1 6,1 3,7 0,3 Södra länet ,4 5,1 4,3 4,4 Stockholms län ,4 6,7 3,6 3,0 52 Barnhälsovården / Årsrapport 2013

55 Tabell 4 - Första hembesöket till barn födda 2013 samt föräldragruppsverksamhet, barn födda 2012 Första hembesöket andel (%) varav Föräldragrupper andel (%) varav till till till Kommun / stadsdel totalt 1:a barn omföderska totalt 1:a barn till omföderska Danderyd 84,4 87,7 82,5 69,0 80,2 61,5 Ekerö 92,2 95,8 90,4 28,2 83,2 1,4 Järfälla 92,9 96,4 90,4 30,2 69,0 3,2 Lidingö 87,4 84,5 89,3 52,2 75,6 39,5 Norrtälje 75,8 87,7 66,4 32,7 65,4 8,3 Sigtuna 81,5 87,1 77,6 13,5 19,8 8,2 Sollentuna 90,1 92,0 89,0 43,6 69,6 27,1 Solna 87,0 89,2 84,2 50,0 70,6 24,0 Sundbyberg 82,5 89,1 74,4 50,1 71,4 26,8 Täby 95,1 96,3 94,4 69,0 75,7 65,5 Upplands Bro 91,5 98,4 86,6 40,6 51,7 32,3 Upplands Väsby 81,2 96,1 70,4 35,7 56,8 19,5 Vallentuna 84,7 90,7 81,4 66,8 81,1 57,1 Vaxholm 90,7 92,1 89,9 75,2 84,0 68,3 Österåker 88,9 91,9 86,9 50,2 87,6 27,0 Norra länet 87,1 91,7 83,6 47,1 69,4 31,3 Bromma 84,7 90,8 78,6 67,8 82,6 53,5 Enskede-Årsta-Vantör 66,2 75,6 57,0 50,9 73,3 29,8 Farsta 68,6 79,6 58,7 41,4 58,2 26,7 Hägersten-Liljeholmen 69,5 76,9 59,9 61,0 81,4 33,1 Hässelby-Vällingby 79,8 85,4 76,3 40,8 52,3 33,0 Kungsholmen 80,3 86,1 69,2 76,8 91,0 48,4 Norrmalm 57,7 63,0 49,2 74,2 90,8 52,7 Rinkeby-Kista 66,9 70,5 65,0 9,6 12,6 6,8 Skärholmen 68,3 80,5 53,5 48,0 61,2 31,7 Skarpnäck 62,0 73,6 55,6 16,8 26,8 10,4 Spånga-Tensta 70,0 86,9 58,6 24,2 38,0 18,1 Södermalm 64,7 93,8 50,8 63,4 90,5 26,1 Älvsjö 81,8 84,5 79,6 58,8 71,2 48,7 Östermalm 52,6 65,7 36,5 58,9 79,8 36,6 Stockholms stad 69,5 79,5 60,6 49,5 65,0 32,6 Botkyrka 77,5 86,7 71,1 18,7 32,8 9,0 Haninge 74,3 96,7 64,9 40,8 69,6 21,3 Huddinge 63,5 73,0 57,3 42,0 58,9 31,7 Nacka 75,1 81,9 69,8 62,1 77,7 51,8 Nykvarn 86,7 97,5 80,0 60,8 90,2 39,3 Nynäshamn 80,0 79,5 80,4 54,1 65,3 45,2 Salem 91,5 95,6 89,3 20,3 48,5 3,6 Södertälje 78,7 85,7 73,2 30,1 35,7 25,9 Tyresö 56,8 80,0 45,6 54,1 76,7 40,9 Värmdö 81,8 100,0 77,6 40,6 71,8 14,1 Södra länet 76,6 87,7 70,9 42,4 62,7 28,3 Stockholms län 75,2 82,1 69,1 48,2 69,0 30,3 Stockholms läns landsting 53

56 Tabell 5 - Amning, andel (%) enbart ammade barn, födda 2012 Antal barn Andel (%) enbart ammade barn vid Kommun / stadsdel Inskrivna på BVC 1 vecka 2 mån 4 mån 6 mån 9 mån 12 mån Danderyd ,6 74,3 61,6 13,6 0,0 0,0 Ekerö ,8 73,7 62,0 20,0 0,0 0,0 Järfälla ,3 64,0 47,8 6,2 0,0 0,0 Lidingö ,6 69,4 49,2 3,7 0,0 0,0 Norrtälje ,0 59,0 47,4 10,1 0,0 0,0 Sigtuna ,7 56,1 42,7 13,4 1,4 0,0 Sollentuna ,8 65,7 54,5 10,7 0,0 0,0 Solna ,2 69,2 54,6 10,2 0,0 0,0 Sundbyberg ,9 71,7 55,1 8,4 0,2 0,0 Täby ,8 71,8 62,9 8,8 0,2 0,0 Upplands Bro ,9 61,4 49,8 14,2 0,0 0,0 Upplands Väsby ,4 65,3 59,3 32,8 0,0 0,0 Vallentuna ,9 75,3 59,2 16,6 0,0 0,0 Vaxholm ,6 61,1 47,7 12,0 0,0 0,0 Österåker ,4 71,0 56,1 14,1 0,0 0,0 Norra länet ,2 67,3 54,0 13,0 0,1 0,0 Bromma ,0 77,8 67,5 11,7 0,0 0,0 Enskede-Årsta-Vantör ,5 69,4 54,4 11,9 0,6 0,0 Farsta ,7 63,8 49,7 7,0 0,3 0,0 Hägersten-Liljeholmen ,6 72,6 60,3 20,5 0,2 0,0 Hässelby-Vällingby ,1 58,3 46,1 13,0 0,1 0,0 Kungsholmen ,5 77,4 65,5 20,2 0,2 0,0 Norrmalm ,0 78,3 60,5 12,5 0,0 0,0 Rinkeby-Kista ,1 54,7 40,7 7,5 0,9 0,0 Skärholmen ,5 74,9 59,0 4,9 0,0 0,0 Skarpnäck ,1 59,7 38,3 11,5 0,0 0,0 Södermalm ,6 51,3 40,0 11,5 1,0 0,0 Spånga-Tensta ,2 73,4 58,7 16,0 0,1 0,0 Älvsjö ,4 69,0 61,7 8,0 0,0 0,0 Östermalm ,1 75,7 61,2 18,1 0,1 0,0 Stockholms stad ,1 68,3 54,5 12,5 0,3 0,0 Botkyrka ,1 61,2 42,2 6,0 0,0 0,0 Haninge ,1 63,2 49,5 12,3 0,1 0,0 Huddinge ,7 67,2 55,4 12,9 0,2 0,0 Nacka ,1 74,6 61,4 14,1 2,2 0,0 Nykvarn 97 87,6 76,3 53,6 14,4 1,0 0,0 Nynäshamn ,3 65,7 48,9 12,6 0,0 0,0 Salem ,4 69,0 54,7 27,3 0,0 0,0 Södertälje ,7 56,8 40,8 11,4 0,9 0,0 Tyresö ,4 68,4 53,2 9,4 0,0 0,0 Värmdö ,8 68,6 53,1 6,8 0,0 0,0 Södra länet ,2 67,1 51,3 12,7 0,5 0,0 Stockholms län ,8 67,6 53,3 12,7 0,3 0,0 54 Barnhälsovården / Årsrapport 2013

57 Tabell 6 - Amning, andel (%) enbart och delvis ammade barn, födda Antal barn Inskrivna på Andel (%) enbart & delvis ammade barn vid Kommun / stadsdel BVC 1 vecka 2 mån 4 mån 6 mån 9 mån 12 mån Danderyd ,4 93,0 86,4 75,6 40,8 17,7 Ekerö ,4 91,9 84,3 73,4 50,8 25,0 Järfälla ,3 88,5 76,3 64,3 39,6 21,0 Lidingö ,0 89,6 85,0 71,6 34,0 17,3 Norrtälje ,3 80,0 66,5 54,8 33,1 19,9 Sigtuna ,6 83,5 71,7 57,6 28,4 15,1 Sollentuna ,5 89,6 80,3 71,0 42,4 21,4 Solna ,4 92,4 83,3 72,2 40,9 19,2 Sundbyberg ,5 91,5 83,0 68,7 41,9 19,1 Täby ,2 91,3 85,6 73,5 43,2 18,0 Upplands Bro ,4 86,9 78,7 60,6 36,3 22,1 Upplands Väsby ,1 87,6 77,0 66,6 42,6 23,3 Vallentuna ,1 93,2 84,7 69,9 44,2 19,7 Vaxholm ,2 92,6 80,4 66,7 37,4 12,7 Österåker ,0 89,0 79,7 65,6 32,5 12,2 Norra länet ,4 89,4 80,2 67,5 39,2 18,9 Bromma ,2 94,6 88,9 80,3 45,5 18,4 Enskede-Årsta-Vantör ,3 90,4 84,4 71,3 45,7 23,6 Farsta ,5 89,7 80,6 68,7 42,5 25,2 Hägersten-Liljeholmen ,4 92,6 85,5 72,6 45,7 19,9 Hässelby-Vällingby ,1 87,5 76,1 63,2 41,7 26,4 Kungsholmen ,6 94,2 88,9 78,7 43,3 17,1 Norrmalm ,1 94,7 88,9 77,6 48,9 22,6 Rinkeby-Kista ,7 88,2 80,9 68,0 52* 36,6* Skarpnäck ,2 90,1 83,6 76,3 54,7 27,8 Skärholmen ,9 90,3 77,5 70,2 54,0 39,8 Spånga-Tensta ,0 91,0 83,8 61,3 43,8 26,2 Södermalm ,3 93,1 88,4 77,2 45,5 23,2 Älvsjö ,5 91,8 81,7 68,3 44,9 27,5 Östermalm ,7 94,2 90,0 80,5 42,4 20,8 Stockholms stad ,0 91,6 84,2 72,4 46,0 24,5 Botkyrka ,7 83,9 71,5 61,0 39,7 * 23,1 Haninge ,8 85,8 71,1 59,8 34,1 20,7 Huddinge ,9 87,8 80,4 68,3 39,0 21,1 Nacka ,6 91,8 83,9 73,2 45,4 24,0 Nykvarn 97 92,8 90,7 83,5 70,1 10,3 4,1 Nynäshamn ,2 84,9 73,3 59,5 34,8 18,3 Salem ,0 86,2 71,5 57,6 37,1 26,3 Södertälje ,7 83,9 68,9 53,4 34,3 20,0 Tyresö ,3 85,7 75,8 64,1 30,4 14,9 Värmdö ,1 87,9 74,8 65,1 31,6 16,6 Södra länet ,9 86,9 75,5 63,2 33,0 18,9 Stockholms län ,1 89,3 80,0 67,7 39,4 20,8 1 Värde markerat med * anger ett bortfall som överstiger 20 procent vilket betyder att angivet värde är osäkert. Stockholms läns landsting 55

58 Tabell 7 - Andel (%) barn som utsatts för tobaksrök i hemmet vid 0-4 veckors ålder, födda 2012 Antal barn inskrivna på BVC Mors rökvanor Fars rökvanor Kommun / stadsdel andel (%) rökare andel (%) rökare Danderyd 406 0,3 2,1 2,3 Ekerö 309 1,9 5,2 6,5 Järfälla 796 3,7 8,9 10,6 Lidingö 454 2,1 5,0 5,0 Norrtälje 515 7,9 11,4 14,7 Sigtuna 518 4,7 16,1 18,0 Sollentuna 743 1,9 8,6 9,1 Solna ,6 4,8 5,2 Sundbyberg 911 1,6 6,3 6,8 Täby 751 1,0 5,1 5,0 Upplands Bro 335 4,1 10,2 12,0 Upplands Väsby 526 5,6 14,3 16,6 Vallentuna 397 1,6 4,5 5,3 Vaxholm 113 0,9 1,8 2,7 Österåker 462 1,8 4,9 4,9 Rökare i familjen andel (%) rökare Norra länet ,7 7,3 8,3 Bromma 800 2,2 4,7 5,2 Enskede-Årsta-Vantör ,7 9,2 10,8 Farsta 625 2,4 10,2 9,0 Hägersten-Liljeholmen ,6 4,2 5,2 Hässelby-Vällingby 858 3,9 13,8 15,3 Kungsholmen ,8 1,5 1,9 Norrmalm 945 0,4 1,4 1,8 Rinkeby-Kista 856 4,3 19,3 19,5 Skarpnäck 500 3,9 10,1 11,6 Skärholmen 561 6,9 24,4 27,0 Spånga-Tensta 557 4,1 14,6 16,6 Södermalm ,8 2,8 2,6 Älvsjö 410 2,2 9,6 9,4 Östermalm 871 0,2 1,3 1,3 Stockholms stad ,6 9,1 9,8 Botkyrka ,8 19,1 21,1 Haninge 906 5,7 17,6 20,2 Huddinge ,4 15,0 16,0 Nacka ,4 4,5 5,0 Nykvarn 97 4,1 4,1 4,1 Nynäshamn 281 6,6 13,2 15,0 Salem 177 4,6 10,3 10,3 Södertälje ,4 18,3 20,7 Tyresö 479 4,3 7,9 9,6 Värmdö 471 3,5 5,2 6,5 Södra länet ,7 11,5 12,9 Stockholms län ,3 9,3 10,3 56 Barnhälsovården / Årsrapport 2013

59 Tabell 8 - Andel (%) barn som utsatts för tobaksrök i hemmet vid 8 månaders ålder, födda Antal barn Inskrivna på BVC Mors rökvanor andel (%) rökare Fars rökvanor andel (%) rökare Rökare i familjen andel (%) rökare Kommun / stadsdel Danderyd 406 0,3 1,8 2,1 Ekerö 309 1,9 5,2 6,5 Järfälla 796 5,1 9,5 11,6 Lidingö 454 2,1 4,0 5,1 Norrtälje 515 9,5 10,3 14,5 Sigtuna 518 5,8 17,1 19,1 Sollentuna 743 2,6 8,4 9,1 Solna ,0 5,1 7,1 Sundbyberg 911 2,1 6,2 7,3 Täby 751 1,6 4,9 5,3 Upplands Bro 335 7,2 11,6 14,1 Upplands Väsby 526 7,5 14,5 18,0 Vallentuna 397 1,8 4,7 6,0 Vaxholm 113 0,0 1,8 1,8 Österåker 462 2,5 6,4 6,4 Norra länet ,5 7,4 8,9 Bromma 800 2,0 4,2 5,4 Enskede-Årsta-Vantör ,2 10,4 11,7 Farsta 625 3,6 10,1 10,7 Hägersten-Liljeholmen ,1 4,4 5,3 Hässelby-Vällingby 858 6,0 14,6 16,5 Kungsholmen ,8 1,8 1,9 Norrmalm 945 0,4 1,4 1,8 Rinkeby-Kista 856 5,5 17,7* 19,5* Skarpnäck 500 4,7 10,6 12,0 Skärholmen 561 9,3 20,7 23,4 Spånga-Tensta 557 4,2 12,0 15,2 Södermalm ,3 3,0 3,2 Älvsjö 410 5,0 9,2 10,6 Östermalm 871 0,2 1,3 1,3 Stockholms stad ,5 8,7 9,9 Botkyrka ,2 18,6 21,4 Haninge 906 6,9 17,2 21,3 Huddinge ,4 14,4 17,1 Nacka ,9 3,9 4,7 Nykvarn 97 5,2 4,1 5,2 Nynäshamn 281 7,1 10,1 12,5 Salem 177 6,3 10,3 12,1 Södertälje ,6 18,3 22,4 Tyresö 479 7,3 7,7 10,9 Värmdö 471 4,3 5,6 6,9 Södra länet ,0 11,0 13,5 Stockholms län ,3 9,0 10,8 1 Värde markerat med * anger ett bortfall som överstiger 20 procent vilket betyder att angivet värde är osäkert. Stockholms läns landsting 57

60 Tabell 9 Vaccinationstäckning (%) hos barn födda Andel (%) vaccinerad med 3 doser mot Antal barn Pneumokocker MPR Kommun / stadsdel inskr BVC Difteri Stelkramp Kikhosta Polio Hib 1 dos Danderyd ,3 96,3 96,3 96,3 96,3 96,3 95,3 Ekerö ,0 99,3 99,0 99,0 99,0 99,0 95,1 Järfälla ,4 99,4 99,4 99,3 99,3 98,8 98,6 Lidingö ,1 98,1 98,1 98,1 97,9 97,5 97,5 Norrtälje ,8 97,8 97,8 97,8 97,8 97,4 95,8 Sigtuna ,3 99,3 99,3 99,3 99,3 99,0 98,3 Sollentuna ,8 98,8 98,8 98,7 98,8 98,7 97,9 Solna ,6 98,6 98,6 98,5 98,6 97,9 98,0 Sundbyberg ,3 98,3 98,3 98,3 98,3 97,0 96,8 Täby ,6 98,6 98,6 98,6 98,6 98,3 96,8 Upplands Bro ,9 97,9 97,9 97,9 97,9 97,6 96,4 Upplands Väsby ,2 98,2 98,2 98,2 98,2 97,4 97,1 Vallentuna ,5 99,5 99,5 99,5 99,5 82,2 96,8 Vaxholm ,3 95,3 95,3 95,3 95,3 94,5 93,7* Österåker ,4 98,4 98,4 98,4 98,4 97,2 95,5 Norra länet ,2 98,3 98,2 98,2 98,2 96,6 96,8 Bromma ,2 98,2 98,2 98,2 98,0 97,4 97,4 Enskede-Årsta-Vantör ,0 98,1 98,0 98,0 97,7 97,0 97,0 Farsta ,6 98,6 98,6 98,6 98,6 98,5 97,8 Hägersten-Liljeholmen ,1 98,1 98,1 98,2 98,1 97,5 97,6 Hässelby-Vällingby ,5 96,5 96,5 96,4 96,5 95,8 93,2* Kungsholmen ,7 97,7 97,7 97,7 97,7 97,4 96,7 Norrmalm ,0 99,0 99,0 99,0 99,0 98,9 97,3 Rinkeby-Kista ,3 92,3 92,3 92,1 91,8 90,0 81,5* Skarpnäck ,8 96,8 96,6 96,8 96,4 97,2 96,8 Skärholmen ,2 98,2 98,2 98,2 98,2 97,4 97,4 Spånga-Tensta ,3 93,3 93,3 93,3 93,3 92,4 83,6* Södermalm ,7 95,6 95,5 95,6 95,2 94,5 93,6* Älvsjö ,0 100,0 100,0 100,0 99,8 99,3 99,3 Östermalm ,3 99,3 99,3 99,3 99,3 98,9 98,1 Stockholms stad ,3 97,3 97,2 97,2 97,1 96,6 97,5 Botkyrka ,5 97,5 97,5 97,5 97,3 96,9 95,9 Haninge ,9 97,9 97,9 98,0 97,9 96,8 96,4 Huddinge ,9 96,9 96,9 96,9 96,9 95,8 97,1 Nacka ,4 98,4 98,3 98,2 98,3 97,5 97,6 Nykvarn ,0 100,0 100,0 100,0 100,0 99,0 96,2 Nynäshamn ,1 98,1 98,1 98,1 97,7 96,6 95,9 Salem ,6 98,6 98,6 98,6 98,6 97,7 96,7 Södertälje ,8 97,8 97,8 97,8 97,6 96,1 95,5 Tyresö ,7 97,7 97,7 97,7 97,7 93,1 97,3 Värmdö ,0 98,0 98,0 98,0 97,8 97,6 97,4 Södra länet ,1 98,1 98,1 98,1 98,0 96,7 96,6 Stockholms län ,7 97,9 97,7 97,7 97,6 96,9 97,0 1 *visar att vaccinationstäckningen för MPR ligger under 95 % vilket anses vara gränsen för s.k. flockimmunitet. 58 Barnhälsovården / Årsrapport 2013

61 Tabell 10 Vaccinationstäckning (%) avseende BCG och hepatit B hos barn födda 2011 Antal Andel (%) BCG-vaccinerade, andel (%) Andel (%) Kommun / stadsdel barn inskr BVC riskbarn TBC av riskbarn TBC av ej riskbarn totalt av inskr hepatit B 3 doser Danderyd ,3 90,5 0,5 17,1 24,5 Ekerö ,1 100,0 0,0 13,1 21,0 Järfälla ,7 97,9 0,2 50,7 53,9 Lidingö ,6 86,0 0,0 18,0 27,0 Norrtälje ,4 86,6 0,2 19,5 19,9 Sigtuna ,4 92,8 0,7 49,0 57,4 Sollentuna ,8 90,9 1,1 34,2 39,0 Solna ,6 90,8 5,9 39,5 47,1 Sundbyberg ,7 94,8 0,3 51,5 46,3 Täby ,0 91,3 0,6 18,8 25,6 Upplands Bro ,0 86,9 2,0 36,8 30,5 Upplands Väsby ,0 93,4 0,4 40,3 47,7 Vallentuna ,3 98,6 1,8 19,6 32,7 Vaxholm ,2 100,0 0,0 14,2 15,0 Österåker ,6 86,1 0,0 12,6 16,2 Norra länet ,1 92,4 0,9 29,0 33,6 Bromma ,1 85,3 0,8 20,4 25,0 Enskede-Årsta-Vantör ,9 90,9 1,2 36,1 47,2 Farsta ,0 97,5 0,9 48,2 51,8 Hägersten-Liljeholmen ,0 87,4 0,6 27,7 29,8 Hässelby-Vällingby ,1 95,6 1,3 54,1 57,9 Kungsholmen ,4 75,5 0,2 10,3 24,9 Norrmalm ,6 74,1 0,1 13,2 23,9 Rinkeby-Kista ,3 92,8 7,9 87,2 87,3 Skarpnäck ,5 75,3 3,7 34,1 39,5 Skärholmen ,2 98,9 5,1 81,6 93,8 Spånga-Tensta ,8 94,0 4,9 63,5 61,9 Södermalm ,7 90,5 0,5 17,3 30,6 Älvsjö ,1 97,5 0,0 37,1 39,5 Östermalm ,6 88,3 1,4 13,2 24,6 Stockholms stad ,8 88,8 2,0 38,9 45,6 Botkyrka ,7 94,4 5,6 66,7 78,9 Haninge ,6 84,6 0,2 37,8 44,9 Huddinge ,3 96,5 1,2 46,3 48,7 Nacka ,0 86,8 1,6 28,9 44,6 Nykvarn 105 5,7 83,3 1,0 5,7 7,6 Nynäshamn ,8 89,0 0,5 27,8 28,6 Salem ,1 95,3 1,2 20,1 23,8 Södertälje ,9 94,6 1,9 56,6 60,6 Tyresö ,7 82,5 0,2 25,5 26,4 Värmdö ,8 86,2 0,0 10,2 44,9 Södra länet ,8 89,3 1,3 32,5 40,9 Stockholms län ,9 92,4 1,1 34,8 42,6 Stockholms läns landsting 59

62 Tabell 11 Andel (%) fyraåringar med övervikt och fetma, födda 2008 Bedömbara Total andel (%) varav flickor varav pojkar andel antal antal övervikvikvikt fetma över- fetma över- fetma Kommun / stadsdel (%) flickor pojkar Danderyd 93, ,7 0,7 8 0,9 7,5 0,4 Ekerö 90, ,6 1,4 11,5 0,6 7,9 2,1 Järfälla 92, ,2 2,3 9,9 2,1 6,5 2,5 Lidingö 84, ,5 1,1 10,2 1,3 6,9 0,9 Norrtälje 83, ,9 3,1 15,1 3,7 5,4 2,7 Sigtuna 91, ,5 1,6 14,2 2,5 13 0,8 Sollentuna 93, ,6 2,1 10,1 2,7 11,1 1,7 Solna 94, ,3 9 1,1 5 1,4 Sundbyberg ,6 1, ,3 0,4 Täby 92, ,4 1,1 9,3 1,2 5,6 1,1 Upplands Bro 93, ,1 1,3 10,5 1,3 9,7 1,2 Upplands Väsby 92, ,4 1,6 12,1 1,5 7,1 1,7 Vallentuna ,7 6,4 1,2 5,5 2,3 Vaxholm 94, ,7 0,7 10,8 0 8,8 1,3 Österåker 90, ,9 1,8 8,3 1,9 5,7 1,8 Norra länet 91, ,9 1,5 10,5 1,6 7,3 1,5 Bromma 93, ,6 1,2 10,7 1,2 4,4 1,3 Enskede-Årsta-Vantör 90, ,8 2 10,8 1,7 6,9 2,3 Farsta ,4 2,6 10,9 2,8 13,9 2,4 Hägersten-Liljeholmen 92, ,8 1,3 11,1 1,2 6,6 1,4 Hässelby-Vällingby ,5 2,9 10,7 3,8 8,6 2,1 Kungsholmen 81, ,7 0,9 8,2 0,7 5,4 1,1 Norrmalm 90, ,2 0,9 7,6 0,9 4,8 0,9 Rinkeby-Kista 68, ,3 14,1 3,9 10 4,8 Skarpnäck 88, ,9 1,5 11,3 2,1 4,6 1 Skärholmen 88, ,9 4,1 11,6 6,5 9,9 1,1 Spånga-Tensta 78, ,1 3,9 10,9 4,9 7,5 3,1 Södermalm 91, ,3 0,7 11,3 0,3 7,5 1,1 Älvsjö ,7 1,5 12,8 3,1 6,8 0 Östermalm 82, ,5 0,8 12 0,9 4,7 0,7 Stockholms stad 87, ,1 2,0 11 2,4 7,3 1,7 Botkyrka 85, ,6 3,7 14,9 4,8 10,2 2,4 Haninge 90, ,4 2,3 13,3 2,2 11,6 2,4 Huddinge 92, ,7 1,6 12,5 2 6,8 1,2 Nacka ,2 0,7 10,2 1,1 6,4 0,3 Nykvarn 92, ,3 0 9,3 0 7,6 0 Nynäshamn 89, ,6 3,4 14,4 5,4 7,1 1,6 Salem 91, ,3 2,3 15,9 2,7 16,7 1,9 Södertälje 79, ,5 2,8 11,9 3,5 13 2,2 Tyresö 93, ,1 2,5 11,6 3,2 8,5 1,8 Värmdö 89, ,8 1,4 11,2 2 6,6 0,8 Södra länet 89, ,0 2,1 12,5 2,7 9,5 1,5 Stockholms län 89, ,4 1,8 11,2 2,1 7,8 1,6 60 Barnhälsovården / Årsrapport 2013

63 Tabell 12 Andel (%) fyraåringar med undervikt, födda 2008 Bedömbara Total Kommun / stadsdel andel (%) antal flickor antal pojkar andel (%) undervikt varav flickor varav pojkar Danderyd 93, ,8 3,3 8 Ekerö 90, ,5 11,5 Järfälla 92, ,2 3,7 9,9 Lidingö 84, ,6 1,8 10,2 Norrtälje 83, ,9 5,2 15,1 Sigtuna 91, ,5 3,6 14,2 Sollentuna 93, ,1 3,6 10,1 Solna 94, ,9 9 Sundbyberg , Täby 92, ,3 3,7 9,3 Upplands Bro 93, ,4 2,6 10,5 Upplands Väsby 92, ,5 3,4 12,1 Vallentuna ,3 4 6,4 Vaxholm 94, ,4 0 10,8 Österåker 90, ,8 4,4 8,3 Norra länet 91, ,2 3,4 10,5 Bromma 93, ,3 4,3 10,7 Enskede-Årsta-Vantör 90, ,1 5,1 10,8 Farsta ,1 3,5 10,9 Hägersten-Liljeholmen 92, ,3 2,6 11,1 Hässelby-Vällingby ,6 5,2 10,7 Kungsholmen 81, ,7 6,1 8,2 Norrmalm 90, ,1 5,9 7,6 Rinkeby-Kista 68, ,2 6,4 14,1 Skarpnäck 88, ,9 4,6 11,3 Skärholmen 88, ,8 4,3 11,6 Spånga-Tensta 78, ,6 3,3 10,9 Södermalm 91, ,6 11,3 Älvsjö ,2 3,1 12,8 Östermalm 82, ,4 2,5 12 Stockholms stad 87, ,7 4,3 11 Botkyrka 85, ,8 3,1 14,9 Haninge 90, ,9 3,6 13,3 Huddinge 92, ,4 3,4 12,5 Nacka ,2 2,1 10,2 Nykvarn 92, ,4 2,3 9,3 Nynäshamn 89, ,2 0,9 14,4 Salem 91, ,4 0,9 15,9 Södertälje 79, ,8 2,6 11,9 Tyresö 93, ,4 2,8 11,6 Värmdö 89, ,1 3,6 11,2 Södra länet 89, ,9 2,5 12,5 Stockholms län 89, ,3 3,6 11,2 Stockholms läns landsting 61

64 Tabell 13 Samarbete och anmälningar till socialtjänsten under 2013, barn födda Antal Anmälda och/eller samarbete med Socialtjänsten varav anmälda varav samarbete Kommun/stadsdel Inskrivna antal andel ( ) antal andel ( ) antal andel ( ) Danderyd , ,46 Ekerö ,7 2 0, ,76 Järfälla ,6 14 2, ,87 Lidingö ,9 5 1, ,24 Norrtälje ,7 10 3, ,63 Sigtuna ,7 1 0,3 8 2,38 Sollentuna ,4 2 0, ,04 Solna ,5 9 1, ,91 Sundbyberg ,1 2 0, ,61 Täby ,2 7 1, ,87 Uppl Bro ,5 6 2,99 5 2,49 Uppl Väsby ,2 8 2, ,65 Vallentuna ,5 6 2, ,09 Vaxholm , ,69 Österåker ,8 3 1, ,77 Norra länet ,5 75 1, ,1 Bromma ,6 12 2,5 25 5,14 Enskede-Årsta-Vantör ,0 48 5,5 74 8,47 Farsta ,1 11 2,8 21 5,31 Hägersten-Liljeholmen ,0 12 1,4 32 3,65 Hässelby-Vällingby ,5 13 2,3 40 7,2 Kungsholmen ,8 2 0,3 9 1,49 Norrmalm ,1 2 0,4 20 3,69 Rinkeby-Kista ,3 19 3, ,28 Skarpnäck ,6 5 1,8 8 2,8 Skärholmen ,5 16 4,7 20 5,86 Spånga-Tensta ,5 11 2, ,68 Södermalm ,0 9 0,9 22 2,1 Älvsjö ,8 8 3,1 20 7,75 Östermalm ,8 1 0,2 8 1,61 Stockholms stad , , ,3 Botkyrka ,1 12 1,6 25 3,42 Haninge ,2 9 1, ,68 Huddinge ,1 20 2, ,78 Nacka ,4 11 1,4 41 5,01 Nykvarn ,9 1 1,5 1 1,47 Nynäshamn ,2 4 2,4 4 2,37 Salem ,2 0 0,0 10 8,22 Södertälje ,5 13 2,2 38 6,32 Tyresö ,1 8 2,4 16 4,72 Värmdö ,5 12 3,8 18 5,72 Södra länet ,4 90 2, ,4 Stockholms län , , ,7 62 Barnhälsovården / Årsrapport 2013

65 barnhälsovårdens basprogram Barnets Ssk; Th; Innehåll ålder Läk d Ssk Erbjuda kontakt med BVC inom en vecka efter hemkomsten från BB Hembesök av sjuksköterska inom en månad efter hemkomsten från BB Samtal om: barnets hälsa, graviditet, förlossning, amning, skötsel, utrustning, föräldraroller, rökning, alkohol och barnsäkerhet. Informera om och erbjuda föräldragrupp Följa upp information från utskrivningsmeddelande, FV 2; PKU och OAE Somatisk undersökning av barnet Hälsoplanering för den närmaste tiden Riskbedömning avseende BCG D-vitamin från en veckas ålder 2 8 v Ssk Sjuksköterskebesök på BVC, ca 2 4 gånger/månad Stöd och bedömning avseende barnets hälsa, tillväxt, amning, uppfödning, utveckling, föräldra-, barnkontakt och barnsäkerhet Utvecklingsbedömning 4 veckor Föräldragrupper startar (6 ggr under barnets första år) Bedömning av moderns stämningsläge enl. EPDS eller annan evidensbaserad metod 6 8 v Läk Somatisk undersökning av läkare vid 6 veckors ålder 2 5 mån Ssk Sjuksköterskebesök ca en gång/mån (läkarundersökning vid avvikelser och efter behov) Hälsosamtal om barnets hälsa, tillväxt, utveckling och rörelse, amning, uppfödning, stimulans, föräldra-, barnkontakt och barnsäkerhet 3 mån Ssk Vaccination I Difteri, Stelkramp, Kikhosta, Polio, Hib, Pneumokocker samt Hepatit B 5 mån Ssk Vaccination II Difteri, Stelkramp, Kikhosta, Polio, Hib, Pneumokocker samt Hepatit B 6 12 m Ssk Th 6 mån Ssk-Läk Utvecklingsbedömning Läk Ssk-Läk Sjuksköterskebesök ca en gång var annan månad Hälsosamtal om barnets hälsa, tillväxt, utveckling, tänder, kost och matvanor, stimulans, föräldra-, barnkontakt, barnsäkerhet och barnomsorg D-vitaminer Tandhälsovård Somatisk undersökning av läkare BCG-vaccination vid ökad risk för TBC 8 mån Ssk Hälsoundersökning, 8 månader Livsstilsfrågor (tobak, alkohol) 10 mån Ssk-läk Utvecklingsbedömning Läk Somatisk undersökning av läkare 12 mån Läk Ssk Somatisk undersökning av läkare, om ej gjord vid 10 månader Sjuksköterskebesök Hälsosamtal om barnets hälsa, tillväxt, utveckling, tänder, kost och mat- och rörelsevanor, stimulans, föräldra-, barnkontakt, barnsäkerhet och barnomsorg D-vitamin Vaccination III Difteri, Stelkramp, Kikhosta, Polio, Hib, Pneumokocker samt Hepatit B 1 Ssk = BVC-sjuksköterska; Th = Tandhygienist; Läk = Läkare på BVC Stockholms läns landsting 63

66 Barnets Ssk; Th; Innehåll ålder Läk 1 18 mån Ssk Sjuksköterskebesök, (läkarundersökning vid avvikelser och efter behov) Utvecklingsbedömning Hälsosamtal om barnets hälsa, tillväxt, utveckling, tänder, kost- och rörelsevanor, språk, stimulans, TV/media och barnsäkerhet Livsstilsfrågor (tobak, alkohol) föräldraroll, gränssättning D-vitamin, bedömning om fortsatt behov av D-vitamintillskott efter 2 års ålder. Vaccination Mässling, Påssjuka och Röda Hund 3 år Ssk Sjuksköterskebesök (läkarundersökning vid avvikelser och efter behov) Hälsosamtal avseende kost- mat- och rörelsevanor, TV-media enligt 3-års-formuläret Språkbedömning Språkförståelse Utvecklingsbedömning vid behov 4 år Ssk Sjuksköterskebesök (läkarundersökning vid avvikelser och efter behov) Hälsosamtal Familjens helhetssituation, tillväxt, utveckling, motorik, beteende, kost och måltidsordning, fysisk aktivitet, livsstilsfrågor (tobak, alkohol), TV/media och barnsäkerhet Utvecklingsbedömning Synskärpebestämning HVOT-test Hörselmätning Lekaudiometri Språkuppföljning Språk- och talscreening vid fyra år, vid behov 5 år Ssk Sjuksköterskebesök (läkarundersökning vid avvikelser och efter behov) Samtal om barnets hälsa, tillväxt och utveckling Synskärpebestämning - HVOT-test Vaccination IV Difteri, Stelkramp, Kikhosta, Polio Bedömning av utredningsbehov inför skolstart Sammanfattning av barnets hälsa och utveckling till skolhälsovården Samverkan med SHV 64 Barnhälsovården / Årsrapport 2013

67 ansvariga för rapporten Barnhälsovårdsenhet Nord S:t Görans sjukhus Stockholm / 88 / 81 / Helena Martin, barnhälsovårdsöverläkare [email protected] Lena Frenzel, vårdutvecklare [email protected] Nanaz Fassih, vårdutvecklare [email protected] Åsa Heimer, vårdutvecklare [email protected] Malin Bergström, barnhälsovårdspsykolog [email protected] Viktoria Wolpher, administratör [email protected] övriga medverkande Barnhälsovårdsenhet Sydväst S:t Görans sjukhus Stockholm / 83 Barnhälsovårdsenhet Syd Södersjukhuset Stockholm / 16 / 15 Johanna Rubin, barnhälsovårdsöverläkare Marianne Schedvins, vårdutvecklare Margareta Blennow, barnhälsovårdsöverläkare Anncharlotte Lindfors, vårdutvecklare Marit Ekroth de Porcel, administratör Folktandvården Box Stockholm Katarina Kovács Warnebrant, tandvård och utveckling, Folktandvården i Stockholms län Formgivning Illustration Tryck Viktoria Wolpher Lotta Sjöberg DANAGÅRDLiTHO

68