Ansvariga för rapporten

Transkript

1 Barnhälsovård Årsrapport 2010

2 Ansvariga för rapporten Barnhälsovårdsenhet Nord S:t Görans sjukhus Stockholm / 81 / 88 / Helena Martin, barnhälsovårdsöverläkare helena.martin@karolinska.se Marianne Bergström, vårdutvecklare marianne.bergstrom@karolinska.se Lena Frenzel, vårdutvecklare lena.frenzel@karolinska.se Ulla Idenstedt, vårdutvecklare ulla.idenstedt@karolinska.se Övriga medverkande enheter och personer Barnhälsovårdsenhet Syd Södersjukhuset Stockholm / 16 / 15 Margareta Blennow, barnhälsovårdsöverläkare Anncharlotte Lindfors, vårdutvecklare Marit Ekroth de Porcel, BHV/MHV assistent Barnhälsovårdsenhet Sydväst S:t Görans sjukhus Stockholm Ann Lindstrand, barnhälsovårdsläkare Marianne Schedvins, vårdutvecklare / Folktandvården Stockholms län AB Box Stockholm Ingrid Lundvall, leg.tandläkare Riskbruksprojektet Barnhälsovårdsenhet Nord S:t Görans sjukhus Stockholm Monica Gustavsson, projektledare Tabeller & lay out Kartor Bilder/Foto Marianne Bergström, BHV enhet Nord Nils Larsson, Statistiker, Karolinska Instititet Bildgruppen Flugan; Thérèse Bergström, Marianne Bergström Årsrapport barnhälsovården 2010

3 Förord Under 2010 var drygt barn inskrivna inom barnhälsovården i Stockholms län, vilket motsvarar en fjärdedel av Sveriges förskolebarn. Barnhälsovårdens årsrapport redovisar verksamheten vid barnavårdscentralerna i länet och ger samtidigt underlag för att beskriva barns hälsa över tid: lokalt, regionalt och nationellt. Uppgifter till årsrapporten har hämtats från barnets egen journal, barnhälsovårdsjournalen. Länets 468 BVC sjuksköterskor har sammanställt uppgifterna och skickat dem vidare till de centrala BHV enheterna. Ett varmt tack till alla BVC sjuksköterskor som manuellt har tagit fram och rapporterat uppgifterna som utgör underlag för rapporten. Stockholm den 17 juni 2011 I

4 Innehållsförteckning Ansvariga för rapporten Förord I Innehållsförteckning II Sammanfattning 1 Summary 2 I Hur mår barnen i Stockholms län? 3 I:1 Hälsoindikatorer 3 I:2 Familjers köpkraft och barns hälsa 4 I:3 Amning 9 I:4 Vaccinationer 12 I:5 Rökfri miljö 15 I:6 Utvecklingsbedömning vid 18 månaders ålder, barn födda I:7 Fyraåringarnas längd och vikt i Stockholms län 20 I:8 Barn som riskerar att fara illa 22 I:9 Tandhälsa 24 II Verksamhet för att främja barns hälsa 25 II:1 Verksamhetsbeskrivning 25 Inskrivna barn på BVC 25 Bemanning på BVC 25 Vårdtyngd 26 Besöksverksamhet 27 II:2 Stöd i föräldraskapet 28 Hembesök 28 Föräldragrupper 29 Samverkan 29 Edinburgh Postnatal Depression Scale, EPDS 29 Samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom i tidigt föräldraskap 31 II:3 BUP i samverkan med BVC 32 II:4 Riskbruksprojektet 32 II:5 Asylsökande, papperslösa och gömda barn på BVC 33 III Kvalitetsarbete inom barnhälsovården 34 III:1 Kompetensutveckling undervisning 34 Vårdkedjemöten och tvärprofessionella samverkansteam 35 III:2 Forskningsprojekt 35 PRIMROSE 35 Early STOPP 36 Mental vaccination av nyblivna föräldrar mot att i stressfyllda situationer skaka sina barn 36 Studier av vitamin D 36 Tidig upptäckt av autismspektrumtillstånd 37 IV Förklaring till tabellrubriker 38 V Tabeller 41 VI Basprogrammet 53 VII Ordförklaringar 55 II Årsrapport barnhälsovården 2010

5 I Sammanfattning Stockholms län bor en fjärdedel av Sveriges förskolebarn. Antalet barn under ett år har ökat med 33 procent under de senaste 10 åren. Under 2010 var barn (0 6 år) inskrivna vid länets barnavårdscentraler. Av folkbokförda förskolebarn (0 5 år) tog 99,6 procent del av barnhälsovårdens verksamhet och sammanlagt gjordes besök på BVC under Andel föräldrar som fick hembesök under barnets första levnadsveckor var för förstagångsföräldrar 77 procent och för flerbarnsföräldrar 60 procent. Andelen hembesök till familjer med nyfödda barn har ökat sedan Andel barn vars föräldrar deltog i föräldragrupper på BVC var 69 procent för förstabarn och 25 procent för barn med syskon. Andel nyblivna mödrar som erhöll EPDS samtal (screening för depression) var 32 procent. EPDS metoden är fortfarande i en uppbyggnadsfas i länet och alla BVCsjuksköterskor har ännu inte utbildats i metoden. Andel barn som får enbart bröstmjölk fortsätter att minska. Andel barn som får enbart bröstmjölk vid 4 månaders ålder har sjunkit från 64 till 54 procent de senaste fem åren. Andel barn som vaccinerats mot mässling, påssjuka och röda hund var 95 procent. I tre områden, Rinkeby Kista, Spånga Tensta och Södertälje var vaccinationstäckningen < 90 procent. Risken för sjukdomsutbrott ökar ju fler barn som förblir ovaccinerade. Andel barn som utsätts för tobaksrök i sin hemmiljö vid 0 4 veckors ålder var 11 procent i länet men varierar stort mellan stadsdelar/kommuner. Andel barn med misstanke om utvecklingsavvikelse vid 18 månaders ålder var två procent i länet. Andel fyraåringar med övervikt och fetma har varit relativt oförändrad under de senaste fyra åren. Av länets fyraåringar hade 9,5 procent övervikt och 1,9 procent fetma. Andel barn (födda ) som BVC sjuksköterskorna anmälde till socialtjänsten i enlighet med Socialtjänstlagen var 0,1 procent. Det förebyggande arbetet omfattade fler barn: andel barn som BVC och socialtjänsten samarbetat kring var 0,7 procent i länet. Andel barn, 0 5 år, som bor i hushåll med låg köpkraft samvarierar med riskfaktorer för hälsa. Det betyder att ju fler familjer som har låg köpkraft i ett område desto fler barn riskerar ohälsa. I Kista Rinkeby, Skärholmen, Spånga Tensta och Södertälje bor 40 procent av förskolebarnen i familj med låg köpkraft. I dessa områden utsätts 20 procent av barnen för tobaksrök i hemmet vid 8 månaders ålder (12 procent i länet) och 15 procent av barnen har övervikt eller fetma (11 procent i länet). Ett tydligt samband ses mellan andel barn i familjer med låg köpkraft i länets kommuner/stadsdelar och ett mått på vårdtyngd i BVC arbetet. Däremot finns det inget samband mellan vårdtyngd och resursfördelning till BVC arbetet. Förutsättningar för god hälsa hos förskolebarn varierar stort i länet Barn har rätt till hälsovård efter behov Resurserna är idag fördelade efter antalet barn, inte efter barnens behov 1 [55]

6 I Summary n 2010, a total of 168,398 children (aged 0 6 years) were registered at a Stockholm County child healthcare centre (CHC). Of all pre school children (aged 0 5 years) resident in the county, 99.6 per cent participated in the child healthcare programme offered. Parents made 748,537 CHC visits with their children, 87 percent of which were to a nurse and 13 per cent to a physician. Each full time nurse served on average 43 children, of whom 76 were newborn. During the pre school years, the health situation for each child was documented in a health record, which then formed the basis for the annual report. The proportion of parents receiving a post natal visit at home by a child healthcare nurse was 77 percent for first time parents and 60 percent for parents with more than one child. The proportion of parents participating in parents groups held by a child healthcare centre was 69 percent for first time parents and 25 percent for families with more than one child. The proportion of mothers screened for post natal depression (according to the Edinburgh Postnatal Depression Scale, EPDS) was 32 percent. In 2010, 73 percent of CHC nurses had been trained in the EPDS method. The proportion of children exclusively breast fed at the age of four months has decreased from 64 percent to 54 percent in the last five years. The proportion of children vaccinated against measles, mumps and rubella was 95 percent. In three geographical areas, Rinkeby Kista, Spånga Tensta and Södertälje, the vaccine uptake was below 90 percent and the risk of outbreaks increases when the proportion of unvaccinated children increases. The proportion of newborn children exposed to tobacco smoke in their homes averaged 11 percent, although considerable variations in this figure were noted. In Norrmalm and Vaxholm, less than two percent of one month old infants were passive smokers, whereas in Skärholmen and Nynäshamn, the proportion was 28 percent and 25 percent respectively. The proportion of four year old children regarded as obese was 1.9 percent. In Stockholm County, the proportion of four year old children with obesity problems has remained largely unchanged in the last four years. The proportion of 18 month old children lacking expected skills was 2 percent on average, although regional variations produced figures ranging from 0.4 to 6.9 percent in different parts of the county. The proportion of children (born ) reported to the social services by child healthcare nurses in 2010 was on average one per thousand. The proportion of children receiving preventive assistance (where the child healthcare services co operated with the social services without filing an actual report) amounted to 0.7 percent. The proportion of children (aged 0 5 years) living in households with low purchasing power varied between 6 and 60 percent in different parts of the county. In areas with a high proportion of families with low purchasing power, children were more likely to be exposed to risk factors for ill health. In such areas, a greater proportion of children were exposed to passive smoking and/or suffered from obesity. Most pre school children in Stockholm County live in an environment which promotes good health, but there is considerable variation between different areas 2 [55] Årsrapport barnhälsovården 2010

7 I Hur mår barnen i Stockholms län? I:1 Hälsoindikatorer Barnhälsovårdens årsrapport är till för att följa och utvärdera verksamheten vid barnavårdscentralerna i länet. Rapporten ger också underlag för att belysa förskolebarns hälsa över tid: lokalt, regionalt och nationellt. De hälsoindikatorer som barnhälsovården använder baseras på europeiska och svenska rekommendationer. 1,2,3 Hälsoindikatorerna kan indelas i indikatorer för strukturmått (t.ex. barnantal, läkartid, vårdtyngd), processmått (t.ex. hembesök, EPDS samtal) och resultatmått (t.ex. amning, vaccinerade med MPR, rökning, barn med fetma). Barnhälsovårdsenheterna i Stockholms län har för 2010 valt att redovisa följande indikatorer som kan spegla förskolebarns hälsa: andel familjer som fått hembesök under barnets första levnadsveckor (barn födda 2010) andel mödrar som erhöll EPDS samtal (screening för depression, barn födda 2009) andel barn som ammats helt vid fyra månaders ålder (barn födda 2009) andel barn med misstanke om utvecklingsavvikelse vid 18 månaders ålder (barn födda 2008) andel barn som vaccinerats mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR vaccination, barn födda 2008) andel fyraåringar med övervikt och fetma (barn födda 2005) andel barn som utsatts för tobaksrök (barn födda 2009) andel barn som BVC har samarbetat med socialtjänsten kring samt andel barn som har anmälts till socialtjänsten av BVC pga. risk för att de kan fara illa (barn födda ) andel barn 0 5 år, som bor i hushåll med låg köpkraft Barnhälsovården har för 2010 satt upp följande mål för redovisade hälsoindikatorer: Hembesök under barnets första levnadsveckor: Förstagångsföräldrar Flerbarnsföräldrar Mål Resultat % 70 % 77,4 % 59,8 % Utförda EPDS samtal 80 % 32,1 % Amning helt vid 4 månader (= WHO s mål) 80 % 54,4 % MPR vaccination > 95 % 95,1 % Fyraåringar med fetma 0 % 1,9 % Spädbarn som utsatts för tobaksrök 0% 11,3 % 1 Rigby M, Köhler L, Blair M et al. Child Health Indicators for Europe, Eur Journal of Public Health 2003;13 (3 suppl): Barns hälsa i Sveriges kommuner, Rädda Barnen Barnhälsovårdens kvalitetsindikatorer, Stiftelsen Allmänna Barnhuset, [55]

8 I:2 Familjers köpkraft och barns hälsa Stockholms läns landstings folkhälsomål är att bland annat arbeta för att ojämlikhet i hälsa ska minska samt att förutsättningar för goda levnadsvanor ska förbättras och livsstilsrelaterad ohälsa ska minska. Stockholms län uppvisar geografiska skillnader i hälsa enligt rapporten Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa i SLL öppna jämförelser 2010 (KFA 2010:4). Tydliga skillnader i ohälsotal finns mellan områden med lägre resp. högre andel familjer med låg köpkraft. Köpkraften är definierad som familjens eller hushållets disponibla inkomst i förhållande till försörjningsbördan. 1 Andel (%) 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Danderyd Täby Nykvarn Ekerö Vallentuna Vaxholm Kungsholmen Älvsjö Österåker Lidingö Bromma Norrmalm Värmdö Nacka Sollentuna Salem Södermalm Östermalm Solna Hägersten Liljeholmen Tyresö Järfälla Uppl Väsby Norrtälje Uppl Bro Huddinge Sundbyberg Haninge Skarpnäck Nynäshamn Sigtuna Enskede Årsta Vantör Hässelby Vällinby Farsta Botkyrka Södertälje Spånga Tensta Skärholmen Rinkeby kista Figur 1 Andel (%) barn 0 5 år av kommunens/stadsdelens barn som bor i familj med låg köpkraft 1. Områden som är socioekonomiskt mer utsatta finns spridda i hela Stockholm och följer inte alltid kommun och stadsdelsgränserna. I vissa områden är skillnaderna större inom kommunen/stadsdelen såsom i Spånga Tensta, Kista Rinkeby, Enskede Årsta Vantör och norra och södra Botkyrka. Vi har därför valt att dela upp dessa områden och presentera dem separat (figur 2). 1 Definitionen av låg köpkraft: Disponibel inkomst = samlade inkomsterna i en familj inklusive bidrag och med skatter och andra negativa transfereringar fråndragna. Varje person i familjen tilldelas en vikt anpassad till ålder och ev. stordriftsfördelar enligt en s.k. ekvivalensskala. De olika familjemedlemmarnas vikter summeras och den disponibla inkomsten divideras med denna summa. På så sätt erhålles disponibel inkomst per konsumtionsenhet vilket är lika med köpkraft. Köpkraften är uppdelad i kvintiler med lika många barn i Stockholms län som tillhör grupperna låg, medellåg, medel, medelhög och hög köpkraft. Vi har använt indikatorn procent barn 0 5 år som bor i familj med låg köpkraft i varje kommun/stadsdel. 4 [55] Årsrapport barnhälsovården 2010

9 Andel (%) med låg köpkraft i utvalda stadsdelar/kommuner: varav Enskede Årsta Vantör 28,1 Vantör 42,5 Enskede Årsta 17,8 Rinkeby Kista 60,5 Rinkeby 75,9 Kista 48,4 Spånga Tensta 43,7 Tensta 76,2 Spånga 12,8 Botkyrka 37,5 Norra Botkyrka 1 55,5 Södra Botkyrka 2 19,7 Figur 2 Andel (%) förskolebarn i familjer med låg köpkraft inom stadsdelarna/kommunerna Enskede Årsta Vantör, Rinkeby Kista, Spånga Tensta och Botkyrka. Lägst köpkraft har barnfamiljer i sydvästra Stockholm och i Rinkeby, Skärholmen och Tensta. I figur 3 visas en karta på andel barn 0 5 år som bor i familjer med låg köpkraft i SLL. Ju mörkare färg på kartan desto högre andel barn bor i familj med låg köpkraft. Figur 3 Karta över andel barn i familjer med låg köpkraft i SLL. Indelning efter 10:e och 90:e percentilen. Barnhälsovårdsenheterna har i årsrapporter sedan 2007 presenterat statistik på korrelationen mellan hälsofaktorer i barnens familjer och andelen barn som lever i familjer med låg köpkraft. I år visar vi även ett tydligt samband mellan andel barn i familjer med låg köpkraft i länets kommuner/stadsdelar och ett mått på vårdtyngd som används i barnhälsovården i flera andra län i Sverige (figur 4). Vårdtyngd definieras som andel förstfödda i relation till totala antalet nyfödda (födda 2010) + andel riskbarn för tbc (födda 2008) + andel rökande mödrar då barnet är 0 4v (födda 2009). Indikatorerna har valts för att avspegla behov av mer tid i BVC arbetet. Förstfödda kräver mer insatser än övriga barn. Riskbarn för TBC innebär att barnet eller någon av föräldrarna är födda i ett land med ökad förekomst av tuberkulos, vilket kan innebära språksvårigheter och kan vara kopplat till ohälsa. Rökning hos modern är starkt 1 Norra Botkyrka omfattar kommundelarna Fittja, Alby, Hallunda och Norsborg 2 Södra Botkyrka omfattar kommundelarna Tullinge, Storvreten och Tumba 5 [55]

10 kopplat till ohälsa och socioekonomisk belastning. Eftersom andelen förstfödda barn är relativt sett betydligt högre än andelen rökande mödrar och andel riskbarn för TBC i Sverige har man valt att använda en tredjedel av andelen förstfödda medräknade i vårdtyngden. 3,0 2,5 Vårdtyngdsindex 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 Köpkraftsindex Figur 4 Samband mellan vårdtyngd och köpkraft (anges som index) i länets stadsdelar/kommuner. Index 1.0 motsvarar länets genomsnitt (gäller både köpkraft och vårdtyngd). Områden med index över 1.0 har en ökad vårdtyngd respektive en ökad andel barn i familjer med låg köpkraft jämfört med genomsnittet i länet (Pearsons linjära korrelationskoefficient 1 : r=0,94). Sambandet mellan vårdtyngd i socioekonomiskt utsatta områden och vad det innebär för BVC sjuksköterskornas arbete har beskrivits i en avhandling av Anita Berlin (2010). Hon pekar på vikten av att etablera samförstånd i relationen mellan BVC sjuksköterska och föräldrar. Den kulturella kompetensen att bedöma om den psykosociala hemmiljön utgör en risk för barnets hälsa och utveckling är en svår arbetsuppgift som kräver kompetens, färdigheter och klargörande strategier. 2 Att motivera föräldrar till förändrade livsstilsval är tidskrävande speciellt om detta måste ske via tolk. 1 Pearsons linjära korrelationskoefficient är ett mått på hur väl punkterna ansluter sig till varandra. Korrelation uttrycks i ett värde mellan 1 och 1. Värdet 0 = inget samband; värdet 1 anger maximalt samband. En korrelation säger inget om orsakssamband. 2 Anita Berlin, avhandling Karolinska Institutet 2010: Cultural competence in Primary Child Health Care services interaction between Primary Child Health Care nurses and parents of foreign origin and their children; ISBN [55] Årsrapport barnhälsovården 2010

11 Index Vårdtyngdsindex Köpkraftsindex 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Figur 5 Vårdtyngd och köpkraft (anges som index) i de fyra områden i Stockholms län som har högst resp. lägst andel barn i familjer med låg köpkraft. Index 1.0 motsvarar länets genomsnitt (gäller både köpkraft och vårdtyngd). I ovanstående figur presenteras köpkraft och vårdtyngd för de fyra områden i Stockholms läns som har högst resp. lägst andel barn som bor i familjer med låg köpkraft. Sammanfattningsvis finns ett klart samband mellan andel barn i familjer med låg köpkraft i länets kommuner/stadsdelar och ett mått på vårdtyngd i BVC arbetet. Sambandet är även tydligt mellan andel barn som bor i familj med låg köpkraft och hälsoindikatorerna: andel nyfödda barn i familjer med rökare andel helammade barn vid 4 mån andel 4 åringar med fetma % barn 0 4 v. med rökare i familjen ,0 50,0 100,0 % barn i familjer med låg köpkraft Figur 6 Andel (%) barn 0 5 år per stadsdel/kommun som tillhör familj med låg köpkraft relaterat till andel (%) barn med rökare i familjen vid 0 4veckors ålder, barn födda 2009 (Pearsons linjära korrelationskoefficient 1 : r=0,84). 1 Pearsons linjära korrelationskoefficient är ett mått på hur väl punkterna ansluter sig till varandra. Korrelation uttrycks i ett värde mellan 1 och 1. Värdet 0 = inget samband; värdet 1 anger maximalt samband. En korrelation säger inget om orsakssamband. 7 [55]

12 9 8 % 4 åringar med fetma ,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0 % barn i familjer med låg köpkraft Figur 7 Andel (%) barn 0 5 år per stadsdel/kommun som tillhör familj med låg köpkraft relaterat till andel (%) 4 åringar med fetma (Pearsons linjära korrelationskoefficient: r=0,81) % barn som enbart ammas vid 4 månader ,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0 % barn i familjer med låg köpkraft Figur 8 Andel (%) barn 0 5 år per stadsdel/ kommun som tillhör familj med låg köpkraft relaterat till andel (%) barn som ammas helt vid 4 månader, barn födda 2009 (Pearsons linjära korrelationskoefficient: r= 0,81) 1. Inriktningen enligt folkhälsomålen är att erbjuda vård efter behov, men detta kan vara svårt när förutsättningarna för BVC sjuksköterskornas arbete varierar över länet. 1 Pearsons linjära korrelationskoefficient är ett mått på hur väl punkterna ansluter sig till varandra. Korrelation uttrycks i ett värde mellan 1 och 1. Värdet 0 = inget samband; värdet 1 anger maximalt samband. En korrelation säger inget om orsakssamband. 8 [55] Årsrapport barnhälsovården 2010

13 I:3 Amning Andel barn som får enbart bröstmjölk fortsätter att minska Tabell 6 7, sid I ett internationellt perspektiv är amningssituationen i Stockholms län gynnsam. Drygt 97 procent av barnen som föddes 2009 ammades helt eller delvis (varav 83 procent ammades helt) vid en veckas ålder. Vid två månaders ålder ammades nästan 92 procent helt eller delvis (varav 72 procent ammades helt). Vid 4 månaders ålder ammades 83 procent helt eller delvis. Motsvarande andel var vid 6 månaders ålder 71 procent, vid 9 månaders ålder 42 procent och vid 12 månaders ålder 20 procent. Amningsfrekvensen har minskat något på senare år. Nedgången av enbart ammade barn från och med 2004 kan delvis förklaras med en definitionsändring som innebär att barn som får smakportioner inte längre definieras som enbart ammade. Därmed skedde också en anpassning till WHOs amningsdefinition. Som en konsekvens av definitionsändringen har barn som enbart ammas minskat. WHO s definition av amning: Enbart ammade Barn som har fått endast bröstmjölk, läkemedel, vitaminer och/eller mineraler. Delvis ammade Barn som förutom bröstmjölk även har fått modersmjölksersättning, välling eller annan kost. Ej ammade Barn som inte har fått bröstmjölk överhuvudtaget. Andel (%) vecka 2 mån 4 mån 6 mån 9 mån 12 mån Figur 9. Andel (%) enbart och delvis ammade barn födda [55]

14 Andel (%) 100 1v Enbart ammade 1v Delvis ammade Figur 10 Andel (%) enbart och delvis ammade barn, vid 1 veckas ålder, barn födda , Stockholms län. Andelen barn som enbart ammas vid en veckas ålder minskade med 9 procentenheter från 2000 till Det betyder att fler barn får modersmjölksersättning under den första levnadsveckan. Det är stora lokala skillnader mellan de olika stadsdelarna och kommunerna i länet. Andelen barn som enbart ammades vid en veckas ålder varierade från 70 respektive 72 procent i Rinkeby Kista och Sigtuna till 94 respektive 90 procent i Österåker och Nykvarn. Andel (%) Delvis ammade Enbart ammade Österåker Nykvarn Danderyd Norrmalm Södermalm Nynäshamn Norrtälje Skarpnäck Kungsholmen Täby Tyresö Huddinge Vallentuna Nacka Hägersten Liljeholmen Haninge Vaxholm Salem Solna Enskede Årsta Vantör Ekerö Bromma Älvsjö Botkyrka Östermalm Sollentuna Uppl Bro Värmdö Lidingö Farsta Järfälla Södertälje Spånga Tensta Uppl Väsby Sundbyberg Skärholmen Hässelby Vällingby Sigtuna Rinkeby Kista Figur 11 Andel (%) enbart och delvis ammade barn vid en veckas ålder, födda 2009, i kommuner och stadsdelar i Stockholms län. 10 [55] Årsrapport barnhälsovården 2010

15 Vid fyra månader helammades 54 procent av barnen, vilket är en nedgång med 5 procentenheter jämfört med barn födda Totalt (enbart och delvis) ammades 83 procent av barnen i denna ålder (figur 12). Andel (%) Enbart ammade Delvis ammade Figur 12 Andel (%) enbart och delvis ammade, 4 månaders ålder, i Stockholms län, barn födda ; röd linje anger WHO s mål för enbart ammad vid 4 månader. Vid 6 månader ammades 71 procent av barnen enbart eller delvis, varav 10 procent ammades enbart, vilket kan jämföras med 18 procent för barnen födda 2004 (figur 13). Andel (%) Delvis ammade Enbart ammade Figur 13 Andel (%) enbart och delvis ammade, vid 6 månaders ålder, barn födda Vid ett års ålder ammas fortfarande 20 procent i någon utsträckning. Det finns dock betydande variationer i länet, från drygt 12 procent i Lidingö till nära 35 procent i Skärholmen (tabell 7, sid 47). 11 [55]

16 För att försöka belysa orsakerna till den nedåtgående trenden av amning över lag och helamning vid en veckas ålder specifikt tillsattes en arbetsgrupp 2008 på initiativ av BHV enheterna i Stockholms län. I gruppen ingick representanter från hela vårdkedjan, dvs. från MHV, BHV och alla kvinnokliniker i länet. Gruppens arbete har dokumenterats i en rapport Tillmatning av nyfödda barn på BB i Stockholms län, Vid genomgången visade det sig att ungefär 20 procent av barnen tillmatades med modersmjölksersättning på BB. Endast hos var fjärde mamma, vars barn fått tillägg under vårdtiden, sattes tillägget ut innan familjen lämnade sjukhuset. För att sätta ut tillägget och samtidigt öka på amningen behöver kvinnorna extra stöd efter hemgången. Med kortare vårdtider på BB minskar möjligheterna till att kunna ge ett bra stöd vid initiering av amning. En annan svårighet är det glapp som uppstår i amningsstödet från det att barnet och föräldrarna skrivs ut från BB, till besöket på återbesöksmottagningen på sjukhuset och till dess familjen etablerat kontakt med BVC. Här bör rutinerna ses över för att optimera möjligheterna för föräldrarna att få kontinuerligt amningsstöd tidigt. Fler djupgående studier bör göras runt förlossningsrutiner, amningsstöd på BB och BVC samt om sociala förändringar i familjemönstret och attitydförändringar har betydelse. Amningskunskapen om bröstmjölkens betydelse för barnets hälsa måste ständigt uppdateras hos såväl föräldrar som personal. Arbetet med att stärka vårdkedjan MVC Förlossning/BB BVC måste fortgå och personalens kompetensutveckling kontinuerligt säkerställas. Samtidigt måste amningsutvecklingen följas med uppmärksamhet och då särskilt omfattningen av helamning vid en veckas ålder och fyra månaders ålder. I:4 Vaccinationer Så gott som alla tvååringar är vaccinerade enligt det allmänna vaccinationsprogrammet i Stockholms län Tabell 10 11, sid Vaccinationstäckningen mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib är fortsatt hög Hela 98 procent av barn födda 2008 är vaccinerade med tre doser vaccin. Sedan föregående år har andelen tvååringar som inte fått något av dessa vaccin sjunkit till under en procent från tidigare 2,4 procent. De ovaccinerade barnen återfinns framför allt i Södertälje och på Södermalm. Totalt i länet saknade 110 barn födda 2008 helt skydd mot stelkramp. Stelkramp orsakas av en bakterie, som normalt finns hos många djur och i jord. Stelkramp kan uppstå efter djupa sår och djurbett men även efter t.ex. stickor och taggar. Dödligheten har med allt bättre intensivvård sjunkit. Det är angeläget att barn har god immunitet innan de börjar vistas i sandlådor och leker utomhus. Endast vaccination kan ge immunitet. Vaccination mot invasiva pneumokocker Hösten 2007 började Stockholms läns landsting, som första län i Sverige att erbjuda alla barn kostnadsfri vaccination mot invasiva pneumokocker. I hela Sverige infördes pneumokockvaccination till barn i januari Vaccinet ges som en separat injektion vid tre, 12 [55] Årsrapport barnhälsovården 2010

17 fem och tolv månaders ålder. Introduktionen fick ett positivt mottagande. Täckningsgraden är hög, 96 procent, hos den första årskullen barn som erbjudits vaccin i Stockholms län. Fr.o.m. januari 2010 började barnen vaccineras med ett trettonvalent pneumokockvaccin (Prevenar 13, ger skydd mot tretton olika typer av pneumokocker). Det ersatte det tidigare använda sjuvalenta vaccinet. Vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR) I december 2010 var 95 procent av barn födda 2008 vaccinerade mot MPR. I Rinkeby/Kista (82 procent), Spånga Tensta (84 procent) och Södertälje (88 procent) är anslutningen under 90 procent. När mindre än 95 procent av en befolkning saknar immunitet mot mässling ökar risken för att en epidemi uppstår, vilket har skett i flera länder i Europa Barnhälsovårdsenheterna genomför olika insatser tillsammans med lokala företrädare för att öka andelen barn som skyddas mot MPR. Vaccination mot tuberkulos och hepatit B Ökad risk att smittas av tuberkulos hade 34 procent av barn födda 2008 (en ökning med en procentenhet jämfört med föregående år) varav 93 procent blev vaccinerade med BCG vaccin. Barn, vars mor har smittsam hepatit B infektion, vaccineras redan första levnadsdagen och därefter med upprepade doser under första levnadsåret. Andra barn kan ha en ökad risk att smittas med hepatit B senare i livet. De erbjuds kostnadsfri hepatit B vaccination på BVC med ett kombinationsvaccin som ges vid tre, fem och 12 månaders ålder. Av barn födda 2008 var 36 procent (barn födda 2007 = 34 procent) vaccinerade med 3 4 doser hepatit B vaccin. Sjukdomsfall Difteri, stelkramp, kikhosta, polio och invasiv Haemophilusinfektion Inget fall av difteri, stelkramp eller polio har rapporterats 2010 i Sverige. 1 Europa har varit fritt från polio sedan Nu förekommer det i Afghanistan och Pakistan och i vissa områden i Afrika. Ett stort utbrott i Tadzjikistan 2010 har klingat av. I Nigeria har omfattande vaccinationer minskat antalet poliofall från flera hundra till 21 fall Kikhosta däremot förekommer fortfarande i Sverige men i allt mindre omfattning rapporterades 1360 fall (15 per invånare) medan endast 266 fall anmäldes 2010 (2,8 per invånare). Under 2010 anmäldes 89 personer ha kikhosta i Stockholms län varav nio var spädbarn. De allra flesta (53) var över 10 år gamla. Antal rapporterade fall av kikhosta i Stockholms län Ålder (år) > Totalt [55]

18 Under 2010 insjuknade fem barn i Stockholms län 1 i invasiv Haemophilus influenzaeinfektion. Det är okänt vilken typ barnen blev sjuka av, typ B, som vi vaccinerar mot eller någon annan typ. Tre av de fem barnen var ovaccinerade 0 åringar, en ettåring hade fått tre doser och en treåring hade okänt vaccinationsstatus. Invasiva pneumokocksjukdomar Under 2010 insjuknade totalt 11 barn under sex år med invasiv pneumokocksjukdom, varav två barn avled. Sju av barnen var ovaccinerade. Tre barn som var fullständigt vaccinerade insjuknade med pneumokocktyper som inte ingår i vaccinet. Ett vaccinerat barn insjuknade av en pneumokockbakterie av typen 19A, som ingår i vaccinet. Antal barn, 0 5 år, som insjuknat i invasiv pneumokocksjukdom i SLL Ålder (år) Totalt Mässling, påssjuka, röda hund Inget barn insjuknade i mässling under 2010 i Stockholms län. I Sverige rapporterades totalt sex fall. Påssjuka rapporterades hos åtta barn under 18 år (4 t.o.m.15 år) i Stockholms län, varav fyra ska ha varit vaccinerade, en sjuåring var ovaccinerad, resterande saknades uppgifter om. En ovaccinerad treåring insjuknade i röda hund. Antal barn, 0 17 år, som insjuknat i mässling, påssjuka eller röda hund i SLL 2010 Ålder (år) Mässling Påssjuka Röda hund Totalt Tuberkulos hos barn Inget barn under sex år insjuknade i aktiv TBC under 2010 i länet. Två barn under 10 år registrerades, en 6 åring och en 7 åring. Det ena barnet var smittat i Sverige av anhörig med afrikanskt ursprung, och det andra i Somalia. Bägge barnen var BCG vaccinerade. Latent tuberkulos hos barn är inte anmälningspliktigt och därför saknas uppgifter om antalet barn med latent tuberkulos. Enligt Smittskyddsinstitutet har antalet fall i Sverige av tuberkulos bland barn under tio år ökat från 16 fall 2009 till 29 fall under Fem av dessa är födda i Sverige. Av nästan alla fall bland barn som smittats i Sverige var smittkällan känd och barnen diagnostiserades i samband med miljöundersökning kring sjuka familjemedlemmar [55] Årsrapport barnhälsovården 2010

19 Hepatit B I Stockholms län rapporterades under 2010 fyra barn i åldern 0 5 år ha hepatit B. Ett barn diagnostiserades i samband med adoptivbarnskontroll, ett barn i samband med hälsoundersökning, ett barn i samband med smittspårning i familjen samt ett fall i samband med smittspårning på förskola runt ett fall av akut hepatit B. Kvalitetssäkring, undervisning För att bibehålla tillit till det allmänna vaccinationsprogrammet krävs att all personal inom barnhälsovården har aktuell och gedigen kunskap. Föräldrar behöver känna sig trygga med informationen de får inför att de låter vaccinera sitt barn. Lika viktigt är att misstänkta biverkningar rapporteras och att kommande vaccinationer genomförs på ett för barn och föräldrar tryggt sätt. Frågor om vaccinationer diskuteras på varje områdesträff när personal inom barnhälsovården möts. Kunskapsområdet är omfattande och föränderligt och kräver regelbunden fortbildning. Telefonrådgivning, områdesträffar, månadsblad, kurser på BHV enheterna och studieeftermiddagar är basen. BHVenheterna är representerade i LÄKSAK s expertgrupp för vaccinationer i Stockholms läns landsting. I:5 Rökfri miljö Andel barn som utsätts för tobaksrök vid 0 4 veckors ålder var 11 procent i länet men varierar stort mellan stadsdelar/kommuner Tabell 8 9, sid Att växa upp i en rökfri miljö skyddar mot plötslig spädbarnsdöd, luftvägsinfektioner och småbarnsastma. På BVC får föräldrar möjlighet att tillsammans med BVC sjuksköterskan samtala om vad de kan göra för att barnet skall få en så rökfri miljö som möjligt. Sjuksköterskan har en viktig roll vad gäller att upptäcka de föräldrar som vill göra en förändring och kunna erbjuda en kort rådgivning om rökslut och eventuellt hänvisa föräldern till annat rökslutarstöd. Definition av rökare är en person som röker minst en gång per dag, även om personen alltid röker utomhus. Barnet utsätts för tobaksrök i hemmet, s.k. passiv rökning, om mamma, pappa och/eller annan person som stadigvarande bor med barnet är rökare. Stadigvarande definieras som person som bor på samma adress som barnet minst 14 dagar per månad. Sedan mitten av 1990 talet har barnhälsovårdsenheterna i Sverige samlat in uppgifter om föräldrars rökvanor då barnet är 0 4 veckor respektive åtta månader gammalt. Andelen barn som exponerats för tobaksrök har gradvis minskat mellan 1996 och 2005, därefter har minskningen fortsatt, men i långsammare takt. Andel barn, födda 2009, som utsatts för passiv rökning i hemmet var 11 procent vid 0 4 veckors ålder. 15 [55]

20 De senaste fem åren var andelen barn som utsattes för passiv rökning i hemmet, vid åtta månaders ålder, i genomsnitt 12 procent (figur 14) Det är betydligt färre mödrar än fäder som röker under barnets första månad (figur 15) Andelen barn som utsätts för tobaksrök varierar stort mellan stadsdelar/kommuner i Stockholms län (figur 16) Andel (%) 0-4 veckor 8 månader födelseår Figur 14 Andel (%) barn som exponeras för tobaksrök i sin hemmiljö vid 0 4 veckor respektive 8 månaders ålder, barn födda Andel (%) mor födelseår Figur 15 Andel (%) barn vars mor respektive far röker när barnet är 0 4 veckor gammalt, barn födda far 16 [55] Årsrapport barnhälsovården 2010

21 Andel (%) Norrmalm Vaxholm Östermalm Danderyd Kungsholmen Ekerö Täby Bromma Nykvarn Södermalm Älvsjö Österåker Nacka Hägersten Liljeholmen Solna Lidingö Värmdö Sundbyberg Sollentuna Vallentuna Tyresö Stockholms län Skarpnäck Enskede Årsta Vantör Järfälla Uppl Väsby Salem Sigtuna Huddinge Norrtälje Haninge Hässelby Vällingby Farsta Spånga Tensta Uppl Bro Södertälje Rinkeby Kista Botkyrka Nynäshamn Skärholmen 0 Figur 16 Andel (%) barn, födda 2009 som utsätts för tobaksrök i sin hemmiljö, vid 1 mån ålder. De kommuner/stadsdelar med högst andel rökande mödrar när barnet är 0 4 veckor gammalt (Nynäshamn, Upplands Bro, Salem och Norrtälje) skiljer sig geografiskt från de områden med högst andel rökande fäder. Störst andel rökande fäder finns i Skärholmen, Botkyrka, Rinkeby Kista och Södertälje. Andelen barn som exponeras för tobaksrök var högre i stadsdelar/kommuner med högre andel barn som lever i familjer med låg köpkraft se figur 6, sid 7. Riktade preventiva in satser behövs i de områden där många barn exponeras för tobaksrök. 17 [55]

22 I:6 Utvecklingsbedömning vid 18 månaders ålder, barn födda 2008 Målsättning med utvecklingsbedömning på BVC är att tidigt upptäcka barn som har avvikelser i sin utvecklingstakt eller utvecklingsmönster Tabell 5, sid. 45 Forskning har på senare år visat att tidig upptäckt och möjlighet till tidiga behandlingsinsatser har stor betydelse för barnets fortsatta utveckling och prognos. Med tidigt insatt stöd ges möjlighet för barn att utvecklas optimalt utifrån barnets egna förutsättningar. Vid 18 månaders ålder erbjuds alla barn ett besök hos sjuksköterskan på BVC. Vid detta besök samtalar sjuksköterskan och föräldern bland annat om barnets utveckling och vardagsmiljö. Därutöver bedöms följande färdigheter hos barnet: går säkert utan stöd kan bygga ett torn av två tre klossar talar åtta tio ord förstår fler än åtta tio ord kan klotterrita kan peka ut kroppsdelar Om ett barn inte går stadigt vid 18 månaders ålder eller saknar tre eller fler av de övriga förväntade färdigheterna misstänks en utvecklingsavvikelse och barnet erbjuds en läkarundersökning på BVC för bedömning och ställningstagande till utredning. Av inskrivna barn födda 2008 undersöktes 95 procent vid 18 månaders ålder. Av dessa bedömdes 98 procent ha en åldersadekvat utveckling. Drygt 2 procent av barnen saknade tre eller fler av de förväntade färdigheterna eller kunde inte gå säkert utan stöd. Knappt 3 procent undersöktes av läkare på BVC och drygt 2 procent remitterades vidare från BVC i samband med 18 månadersbesöket. Utvecklingsbedömning vid 18 månaders ålder Andel (%) barn Misstanke om utvecklingsavvikelse 2, Läkarundersökning på BVC 2,8 Remiss till annan instans 2,4 Andel barn med misstanke om utvecklingsavvikelse vid 18 månaders ålder varierade från 0,4 till 6,9 procent i länets kommuner/stadsdelar (Figur 17). 18 [55] Årsrapport barnhälsovården 2010

23 Andel (%) Värmdö Salem Vaxholm Södermalm Taby Vallentuna Upplands Väsby Sollentuna Lidingö Danderyd Spånga Tensta Nynäshamn Hägersten/Liljeholmen Upplands Bro Farsta Tyresö Järfälla Kungsholmen Östermalm Älvsjö Huddinge Bromma Norrmalm Haninge Nacka Sigtuna Österaker Norrtälje Södertälje Solna Sundbyberg Skarpnäck Enskede Årsta Vantör Ekero Botkyrka Nykvarn Hässelby Vällingby Skärholmen Rinkeby Kista Figur 17. Andel (%) barn med misstanke om utvecklingsavvikelse vid 18 månaders ålder, fördelat på kommun/stadsdel. Andel barn som saknar tre eller fler av de förväntade färdigheterna eller inte kan gå säkert utan stöd vid 18 månaders ålder har varit relativt konstant, kring två procent, i länet sedan drygt 10 år tillbaka. Studier för att få fram evidensbaserade, effektiva metoder att fånga tidig utvecklingsavvikelse inom barnhälsovården pågår. 1,2 Psykolog och barnläkare behöver i större utsträckning än idag konsulteras kring barn med svårtolkade resultat eller vid oklara utvecklingsavvikelser. Tillgång till ett BVC nära team med multiprofessionell samverkan inkluderande BVCsjuksköterska, barnläkare, barnpsykolog, logoped och förskolepedagog underlättar bedömning och initial utredning av barn med utvecklingsavvikelser. 1 Höglund Carlsson L, Gillberg C, Lannerö E, Blennow M. Autism: screening toddlers with CHAT in a child health care programme did not improve early identification. Acta Paediatrica 2010;99: Nygren G, Sandberg E, Arvidsson T, Gillberg C. BVC:s unika roll att fånga upp autism tidigt. Läkartidningen 2010;107: [55]

24 I:7 Fyraåringarnas längd och vikt i Stockholms län Andel fyraåringar med övervikt och fetma har varit relativt oförändrad under de senaste fyra åren Tabell 12, sid 52 Fetma vid 4 5 års ålder innebär en kraftigt ökad risk för fetma även senare i livet 1. Tidiga förebyggande insatser är grunden för arbetet mot övervikt och fetma och tidigt insatta åtgärder som motverkar att övervikt utvecklas till fetma är angelägna. 2 Barnhälsovården i länet arbetar sedan 2006 efter ett vårdprogram rörande prevention av övervikt och fetma. Information om kost och rörelsebehov hos barn påbörjas redan under barnets första levnadsår och fortsätter under hela BVC perioden. Hälsosamtalen ska bygga på motiverande samtalsmetodik. För att definiera övervikt och fetma används ett Body Mass Index anpassat för barn från 2 års ålder (ISO BMI). Övervikt definieras som ISO BMI > 25 och fetma som ISO BMI > Av inskrivna barn födda år 2005 har uppgifter från barn kunnat analyseras. Bortfallet var 12,5 procent och utgjordes av barn som vägts och mätts utanför ±3 mån från fyraårsdagen eller inte hälsoundersöktes på BVC vid 4 år. Av samtliga bedömbara fyraåringar hade 9,5 procent övervikt och 1,9 procent fetma. Andelen fyraåringar med övervikt och fetma har varit relativt oförändrad i länet de senaste fyra åren. Andel (%) Övervikt Fetma ,2 10,6 2,1 1,9 1,8 1,9 9,3 9,3 9,3 9, Födelseår Figur 18. Andel (%) 4 åringar med övervikt och fetma, födda , Stockholms län. Andelen flickor med övervikt och fetma var större än andelen pojkar. Av flickorna hade 11,3 procent övervikt och 2,2 procent fetma medan 7,9 procent av pojkarna hade övervikt och 1,6 procent fetma (figur 19). 1 Gardner D.S.L et al. Contribution of early weight gain to childhood overweight and metabolic health: a longitudinal study. Pediatrics 2009;123:e67 e73 2 Perlhagen J, Flodmark C E, Hernell O. Fetma hos barn prevention enda realistiska lösningen på problemet. Läkartidningen 2007;3: Cole T.J.et al. Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. BMJ 2000;320: [55] Årsrapport barnhälsovården 2010

25 Andel (%) överviktiga/fetma ,9 8,7 Övervikt Fetma Övervikt Fetma 1,9 1,8 1,4 1,6 7,5 8,2 7,8 7,9 Figur 19. Andel (%) 4 åriga pojkar och flickor med övervikt och fetma, födda Av bedömbara barn, födda 2005 i Stockholms län, hade 426 barn ett ISO BMI motsvarande fetma. Enligt riktlinjerna i SLL:s Handlingsprogram för övervikt och fetma bör dessa barn remitteras till länets barnläkarmottagningar i öppenvård för stöd och behandling. Andelen barn med övervikt och fetma varierade mellan olika kommuner och stadsdelar i länet. Andelen fyraåringar med övervikt och fetma var över 16 procent i Nynäshamn, Rinkeby Kista och Nykvarn medan mindre än 8 procent av barnen hade övervikt och fetma i Ekerö och Östermalm. 2,6 12,6 2,4 2,3 2,3 2,2 11,1 10,5 10,9 11, Pojkar Födelseår Flickor Andel (%) Fetma Övervikt Ekero Östermalm Hägersten Liljeholmen Södermalm Danderyd Sollentuna Upplands Väsby Norrmalm Taby Järfälla Österaker Vallentuna Upplands Bro Kungsholmen Farsta Solna Nacka Bromma Sundbyberg Värmdö Tyresö Lidingo Sigtuna Vaxholm Hässelby Vällingby Enskede Årsta Vantör Skarpnäck Älvsjö Huddinge Salem Norrtalje Haninge Skärholmen Södertälje Spånga Tensta Botkyrka Nynäshamn Rinkeby Kista Nykvarn Figur 20. Andel (%) 4 åringar med övervikt och fetma, fördelat per stadsdel/kommun, barn födda [55]

26 Andelen barn med fetma var större i stadsdelar/kommuner med hög andel barn i familjer med låg köpkraft (se figur nr 7 sid 8). Barnhälsovårdens vårdprogram bidrar till en ökad medvetenhet om betydelsen av bra kost, aktivitet och rörelse för barn. I områden med hög förekomst av övervikt och fetma bör metoder utvecklas och insatser förstärkas för att nå önskat resultat. Barnhälsovården i Stockholms län deltar i två forskningsstudier för att utvärdera metoder att förebygga övervikt och fetma hos barn: PRIMROSE och Early STOPP. För mer information se kap III:2, Forskningsprojekt, sid 35. I:8 Barn som riskerar att fara illa Barnhälsovården har ett stort och unikt ansvar att upptäcka och stödja barn som far illa eller riskerar att fara illa. Sjuksköterskan och läkaren träffar regelbundet så gott som alla späda och små barn och följer deras hälsa, tillväxt och utveckling och har därmed möjlighet att tidigt identifiera barn som lever i svåra familjesituationer. Socialtjänsten är en av BVC:s många samverkansparter. Stabil och effektiv samverkan kräver god struktur, gemensamma mål och en ökad samsyn för att kunna överbrygga strukturella hinder som t.ex. skilda regelsystem, sekretessfrågor och olika kunskapsbakgrund. 1 I Brottsförebyggande rådets (BRÅ) statistik för 2010 angavs att 677 barn i åldern 0 6 år, boende i Stockholms län, anmäldes till polisen pga misstänkt barnmisshandel. Högst andel var barn boende i Skärholmen (131 barn/ invånare) och i Botkyrka kommun (65 barn/ invånare). I genomsnitt anmäldes 33 barn i åldern 0 6 år per invånare i Stockholms län. Barn som bevittnar våld far illa. Detta gäller i ännu högre grad när misshandeln sker mot den ena föräldern eller mellan föräldrarna. I BRÅ:s statistik för kvinnor över 18 år som misshandlas inomhus av en närstående angavs att 3422 polisanmälningar inkommit i Stockholms län under Högst andel var kvinnor boende i Skärholmen och Haninge kommun. Barnets behov måste alltid stå i centrum och vid konflikt gå före föräldrarnas intressen. Anmälan till socialtjänsten ska göras så snart oro finns att barn far illa. Barnombudsmannen 2 har under året uppmärksammat bristerna i omsorgen av de barn som varje år omhändertas av socialtjänsten och placeras i familjehem. Bland annat saknar barnen ofta tillgång till regelbundna hälsokontroller och tandvård. I södra Stockholm tillfrågades 30 BVC sjuksköterskor om sina erfarenheter kring hälsovård för barn som blivit omhändertagna i enlighet med Lagen om vård av unga (LVU). BVC sjuksköterskorna uppgav att kontakten med barnen ofta varit sporadisk med ofullständig hälsoövervakning som följd före omhändertagandet. Efter att barnet blivit omhändertaget och placerat i fosterhem var det endast ett fåtal av BVC sjuksköterskorna som blivit kontaktade av socialtjänsten. Initiativet till att barnet skall komma till BVC ligger hos fosterfamiljen eller hos BVC sjuksköterskan. För att kunna erbjuda hälsovård måste BVC ha kännedom om att det fosterhemsplacerade barnet är boende i närområdet. 1 Strategier för samverkan kring barn och unga som far illa. Myndigheten för skolutveckling, Rikspolisstyrelsen och Socialstyrelsen, [55] Årsrapport barnhälsovården 2010

27 För att uppmärksamma barn som riskerar att fara illa redovisas i denna rapport antalet barn, födda , som av BVC anmälts till socialtjänsten i enlighet med Socialtjänstlagen 1 (SoL) 14 kapitlet 1, under Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso och sjukvården, är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd Årets redovisning grundar sig på de uppgifter som BVC sjuksköterskorna lämnat till de centrala BHV enheterna. Under 2010 anmälde BVC 242 barn till socialtjänsten i enlighet med Socialtjänstlagen. Detta motsvarade 0,1 procent av alla barn som var inskrivna på BVC i länet den 31 december Variationen var stor, högsta andelen anmälningar fanns i Salem med 0,5 procent samt Enskede Årsta Vantör, Skarpnäck och Nynäshamn med 0,4 procent. I åtta av länets totalt 39 kommuner/stadsdelar anmäldes inget barn till socialtjänsten av BVC. För första gången har uppgifter även inhämtats om BVC:s samarbete med socialtjänsten rörande enskilda barn, utan att detta föranlett en anmälan enligt SoL 14:1. I samtliga kommuner/stadsdelar förekom samarbete kring enskilda barn, i genomsnitt 0,7 procent av förskolebarnen. Andel (%) 3,0 2,5 Samarbete m Soc Anmält till Soc 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Norrmalm Vaxholm Täby Kungsholmen Södermalm Nacka Lidingö Bromma Sollentuna Ekerö Sundbyberg Danderyd Spånga Tensta Vallentuna Södertälje Nynäshamn Tyresö Farsta Älvsjö Värmdö H sten/liljeh Ensk. Årsta Vantör Östermalm Botkyrka Nykvarn Rinkeby Kista Skärholmen Sigtuna Solna Uppl Bro Skarpnäck Salem Norrtälje Hässelby Vällinby Österåker Järfälla Huddinge Uppl Väsby Haninge Figur 21 Andel (%) barn, födda , där BVC samarbetat med socialtjänsten respektive anmält i enlighet med SoL 14:1. Insamlade uppgifter visade att när BVC ingick som en del i en familjecentral dubblerades andelen barn som BVC anmält till socialtjänsten (0,2 procent) och andelen barn som BVC samarbetat med socialtjänsten kring ökade tre gånger (2,1 procent). På Jordbro familjecen 1 Socialtjänstlagen [55]

28 tral (Haninge kommun) samarbetade BVC med socialtjänsten kring 8,1 procent och i Vårby Gård (Huddinge kommun) kring 5,4 procent av förskolebarnen. Inför årsrapporten gjorde barnhälsovården en förfrågan till socialtjänsten i några kommuner i länet angående antal inkomna anmälningar från BVC under I Stockholms kommun utgjorde andelen anmälningar från BVC (barn i åldern 0 5 år) 2,5 procent av anmälda barn. I samarbete med socialtjänsten behövs metodutveckling för tidig upptäckt och identifikation av barn som riskerar att fara illa Att arbeta med föräldrastöd parallellt med tidig upptäckt av barn som far illa kan innebära en intressekonflikt. Det är då av yttersta vikt att det finns handledning och stöd i konsultation för de sjuksköterskor och läkare som anmäler i enlighet med SoL I:9 Tandhälsa Många av länets barn och ungdomar har i dag en god munhälsa med friska tänder utan fyllningar. Däremot är det fortfarande stora skillnader mellan olika delar av länet. I områden med låg socioekonomisk status är tandhälsan sämre. Under flera år har det skett en fortsatt förbättring av tandhälsan hos barn och ungdomar. Skillnaderna i tandhälsa mellan pojkar och flickor är relativt liten. Treåriga pojkar har mer karies i sina mjölktänder än treåriga flickor. Hos de äldre barnen och tonåringarna har däremot flickor sämre tandhälsa än pojkar. Flera rapporter har visat att det finns skillnader i tandhälsa mellan områden med gott respektive sämre socioekonomisk status. Detta gäller även för övriga storstadsregioner. Inom vårt län finns det tydliga skillnader i tandhälsan hos barn och ungdomar i alla åldrar. HSN förvaltningen avsätter därför, sedan år 2003, särskilda medel för förebyggande vård och tandvård till barn och ungdomar i socioekonomiskt svaga områden som har större vårdbehov och ogynnsam hälsoutveckling. Sedan år 2005 genomför Folktandvården Stockholms län AB ett kariespreventionsprogram som bygger på senaste kunskap. Målet är att förbättra tandhälsan hos länets barn och ungdomar. Allra mest hos dem som i dag har sämre tandhälsa än genomsnittet. Jämförelser av tandhälsodata från perioden visar en tydlig trend där den genomsnittliga tandhälsan hos länets barn förbättras och där skillnaderna mellan länets delar minskar. Andel (%) Samtliga Pojkar Flickor Figur 22 Tandhälsan hos barn och ungdomar behandlade i Folktandvården år Andel 3 åringar med karies år , fördelat på kön. 24 [55] Årsrapport barnhälsovården 2010