Barnhälsovården i Västernorrland 2014 Verksamhetsredovisning

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barnhälsovården i Västernorrland 2014 Verksamhetsredovisning"

Transkript

1 Barnhälsovården i Västernorrland 201 Verksamhetsredovisning

2 Innehållsförteckning sid Sammanfattning 2 Utmaningar FBHV organisation 3 Kravspecifikation Resultatredovisning 201 Inskrivna barn 31 dec 201 Familjesituation EPDS Hembesök, nyföddhetsperioden 7 Basprogrammet 8 Föräldrastöd i grupp 9 Rökvanor 11 Amning 12 Barn och övervikt 1 Vaccinationer 1 Vaccination mot Hepatit B 17 Organisation Personal 18 Tillräckligt med tid för BHV-arbete 18 Vårdtyngdsindex 19 Anmälningar till socialtjänst 20 Referenser 20 1

3 Sammanfattning År 201 föddes i Västernorrland 20 barn, en ökning med ca 0 barn. Totalt var barn inskrivna, en ökning med 178 barn jämfört med året innan. Samtidigt minskades BVC-sjuksköterskornas arbetstid på barnavårdscentraler (BVC) med 3 timmar, vilket motsvarar mera än en heltidstjänst. Inom länet fanns 29 BVC varav tio bedrevs i privat regi. På BVC arbetade totalt i länet sjuksköterskor respektive läkare. Landstingets länssamråd för föräldra- och barnhälsovård (FBHV) upphörde med sina sammanträden under början av 201 och ersattes med FBHV- team möten och regelbundna träffar med personal inom barnhälsovård (BHV) vilket möjliggör en likvärdig och stärkt FBHV över hela länet. Det var stora skillnader inom Primärvårdens hälso/vårdcentraler bl a gällande genomförda EPDS- samtal, hembesök utförda inom en vecka efter hemkomsten från BB och på belastningen på BVC enligt vårdtyngdsindex. Det stora flertalet av alla barn i länet deltog i BHV programmet. Vid språkscreening för 3 åringar fanns hos 9% av barnen avvikelser som ledde till åtgärd. Många av dessa remitterades vidare till t ex logoped, hörcentral och FBHVpsykolog. Andelen förstagångsföräldrar som deltagit i föräldragruppsverksamhet i länet var 9% för mödrar och 13% för pappa/partner. Fortfarande generellt låg pappa/partner deltagande. Andelen barn till rökande föräldrar är relativt oförändrad senaste åren. Barn till rökande mödrar är ungefär hälften av antalet barn till rökande fäder. Generellt är antalet rökande småbarnsföräldrar lågt i länet. Amning för barn födda 2013 har generellt ökat lite i hela länet Stort bortfall av tillväxtdata i BMI register, det kan förklaras bl a av tekniska problem. En annan orsak kan vara att tidpunkten för mätningen ska göras vid årsdagen plus/minus 3 månader och alla undersökningar sker inte inom detta tidsintervall. Andelen flickor med övervikt och fetma har ökat något medan pojkarnas vikt har minskat. Totalt pojkar och flickor tillsammans, har ingen större förändring skett under senaste åren. Det är en fortsatt utmaning inom BHV och inom hela samhället. Vaccinationstäckningen är som tidigare hög och ligger inom WHO s rekommendationer. Örnsköldsvik ligger dock på gränsen för ett gott skydd i samhället, gällande antal MPR-vaccinerade (mässling, påssjuka och röda hund) barn. Sedan maj 2012 erbjuds alla barn i Västernorrland hepatit B vaccination, därav har antalet hepatit B-vaccinerade barn kraftigt ökat till 9% av alla barn. Utmaningar under 201 Landstinget har under 201 deltagit i en upphandling av datajournal. PMO journalsystem ska under 201 förberedas innan datajournalen ska användas på alla BVC i länet. Dokumentation ska bl a bli förenklad och mer läsbar. Givetvis är förhoppningen att markant förenkla statistikinhämtningen som sker i början av året, för vidare rapport bl a till Socialstyrelsens register. Det är stora skillnader mellan olika BVC när det gäller antalet genomförda EPDS samtal, för att motverka en nedåtgående trend planeras under 201 en fortbildning i 2

4 samtalsmetodik av EPDS screeningen. EPDS är viktigt med tanke på barns mående och möjligheter till samspel med föräldrar. Nytt nationellt barnhälsovårdsprogram ska implementeras med början 201, detta är en process under utveckling som föranleder kontinuerligt stöd och uppföljning till hela personalgruppen inom BHV, vilket sker vid regelbundna träffar under året. Föräldragruppsverksamheten kommer att utvärderas med början under 201, med hjälp från Mittuniversitetet. Utvärderingen berör gruppledare inom MHV och BHV samt alla blivande och nyblivna föräldrar som deltagit i föräldraträffarna. Fortsätta arbete inom BHV med övervikt/fetma hos barn i förskoleålder. Det finns ett behov av samverkan där MHV är den mest självklara men även andra samhällsaktörer kan påverka. Minskad storlek på godispåsar och läskflaskor hos några livsmedelshandlare är exempel som kan leda till diskussioner och förändring på sikt. Föräldra-barnhälsovården (FBHV) i Västernorrland, organisation Inom ramen för Landstingets Folkhälsa- och vårdval finns en FBHV- enhet som består av vårdutvecklare för barnhälsovård, mödrahälsovård, barnhälsovårdsöverläkare, mödrahälsovårdsöverläkare samt vårdutvecklande föräldrabarnhälsovårdspsykolog. FBHVteamet har två möten per år. Tjänsten som vårdutvecklande föräldrabarnhälsovårdspsykolog har varit vakant under 201. BHV-enheten har överläkare 0.7 tjänster, delad på 2 personer. Vårdutvecklare 1, tjänster fördelat 1,0 för Medelpad-Härnösand, samt 0, för Örnsköldsvik/Kramfors/Sollefteå. BHV- enheten är ansvarig för: - att introducera och fortbilda barnhälsovårdspersonal - att utfärda medicinska riktlinjer - att initiera verksamhetsutveckling och följa kvaliteten och i förekommande fall utbilda, tex. för 201 implementerades nya barnhälsovårdsprogrammet. - att utveckla metoder och ge metodstöd till BHV verksamheten - att bevaka och följa barns hälsa ur ett folkhälsoperspektiv bl a genom årsrapport BHV- enheten ingår i ett nationellt nätverk för läkare och vårdutvecklare som arbetar för vidareutveckling av barnhälsovården. För en nationellt sammanhållen BHV anordnas årligen en regionträff på våren och en nationell träff på hösten. Landstingets länssamråd för FBHV frågor upphörde med sin funktion januari 201. För att säkerställa att likvärdig barnhälsovård bedrivs i länet, ordnas förutom utbildningstillfällen regelbundna träffar för BVC-sjuksköterskor och läkare. 3

5 Kravspecifikation för barnhälsovården i Västernorrland Varje hälso/vårdcentral har enligt basuppdraget som formulerats för primärvården ansvar för den egna barnavårdscentralen. Kvalitetskrav på verksamhet finns definierade i Regelboken för godkännande i Vårdval Västernorrland 201. Socialstyrelsens Vägledning för barnhälsovården 201, avser att ge kunskaps och handläggningsstöd för yrkesverksamma och beslutsfattare, vilket ger ramar för verksamheten(1) Som metodstöd finns den webbaserade Rikshandboken för barnhälsovården som ger konkreta råd för arbetets utförande. Länken finns på intranätet och fungerar som ett dagligt verksamhetsstöd. Dessutom finns lokala riktlinjer som finns publicerade som styrande dokument på barnhälsovårdens hemsida. Resultatredovisning för BVC-verksamheten i länet, 201 Inskrivna barn 201 Tabell 1. Inskrivna barn på länets barnavårdscentraler, 31 dec 201 Barnens födelseår anges i kolumnhuvudet Födelseår, inskrivna barn, antal år Härnösand Sundsvall Timrå Ånge Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Landstinget Västernorrland

6 Figur 1. Antal nyfödda barn i Västernorrland under perioden Antalet födda barn är tämligen konstant per år under den senaste 10-årsperioden. Familjesituation Tabell 2. Familjesituation vid barnets födelse. (Barn födda ) Ensamstående förälder (%) Högst en av föräldrarna född i Sverige (%) Ingen av föräldrarna född i Sverige (%) Härnösand Sundsvall Timrå Ånge Kramfors Sollefteå Ö-vik Västernor rland Antal utlandsfödda föräldrar i länet har ökat med enstaka procent. Rädda barnens rapport om Barnfattigdomen i Sverige visar att ekonomisk utsatthet är vanligast för barn till ensamstående föräldrar och för barn till föräldrar med utländsk bakgrund(2).

7 % 90% 80% 70% 0% 0% 0% 30% 20% 10% 0% Ingen av föräldrarna födda i Norden Nacksta Ljustadalen Sundsvalls Familjecentral Kramfors Gilleberget Söråker+Timrå Johannesberg Ramsele Ånge Stöde Västernorrlan Centrum Sollefteå C Ankaret Husum Höga Kusten Njurunda Sidsjön Liden Indal Bjästa Öbacka Domsjö Alnö Granlo Human Resurs Själevad Matfors Fränsta Bredbyn Figur 2 Andel barn där ingen av föräldrarna är född i norden Nacksta BVC har övervägande andel föräldrar med utländsk bakgrund. Det innebär en ökad resursåtgång med bl a ökat behov av tolksamtal och ökad tidsåtgång för att bibehålla kvaliteten. I länet finns tre BVC som inte har några föräldrapar som är födda utanför Norden. EPDS (Edinburgh postnatal depressions scale) Målsättning; Andel mammor % som erhållit EPDS-bedömning % 90% 80% 70% 0% 0% 0% 30% 20% 10% 0% Fränsta Själevad Matfors Granlo Human Resurs Figur 3. andel genomförda EPDS- samtal 2013 Bredbyn Njurunda Domsjö Bjästa Ankaret Husum-Trehörn Kramfors Nacksta ästernorrlands landsting Centrum Sollefteå C Ljustadalen Gilleberget Liden-Indal Öbacka Sidsjön Sundsvalls vårdcentral Familjecentralen Ånge Johannesberg Stöde Höga Kusten Alnö Söråker+Timrå Ramsele EPDS underlättar identifiering av nedstämdhet hos nyblivna mödrar. Det är angeläget att tidigt upptäcka psykisk ohälsa så hjälp kan erbjudas eftersom depressiva symtom negativt kan påverka anknytning till och samspel med barnet. Variationen är stor mellan hälso- /vårdcentralerna bland genomförda samtal. Metoden finns översatt till flera språk och det är glädjande att EPDS används bland BVC som har hög andel utlandsfödda mammor.

8 Hembesök under nyföddhetsperioden Målsättning: % av alla förstagångsföräldrar får hembesök av BVC sjuksköterskan inom en vecka efter hemkomsten från BB/barnklinik. Tabell. Andel förstagångsfäder, respektive förstagångsmödrar (%) som erhåller hembesök inom en vecka efter hemkomsten från BB/barnklink,, barn födda 2013 respektive 201. Jämförelser på kommunnivå. Proc% Förstagångspappor Förstagångsmödrar Härnösand Sundsvall Timrå Ånge Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Västernorrland Positivt är att Kramfors och Timrå lyckats upprätthålla/förbättra antalet hembesök trotts ökad arbetsbelastning av föräldrar som är födda utanför norden. % 80% 0% 0% 20% 0% Johannesber Alnö Gilleberget Matfors Njurunda Fränsta Ankaret Bjästa Husum- Själevad Domsjö Familjecentr Sundsvalls Ånge Bredbyn Söråker+Tim Ramsele Sollefteå C Kramfors Höga Kusten Västernorrlan Granlo Öbacka Liden-Indal Stöde Sidsjön Human Centrum Ljustadalen Nacksta Figur. Förstagångsmödrar Första hembesök, barn födda 201. Jämförelse mellan BVC 7

9 % 80% 0% 0% 20% 0% Ånge Granlo Johannesber Matfors Njurunda Fränsta Ramsele Bjästa Domsjö Husum- Ankaret Själevad Alnö Sollefteå C Gilleberget Familjecentr Kramfors Söråker+Ti Sundsvalls Västernorrla Bredbyn Höga Stöde Öbacka Sidsjön Liden-Indal Human Centrum Ljustadalen Nacksta Figur. Förstagångsfäder Första hembesök, barn födda 201. Jämförelse mellan BVC Alla bör erbjudas hembesök, genom att möta hela familjen i deras hem bygger man upp en bra grund för den fortsatta kontakten under hela BVC tiden. Med god förståelse för familjens situation kan stödjande arbete utformas utifrån familjens och det enskilda barnets behov. Almqvist Tangen m.fl. har i en studie poängterat att hembesök minskar inom barnhälsovården. De tre främsta orsakerna till att hembesök inte gjordes var tidsbrist, lång resväg och att föräldrarna tackat nej. Hembesök kunde bl a inte göras på grund av att de saknade transportmedel, vilket också visas vara ett problem i länet (3). Några BVC i Sundsvall och Örnsköldsvik uppnår inte målsättningen. En annan orsak kan vara att hembesöket genomförs efter en vecka efter hemkomsten och därmed räknas bort Basprogrammet Målsättning: % deltagande i basprogrammets undersökningar. Det stora flertalet av alla barn deltar i barnhälsovårdens basprogram. Tabell. Deltagande i basprogrammet. Språk/tal Födelseår Ålder Andel undersökta % år 9 Avvikande resultat % 9 Syn 2009 år 98 Hörsel 2009 år 97 Utveckling 2009 år 98 Skolförberedande us 2008 år 99 8

10 Syftet med språkscreening vid 3 års ålder är att tidigt fånga upp de barn som har behov av extra stöd och för att kunna vägleda föräldrarna. Det kan leda till extra besök på BVC, ökat stöd i föräldraskap, stimulera till ökad läsning och i flera fall vidare bedömning av bl a logoped, FBHV-psykolog och hörseltest. Av 3-åringar födda 2010 hade 9 % avvikelser vid språkscreeningen och för barn födda 2009 var den jämförbara siffran 10 % Föräldrastöd i grupp Tabell : andel förstagångsfäder/mödrar som deltar i föräldragrupp minst tre gånger under %. Kommunnivå. DELTAGANDE I FÖRÄLDRA- 1:A-GÅNGSFÄDER, % 1:A-GÅNGSMÖDRAR % GRUPPER år Sundsvall Timrå Ånge H-sand Sollefteå Kramfors Ö-vik Länet Under 2013 infördes successivt i länet ett nytt föräldrastöds program med utökade antal träffar under barnets första 1-1½ år Förhoppning är att locka flera föräldrar och framförallt fäder till att delta. Resultatet visar att sen 2010 har deltagandet av fäder varit konstant lågt. 9

11 Figur 7 Mödrar som deltagit minst tre gånger i gruppverksamhet, barn födda 2013 Figur 8 Fäder som deltagit minst tre gånger i gruppverksamhet, barn födda 2013 Det är stor spridning mellan fäders deltagande i föräldragrupp och det är generellt få pappor som deltar minst tre gånger. 10

12 Föräldrarnas rökvanor Figur 9. Mammornas rökvanor då barnet är veckor (blå linje) och 8 månader Röd linje), förändring över tid för barn födda Andelen barn med rökande mammor har minskar något senaste året och har halverats sedan 199. Tabell 8. Föräldrarnas rökvanor då barnet är veckor och 8 månader (barn födda 2013). Kommunvis redovisning. Andel rökande mödrar (%) Andel rökande fäder (%) 1 mån 8 mån 1 mån 8 mån Härnösand Sundsvall Timrå Ånge Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik LÄNET 3,,, 3,9 7,8,3,3,,1,, 3,9 8,8,9,,0 8, 8,7 11,9 11,8 1,2 8,2 8,7 9, 9,9 8,3 11,9 9,3 17,7 8,2 9,1 9, Överallt i länet är det fler fäder än mödrar som röker. I socialstyrelens rapport från 201 över barn födda 2012 rapporterades att i Sverige rökte,% av mödrarna och 10,3 % av fäderna då barnen var 1 månad och vid 8 månader var motsvarande siffror,% och 10,1% Jämfört med vårt län för barn födda 2013 se tabell 8 är det framför allt Kramfors kommun som har större andel rökare än riksgenomsnittet(). 11

13 Figur 10. Andel rökare i barnens hemmiljö vid 8 mån ålder, barn födda 2013 Andel barn som bor i rökmiljö i hemmet vid 8 mån. ålder varierar från till 2 % Alla föräldrar informeras om riskerna med passiv rökning, de föräldrar som röker erbjuds rådgivande samtal och de som har behov av kvalificerat rådgivning, hänvisa till en diplomerad rådgivare. Amning Målsättning: andel barn som ammas helt vid 2 mån. 80%, helt eller delvis vid mån. 70% WHO;s och livsmedelsverkets rekommendationer är att enbart amma i sex månader och därefter gärna fortsätta amma med tillägg av annan kost under det första levnadsåret eller så länge som föräldrarna vill. Amning är en skyddsfaktor för barnet, bröstmjölken innehåller ämnen som stimulerar immunförsvaret och minskar risken för infektioner och utveckling av övervikt I Sverige visar amningsstatistiken på att amningen fortsätter att minska och att nedgången är påtagligare ju äldre barnet blir. Enligt socialstyrelsen kan det tolkas som att kvinnorna ammar kortare tid nu är för 10 år sedan(). Statistiken visar på stora regionala skillnader, i Västernorrland har andelen ammade mammor generellt ökat något under

14 Figur 11. Andel ammade barn vid 1 vecka, 2 månader och sex månader, förändring mellan 199 och

15 Figur 12. Hel och delvis amning barn födda Amningssituation vid 1 veckas och mån ålderfördelat på HC/VC Barn och övervikt Barnhälsovården har under många år följt BMI-utvecklingen bland länets åringar, men registreringen är inte fullständig. Det stora bortfall av tillväxtdata i BMI registeret kan förklaras av tekniska problem, det är främst privata vårdgivare som drabbats av svårighet att komma in i databasen, en annan orsak kan vara att tidpunkten för mätningen ska göras årsdagen plus/minus 3 månader och alla undersökningar sker inte inom detta tidsintervall. Sammanlagt undersöktes över 2700 barn födda 2010 varav 19 barns tillväxtdata registrerades i BMI databas. 1

16 Tabell 9. Andel barn (%) i olika BMI-grupper bland undersökta fyraåringar födda (endast inkluderande barn i intervallet år ±3 mån) Antal undersökta barn Övervikt 1 Fetma 1 1,8, 1, 3,2 1,8 3,9 1,7,0 1,3 3,8 13, 3,2 12,9 2,7 13,0 3, 13,0 2,9 13,1 2,8 Övervikt eller fetma 20,2 19,8 19,7 18,7 18,1 1,7 1, 1, 1,9 1,9 1 Klassificering av övervikt och fetma baserad på Cole et al, Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. BMJ 2000;320:1-. 2 Inga registreringar utförda mellan 17 mars och 19 september Tabell 10, 11. Andel barn (%) i olika BMI-grupper bland undersökta fyraåringar fördelat på kön och födelseår (endast inkluderande barn i intervallet år ±3 mån). Flickor Antal undersökta barn Övervikt 1 Fetma 1 1,7, 19,3 3,7 17,2,0 1,,9 1,, 1,0 3, 13,1 3,3 1,,3 1,0 2,8 1, 3, Övervikt eller fetma 22,2 23,0 22,2 20, 20,0 17, 1, 19,9 17,8 19,1 1 Klassificering av övervikt och fetma baserad på Cole et al, Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. BMJ 2000;320:1-. 1

17 Pojkar Antal undersökta barn Övervikt 1 Fetma 1 1,7 3,2 13,9 2,8 1, 2,8 1,0 3,1 13,0 3,2 13,1 2,8 12,7 2,1 10, 2,9 11,1 3,0 10, 2,0 Övervikt eller fetma 17,9 1,7 17,3 17,1 1,2 1,9 1,8 13, 1,1 12, 1 Klassificering av övervikt och fetma baserad på Cole et al, Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. BMJ 2000;320:1-. Tabell 10 och 11 visar att antalet flickor med övervikt och fetma har ökat något medan pojkarnas BMI har minskat. Det är en viktig utmaning att påverka den utveckling av övervikt och fetma som vi en längre tid sett i Sverige och ännu tydligare i Västernorrland tillsammans med ex vis Norrbotten och Gotland. Förhoppning är att vid behov göra föräldrar uppmärksamma på barnens viktutveckling tillsammans med levnadsvanor vid 3 årsbesöken, för att kunna stötta en ändring av utvecklingen de resterande åren inom BHV. Vaccinationer Uppslutningen kring barnhälsovårdens vaccinationsprogram var som tidigare mycket hög, vilket framgår av tabell 12. Årets sammanställning avser barn födda Tabell 12. Deltagande i barnhälsovårdens vaccinationsprogram. Barn födda Andel vaccinerade (%) av barn födda 2012 vaccinerade mot DTP % Polio % Hib % Pneumokocker % MPR % Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik 9 98,9 98,9 98,3 9 98,3 98,8 98,3 9 9,7 98,7 97, , 9, 98, 9, 97, 99, 97,8 98, 98,8 97,1 9,9 Västernorrland 98, 98, 98,1 97, 9,8 1

18 Andelen barn som vaccinerats mot mässling, påssjuka och röda hund är fortfarande hög. En förändring har skett sen förra året då Kramfors och Timrå hade lägre siffror än länsgenomsnittet, nu framgår det att Örnsköldsvik har lägst antal vaccinerade. (fig 13) Figur 13. Andel barn vaccinerade mot mässling, påssjuka och röda hund vid 18 månaders ålder. Barn födda Vaccination mot hepatit B Inom ramen för barnhälsovårdsprogrammet erbjuder Landstinget Västernorrland sedan år 2003 kostnadsfri vaccination mot hepatit B till riskgrupper. Riskgrupp för hepatit B är ungefär densamma som för tuberkulos. Andelen barn vaccinerade mot Hepatit B har stadigt ökat de senaste åren som ett resultat att även andra förutom riskgrupper har erbjudits vaccination, tidigare till självkostnadspris, men sedan maj 2012 erbjuds alla detta vaccin. Organisation BVC tillhör en hälso- eller vårdcentral som kan vara både privat och offentlig och ansvarar för de barn som de har inskrivna. Västernorrlands län har 29 HC/VC var av tio VC är privata. BVC kan vara en del i en familjecentral som förutom barnhälsovård innehåller mödrahälsovård, öppen förskola och socialtjänst. Länet har 3 familjecentraler (Kramfors, Härnösand, Gilleberget). Det är många fördelar med att flera yrkeskategorier arbetar tillsammans med barnfamiljen. Det finns ett lagstöd för samverkan mellan kommun och landsting och Familjecentralers fördel med närheten till lokal samverkan uppfattas av många som uppenbar och positiv. 17

19 BVC-sjuksköterskan och BVC- läkaren skall ha särskild tid avsatt för BVC-verksamhet. Riktlinjer för organisation och bemanning återfinns i kravspecifikationen. Vid teambesök arbetar sjuksköterska och läkare tillsammans i samma rum. Vid behov deltar FBHV-psykolog. Personal Sammanlagt finns sjuksköterskor och läkare engagerade på länets BVC. Kravspecifikationen för BVC och socialstyrelsen anger att varje BVC-sjuksköterska och BVC- läkare bör träffa minst (ca) 2 nyfödda per år för att upprätthålla sin kompetens. Enligt Socialstyrelsen bör BVC-sjuksköterskan kunna ägna 20 timmar eller mer per vecka åt barnhälsovård. Det kan vara en fördel att koncentrera BVC-arbetet även för läkare på färre personer. I kravspecifikationen anges att sjuksköterskan ska erbjudas tid avsatt för konsultation med BVC-psykolog mins en gång per månad. Fem barnavårdscentraler uppger att de inte har haft någon konsultation. En trolig orsak kan vara att alla FBHV- psykologtjänster inte har varit besatta under 201. Tillräckligt med tid för BVC-arbete? 18 av 29 barnavårdcentraler hade mindre tid avsatt än den som rekommenderas i kravspecifikationen, 0 nyfödda/år = 0 tim. BVC/vecka. En försämring sen i fjol, under 2013 hade 10 av 30 BVC mindre tid Figur17. Skötersketimmar/vecka på BVC, faktisk tid och börtimmar,

20 Då det gäller bemanningen på BVC är det totala antal timmar som läggs på BVC för sköterskor 193 timmar, 3 timmar mindre än året innan. Det finns rätt stora skillnader som kan utläsas från figuren ovan. Vårdtyngdsindex Är tiden för BVC-arbete anpassad efter vårdtyngden? Vårdcentraler med hög vårdtyngd behöver mer tid för BVC-verksamhet. Indikatorer på vårdtyngd är bland annat andel föräldrar med utländsk bakgrund, andel ensamstående föräldrar och slutligen andel rökande föräldrar. Se figur. 18. % 90% 80% 70% 0% 0% 0% 30% 20% 10% 0% Vårdtyngdindex 201 Andel utrikes födda föräldrar Förstagångsmammor/3 Andelen rökande mödrar Nacksta Ljustadalen Sundsvalls Gilleberget Ramsele Kramfors Familjecentralen Stöde Söråker+Timrå Johannesberg LVN Ånge Bjästa Sollefteå C Centrum Höga Kusten Ankaret Liden Indal Njurunda Domsjö Sidsjön Human Resurs Öbacka Husum Trehörn Granlo Bredbyn Fränsta Själevad Alnö Matfors Figur 18. Vårdtyngdsindex, barn födda 201 Vårdtyngdsindex används på flera håll i landet för att mäta belastning på BVC. Index beräknas som summan av andelen mödrar som röker 0- v + andelen föräldrar av utländsk härkomst (bägge föräldrar), + slutligen andelen förstagångsmödrar. Den senare variabeln divideras med 3, för att inte få för stark genomslagskraft. Vi får då ett länsgenomsnitt på Året. År 201 var genomsnittet 3,0 året innan var genomsnittet 33,3 och siffrorna för år 2012 och 2011 var 30,0 vilket pekar på att vårdtyngden ökar i verksamheten. Det finns en skiktning och segregationen i Sundsvall som tydliggörs i tabell 18. Matfors och Nacksta har c:a 0 nyfödda per år. Matfors har ett vårdtyngdsindex på 11, Nacksta ligger på drygt 8. Skillnaden är i stort sett liknande som förgående år. 19

21 Anmälningar till socialtjänsten Barnavårdscentralerna i länet har sammanlagt anmält 9 ärenden som berör 9 barn till socialtjänsten. Ljustadalen, Familjecentralen i Härnösand och Nacksta rapporterar flest ärenden, varpå Ljustadalen står för en fjärdedel av alla anmälningar i länet. Det bör beaktas att detta arbete är en belastning som inte framgår i vårdtyngdsindex. Det är viktigt att uppmärksamma anmälningsskyldigheten, vid misstanke om att barn kan fara illa. Referenser [1] Vägledning för barnhälsovården. Socialstyrelsen 201 ISBN art.nr [2] Barns ekonomiska utsatthet Rapport från Rädda barnen Barnfattigdom i Sverige årsrapport 201 Rädda barnen Forskning och analys: Tapio Salonen [3] Minskat antal hembesök inom barnhälsovården. G. Almqvist-Tangen m.fl.läkartidningen nr volym 107 []Amning och föräldrars rökvanor barn födda 2012 Socialstyrelsen;201 ISBN Artikelnummer

Barnhälsovården i Västernorrland 2013 Verksamhetsredovisning

Barnhälsovården i Västernorrland 2013 Verksamhetsredovisning Barnhälsovården i Västernorrland 213 Verksamhetsredovisning Innehållsförteckning sid Sammanfattning 2 Utmaningar 21 2 FBHV organisation 3 Samrådsgrupp 3 Kravspecifikation Resultatredovisning 213 5 Inskrivna

Läs mer

Årsrapport. Föräldrabarnhälsovården Verksamhetsåret 2012

Årsrapport. Föräldrabarnhälsovården Verksamhetsåret 2012 Årsrapport Föräldrabarnhälsovården Verksamhetsåret 2012 September 2013 Innehållsförteckning Sid 1-2 Sammanfattning Mödravård och Barnhälsovård 3 FBHV organisation 5 Samrådsgrupp 5 Mödrahälsovården Resultatredovisning

Läs mer

Föräldrabarnhälsovården i Västernorrland 2011. Verksamhetsredovisning

Föräldrabarnhälsovården i Västernorrland 2011. Verksamhetsredovisning Föräldrabarnhälsovården i Västernorrland 2011 Verksamhetsredovisning Juni 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Sammanfattning 2 Organisation, länssamråd 3 Kravspecifikation mödrahälsovård-barnhälsovård 4 Föräldrastöd,

Läs mer

Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten

Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten Verksamhetschef Annika Selberg Lundberg annika.selberg-lundberg@norrbotten.se Divisionschef Närsjukvård Chef för verksamhet och utveckling Närsjukvårdsstaben

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

april 2010 Kvalitetsutveckling av barnhälsovården en sammanfattning

april 2010 Kvalitetsutveckling av barnhälsovården en sammanfattning 2010 april 2010 Kvalitetsutveckling av barnhälsovården en sammanfattning Kvalitetsutveckling av barnhälsovården en sammanfattning... 2 Landstingets samrådsgrupp i barnhälsovårdsfrågor... 3 Länets barnhälsovårdsorganisation...

Läs mer

Insatser från Barnhälsovården

Insatser från Barnhälsovården Insatser från Barnhälsovården - vid tidig upptäckt av psykisk ohälsa hos barn (och deras föräldrar). Victoria Laag Leg. psykolog Samordnare/verksamhetsutvecklare Barnhälsovårdens centrala utvecklingsteam

Läs mer

Kvalitets- och resultatredovisning för Mödra- och barnhälsovården

Kvalitets- och resultatredovisning för Mödra- och barnhälsovården Kvalitets- och resultatredovisning för Mödra- och barnhälsovården Verksamhetsåret 2010 Innehållsförteckning sid Sammanfattning 2 Mödrahälsovården och Barnhälsovården i Västernorrland.. 3 Mödrahälsovårdens

Läs mer

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt

Läs mer

Familjecentraler. -det är grejor det

Familjecentraler. -det är grejor det Familjecentraler -det är grejor det Sara Lindeberg, specialistläkare, Enheten för folkhälsa och social hållbarhet, Region Skåne Lars Olsson, leg. Psykolog, Kunskapscentrum för Barnhälsovård, Region Skåne

Läs mer

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016 1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016 2 (5) 5.5 Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett nationellt fastställt barnhälsovårdsprogram med såväl

Läs mer

Praktik blir statistik. Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne

Praktik blir statistik. Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Praktik blir statistik Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäta hur barn mår? https://vimeo.com/113712017 Hur kan vi använda statistik

Läs mer

Dags att välja Barnavårdscentral

Dags att välja Barnavårdscentral Dags att välja Barnavårdscentral Grattis till ditt föräldraskap! Nu har du möjlighet att välja Barnavårdscentral I denna broschyr kan du läsa hur vi kan hjälpa dig och hur du ska göra för att lista ditt

Läs mer

Välkomna till BHV-dag

Välkomna till BHV-dag Välkomna till BHV-dag 8.30 8.45 Välkomna! Lisa, Jennie och Anna 8.45-9.15 Vaccinationer & Resultat 2015 Anna 9.15-9.30 Fika 9.30 10.30 Nysvenska barn och mat Anna Strandberg von Essen, dietist BUM ökande

Läs mer

Riktlinjer för. Barnhälsovården

Riktlinjer för. Barnhälsovården Riktlinjer för barnhälsovården Riktlinjer för Barnhälsovården Riktlinjer för barnhälsovården i Landstinget Gävleborg Riktlinjerna har utarbetats av barnhälsovårdsenheten i landstinget Gävleborg i samverkan

Läs mer

Barns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya

Barns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya UMEÅ OKTOBER 2014 Barns psykiska hälsa och språkutveckling Evelinaarbetet och det nya BHV programmet. Björn Kadesjö Jämlik och rättvis barnhälsovård Toni Reuter Kaffe Margaretha Magnusson Fortsättning

Läs mer

Rutiner vid begäran om registerutdrag

Rutiner vid begäran om registerutdrag Rutiner vid begäran om registerutdrag Följande rutiner gäller i det fall ett barns vårdnadshavare begär information om de uppgifter som finns lagrade på barnet i Basta. 1. Vårdnadshavaren informeras av

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Riktlinje Division allmänmedicin 4 11

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Riktlinje Division allmänmedicin 4 11 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Riktlinje Division allmänmedicin 4 11 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Staffan Skogar, barnhälsovårdsöverläkare Mathias Karlsson, områdeschef

Läs mer

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 GUNNEL HOLMQVIST, SAMORDNANDE BVC-SJUKSKÖTERSKA ANNA LUNDMARK, BARNHÄLSOVÅRDSÖVERLÄKARE FÖRÄLDRA- och BARNHÄLSAN Kompetenscentrum

Läs mer

Befolkningens behov av hälso- och sjukvård ett kunskapsunderlag för Västernorrland

Befolkningens behov av hälso- och sjukvård ett kunskapsunderlag för Västernorrland Befolkningens behov av hälso- och sjukvård ett kunskapsunderlag för Västernorrland att ge ett kunskapsunderlag om befolkningens behov av hälso- och sjukvård, så att det blir ett stöd för politiker vid

Läs mer

Till alla BVC-sjuksköterskor i Göteborg och Södra Bohuslän

Till alla BVC-sjuksköterskor i Göteborg och Södra Bohuslän Till alla BVC-sjuksköterskor i Göteborg och Södra Bohuslän Kära Vänner! Det är december och adventsljusstaken lyser så vackert, snart är det jul, och med julen kommer vaccinations-, amnings-, och rökstatistik

Läs mer

Till innehållsförteckningen. Statistik med vårdtyngdsmätning. Barnavårdscentralerna Örebro läns landsting

Till innehållsförteckningen. Statistik med vårdtyngdsmätning. Barnavårdscentralerna Örebro läns landsting Till innehållsförteckningen Statistik 2 med vårdtyngdsmätning Barnavårdscentralerna s landsting Innehållsförteckning BVC-statistik med vårdtyngdsmätning ÖLL 2...sid 3 Basprogram BHV - översikt... 4 Inskrivna

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna.

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna. VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna. Innehållsförteckning 1. Målsättning...2 2. Barnavårdscentral (BVC)...2

Läs mer

Styrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län. Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län

Styrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län. Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län 1 Styrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län 2013 03 25 2 Innehållsförteckning 1. Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring...

Läs mer

Barnhälsovårdsenheten i Västerbotten. Barnhälsovård i Västerbottens län Årsrapport 2013

Barnhälsovårdsenheten i Västerbotten. Barnhälsovård i Västerbottens län Årsrapport 2013 Barnhälsovårdsenheten i Västerbotten Barnhälsovård i Västerbottens län Årsrapport Förord Först och främst vill vi säga tack till alla BVC-sköterskor för ert mycket värdefulla arbete på BVC med att främja

Läs mer

Amningsstatistik

Amningsstatistik Amningsstatistik 2012 2014-10-07 Sammanfattning I ett internationellt perspektiv är amningsfrekvensen hög i Sverige. I genomsnitt ammades 96 procent helt eller delvis vid en veckas ålder. Vid sex månaders

Läs mer

Barnhälsovårdens program. Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård

Barnhälsovårdens program. Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård UMEÅ OKTOBER 2014 Barnhälsovårdens program Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård Varför? Borttagna styrande dokument från Socialstyrelsen

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

Barnhälsovården. Hälsa Sjukvård Tandvård. Barnhälsovården i Landstinget Halland. Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring

Barnhälsovården. Hälsa Sjukvård Tandvård. Barnhälsovården i Landstinget Halland. Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring Hälsa Sjukvård Tandvård Barnhälsovården Barnhälsovården i Landstinget Halland Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring Förord Det handlar om att främja barns hälsa, trygghet och utveckling

Läs mer

Vaccinationer på BVC

Vaccinationer på BVC Vaccinationer på BVC Nya föreskrifter om vaccination av barn gäller från 1 juni 2016 (HSLF-FS 2016:51) Vaccination av barn och ungdomar. Vägledning för vaccination enligt föreskrifter och rekommendationer

Läs mer

Barnhälsov. lsovårdsenheten i Östergötlandtland

Barnhälsov. lsovårdsenheten i Östergötlandtland Barnhälsov lsovårdsenheten i Östergötlandtland Barnhälsovårdsenheten Östergötland länsövergripande enhet Barnhälsovårdsenhet är organisatoriskt är placerad under Närsjukvården i Östra Östergötland Barnhälsovårdsenhetens

Läs mer

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Enhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård, Region Skåne Fd kommissionär, Malmökommissionen Hälsans bestämningsfaktorer Efter

Läs mer

Översikt basprogrammet [Gamla basprogrammet]

Översikt basprogrammet [Gamla basprogrammet] Översikt basprogrammet [Gamla basprogrammet] I följande avsnitt finns en beskrivning av verksamhetens innehåll och detaljerade anvisningar om vad man kan och bör göra vid de olika besöken på BVC. De ska

Läs mer

Föräldraenkät 2014. Juli 2015 FOLKHÄLSORÅDET

Föräldraenkät 2014. Juli 2015 FOLKHÄLSORÅDET Föräldraenkät 2014 Juli 2015 FOLKHÄLSORÅDET Förord Folkhälsoenkät Barn- och föräldrar i genomfördes av Region 2013. Detta var den första enkäten för denna målgrupp och enkäten skickades till föräldrar

Läs mer

Vaccinationer inom barnhälsovården. Kunskapscentrum barnhälsovård

Vaccinationer inom barnhälsovården. Kunskapscentrum barnhälsovård Vaccinationer inom barnhälsovården Kunskapscentrum barnhälsovård Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar 9 till alla 1 till flickor (HPV) Riktad del hepatit B och Tuberkulos

Läs mer

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap Charlotte Luptovics Larsson Barnsamordnare, Handledare Leg. Sjuksköterska Lagstiftning

Läs mer

Vaccinationsbehov hos asylsökande. Eva Netterlid Sakkunnig Enheten för vaccinationsprogram

Vaccinationsbehov hos asylsökande. Eva Netterlid Sakkunnig Enheten för vaccinationsprogram Vaccinationsbehov hos asylsökande Eva Netterlid Sakkunnig Enheten för vaccinationsprogram eva.netterlid@folkhalsomyndigheten.se RU KAVA Regeringsuppdrag Kartläggning och analys av behovet av vaccin hos

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND

KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND LSN-HSF12-169 KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND Barnhälsovården Sörmland 2012 Kravspecifikation för barnhälsovård i Sörmland 2012 Sid 1 (11) Innehållsförteckning 1. Uppdrag...

Läs mer

Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad

Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad Anteckning Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad 1. Jämlik vård, SWOT analys Anette Persson, utvecklingsledare, Christina Djäken.

Läs mer

Barns och ungdomars vikt i Västernorrland - insamlat genom barnavårdscentraler och skolsköterskors hälsosamtal i skolan.

Barns och ungdomars vikt i Västernorrland - insamlat genom barnavårdscentraler och skolsköterskors hälsosamtal i skolan. Barns och ungdomars vikt i Västernorrland - insamlat genom barnavårdscentraler och skolsköterskors hälsosamtal i skolan. Folkhälsocentrum och Primärvårdscentrum, Landstinget Västernorrland 6 Bakgrund Fetma

Läs mer

Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård

Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård BESKRIVNING AV ARBETSUPPGIFTER I NATIONELLA MÅLBESKRIVNINGEN Publicerad 2015, uppdaterad 2016 Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård Konsultation till personal angående

Läs mer

Klara, färdiga, gå! Om de yngsta medborgarna och deras rättigheter. Barnombudsmannens årsrapport 2007

Klara, färdiga, gå! Om de yngsta medborgarna och deras rättigheter. Barnombudsmannens årsrapport 2007 Klara, färdiga, gå! Om de yngsta medborgarna och deras rättigheter Barnombudsmannens årsrapport 2007 Alla har rätt till en bra barndom här och nu! Medborgare i unga år Föräldraskapande Före skolan Hälsa

Läs mer

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård

Läs mer

Frågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner

Frågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner Frågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att beskriva hur vården efter förlossning ser ut i Sverige

Läs mer

Barnhälsovårdsprogram i samverkan med socialtjänst för barn i riskmiljöer

Barnhälsovårdsprogram i samverkan med socialtjänst för barn i riskmiljöer Barnhälsovårdsprogram i samverkan med socialtjänst för barn i riskmiljöer Åsa Heimer, projektledare, vårdutvecklare BHV-Nord, Stockholm Socialchefen på Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning bjöd in till möte

Läs mer

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer xxxxxxxhslf Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Folkhälsomyndighetens

Läs mer

Kravspecifikation för barnhälsovården, Landstinget i Värmland

Kravspecifikation för barnhälsovården, Landstinget i Värmland 1(19) KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD, LANDSTINGET I VÄRMLAND Godkänd av: BVC-sjuksköterskor BVC-läkare Utgåva: 2 Utarbetad av: Anders Berner, BÖL Cristina Gillå, samord ssk Revisionsansvarig: Barnhälsovårdsöverläkare

Läs mer

Användaranvisning för barnhälsovårdens kvalitetsdata. Anvisningar för dokumentation av kvalitetsdata i Cosmic

Användaranvisning för barnhälsovårdens kvalitetsdata. Anvisningar för dokumentation av kvalitetsdata i Cosmic Användaranvisning för barnhälsovårdens kvalitetsdata Allmänt De kvalitetsdata för barnhälsovård som samlas in med hjälp av journalsystemet Cosmic används på flera sätt. Dels används sammanställningar av

Läs mer

VACCINATIONSSTATISTIK FRÅN BARNAVÅRDSCENTRALERNA

VACCINATIONSSTATISTIK FRÅN BARNAVÅRDSCENTRALERNA VACCINATIONSSTATISTIK FRÅN BARNAVÅRDSCENTRALERNA Rapporter insända januari 2000 och januari 2001 gällande barn födda 1997 och 1998 Sammanställning november 2001 Marianne Bergström, Monika Mäkinen och Victoria

Läs mer

BHV-bladet. Innehåll. Minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Sommar igen. Juni 2014. igenom Det nya Barnhälsovårdsprogrammet

BHV-bladet. Innehåll. Minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Sommar igen. Juni 2014. igenom Det nya Barnhälsovårdsprogrammet BHV-bladet Juni 2014 Innehåll Sommar igen... 1 Minska risken för plötslig spädbarnsdöd. 1 Nya psykologer... 2 Semesterschema för MBHV-psykologer. 3 Barn från annan BMM än den egna vårdcentralens... 3 SBU

Läs mer

5.4 Regelbok Mödrahälsovård 2015

5.4 Regelbok Mödrahälsovård 2015 1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård 2015 2 (5) 5.4 Regelbok för Mödrahälsovården 5.4.1 Bakgrund Barnmorskemottagningen inom primärvården ska erbjuda hälsovård under graviditet, inklusive föräldrastöd och

Läs mer

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård 1(5) Utlåtande från expertgruppen för vaccinationer Barnvaccinationer Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård Information om det allmänna vaccinationsprogrammet Det svenska barnvaccinationsprogrammet

Läs mer

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Marie Köhler Verksamhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård Region Skåne Kommissionär i Malmökommissionen Marmotkommissionen

Läs mer

Barns och ungas hälsa i Norrbotten Åsa Rosendahl, Folkhälsocentrum NLL. - Va! Varför förväntas inte jag leva lika länge killarna i Danderyd?

Barns och ungas hälsa i Norrbotten Åsa Rosendahl, Folkhälsocentrum NLL. - Va! Varför förväntas inte jag leva lika länge killarna i Danderyd? Barns och ungas hälsa i Norrbotten Åsa Rosendahl, Folkhälsocentrum NLL - Va! Varför förväntas inte jag leva lika länge killarna i Danderyd? Idag Vad bestämmer om man får en god hälsa? Hur ser det ut med

Läs mer

Till innehållsförteckningen. Barnhälsovården Statistik 2009 www.orebroll.se/bhv

Till innehållsförteckningen. Barnhälsovården Statistik 2009 www.orebroll.se/bhv Till innehållsförteckningen Barnhälsovården Statistik 29 www.orebroll.se/bhv Barnhälsovården Statistik 29 - en sammanfattning Barnhälsovårdens mål är att främja barnens hälsa, utveckling och trygghet.

Läs mer

Vaccinationsstatistik från skolhälsovården gällande elever i årskurs 6 (12 år), läsåret 2003/2004.

Vaccinationsstatistik från skolhälsovården gällande elever i årskurs 6 (12 år), läsåret 2003/2004. 1 (6) Vaccinationsstatistik från skolhälsovården gällande elever i årskurs 6 (12 år), läsåret 2003/2004. Sammanfattning: Rapporter inlämnades från 3 152 skolor med totalt 120 931 elever, vilket motsvarar

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer

HANDLINGSPLAN BARN OCH UNGDOMAR ANTAGEN 2009 AV STYRGRUPP FOLKHÄLSA OCH LANDSTINGSDIREKTÖREN BARN OCH UNGDOMAR

HANDLINGSPLAN BARN OCH UNGDOMAR ANTAGEN 2009 AV STYRGRUPP FOLKHÄLSA OCH LANDSTINGSDIREKTÖREN BARN OCH UNGDOMAR BARN OCH UNGDOMAR Övergripande inriktning av landstingets arbete I folkhälsoarbetet är landstingets primära uppgift att verka för en god vård och hälsa på lika villkor. Inom området barn och ungdomar ska

Läs mer

Barnhälsovårdsrapport för år 2010 Södra Älvsborg

Barnhälsovårdsrapport för år 2010 Södra Älvsborg Barnhälsovårdsrapport för år 2010 Södra Älvsborg Centrala Barnhälsovården Daniel Wallmyr, BHV-överläkare Katarina Almkvist, verksamhetsutvecklare Julia Backlund, dietist Gun-Britt Szymanski, teamassistent

Läs mer

RIKTLINJER FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Kravspecifikation för verksamheten

RIKTLINJER FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Kravspecifikation för verksamheten HN-HOS10-304 RIKTLINJER FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Kravspecifikation för verksamheten Barnhälsovården Sörmland 2011 Kravspecifikation för barnhälsovården i Sörmland 2011 Sid 1 (11) Innehållsförteckning

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND

KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND Barnhälsovården Sörmland 2017 Kravspecifikation för barnhälsovård i Sörmland 2016 Sid 1 (18) Innehållsförteckning 1. Grunden för barnhälsovård...

Läs mer

Hur trivs föräldrarna med sin barnavårdscentral i Västernorrland?

Hur trivs föräldrarna med sin barnavårdscentral i Västernorrland? Hur trivs föräldrarna med sin barnavårdscentral i Västernorrland? En enkätundersökning på länets barnavårdscentraler (BVC) våren 2008 Sammanställt av Ann-Christin Jonsson Anita Niemann Harriet Boström

Läs mer

BHV-aktuellt för Dig som arbetar med barnhälsovård

BHV-aktuellt för Dig som arbetar med barnhälsovård Månadsblad nr 10-11 november 2017 BHV-aktuellt för Dig som arbetar med barnhälsovård Growth Karlskoga Familjecentral och Vivalla har just avslutat piloten av vår kommande datajournal. Det känns roligt

Läs mer

Barnhälsovården I Fyrbodal 2011

Barnhälsovården I Fyrbodal 2011 Barnhälsovården I Fyrbodal 2011 Innehåll Barnhälsovårdens mål 3 Bakgrund. 4 Verksamhet på BVC 4 Barnhälsovårdens kvalitetsindikatorer 5 Insamling av hälsodata 6 Barnavårdscentraler i Fyrbodal.. 7 Geografiskt

Läs mer

BARNHÄLSOVÅRDEN 2007

BARNHÄLSOVÅRDEN 2007 BARNHÄLSOVÅRDEN 2007 Sammanfattning Under 2007 har det alkoholförebyggande arbetet inom barnhälsovården diskuterats under en heldagsutbildning i Riskbruksprojektet (ett statligt projekt rörande riskbruk

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning Sesam Familjecentral 2014

Verksamhetsbeskrivning Sesam Familjecentral 2014 Verksamhetsbeskrivning Sesam Familjecentral 2014 1 Innehållsförteckning Varför Familjecentral? 3 Målet med samverkan och arbetet på SESAM 3 Bild av Samverkan 4 Förutsättningar på Sesam 5 Medarbetare 5

Läs mer

Barnhälsovårdens kvalitetsutveckling i Jämtlands län

Barnhälsovårdens kvalitetsutveckling i Jämtlands län Barnhälsovårdens kvalitetsutveckling i Jämtlands län Resultatredovisning 2014 Föräldra- och barnhälsan Kompetenscentrum för barn- och mödrahälsovård i Jämtlands län 2 (88) 3 (88) Innehåll 1 BARNHÄLSOVÅRD

Läs mer

ANVÄNDARANVISNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDENS STATISTIK

ANVÄNDARANVISNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDENS STATISTIK ANVÄNDARANVISNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDENS STATISTIK Allmänt De uppgifter som samlas in med hjälp av barnhälsovårdens statistiksystem Basta används på flera sätt. Dels vidarebefordras amningsstatistik och

Läs mer

Barnhälsovården Årsrapport 2013 med Barnhälsoindex

Barnhälsovården Årsrapport 2013 med Barnhälsoindex Barnhälsovården Årsrapport 2013 med Barnhälsoindex Leif Ekholm Maria Lindh orebroll.se/bhv Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 Förord... 4 Sammanfattning 2013... 5 Barnhälsovård i landstinget...

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun

Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun Bakgrund Skolhälsovårdens mål är enligt Skollagen att: Främja och bevara elevernas fysiska och psykiska hälsa samt att verka för sunda levnadsvanor. Skolhälsovården

Läs mer

Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015

Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015 Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015 Översikt 1-3v 4v 6-8v 3-5m 6m 8m 10m 12m 18m 2,5-3 år* 4 år 5 år Hem BVC BVC BVC BVC BVC Hem BVC BVC BVC BVC BVC BVC S 2 besök L+S

Läs mer

Prevention före skolåldern riktad och generell

Prevention före skolåldern riktad och generell Prevention före skolåldern riktad och generell Viktoria Svensson Med dr, Leg dietist, Civ. ing Karolinska Institutet, Stockholm Prevention före skolåldern Behov? Mål? Ansvar? Målgrupp? Ålder? Hur? Exempel

Läs mer

Barnhälsovårdens kvalitetsutveckling i Jämtlands län

Barnhälsovårdens kvalitetsutveckling i Jämtlands län Barnhälsovårdens kvalitetsutveckling i Jämtlands län Resultatredovisning 2013 Föräldra- och Barnhälsan Kompetenscentrum för barn- och mödrahälsovård i Jämtlands län 2 (82) 3 (82) Innehåll 1 Konventionen

Läs mer

NATIONELL MÅLBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKETJÄNSTGÖRING INOM BARNHÄLSOVÅRDEN

NATIONELL MÅLBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKETJÄNSTGÖRING INOM BARNHÄLSOVÅRDEN NATIONELL MÅLBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKETJÄNSTGÖRING INOM BARNHÄLSOVÅRDEN 2007 Nationella nätverket för Vårdutvecklare /Barnhälsovårdssamordnare Förord När barnsjuksköterskor och distriktssköterskor

Läs mer

Nya barnhälsovårdsprogrammet varför, vad, hur och när? Margaretha Magnusson och Margareta Blennow Barnveckan 22 april 2015

Nya barnhälsovårdsprogrammet varför, vad, hur och när? Margaretha Magnusson och Margareta Blennow Barnveckan 22 april 2015 Nya barnhälsovårdsprogrammet varför, vad, hur och när? Margaretha Magnusson och Margareta Blennow Barnveckan 22 april 2015 Varför? Inget program 2008-2014 Socialstyrelsen tog bort styrande dokument för

Läs mer

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande. Tillväxt på BVC Höst 2017 Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Linda Håkansson/Anette Karsch Vårdutvecklare/Distriktssköterska Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäter vi barn? Integrerat

Läs mer

BARNHÄLSOVÅRDEN 2013

BARNHÄLSOVÅRDEN 2013 BARNHÄLSOVÅRDEN 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning. 2 Barnhälsovårdsarbete. 3 Barnhälsovården i Västmanland 2013 3 Statistik... 4 Inskrivna barn 4 Hembesök.. 4 EPDS. 5 Amning. 5 Rökning. 6 Vaccinationer...

Läs mer

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder Vaccinationer inom barnhälsovården Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa kommer i främsta rummet (artikel 3) Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar» 9 till alla»

Läs mer

BARNHÄLSOVÅRDEN JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING ÅRSRAPPORT 2003

BARNHÄLSOVÅRDEN JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING ÅRSRAPPORT 2003 BARNHÄLSOVÅRDEN JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING ÅRSRAPPORT 2003 100 98 96 94 92 90 88 1999 2000 2001 2002 Helam 1 v Helt och delvis ammade vid 1 vecka 100 80 60 40 20 0 1999 2000 2001 2002 Helamn 6 mån Helt

Läs mer

SmittnYtt. Nr 7, Ny information. Nyhetsbrev från Smittskyddsenheten Västernorrland

SmittnYtt. Nr 7, Ny information. Nyhetsbrev från Smittskyddsenheten Västernorrland SmittnYtt Nyhetsbrev från Smittskyddsenheten Västernorrland Nr 7, 2017 Höstens andra utgåva av SmittnYtt handlar bl.a. om Kunskapsnätverket hiv/sti Norrs programserie Nästan allt om sex i Sverige samt

Läs mer

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Barnhälsovård : att främja barns hälsa PDF ladda ner

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Barnhälsovård : att främja barns hälsa PDF ladda ner Barnhälsovård : att främja barns hälsa PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Margaretha Magnusson. I denna nya och omarbetade 6:e upplaga av Barnhälsovård redovisas aktuellforskning och

Läs mer

Samverkan mellan barnhälsovården, medicinska elevhälsan och barn - och ungdomshabiliteringen när det gäller barnoch ungdomshabiliteringens målgrupp

Samverkan mellan barnhälsovården, medicinska elevhälsan och barn - och ungdomshabiliteringen när det gäller barnoch ungdomshabiliteringens målgrupp Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Barn- och ungdomshabiliteringen 1 8 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Åsa Hedeberg, verksamhetsutvecklare BUH Lena Möller,

Läs mer

SOSFS 2006:22 (M) Föreskrifter. Vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2006:22 (M) Föreskrifter. Vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2006:22 (M) Föreskrifter Vaccination av barn Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är

Läs mer

1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård

1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård 1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård 1 2 (5) Regelbok för Mödrahälsovården 5.4.1 Bakgrund Barnmorskemottagningen inom primärvården ska erbjuda hälsovård under graviditet, inklusive föräldrastöd och livsstilssamtal,

Läs mer

Barnhälsovårdsrapport för år 2012 Södra Älvsborg

Barnhälsovårdsrapport för år 2012 Södra Älvsborg Barnhälsovårdsrapport för år 2012 Södra Älvsborg Centrala Barnhälsovården Södra Älvsborg Daniel Wallmyr, BHV-överläkare Katarina Almkvist, verksamhetsutvecklare Julia Backlund, dietist Gun-Britt Szymanski,

Läs mer

Barnhälsovård Årsrapport 2012 årg 29

Barnhälsovård Årsrapport 2012 årg 29 Barnhälsovård Årsrapport 2012 årg 29 Ansvariga för rapporten Barnhälsovårdsenhet Syd Södersjukhuset 118 83 Stockholm 08 616 41 17 / 16 / 15 08 616 41 20 Margareta Blennow, barnhälsovårdsöverläkare margareta.blennow@sodersjukhuset.se

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag?

Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag? Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag? 1 Vad är en familjecentral En familjecentral innehåller mödrahälsovård,

Läs mer

En aktuell lägesrapport om de svenska vaccinationsprogrammen och Folkhälsomyndighetens nya uppdrag

En aktuell lägesrapport om de svenska vaccinationsprogrammen och Folkhälsomyndighetens nya uppdrag En aktuell lägesrapport om de svenska vaccinationsprogrammen och Folkhälsomyndighetens nya uppdrag Anders Tegnell, statsepidemiolog, avdelningschef för epidemiologi och utvärdering, Folkhälsomyndigheten..

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen

Läs mer

Hälsofrämjande förstärkta hembesök

Hälsofrämjande förstärkta hembesök Hälsofrämjande förstärkta hembesök Modellområde Vänersborg Psynkprojekt SKL. Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare, VG regionen Karin Zandèn Distriktsköterska BVC Vargön Hypotes Hälsofrämjande arbete

Läs mer

Verksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats

Verksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats 2017-03-16 1 Bildningsförvaltningen Verksamhetsplan för Centrala elevhälsans medicinska insats 2017 Elevhälsans medicinska del I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsans medicinska del som då avser

Läs mer

Amning och föräldrars rökvanor Barn födda 2013 HS0103

Amning och föräldrars rökvanor Barn födda 2013 HS0103 Statistik och jämförelser/statistik 2 2015-10-29 1(6) Amning och föräldrars rökvanor Barn födda 2013 HS0103 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och

Läs mer

Att uppmärksamma våld i nära relationer

Att uppmärksamma våld i nära relationer Att uppmärksamma våld i nära relationer - ett pilotprojekt inom barnhälsovården i Stockholm Arbetsgrupp 6 BVC-sjuksköterskor Projektledare för Kunskapscentrum för Våld i nära relationer (Stockholms Läns

Läs mer

Faktamaterial om barn och ungdomar

Faktamaterial om barn och ungdomar BARN OCH UNGDOM -6 Faktamaterial om barn och ungdomar Tidigare har folkhälsoenheten inom sekretariatet som faktaunderlag till hälso- och sjukvårdsberedningarna tagit fram dokumentet Allmänt om hälsan hos

Läs mer

Folkhälsovetenskap. ett exempel. Amning. Clara Aarts, lektor Institutionen för Folkhälsa och Vårdvetenskap

Folkhälsovetenskap. ett exempel. Amning. Clara Aarts, lektor Institutionen för Folkhälsa och Vårdvetenskap Folkhälsovetenskap ett exempel Amning Clara Aarts, lektor Institutionen för Folkhälsa och Vårdvetenskap Nivåer i folkhälsoarbete Folkhälsoarbete för amning sker på alla nivåer: Samhällsnivå, nationellt

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL Ht 2014-2015 Elevhälsan I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsan som då avser skolsköterskornas och skolläkarnas verksamhet. Mål Målsättningen för

Läs mer

Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret

Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret Allmänt Vad är vaccinationsregistret? Vaccinationsregistret är ett hälsodataregister för nationella vaccinationsprogram. Folkhälsomyndigheten är ansvarig

Läs mer