Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård"

Transkript

1 1(5) Utlåtande från expertgruppen för vaccinationer Barnvaccinationer Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård Information om det allmänna vaccinationsprogrammet Det svenska barnvaccinationsprogrammet utgörs av nationella rekommendationer eller föreskrifter från Socialstyrelsen, vilka tillämpas inom landsting (vaccinationer inom barnhälsovården, BHV) och kommuner (vaccinationer inom skolhälsovården, SHV). Hittillsvarande författningssamlingar har varit rekommendationer, men från 2006 regleras det allmänna vaccinationsprogrammet i föreskrift (SOSFS 2006:22), vilket innebär bindande regler. Det inkluderar även kompletterande vaccinationer till barn som inte tidigare vaccinerats enligt programmet. Den 13 maj 2008 ändrades föreskriften SOSFS 2006:22 då Socialstyrelsen beslutade att även vaccin mot pneumokocker ska ingå i det allmänna vaccinationsprogrammet från och med den 1 januari 2009 (SOSFS 2008:7). Den 24 november 2008 ändrades föreskriften SOSFS 2006:22 då Socialstyrelsen beslutade att även vaccin mot humant papillomvirus (HPV) ska ingå i det allmänna vaccinationsprogrammet från och med januari 2010 (SOSFS 2008:31). De barnvacciner som år 2012 erbjuds till alla barn inom BHV och SHV ger skydd mot följande tio sjukdomar ses nedan. Från 1 januari 2013 tillkommer också vaccin mot hepatit B i Stockholms län. polio difteri stelkramp kikhosta infektioner orsakade av Haemophilus influenzae typ B infektioner orsakade av Streptococcus pneumoniae mässling påssjuka röda hund HPV, endast flickor I Sverige har vi idag ingen allmän vaccination mot tuberkulos eller influensa. Inte heller för pneumokocker när det gäller barn äldre än 5 år. Dessa sjukdomar hålls istället under kontroll med så kallad riktad vaccination. Detta innebär att barn som har ökad risk att bli smittade, eller riskerar få svårare sjukdom om de blir smittade, erbjuds vaccinering. I Stockholms läns landsting kommer som nämnts ovan hepatit B-vaccination erbjudas alla nyfödda barn, från 1 januari 2013.

2 2(5) En ny Vaccinationslag togs i juni 2012, som ska gälla från 1 januari Enligt denna kommer hepatit B och tuberkulos att ingå i gruppen särskilda vaccinationer riktade mot riskgrupper. Socialstyrelsen kommer att få uppdrag att inom 3 år pröva om dessa vaccin uppfyller kraven på att ingå i det nationella programmet. Om de finner att så är fallet kommer landsting och kommuner vara skyldiga att erbjuda dessa till riskgrupperna utan kostnad för den enskilde individen. Tidpunkt för de olika vaccinationerna följer ett nyligen reviderat schema som gäller barn födda från Barn födda till och med år 2001 följer det tidigare schemat. Ge alltid den dos tillverkaren rekommenderar Dela aldrig upp doserna i mindre portioner i avsikt att minska biverkningarna Tabell 2. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård i Stockholms läns landsting (SLL) # Vaccin mot Difteri Stelkramp Kikhosta Polio Hib Hepatit B # Pneumokocker Mässling Påssjuka Röda hund HPV Ansvarig för vaccination Ålder 3 mån I I I I I Barnhälsovård 5 mån II* II* II* II* II 12 mån III** III** III** III** III 18 mån I 5 6 år IV IV 6-8 år II 10 år IV före 2002)*** år 12 år II före 2002) Skolhälsovård Dos I-III år V # Från 1 januari 2013 kommer hepatit B-vaccin ingå i programmet och ges vid 3, 5 och 12 månaders ålder, från att tidigare endast erbjudits barn med familjekontakt med personer från länder med >2% prevalens av sjukdomen. * Minsta intervall är 6 veckor och längsta är 6 månader mellan injektion I och injektion II. Vid avvikelse krävs läkarordination.

3 3(5) ** Minsta intervall är 6 månader och längsta är omkring 12 månader mellan injektion II och injektion III. Dos III skall ges senast vid 2 års ålder. Vid avvikelse krävs läkarordination. *** Den fjärde injektionen rekommenderades 1996 med enbart difteri- och stelkrampsvaccin. Från läsåret 2005/2006 rekommenderas även kikhostevaccin i denna injektion. Tabell 3. Riktad del. Vaccinationer i SLL till barn med ökad risk för smitta Typ av vaccination Tuberkulos Hepatit B Influensa/Pneumokocker* Ansvarig för att erbjuda vaccinationen Beror på risksituation, barnets ålder och härkomst Barnhälsovård Förlossning + Barnhälsovård Barnhälsovård eller Behandlande läkare Ges från 6 månaders ålder, men tidigare om barnet har påtagligt ökad risk * För pneumokocker gäller detta barn äldre än 5 år Behandlande läkare för riskbarn Tabell 4. Rekommenderade tidsgränser för när olika vaccin kan ges i förhållande till varandra och till barnets ålder utan ordination från läkare. Nedanför tabellen ges kommentarer avseende ordination av vaccination utanför programmet. Vaccin Min ålder Max ålder Min intervall från tidigare dos Max intervall från tidigare dos Hepatit B, Pneumokocker dos 1 Hepatit B, Pneumokocker dos 2 Hepatit B, Pneumokocker dos 3 Polio, Kikhosta dos 4 Kikhosta dos 5 2,5 månader 6 månader - - 4,5 månader 12 månader 6 6 veckor 1 6 månader 11,5 månader 2 år 6 månader 12 månader 5 år 6 år 3 år 5 år 14 år 16 år 8 år 11 år MPR dos 1 12 månader 6 år - - MPR dos 2 6 år 12 år 1 månad 11 år HPV dos år 12 år HPV dos år 12 år 1 mån 3 mån HPV dos år 13 år 3 mån 9-11 mån 1 Om dos 1 ges redan vid 2,5 månaders ålder är det lämpligt att vänta minst 8 veckor innan dos 2 ges. 2 Alla tre doserna ska ges inom 12 månader.

4 4(5) Ge alltid den dos tillverkaren rekommenderar Dela aldrig upp doserna i mindre portioner i avsikt att minska biverkningarna Kommentarer till tabell 4, med Hepatit B-vaccin inkluderat eftersom detta kommer att ingå för alla från 1 januari 2013 Difteri-stelkramp-kikhosta-polio, Hib och hepatit B-vaccin (DTaP-IPV, DTaP-IPV-Hib- HB), samt pneumokockvaccin Generellt gäller att alla barn bör få tre doser av DTaP-IPV-Hib-HBvaccin, tre doser pneumokockvaccin, en dos av DTaP-IPV-vaccin och en dos dtp-vaccin. DTaP betyder Difteri, Tetanus, och acellular Pertussis, dvs vaccin tillverkat av beståndsdelar av pertussisbakterien, inte som tidigare av hela bakterien, som då brukar benämnas whole cell eller DTPw. Dos I. Tidigarelagd vaccinationsstart kan ske minus 2 veckor, men vid vaccinationsstart före 2,5 månaders ålder bör ett grundvaccinationsschema med 3 doser tillämpas. Inför en resa kan till exempel ett accelererat schema ges med 3 doser vid 2, 3 och 5 månaders ålder. Observera, att trots den extra dosen i grundschemat ska barnet fortsätta vaccinationsprogrammet som vanligt, det vill säga med boostervaccinationer vid 12 månaders ålder, vid skolstart och vid skolslut. För barn som inte påbörjat grundvaccinering vid 6 månaders ålder bör en individuell planering göras och läkarordination är nödvändigt. Dos II. Ges tidigast 6 veckor efter dos I. Vid försening kan den andra dosen ges upp till 6 månader efter den första, därefter görs en individuell bedömning, med läkarordination. Dos III. Ges vid 12 månaders ålder men minst 6 månader bör ha förflutit efter dos II. Vid försening kan den tredje dosen ges upp till 12 månader efter dos II. Därefter görs en individuell bedömning, med läkarordination. Dos IV. Ges som förskolebooster och bör planeras till 5 6 års ålder. Vaccinationen kan tidigareläggas men minst 3 år måste ha förflutit efter föregående dos. Vid försening kan förskoleboostern ges 5 år efter föregående dos och upp till 6 års ålder. Därefter görs en individuell bedömning. Dos V. Ges vid års ålder, vilket vanligtvis motsvarar årskurs 8 9. Har föregående vaccination getts avsevärt senare än vid 5 6 års ålder görs en individuell bedömning göras, med läkarordination. Mässling-påssjuka och röda hundvaccin (MPR) Generellt gäller att alla barn bör få två doser MPR-vaccin.

5 5(5) Dos 1. Erbjuds från 18 månaders ålder. Om barnet ska vistas utomlands kan första dosen MPR-vaccin ges på BVC från och med 12 månaders ålder. MPR-vaccin kan ges redan från 9 månaders ålder. Behöver barnet vaccineras före 12 månaders ålder betraktas det som reseprofylax och föräldrarna hänvisas till vaccinationscentral. Observera att om första dosen ges före 12 månaders ålder ska den ordinarie dosen vid 18 månaders ålder också ges. De maternella antikropparna av IgG- karaktär som överförs via placenta till barnet kan kvarstå upp till 1 års ålder och störa vaccinationsanslaget. Dos 2. Ges vid 6 8 års ålder, vilket vanligtvis motsvarar förskoleklass till årskurs 1 2. Minsta tillåtna intervall mellan två MPR-doser är 1 månad men det finns egentligen inte något längsta tillåtna intervall. För barn som inte fått någon eller båda doserna vid 12 års ålder görs individuell bedömning, med läkarordination. Vid försenad vaccination bör graviditet uteslutas då MPR-vaccination är kontraindicerad. Efter vaccination ska graviditet undvikas under minst fyra veckor. Även om barnet vaccinerats utomlands med enbart mässlingvaccin eller vaccin mot mässling och röda hund, skall MPR-vaccin erbjudas.

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder Vaccinationer inom barnhälsovården Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa kommer i främsta rummet (artikel 3) Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar» 9 till alla»

Läs mer

Vaccinationsprogrammet

Vaccinationsprogrammet Vaccinationsprogrammet Avvikelser - ofullständigt vaccinerade Hur kan man resonera? Socialstyrelsen ansvarar * för regelverket SOSFS 2006:22 om vaccination av barn allmänna vaccinationsprogrammet Eva Netterlid,

Läs mer

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården epidemiolog/sjuksköterska Helena Hervius Askling bitr.smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Seminarium Elevhälsa september2014 Sidan

Läs mer

Till BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner

Till BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner Till BVC-personal: Frågor & svar om pneumokockinfektion Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner Hej! Det här är en broschyr från Wyeth om Prevenar pneumokockvaccin. Här har

Läs mer

Välkomna till. Vaccinationer, Läkemedelskommitténs utbildningar Mats Erntell, smittskyddsläkare. Mars 2013

Välkomna till. Vaccinationer, Läkemedelskommitténs utbildningar Mats Erntell, smittskyddsläkare. Mars 2013 Välkomna till Vaccinationer, Läkemedelskommitténs utbildningar Mats Erntell, smittskyddsläkare Mars 2013 Aktuellt vaccinationer Läkemedelskommittén Halland, mars 2013 Vaccinationer grundvaccinationsprogram

Läs mer

Följ länken: Nationella riktlinjer för handläggning avinfektionsproblem vid immunmodulerande behandling av IBD (2011-03-06)

Följ länken: Nationella riktlinjer för handläggning avinfektionsproblem vid immunmodulerande behandling av IBD (2011-03-06) Opportunistiska infektioner och vaccinationer vid IBD Svensk Gastroenterologisk Förening (SGF) har 2011 utarbetat Nationella riktlinjer för handläggning av infektionsproblem vid immunmodulerande behandling

Läs mer

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC Information Dokumenttyp: Användning: Författare: Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC BVC BHV-öl Thomas Arvidsson och Ann-Sofie Cavefors, Centrala Barnhälsovårdsen,

Läs mer

Riktlinjer för vaccination av barn och ungdomar från andra länder

Riktlinjer för vaccination av barn och ungdomar från andra länder BILAGA Riktlinjer för vaccination av barn och ungdomar från andra länder (Komplettering och anpassning till det svenska vaccinationsprogrammet) Christina C Fåhraeus Barnläkare Hälsans vårdcentrum Juni

Läs mer

Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret

Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret Allmänt Vad är vaccinationsregistret? Vaccinationsregistret är ett hälsodataregister för nationella vaccinationsprogram. Folkhälsomyndigheten är ansvarig

Läs mer

Vaccinationsprogrammet

Vaccinationsprogrammet ationsprogrammet Avvikelser-ofullständigt vaccinerade Hur kan man resonera Socialstyrelsen ansvarar för regelverket SOSFS 2006:22 om vaccination av barn allmänna vaccinationsprogrammet Eva Netterlid, SMI

Läs mer

Riktlinjer för komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga under 18 år i Västra Götaland

Riktlinjer för komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga under 18 år i Västra Götaland Riktlinjer för komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga under 18 år i Västra Götaland Författare: Ann-Sofie Cavefors och Thomas Arvidsson, Centrala Barnhälsovården i Göteborg

Läs mer

Vaccinationsprogrammet

Vaccinationsprogrammet Vaccinationsprogrammet Avvikelser - ofullständigt vaccinerade Hur kan man resonera? Leif Ekholm BHV-öl, ÖLL 2013-11-28 Modifierad efter presentation tillsammans med Eva Netterlid, SMI, 2013-10-08. Socialstyrelsen

Läs mer

Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa

Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa Bästa förälder, funderar du över att låta ditt barn delta i vaccinationsforskningen? Detta häfte ger dig information

Läs mer

Barnvaccin pneumokocker

Barnvaccin pneumokocker Barnvaccin pneumokocker Vaccinationsprogram i Sverige De barnvacciner som erbjuds till alla barn inom barnhälsovården och skolan ger skydd mot åtta sjukdomar: polio, difteri, stelkramp, kikhosta, mässling,

Läs mer

Ofullständigt vaccinerade nyanlända barn-vad är skolans resp. landstingets ansvar inom

Ofullständigt vaccinerade nyanlända barn-vad är skolans resp. landstingets ansvar inom Ofullständigt vaccinerade nyanlända barn-vad är skolans resp. landstingets ansvar inom Stockholm Landsting samt Stockholm Stad? Marie Johannesson Skolöverläkare, Stockholms Stad Ledningsdagarna 22-23 september

Läs mer

Vaccinering mot livmoderhalscancer - HPV

Vaccinering mot livmoderhalscancer - HPV Vaccinering mot livmoderhalscancer - HPV 1 Lång historia.. Socialstyrelsen föreskrift från 1 januari 2010 - HPV vaccin till alla flickor födda 1999 och senare. Nationell upphandling 2010 SKL rekommenderar

Läs mer

Dags att välja Barnavårdscentral

Dags att välja Barnavårdscentral Dags att välja Barnavårdscentral Grattis till ditt föräldraskap! Nu har du möjlighet att välja Barnavårdscentral I denna broschyr kan du läsa hur vi kan hjälpa dig och hur du ska göra för att lista ditt

Läs mer

Vacciner kan delas in i två huvudgrupper efter sin verkningsmekanism:

Vacciner kan delas in i två huvudgrupper efter sin verkningsmekanism: Kapitel Inledning Allmän del En av de viktigaste åtgärderna för att hindra spridning av smittsamma sjukdomar är att vaccinera hela eller delar av befolkningen. Förutom ett personligt skydd är vaccinationer

Läs mer

Vaccinationsprogram har genom åren utrotat eller kraftigt minskat risken att drabbas av en mängd sjukdomar. Idag ingår vaccin mot tio

Vaccinationsprogram har genom åren utrotat eller kraftigt minskat risken att drabbas av en mängd sjukdomar. Idag ingår vaccin mot tio Kunskapsakuten/ Vaccinationsprogram har genom åren utrotat eller kraftigt minskat risken att drabbas av en mängd sjukdomar. Idag ingår vaccin mot tio olika sjukdomar i det svenska barnvaccinationsprogrammet.

Läs mer

Det svenska vaccinationsprogrammet

Det svenska vaccinationsprogrammet GÄLLER FRÅN JANUARI 2010 Det svenska vaccinationsprogrammet FÖR BARN Information till föräldrar Innehåll Till dig som är förälder 1 Varför vaccinerar man? 3 Hur fungerar vacciner? 4 Vilket skydd ger vaccination?

Läs mer

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL. Företag: SSI

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL. Företag: SSI Handelsnamn: Difterivaccine SSI ATC-kod: Företag: SSI Grundimmunisering mot difteri Enda vaccin för grundimmunisering mot difteri på svenska marknaden. Nationell licens finns. God skyddseffekt uppnås efter

Läs mer

Upphandlade vacciner

Upphandlade vacciner Avsändarens tjänsteställe/handläggare Ulf Lindahl Datum Dnr Sida 2015-05-29 1(7) Upphandlade vacciner VACCINAVTAL Avtalsperiod: 20150601-20170531 Landstinget Västernorrland har tillsammans med Landstingen

Läs mer

Vaccination av barn och ungdomar

Vaccination av barn och ungdomar 184 Ändrad 2015-03-04, s 187 Rose-Marie Carlsson, Försvarsmedicincentrum, Västra Frölunda Sven-Arne Silfverdal, Barnhälsovårdsenheten, Norrlands universitetssjukhus, Umeå Inledning Vaccinationer är en

Läs mer

Det svenska vaccinationsprogrammet

Det svenska vaccinationsprogrammet Det svenska vaccinationsprogrammet FÖR BARN Information till föräldrar Innehåll Till dig som är förälder 1 Varför vaccinerar man? 3 Hur fungerar vacciner? 4 Vilket skydd ger vaccination? 4 Hur går vaccination

Läs mer

Vad vinner vi med de nya vaccinerna?

Vad vinner vi med de nya vaccinerna? Mellansvenskt läkemedelsforum i Örebro 4-5 feb 2009 Örebro, onsdagen den 4 februari 2009 Vad vinner vi med de nya vaccinerna? aglindberg@gmail.com Vad vann vi med de gamla? Tidigt 1800-tal: Vad vinner

Läs mer

Vacciner till barn. Skyddseffekt och biverkningar. En systematisk litteraturöversikt. Februari 2009

Vacciner till barn. Skyddseffekt och biverkningar. En systematisk litteraturöversikt. Februari 2009 Vacciner till barn Skyddseffekt och biverkningar En systematisk litteraturöversikt Februari 2009 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care

Läs mer

Rådgivningens vaccinationsguide

Rådgivningens vaccinationsguide Rådgivningens vaccinationsguide Mannerheims Barnskyddsförbund Institutet för hälsa och välfärd Andra linjen 17, 00530 Helsingfors PB 30, 00271 Helsingfors tel. 075 324 51 tel. 029 524 6000 mll@mll.fi www.thl.fi

Läs mer

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination?

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Piperska muren 4 mars 2015 Smittskyddssjuksköterska Vaccination Vilka ska vaccineras? Vem får ordinera vaccin?? Provtagning inför vaccination?

Läs mer

Rådgivningens vaccinationsguide

Rådgivningens vaccinationsguide Rådgivningens vaccinationsguide Mannerheims Barnskyddsförbund Institutet för hälsa och välfärd Andra linjen 17, 00530 Helsingfors PB 30, 00271 Helsingfors tel. 075 324 51 tel. 0206 106 000 mll@mll.fi www.thl.fi

Läs mer

VACCINATIONER AV VUXNA NYANLÄNDA INVANDRARE

VACCINATIONER AV VUXNA NYANLÄNDA INVANDRARE VACCINATIONER AV VUXNA NYANLÄNDA INVANDRARE VAD SÄGER LANDSTINGET? Ur Hälsoundersökning av vuxna asylsökande och nyanlända invandrare Vaccinationsstatus kontrolleras och alla vuxna erbjuds vaccination

Läs mer

Tilläggsinformation till presentationen INFÖRANDET AV HPV-VACCIN I BARNVACCINPROGRAMMET

Tilläggsinformation till presentationen INFÖRANDET AV HPV-VACCIN I BARNVACCINPROGRAMMET ONKOLOGISKT CENTRUM Regionala enheten för ccervixcancerprevention Tilläggsinformation till presentationen INFÖRANDET AV HPV-VACCIN I BARNVACCINPROGRAMMET Nedanstående presentation har utarbetats av Folkhälsoinstitutet

Läs mer

Sahlgrenska akademins vaccinationsprogram. Informationen kommer också att finnas på GUL

Sahlgrenska akademins vaccinationsprogram. Informationen kommer också att finnas på GUL Sahlgrenska akademins vaccinationsprogram Studenter på läkarprogrammet omfattas av Sahlgrenska akademins vaccinationsprogram. Vaccinationerna ges kostnadsfritt och erbjuds studenter antagna till termin

Läs mer

Mässling, påssjuka, röda hund, pertussis

Mässling, påssjuka, röda hund, pertussis Mässling, påssjuka, röda hund, pertussis Bitr.smittskyddsläkare Det svenska allmänna barnvaccinationsprogrammet 3,5,12 månader: Difteri, polio, tetanus, Hib, kikhosta, Pneumokocker. I SLL även Hepatit

Läs mer

Vaccination inför och efter njurtransplantation

Vaccination inför och efter njurtransplantation Vaccination inför och efter njurtransplantation Jag har rensat bort tabeller, figurer och andra illustrationer då det inte är tillåtet att distribuera dessa bilder pga copy-right. Marianne Jertborn Infektion,

Läs mer

Fakta om vaccinationen Hälsodeklaration

Fakta om vaccinationen Hälsodeklaration Fakta om vaccinationen Hälsodeklaration Gratis vaccination mot livmoderhalscancer! Från den 1 januari 2013 kan alla tjejer till och med 26 år vaccinera sig gratis mot de virus som orsakar 70 procent av

Läs mer

Vaccinationsregistret Start 1/1 2013

Vaccinationsregistret Start 1/1 2013 Vaccinationsregistret Start 1/1 2013 Eva Netterlid Susanne Andrén SMI-dag Stockholm 23/4 2013 Sjukdomar Mikrobiell typning Vaccinations - register Vaccinations täckning Attityder /Omvärldsbevakning/ Hemsida

Läs mer

Det finns enklare sätt att undvika pneumokocker

Det finns enklare sätt att undvika pneumokocker Det finns enklare sätt att undvika pneumokocker Till dig som har fått Prevenar 13 polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent Vad är pneumokocker? Pneumokocker är Sveriges

Läs mer

Vacciner effekter och biverkningar

Vacciner effekter och biverkningar Vacciner effekter och biverkningar SBU:s rapport om barnvaccinationer och Vaccinallergiska patienter Biverkan av vacciner praktisk hantering Bernice Aronsson Vilka nya vaccin är på väg, och hur bedömer

Läs mer

Presentation Svevac. Susanne Andrén. Informationssystem för vaccinationer. Gävleborg 16-17/1, 2012

Presentation Svevac. Susanne Andrén. Informationssystem för vaccinationer. Gävleborg 16-17/1, 2012 Presentation Svevac Informationssystem för vaccinationer Susanne Andrén Gävleborg 16-17/1, 2012 ett nationellt informationssystem för vaccinationer Informationssystem eller e-tjänst för vaccinationer Vårdgivare

Läs mer

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination.

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Mikroskopisk bild av Streptococcus pneumoniae (pneumokock). Pneumokocker är den vanligaste orsaken

Läs mer

Tillhör du en riskgrupp?

Tillhör du en riskgrupp? Tillhör du en riskgrupp? Vaccinera dig gratis mot årets influensa Vaccinet gör gott Varför ska jag vaccinera mig? Cirka 100 000 personer i Stockholms län smittas årligen av säsongsinfluensa. Influensan

Läs mer

Hälsosamt lärande Information om barn- och elevhälsan

Hälsosamt lärande Information om barn- och elevhälsan Hälsosamt lärande Information om barn- och elevhälsan Att må bra är en förutsättning för att kunna koncentrera sig i skolan, vara delaktig och ta till sig nya kunskaper. Elevhälsovården har till uppgift

Läs mer

Kvalitetssystem för att säkra barnets rätt till en god och likvärdig hälso- och sjukvård i Jönköpings län 2014

Kvalitetssystem för att säkra barnets rätt till en god och likvärdig hälso- och sjukvård i Jönköpings län 2014 1(10) Kvalitetssystem för att säkra barnets rätt till en god och likvärdig hälso- och sjukvård i Jönköpings län 2014 att Barnrond vid sjukhus vårdcentraler och folktandvård Separat beskrivning för genomförande

Läs mer

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna.

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna. VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna. Innehållsförteckning 1. Målsättning...2 2. Barnavårdscentral (BVC)...2

Läs mer

Om livmoderhalscancer, cellförändringar, kondylom och Gardasil.

Om livmoderhalscancer, cellförändringar, kondylom och Gardasil. Om livmoderhalscancer, cellförändringar, kondylom och Gardasil. Den kvinnliga anatomin Äggledare Äggstock Livmoder Livmoderhals Livmodertapp Slida 1. Livmodertappen är känslig Området kring livmoderhalsen

Läs mer

SVENSKA LUNGRAPPORTEN

SVENSKA LUNGRAPPORTEN SVENSKA LUNGRAPPORTEN ALLMÄNHETENS KÄNNEDOM OCH ERFARENHETER AV LUNGBESVÄR Ett informationsmaterial för journalister från Pfizer AB Presskontakt: Ulrika Goossens, informationschef, 0768-89 29 57, ulrika.goossens@pfizer.com

Läs mer

BARN ALLMÄNTILLSTÅND. Barn

BARN ALLMÄNTILLSTÅND. Barn BARN ALLMÄNTILLSTÅND Det kan vara svårt att bedöma hur sjukt ett barn är. får inte alltid typiska besvär från det organ som är sjukt. Ibland blir de enbart allmänpåverkade. Tecken på att barnets allmäntillstånd

Läs mer

Rekommendationer för profylax mot hepatit B. Profylax med vaccin och immunoglobulin före och efter exposition

Rekommendationer för profylax mot hepatit B. Profylax med vaccin och immunoglobulin före och efter exposition Rekommendationer för profylax mot hepatit B Profylax med vaccin och immunoglobulin före och efter exposition Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Rekommendationer

Läs mer

Pneumokocker. vaccinera mot onödigt lidande. PNEUMOKOCKER KAN LEDA TILL DÖVHET Vissa riskgrupper vaccineras redan. I flera länder vaccineras alla barn

Pneumokocker. vaccinera mot onödigt lidande. PNEUMOKOCKER KAN LEDA TILL DÖVHET Vissa riskgrupper vaccineras redan. I flera länder vaccineras alla barn Pneumokocker vaccinera mot onödigt lidande PNEUMOKOCKER KAN LEDA TILL DÖVHET Vissa riskgrupper vaccineras redan I flera länder vaccineras alla barn UPPSKATTNINGSVIS HÄLFTEN av alla barn som vistas på daghem

Läs mer

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del (skolhälsovården) inom Trelleborgs kommun 2014/2015

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del (skolhälsovården) inom Trelleborgs kommun 2014/2015 Verksamhetsplan 1 (7) Datum 2014-06-18 Resurschef Ann Heide-Spjuth 0410-733944, 0708-817557 ann.heide-spjuth@trelleborg.se Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del (skolhälsovården) inom Trelleborgs

Läs mer

Allmänt om bakterier

Allmänt om bakterier Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier

Läs mer

Deltagarinformation och samtyckesdokument

Deltagarinformation och samtyckesdokument INFORMATION TILL DELTAGARENS FÖRÄLDER / VÅRDNADSHAVARE OCH SAMTYCKESDOKUMENT Undersökningens namn och nr: 111442 (10PN-PD-DIT-043) Regionalt randomiserad, kontrollerad undersökning i fas III/IV, där effekten

Läs mer

Hälsoundersökning - Asylsökande / nyanlända invandrarbarn 0-17 år (ej fyllda 18)

Hälsoundersökning - Asylsökande / nyanlända invandrarbarn 0-17 år (ej fyllda 18) Hälsoundersökning - Asylsökande / nyanlända invandrarbarn 0-17 år (ej 2 (15) Innehållsförteckning 1 Hälsoundersökning - Asylsökande/ nyanlända invandrarbarn 0-17 år (ej 3 2 Inledande hälsosamtal; intervju-,

Läs mer

November 2009 Nr 2. Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA. Mitt i kampanjen

November 2009 Nr 2. Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA. Mitt i kampanjen November 2009 Nr 2 Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA Innehåll Den nya influensan A, (H 1 N 1 )v Rapport från influensavaccinatör Patientsäkerhet och vårdrelaterade infektioner Barnvaccinationer

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 4, dec 2014. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 23. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 4, dec 2014. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 23. Innehåll BHV-Nytt Nr 4, dec 2014 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 23 Innehåll Julhälsning sid 2 Glutenintroduktion sid 3 Framtida vacciner sid 3 Ersättning för

Läs mer

Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner?

Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Förhandsgodkänd av IGM pre20130118pse07 Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 52 000 www.pfizer.se

Läs mer

S M I T T S A N T. Nr 3/99. Influensatider

S M I T T S A N T. Nr 3/99. Influensatider S M I T T S A N T I N F O R M A T I O N F R Å N S M I T T S K Y D D S L Ä K A R E N Nr 3/99 990930 Influensatider Det finns en sak inom smittskyddet som man kan vara säker på och det är att influensaepidemin

Läs mer

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatit A - E Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatiter Infektion i levern = Hepatit Kan ge gulsot (Gul hud, gula ögonvitor, mörk urin) Fem hepatitvirus hittade: Hepatitvirus A-E Smittvägar Hepatit

Läs mer

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April 2015. Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April 2015. Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten SMITTSPÅRNING Regelverk 27 April 2015 Mats Ericsson smittskyddsläkare Gällande regelverk SFS 2004:168 Smittskyddslag SFS 2004:255 Smittskyddsförordning SOSFS 2005:23 Smittspårningsföreskrift Smittskyddslagen

Läs mer

Pneumokocker. vaccinera mot onödigt lidande. PNEUMOKOCKER KAN LEDA TILL DÖVHET Vissa riskgrupper vaccineras redan. I flera länder vaccineras alla barn

Pneumokocker. vaccinera mot onödigt lidande. PNEUMOKOCKER KAN LEDA TILL DÖVHET Vissa riskgrupper vaccineras redan. I flera länder vaccineras alla barn Pneumokocker vaccinera mot onödigt lidande PNEUMOKOCKER KAN LEDA TILL DÖVHET Vissa riskgrupper vaccineras redan I flera länder vaccineras alla barn UPPSKATTNINGSVIS HÄLFTEN av alla barn som vistas på daghem

Läs mer

FV BHV - SHV. Översikt av processen från ett barnhälsovårdsperspektiv. Förlossningsvårdens processer. Nyfödd. Barnhälsovårdens.

FV BHV - SHV. Översikt av processen från ett barnhälsovårdsperspektiv. Förlossningsvårdens processer. Nyfödd. Barnhälsovårdens. FV - SHV Översikt av processen från ett barnhälsovårdsperspektiv Övrig HoS SHV FV Nyfödd Förlossningsvårdens Sjukvårdens Barnhälsovårdens Sjukvårdens Skolhälsovårdens Sjukvårdens Vuxen Förlossningsvårdens

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och

Läs mer

Vem får livmoderhalscancer? Varför tar man cellprov? Vad är kondylom?

Vem får livmoderhalscancer? Varför tar man cellprov? Vad är kondylom? Vem får livmoderhalscancer? Varför tar man cellprov? Vad är kondylom? Frågor och svar av gynekolog Eva Rylander SFOG-veckan 24 augusti 2009i Norrköping Vem kan få livmoderhalscancer? Vem får inte livmoderhalscancer?

Läs mer

Mässling, påssjuka och röda hund Varför vaccinerar vi? Läget i världen? Ylva Tindberg docent, barnhälsovårdsöverläkare i Sörmland

Mässling, påssjuka och röda hund Varför vaccinerar vi? Läget i världen? Ylva Tindberg docent, barnhälsovårdsöverläkare i Sörmland Mässling, påssjuka och röda hund Varför vaccinerar vi? Läget i världen? Ylva Tindberg docent, barnhälsovårdsöverläkare i Sörmland Varför vaccinerar vi mot MPR? Skydd mot svåra smittsamma sjukdomar dödliga

Läs mer

Hur vaccinera säkert inom företagshälsovård?

Hur vaccinera säkert inom företagshälsovård? Hur vaccinera säkert inom företagshälsovård? Författare: Anna Holmberg-Jansson Ergotea Arbetsmiljöutveckling, Örebro Handledare: Håkan Löfstedt Projektarbete vid Företagssköterskeutbildning 2008-2009,

Läs mer

Förändrat basprogram för elevhälsans medicinska insats

Förändrat basprogram för elevhälsans medicinska insats Tjänsteskrivelse BUN 2013.0318 2015-03-02 Handläggare: Gunilla Spångberg Barn- och utbildningsnämnden Förändrat basprogram för elevhälsans medicinska insats Sammanfattning En översyn har gjorts av elevhälsans

Läs mer

Infektionssjukdomar hos nyanlända

Infektionssjukdomar hos nyanlända Infektionssjukdomar hos nyanlända Leif Dotevall Smittskydd Västra Götaland Göteborg 20 januari 2015 G-P 20 juni 2014 Avhandling om asylsökandes syn på hiv/aids och tuberkulos (Umeå 2013) Antal rapporterade

Läs mer

PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus

PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus Smittskyddsenheten 2014-02-21 1 (5) PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomarna i världen. Infektionen orsakas

Läs mer

Barnvaccinationsprogrammet når även de utlandsfödda barnen

Barnvaccinationsprogrammet når även de utlandsfödda barnen Barnvaccinationsprogrammet når även de utlandsfödda barnen En jämförelse av det serologiska immunitetsläget hos utlandsfödda barn och barn födda i Sverige i åldersgruppen 14 16 år med fokus på de sjukdomar

Läs mer

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se. Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och

Läs mer

Asylsökande, kvotflyktingar och anhöriginvandrare riktlinje vid hälsoundersökning

Asylsökande, kvotflyktingar och anhöriginvandrare riktlinje vid hälsoundersökning Sida 1(28) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Iwona Jacobsson (ijn018) 2016-01-04 2014-07-04 Iwona Jacobsson (ijn018) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Thomas Lundberg

Läs mer

Mall för hälsoundersökning Barn och ungdomar under 18 år

Mall för hälsoundersökning Barn och ungdomar under 18 år Sid. 1 (6) Rev. 2014-05-19 A Fogels, L Dotevall, T Arvidsson Mall för hälsoundersökning Barn och ungdomar under 18 år Information ska ges om den undersöktes möjlighet att få del av hälso- och sjukvård

Läs mer

Barnhälsovårdsenheten Verksamhetsberättelse 2005

Barnhälsovårdsenheten Verksamhetsberättelse 2005 Barnhälsovårdsenheten Verksamhetsberättelse 2005 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Barnhälsovårdsenheten ÖLL... 3 BHV-enheten skall verka för... 3 Personal och organisation... 3 Ekonomi... 3 Statistik 2005... 4 Aktiviteter...

Läs mer

BHV-bladet. Innehåll. Höst 2012. Amning. Oktober 2012

BHV-bladet. Innehåll. Höst 2012. Amning. Oktober 2012 BHV-bladet Oktober 2012 Innehåll Höst 2012... 1 Amning... 1 Invigning av Familjens Hus... 2 Ett stort tack till er alla... 2 Nytt vaccinregister... 3 BVC-app... 4 Honung hjälper mot hosta... 5 D-vitamin...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Systematiskt arbete för kvalitet och säkerhet 2014 Kent Norström verksamhetsansvarig Ingrid Norling medicinskt ansvarig skolsköterska 1 1. Inledning och bakgrund... 3 Ledningssystem

Läs mer

PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus

PM Handläggande vid exposition av mässlingsvirus 2013-03-08 1 (5) Smittskyddsenheten Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomar i världen. Infektionen orsakas av ett paramyxovirus, ett enkelsträngat RNA-virus.

Läs mer

Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC

Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC 451 80 Uddevalla 1 Målsman för......... Välkomna till Barnavårdscentralen!.. är nu i 5 ½ - årsåldern och befinner sig i slutet av sin förskoleperiod.

Läs mer

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2009

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2009 Nr 1/21 Sid 1 Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 29 Året har helt dominerats av influensa. Eftersom säsongen 28-29 började med influensafall tidigt, befarade många att det skulle bli mer

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och resurscentrum för barn och unga med hivinfektion,

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 2, juni 2015. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 24. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 2, juni 2015. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 24. Innehåll BHV-Nytt Nr 2, juni 2015 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 24 Innehåll Ny Barnhälsovårdsöverläkare sid 2 Många fall av kikhosta under 2014 sid 3 Språktest

Läs mer

Amning och immunologi. 2013 Anna-karin Ringqvist VU

Amning och immunologi. 2013 Anna-karin Ringqvist VU Amning och immunologi 2013 Anna-karin Ringqvist VU Barnet har två stora behov Näring Infektionsskydd Modern kan ge båda dessa = ekologi Anna-Karin Ringqvist2 Det nyfödda barnets koloniseras av rätt mikrober

Läs mer

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Artikelnr Publicerad 2 Förord En ny lagstiftning träder i kraft den 1 januari 2013 som innebär att

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 4, dec 2009. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 4, dec 2009. Innehåll BHV-Nytt Nr 4, dec 2009 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 18 Innehåll God Jul och Gott Nytt År! sid 2 Barnkonventionen 20 år sid 3 Ny samlad statistik

Läs mer

Varför vaccinerar vi mot mässling, påssjuka och röda hund? Tiia Lepp 18 november 2014

Varför vaccinerar vi mot mässling, påssjuka och röda hund? Tiia Lepp 18 november 2014 Varför vaccinerar vi mot mässling, påssjuka och röda hund? Tiia Lepp 18 november 2014 Mässling, påssjuka, röda hund Sjukdomar, komplikationer Sjukdomsbördan i Sverige före vaccination och nu Mässling och

Läs mer

Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Blodburen smitta bland barn och ungdomar Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-100327 Fastställandedatum: 2015-02-05 Giltigt t.o.m.: 2016-02-05 Upprättare: Signar K Mäkitalo Fastställare: Signar Mäkitalo Blodburen smitta bland

Läs mer

Manual 18-månaders. Borås 2011-08-31. Centrala Barnhälsovården Södra Älvsborg

Manual 18-månaders. Borås 2011-08-31. Centrala Barnhälsovården Södra Älvsborg Manual 18-månaders hälsobesök på BVC Borås 2011-08-31 Daniel Wallmyr BHV-överläkare Katarina Almkivst Verksamhetsutvecklare Centrala Barnhälsovården Södra Älvsborg Manual Hälsobesök 18 månader 18-månadersbesöket

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan År 2014 2014-04-16 Lars-Göran Hildor Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Sammanställning av årsredogörelser 2009 för skolhälsovården i Göteborg

Sammanställning av årsredogörelser 2009 för skolhälsovården i Göteborg Sammanställning av årsredogörelser 2009 för skolhälsovården i Göteborg Cecilia Renman Skolhälsovårdsöverläkare Margareth Nordström Samordnande skolsköterska Lena Mangelus Samordnande skolsköterska särskolan

Läs mer

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 2014-04-30 UTBILDNINGSKONTORET Dnr BOU 2014-171 Klas Lind Dnr KS 2014-345 Barn- och ungdomsnämnden Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet

Läs mer

Sanofi Pasteur MSD AB Hemvärnsgatan 15 171 54 Solna

Sanofi Pasteur MSD AB Hemvärnsgatan 15 171 54 Solna BESLUT 1 (7) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE Sanofi Pasteur MSD AB Hemvärnsgatan 15 171 54 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

BILAGA I PRODUKTRESUMÉ

BILAGA I PRODUKTRESUMÉ BILAGA I PRODUKTRESUMÉ 1 1. LÄKEMEDLETS NAMN Quintanrix, pulver och vätska till injektionsvätska, suspension Difteri, tetanus, pertussis (helcell), hepatit B (rdna) och konjugerat Haemophilus typ b-vaccin

Läs mer

Ersättningshandboken. - besöksersättning primärvård. Handbok besöksersättning version 20150102.docx

Ersättningshandboken. - besöksersättning primärvård. Handbok besöksersättning version 20150102.docx Ersättningshandboken - besöksersättning primärvård Handbok besöksersättning version 20150102.docx Kunskapsbank besöksersättning Vårdcentral... 2 Grunddefinitioner vårdcentral:... 2 Läkare... 3 Sjuksköterska...

Läs mer

Sexlivets risker. Sexuellt överförda infektioner = STI. Infektioner och smärta. HPV = Papillomvirus. Övriga risker för kvinnan

Sexlivets risker. Sexuellt överförda infektioner = STI. Infektioner och smärta. HPV = Papillomvirus. Övriga risker för kvinnan Sexlivets risker Infektioner och smärta Skolhälsovårdens Höstupptakt Göteborg 1.9 2010 Eva Rylander, prof em. i obstetrik o gynekologi Sexuellt överförda infektioner = STI Bakterier Klamydia Virus HSV=

Läs mer

Smittskydd Västra Götaland. Information till sjuksköterskor inom beroendevården. Vaccination mot hepatit A och B till personer som injicerar droger

Smittskydd Västra Götaland. Information till sjuksköterskor inom beroendevården. Vaccination mot hepatit A och B till personer som injicerar droger Smittskydd Västra Götaland Information till sjuksköterskor inom beroendevården Vaccination mot hepatit A och B till personer som injicerar droger Procent Vaccination mot hepatit A och B till personer som

Läs mer

KVALITETSSÄKRING AV VACCINATIONSPROCESSEN

KVALITETSSÄKRING AV VACCINATIONSPROCESSEN Skolhälsovårdsenheten Örebro 120605 Örebro kommun Box 1613 701 16 ÖREBRO Ett riskförebyggande arbete KVALITETSSÄKRING AV VACCINATIONSPROCESSEN Arbetsgrupp inom Skolhälsovården i Örebro kommun: Susanne

Läs mer

2015-02-16 Karin Persson www.smittskyddstockholm.se

2015-02-16 Karin Persson www.smittskyddstockholm.se Kikhosta Anmälnings- och smittspårningspliktig Vad är kikhosta? Kikhosta = Pertussis är en luftvägsinfektion som orsakas av kikhostebakterien Bordetella pertussis. Inkubationstiden 1 2 veckor. Bakterien

Läs mer

Styrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län. Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län

Styrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län. Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län 1 Styrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län 2013 03 25 2 Innehållsförteckning 1. Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring...

Läs mer

Innehållsförteckning sid. 1. Sammanfattning sid. 2. Barnhälsovård sid. 8. Barnhälsovårdsrapport. sid. 10. Insamling av hälsodata sid.

Innehållsförteckning sid. 1. Sammanfattning sid. 2. Barnhälsovård sid. 8. Barnhälsovårdsrapport. sid. 10. Insamling av hälsodata sid. 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning sid. 1 Sammanfattning sid. 2 Barnhälsovård sid. 8 Barnhälsovårdsrapport. sid. 10 Insamling av hälsodata sid. 13 Verksamhetsuppföljning sid. 14 Arbetstid sid.

Läs mer

april 2010 Kvalitetsutveckling av barnhälsovården en sammanfattning

april 2010 Kvalitetsutveckling av barnhälsovården en sammanfattning 2010 april 2010 Kvalitetsutveckling av barnhälsovården en sammanfattning Kvalitetsutveckling av barnhälsovården en sammanfattning... 2 Landstingets samrådsgrupp i barnhälsovårdsfrågor... 3 Länets barnhälsovårdsorganisation...

Läs mer