Riktlinjer för. Barnhälsovården
|
|
- Siv Bergman
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Riktlinjer för barnhälsovården Riktlinjer för Barnhälsovården
2 Riktlinjer för barnhälsovården i Landstinget Gävleborg Riktlinjerna har utarbetats av barnhälsovårdsenheten i landstinget Gävleborg i samverkan med verksamhetscheferna för länets hälsocentraler. Innehållsförteckning 1 Målsättning 3 2 Barnavårdscentral (BVC) 5 3 Verksamhetens struktur 6 4 Verksamhetens innehåll 10 5 Verksamhetens resultat 12 6 Uppföljning av verksamheten 14 Godkänt av respektive primärvårdschef 2005 Reviderat januari 2008 Godkänt av divisionschef primärvård Berit Fredricsson, februari 2008 Reviderat april 2010 Godkänt av Robert Hill, Hälsovalskontoret, april
3 1 Målsättning Främja barnens hälsa, trygghet och utveckling! Detta övergripande mål kan uppnås genom: att stödja föräldrar i sitt föräldraskap att upptäcka och förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos barn att uppmärksamma och förebygga risker för barn i närmiljö och samhälle Alla barn i åldern 0 6 år i området ska ha tillgång till barnhälsovård och aktivt erbjudas att ansluta sig till barnhälsovården, vars övergripande mål och innehåll följer: Konventionen om barnens rättigheter, FN 1989 Artikel 24: Barnets rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa, säkerställa att alla grupper i samhället, särskilt föräldrar och barn, får information om och har tillgång till undervisning om barnhälsovård och näringslära, fördelarna med amning, hygien och ren miljö och förebyggande av olycksfall samt få stöd vid användning av sådana grundläggande kunskaper. Artikel 6: Varje barns rätt till liv och utveckling. Artikel 2: Alla barn har lika värde och samma rättigheter. Artikel 12: Barnet har rätt att uttrycka sin åsikt i varje fråga som gäller barnet. Artikel 3: Vid alla åtgärder, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, ska barnets bästa komma i främsta rummet. Med gemensamma krafter Inriktningsdokument för det fortsatta arbetet med barn och ungdomar i Landstinget Gävleborg och i Gävleborgs län Gemensamma utgångspunkter, för arbetet med barn och ungdomar 0 18 år mellan landstinget och kommunerna i Gävleborgs län Inför beslut som berör barn finns: Barnchecklista för Konsekvensbedömning barn och ungdom, inför beslut inom hälsooch sjukvården, Landstinget Gävleborg, 2004 Målen konkretiseras i: Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, SFS 1982:763) Patientjournallagen (SFS 1985:562 med ändringar) Kvalitetssäkring av barnhälsovården Att skydda skyddsnätet (SoS 1994:19) Smitta i förskolan (Socialstyrelsen 2007) Nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänstgöring inom barnhälsovården 2007 Läkartjänstgöring inom barnhälsovården 2005 Rikshandbok för Barnhälsovård Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården (SOSFS 2006:24) 3
4 Vaccination av barn (SOSFS 2006:22, 2008:7, 2008:31) Bakgrund till tidpunkter för barnvaccinationer.( Socialstyrelsen, november 2006) Rekommendationer för profylax mot hepatit B. Profylax med vaccin och immunglobulin - före och efter exposition.( Socialstyrelsen, oktober 2005) Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos. Hälsokontroll, smittspårning och vaccination.(socialstyrelsen, januari 2007) Barnhälsovårdens betydelse för barns hälsa (A State of the Art Document, 1999) Barnhälsovård att främja barns hälsa (Magnusson et al 2009) Lokala anvisningar för barnavårdscentralerna i Gävleborgs län: Metodbok för barnhälsovården Hälsocentralens verksamhetsplan för sin BVC När barnet är sjukt (Råd för BVC, förskola och föräldrar m fl.) 4
5 2 Barnavårdscentral (BVC) Definition En barnavårdscentral är en lokal där hälsovård bedrivs för barn mellan 0-6 års ålder inom ett geografiskt avgränsat område/betjäningsområde och som leds av en sjuksköterska. Flera barnavårdscentraler kan vara lokaliserade i samma byggnad med gemensam lokal. Familjecentral BVC-verksamheten kan också organiseras i en familjecentral. I en familjecentral samverkar kommun och landsting i gemensamma lokaler med mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Vårdtyngd Vårdtyngd kan definieras som den arbetsinsats en BVC-sjuksköterska gör för att genomföra barnhälsovårdens program enligt verksamhetsbeskrivningens riktlinjer för ett givet antal barnfamiljer. Med ökad vårdtyngd avses förhållanden som medför ökad arbetsinsats för BVC-sjuksköterskan och övrig personal. Ökad arbetsinsats krävs för att ge god barnhälsovård t.ex. till barn med utländsk härkomst, framför allt när det krävs tolk, barn med flyktingbakgrund, barn med funktionshinder, barn till ensamstående förälder och barn till föräldrar med missbruksproblem, funktionshandikapp, psykisk sjukdom eller påtaglig social problematik. 5
6 3 Verksamhetens struktur Inom barnhälsovården ska: ansvaret för barnhälsovård i ett geografiskt specificerat område åvila en barnavårdscentral (BVC); s.k. områdesansvar. Detta innebär att sjuksköterskan vid BVC kan bevaka barnets rätt till hälsovård och ge bättre förutsättningar för en nära samverkan med kommunernas socialtjänst/barnomsorg och andra lokala barnverksamheter. alla barn mellan 0-6 års ålder i området ha tillgång till barnhälsovård och aktivt erbjudas att ansluta sig till barnhälsovårdens program. BVC-sjuksköterskan och läkaren ha särskild tid avsatt för verksamheten. verksamheten bedrivas i särskild lokal (BVC), med ett väntrum som ska uppfylla samma säkerhetskrav som beskrivs i Barnmiljörådet 1992 sidorna 20 22: Barnets rätt till en säker miljö. Personal BVC-sjuksköterskan Sjuksköterskan är nyckelperson på BVC, eftersom den största delen av barnhälsovårdens arbete utförs av denna. Arbetsuppgifterna har successivt ökat och ändrat karaktär. En förskjutning av arbetet har skett från ett övergripande somatiskt perspektiv mot ett alltmer psykosocialt och folkhälsoinriktat perspektiv. Förskjutningen beror på att barnen fysiskt har blivit allt friskare, medan de psykosociala och miljömässiga problemen har ökat. Detta kräver ett annat arbetssätt och en mer stödjande roll av BVC-sjuksköterskan, där individuellt stöd, föräldragrupper, och nätverksarbete har fått en ökad betydelse i verksamheten. Behörighet och kompetens BVC-sjuksköterskan ska vara specialistutbildad distriktssköterska (50 poäng). och/eller barnsjuksköterska (40 poäng). Organisation I ett område med normal vårdtyngd har sjuksköterskan ansvar för cirka 60 nyfödda/år och heltidstjänst. I ett område med färre än 25 nyfödda/år kan det bli svårt att upprätthålla kompetens och erfarenhet. Enskild sjuksköterska bör ha minst halvtidstjänst. (Se Nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänstgöring inom barnhälsovården, Nationella nätverket för barnhälsovårdssamordnare-/vårdutvecklare, 2007). Arbetet organiseras så att största möjliga kontinuitet erhålls i kontakterna mellan barnfamiljer och BVC-personal. God tillgänglighet eftersträvas vilket innebär att 6
7 sjuksköterskan ska kunna nås per telefon varje arbetsdag och ha såväl öppna mottagningar som tidsbeställda mottagningstider och hembesök. Under mottagningstid arbetar BVCsjuksköterskan enbart med barnhälsovård. Sjuksköterskan ska ha upparbetade rutiner för regelbunden kontakt med mödrahälsovård, förskola, skola, skolhälsovård, folktandvård samt socialtjänst och stödteam. Sjuksköterskan ska ha tid avsatt för konsultation med BVC-psykolog regelbundet. Sjuksköterskan ska delta i fortbildning organiserad av barnhälsovårdsenheten. Nyanställd sjuksköterska på BVC bör kontakta barnhälsovårdsenheten för genomgång och utbildning av basprogram och föreliggande riktlinjer för barnhälsovårdsverksamheten. BVC-läkare Behörighet och kompetens BVC-läkaren ska vara specialistkompetent allmänläkare eller barnläkare. Läkare under utbildning inom allmänmedicin eller barn- och ungdomsmedicin kan ha BVC om handledare finns utsedd. (Se överenskommelsen mellan Barnläkarföreningen, Svenska Distriktsläkarföreningen och Svensk Förening för Allmänmedicin om Läkartjänstgöring inom barnhälsovården 2005 ). Organisation Förmågan att bedöma ett barns utveckling och hälsotillstånd grundas på erfarenhet och teoretiska kunskaper. Det är viktigt att se ett tillräckligt stort antal barn i olika åldrar för att upprätthålla en personlig referensram för vad som är normalt. Denna kunskap är svår att vidmakthålla om BVC-läkaren får ansvar för färre än cirka 25 nyfödda per år. I ett område med cirka 60 nyfödda/år uppskattas behovet av läkartid på BVC till 4 veckotimmar. Större delen av denna tid är direkt patientarbete. Övrig tid används för samråd med sjuksköterskan, BVC-psykolog, samarbete med kommunens barnomsorg, deltagande i föräldragrupper, områdesträffar och egen fortbildning. BVC-läkare ska delta i de utbildningar som arrangeras av barnhälsovårdsenheten. Nyanställd läkare på BVC bör kontakta barnhälsovårdsenheten för genomgång och utbildning av basprogram och föreliggande riktlinjer för barnhälsovårdsverksamheten. Mödra- och Barnhälsovårdspsykolog Psykologen ska tillsammans med och i samarbete med BVC-personal arbeta för att främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa hos blivande föräldrar och småbarnsfamiljer. Behörighet och kompetens Psykologen ska ha goda kunskaper i konsultationsmetodik, utvecklingspsykologi, graviditetspsykologi, anknytningsteori samt teorier om föräldraskap och familjeliv. Psykologen 7
8 ska kunna göra barnutredningar på BVC-nivå. Psykologen ska även erbjuda tid för konsultation och samråd till övrig BVC-personal. Organisation Behovet för en MHV/BHV-psykolog är 1 tjänst per 1500 barn. För att maximalt utnyttja de sammanlagda kompetenserna och för att ha kollegialt stöd ska MHV/BHV-psykologerna ha en gemensam arena. Det kan ske antingen genom att man sitter centralt placerade men arbetar ut mot olika områden eller genom att ha regelbundna möten. Lokaler Verksamheten ska vara förlagd till lokal särskilt avsedd för barnhälsovård och skild från sjukvårdande verksamhet. Miljön ska vara barnanpassad med leksaker, skötrum och barnvagnsutrymme. Barnhälsovårdens barn ska ej blandas med infekterade barn eller vuxna. Lokalen ska uppfylla krav på handikappanpassning och barnsäkerhet. Lokalen ska vara anpassad för genomförande av hälsoscreening (syn- och hörselprövning, koncentrationsbedömning). Lokalen ska vara lämplig för föräldragrupper. Möjlighet att amma avskilt ska finnas Barnhälsovårdsenheten Som stöd för barnhälsovården i länet finns Barnhälsovårdsenheten inom landstinget Gävleborg. Ansvaret är uppdelat på två områden Hälsingland och Gästrikland. Vid den centrala barnhälsovårdsenheten arbetar barnhälsovårdsöverläkare (80 %), samordnande barnhälsovårdssjuksköterska (160 %), samordnande psykolog (25 %) och sekreterarfunktion (50 %). Barnhälsovårdsenhetens roll är: att i enlighet med nationella program, författningar och handlingsplaner utarbeta riktlinjer och metoder för det hälsobefrämjande och förebyggande arbetet på BVC att verka för en jämlik barnhälsovård inom länet att vara en förmedlande länk mellan landsting och kommunens hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för förskolebarn att ansvara för att stimulera och förmedla aktuell forskning och vägleda personal på BVC att erbjuda kompetenshöjande utbildningsinsatser till all personal på BVC att samla in, analysera och bearbeta hälsodata och prestationsbeskrivningar från BVC. att vara behjälplig i att sortera och bedöma utifrån kommande erbjudande om utbildningar. 8
9 Samverkan Regelbunden och organiserad samverkan ska finnas med mödrahälsovården vårdkedjan (mödrahälsovård-förlossning-bb-neonatalavdelning barnhälsovård) folktandvården förskolan skolhälsovården smittskyddsenheten 9
10 4 Verksamhetens innehåll Hälsoövervakning Barnfamiljerna erbjuds ett generellt program med hälsoövervakning och med regelbunden sjuksköterskekontakt samt läkarundersökningar. Hälsoövervakning ska ske enligt: Rikshandboken Riktlinjer för BHV-verksamhet angivna i den av BHV-enheten fastställda metodboken Metoder för föräldrastöd Hembesök Hembesök ska erbjudas alla föräldrar med nyfödda barn inom 1 vecka efter hemkomst samt till nyinflyttade med barn i förskoleåldern. Vid tidig hemgång kan första kontakten ibland ske i form av att familjen besöker BVC för t.ex. vägning. Hembesöket kan då i enstaka fall ske under andra levnadsveckan. Adoptivbarn, kommunplacerade flyktingar och familjer med särskilda behov ska också erbjudas hembesök. Föräldrastöd i grupp Föräldrastöd i grupp ska erbjudas alla nyblivna föräldrar. Individuellt stöd Individuellt stöd ska ges till barn och familjer med särskilda behov, t.ex. barn med funktionshinder, barn till missbrukare och psykiskt sjuka föräldrar. EPDS (Edinburgh Post Natal Depression Scale) EPDS är en metod för att tidigt upptäcka och ge stöd till mödrar med risk att utveckla depression under barnets första levnadsmånader. EPDS ska erbjudas alla nyblivna mödrar. Hälsofrämjande arbete Hälsofrämjande arbete sker i form av motiverande samtal i syfte att stödja och stärka barnens hälsa. Samtalen inriktas dels på barnens behov och utveckling, dels på friskfaktorer såsom språkstimulans, amning, kost och fysisk aktivitet samt riskfaktorer som tobak, alkohol, olycksfall och karies. 10
11 Hälsovård i förskolan BVC-sjuksköterskan bör besöka förskolan minst en gång årligen, vid behov tillsammans med BVC-läkare. Vaccinationer Vaccinationer ska erbjudas enligt socialstyrelsens rekommendationer: Vaccination av barn (SOSFS 2006:22, 2008:7, 2008:31) Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården (SOSFS 2006:24) Bakgrund till tidpunkter för barnvaccinationer.( Socialstyrelsen, november 2006) Rekommendationer för profylax mot hepatit B. Profylax med vaccin och immunglobulin - före och efter exposition.( Socialstyrelsen, oktober 2005) Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos. Hälsokontroll, smittspårning och vaccination.(socialstyrelsen, januari 2007) Prevention av psykisk ohälsa Barnens psykiska hälsa har inte förbättrats i samma takt som den fysiska hälsan. Barnhälsovården kan bidra till förbättrad psykisk hälsa genom stöd till föräldrarna. Sådant stöd ökar möjligheterna att utveckla en trygg relation mellan barn och föräldrar. Detta ger skydd mot psykisk ohälsa under uppväxtåren och senare i vuxen ålder. För att ge föräldrastöd med god kvalitet behövs tid och möjlighet till handledning och konsultation av psykolog. Undersökningar som erbjuds alla Fortlöpande hälsokontroller av BVC-sjuksköterskan enligt basprogram Läkarundersökning vid 4-6 veckor, 5, 12 och 18 mån ålder Psykomotorisk utvecklingsbedömning enligt basprogram Hörselbedömning Språkbedömning Synundersökning 4-årsundersökning 5-årsundersökning Förebyggande tandhälsovård i samverkan med Folktandvården. Dokumentation Hög kvalitet ska eftersträvas i journalföringen, som skall ske enligt gängse anvisningar. Patientjournallagen och gällande författningar och anvisningar ska följas. 11
12 5 Verksamhetens resultat Erbjuden undersökning Resultatkriterier Undersökta enligt 99 % undersöks basprogrammet 0 6 år Hörselbedömning 98 % av nyfödda undersöks neonatalt med OAE. Hörselscreeningformulär erbjuds vid 5, 9 och 18 månaders ålder i 98 %. Språkbedömning 98 % undersöks före 3 år och 2mån ålder Synundersökning 98 % undersöks före 4½ års ålder 4-årsundersökning 98 % genomgår 4-årsundersökning 5-årsundersökning 98 % genomgår 5-årsundersökning Vaccinationer I berörda åldersgrupper ska alla barn erbjudas vaccination mot difteri (D), stelkramp (T), kikhosta (P), polio, Haemophilus influenzae typ B (Hib), pneumokocker, mässling, påssjuka, röda hund (MPR). Barn med ökad risk för tuberkulos erbjuds BCG-vaccin. Barn med ökad risk för hepatit B erbjuds vaccin mot detta. 99 % vaccineras mot DTP, polio, Hib och pneumokocker. 96 % vaccineras mot MPR. 96 % av riskbarnen vaccineras mot tuberkulos. 96 % av riskbarnen vaccineras mot hepatit B. 12
13 Amning 90 % av 2 mån barn ammas helt. 80 % av 6 mån barn ammas helt eller delvis. Hembesök 95 % av förstabarnsföräldrar får hembesök 80 % av flerbarnsföräldrar får hembesök Föräldrastöd i grupp 70 % förstabarnsföräldrar deltar 40 % av flerbarnsföräldrar deltar EPDS Alla mödrar erbjuds Tandhälsovård 95 % av barn 0-2 år får information av tandhälsovårdspersonal på BVC vid två tillfällen Besök förskolor Minst 75 % av områdets förskolor besöks årligen Skolförberedande undersökning Skolhälsovården får adekvat information om 95 % av barnen som börjar förskoleklass 13
14 6 Uppföljning av verksamheten Årligen lämnas statistiska uppgifter som barnhälsovårdsenheten, Socialstyrelsen och Smittskyddsinstitutet efterfrågar. Vid områdesträffar diskuterar barnhälsovårdsenheten med BVC-sjuksköterska, BVC-läkare och respektive vårdenhetschef hur riktlinjerna uppfylls och vilka svårigheter som finns. Om uppföljningen visar att målen för barnhälsovården inte nås ska BVC: rapportera till respektive hälsocentralschef och BHV-enhet i samverkan med barnhälsovårdsenheten identifiera orsaker samt ge förslag till förbättringar Om förbättrad verksamhet ej uppnås, för barnhälsovårdsenheten dialog med hälsovalskontoret om eventuella åtgärder. Verksamhetsuppföljningen ger möjligheter att ställa krav på att förändra verksamheten vad gäller t ex personalens kompetens, behov av utbildning, samverkan med andra vårdgivare, verksamhetens struktur och inriktning med hänvisning bl a till utvalda kvalitetskriterier. Resultaten kan avläsas först efter en tid, i regel vid sammanställningen av barnhälsovårdens årsstatistik som speglar verksamheten retrospektivt. Uppföljningen måste därför kompletteras med en kontinuerlig kontakt där problem kan identifieras och lösas under hand. Detta fortlöpande samarbete mellan Barnhälsovårdsenheten och BVC bör utformas som regelbundet återkommande lokala träffar. 14
VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna.
VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna. Innehållsförteckning 1. Målsättning...2 2. Barnavårdscentral (BVC)...2
Läs merBarnhälsovården. Hälsa Sjukvård Tandvård. Barnhälsovården i Landstinget Halland. Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring
Hälsa Sjukvård Tandvård Barnhälsovården Barnhälsovården i Landstinget Halland Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring Förord Det handlar om att främja barns hälsa, trygghet och utveckling
Läs merVERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen
VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna och antagen av Regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott 2004. Uppdaterad
Läs merNATIONELL MÅLBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKETJÄNSTGÖRING INOM BARNHÄLSOVÅRDEN
NATIONELL MÅLBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKETJÄNSTGÖRING INOM BARNHÄLSOVÅRDEN 2007 Nationella nätverket för Vårdutvecklare /Barnhälsovårdssamordnare Förord När barnsjuksköterskor och distriktssköterskor
Läs mer1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård
1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt
Läs merStyrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län. Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län
1 Styrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län 2013 03 25 2 Innehållsförteckning 1. Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring...
Läs merVERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN
VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna och antagen av Regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott 2004. Uppdaterad
Läs merKravspecifikation för barnhälsovården, Landstinget i Värmland
1(19) KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD, LANDSTINGET I VÄRMLAND Godkänd av: BVC-sjuksköterskor BVC-läkare Utgåva: 2 Utarbetad av: Anders Berner, BÖL Cristina Gillå, samord ssk Revisionsansvarig: Barnhälsovårdsöverläkare
Läs merKRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND
LSN-HSF12-169 KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND Barnhälsovården Sörmland 2012 Kravspecifikation för barnhälsovård i Sörmland 2012 Sid 1 (11) Innehållsförteckning 1. Uppdrag...
Läs merDokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Riktlinje Division allmänmedicin 4 11
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Riktlinje Division allmänmedicin 4 11 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Staffan Skogar, barnhälsovårdsöverläkare Mathias Karlsson, områdeschef
Läs merRIKTLINJER FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND. Kravspecifikation för verksamheten
RIKTLINJER FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Kravspecifikation för verksamheten Barnhälsovården Sörmland 2009 Kravspecifikation för barnhälsovården i Sörmland 2009 Sid 1 (7) 1. Uppdrag Barnhälsovården
Läs merHÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)
Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt
Läs merRIKTLINJER FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Kravspecifikation för verksamheten
HN-HOS10-304 RIKTLINJER FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Kravspecifikation för verksamheten Barnhälsovården Sörmland 2011 Kravspecifikation för barnhälsovården i Sörmland 2011 Sid 1 (11) Innehållsförteckning
Läs merÖversikt basprogrammet [Gamla basprogrammet]
Översikt basprogrammet [Gamla basprogrammet] I följande avsnitt finns en beskrivning av verksamhetens innehåll och detaljerade anvisningar om vad man kan och bör göra vid de olika besöken på BVC. De ska
Läs merNATIONELL MÅLBESKRIVNING
NATIONELL MÅLBESKRIVNING FÖR LÄKARTJÄNSTGÖRING INOM BARNHÄLSOVÅRDEN (BHV) Revidering fastställd i oktober 2018 Av Nationella nätverket för barnhälsovårdsöverläkare i Sverige INNEHÅLL Förord Barnhälsovårdens
Läs mer1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016
1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016 2 (5) 5.5 Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett nationellt fastställt barnhälsovårdsprogram med såväl
Läs merNYA BHV-PROGRAMMET 2015
NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen
Läs merDags att välja Barnavårdscentral
Dags att välja Barnavårdscentral Grattis till ditt föräldraskap! Nu har du möjlighet att välja Barnavårdscentral I denna broschyr kan du läsa hur vi kan hjälpa dig och hur du ska göra för att lista ditt
Läs mer11.3 Checklista - Egengranskning Barnhälsovården
11.3 Checklista - Egengranskning Barnhälsovården PUNK-handboken NATIONELL NIVÅ Lagar, föreskrifter, allmänna råd och dokument. 1. Hälsoundersökningar inom Barnhälsovården, SOSFS, 1991:8 2. Föräldrabalk,
Läs merBarnhälsovården. i siffror. Barnhälsovårdsdata
Barnhälsovården i siffror Barnhälsovårdsdata 2005-01-01 12-31 BHV i siffror Innehåll Barnhälsovårdens mål..................................... 3 Dokumentationens bakgrund...............................
Läs merBarnhälsovård i Skåne
Barnhälsovård i Skåne Åsa Lefèvre, Dr Med Vet, leg sjuksköterska, vårdutvecklare Malin Skoog, doktorand, distriktssköterska, vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Kunskapsmål: Vad är syftet med
Läs merImplementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012
Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap
Läs merGemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer xxxxxxxhslf Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Folkhälsomyndighetens
Läs merLänsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten
Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten Verksamhetschef Annika Selberg Lundberg annika.selberg-lundberg@norrbotten.se Divisionschef Närsjukvård Chef för verksamhet och utveckling Närsjukvårdsstaben
Läs merHälso- och sjukvårdsnämndens beslut. Förslag till reviderade Riktlinjer för Barnhälsovården fastställs.
Hälso- och sjukvårdsnämnden PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2006-02-16 HN-HOS06-041 9 Riktlinjer för Barnhälsovården i Sörmland Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut Förslag till reviderade Riktlinjer för Barnhälsovården
Läs merBasprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun
Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun Bakgrund Skolhälsovårdens mål är enligt Skollagen att: Främja och bevara elevernas fysiska och psykiska hälsa samt att verka för sunda levnadsvanor. Skolhälsovården
Läs merHÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)
1(8) Gråmarkerat justeras i varje uppdragsbeskrivning, enl proj Avtalsstruktur. HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) 1 Mål och inriktning Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv skall genomsyra
Läs merVägledning för vaccination
Vägledning för vaccination Föreskrifter och rekommendationer Kompletterande vaccinationer Utbildningsdag om vaccinationer Oktober 2017 Tiia Lepp Adam Roth Föreskrifter om vaccination av barn (HSLF-FS 2016:51)
Läs merVerksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats
2017-03-16 1 Bildningsförvaltningen Verksamhetsplan för Centrala elevhälsans medicinska insats 2017 Elevhälsans medicinska del I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsans medicinska del som då avser
Läs merSOSFS 2006:22 (M) Föreskrifter. Vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2006:22 (M) Föreskrifter Vaccination av barn Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är
Läs merVerksamhetsbeskrivning
Verksamhetsbeskrivning Psykologer för Mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version Augusti 2011 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,
Läs merVaccinationer inom barnhälsovården. Kunskapscentrum barnhälsovård
Vaccinationer inom barnhälsovården Kunskapscentrum barnhälsovård Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar 9 till alla 1 till flickor (HPV) Riktad del hepatit B och Tuberkulos
Läs merSOSFS 2008:31 (M) Föreskrifter. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2008:31 (M) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter
Läs merVerksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats
2017-10-23 1 Bildningsförvaltningen Verksamhetsplan för Centrala elevhälsans medicinska insats 2017/2018 Elevhälsans medicinska del I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsans medicinska del som
Läs merNationell målbeskrivning för psykologer för mödrahälsovård och barnhälsovård. Antagen , uppdaterad
Nationell målbeskrivning för psykologer för mödrahälsovård och barnhälsovård Antagen 2007-09-21, uppdaterad 2016-01-22 Värdegrund Alla barn har rätt till goda och trygga uppväxtvillkor. Verksamhetsmål
Läs merBarnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård
1(5) Utlåtande från expertgruppen för vaccinationer Barnvaccinationer Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård Information om det allmänna vaccinationsprogrammet Det svenska barnvaccinationsprogrammet
Läs merÖverenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018
Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018 Tyra Warfvinge Avdelningen för vård och omsorg tyra.warfvinge@skl.se 08-452 79 12 Överenskommelser? Används inom områden som
Läs merBARNHÄLSOVÅRD dåtid, nutid, framtid
BARNHÄLSOVÅRD dåtid, nutid, framtid Åsa Lefèvre, Dr Med Vet, leg sjuksköterska, vårdutvecklare Malin Skoog, doktorand, distriktssköterska, vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Kunskapsmål: Förståelse
Läs merUPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN
UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN Elevhälsan och särskilt den medicinska delen av elevhälsan har ett omfattande regelverk. Det handlar om allt från internationella konventioner och överenskommelser
Läs merBarnhälsovården. i siffror. Barnhälsovårdsdata
Barnhälsovården i siffror Barnhälsovårdsdata 2007-01-01 2007-12-31 BHV i siffror Innehåll Barnhälsovårdens mål.................................................. 3 Dokumentationens bakgrund...........................................
Läs merInsatser från Barnhälsovården
Insatser från Barnhälsovården - vid tidig upptäckt av psykisk ohälsa hos barn (och deras föräldrar). Victoria Laag Leg. psykolog Samordnare/verksamhetsutvecklare Barnhälsovårdens centrala utvecklingsteam
Läs merVERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015
VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL Ht 2014-2015 Elevhälsan I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsan som då avser skolsköterskornas och skolläkarnas verksamhet. Mål Målsättningen för
Läs merMål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun
SOTENÄS KOMMUN Arbetsutskottet 2007-05-10 Beslut i Utbildningsnämnden 2007-05-31 68 och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun K:\PROT\UN\2007\ och riktlinjer för skolhälsovården 070531.doc 2008-08-21
Läs merHÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN
Gävleborg HÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN Syfte Att uppmärksamma svårigheter som kan ha betydelse för barnets situation i förskoleklass och skola eller för barnets hälsa och välbefinnande
Läs merBarnhälsovårdens årsredovisning 2011
Helena Nyström, Barnhälsovårdssamordnare, Folkhälsoenheten Jan-Åke Jönsson, Barnhälsovårdsöverläkare, Barn- och ungdomskliniken Barnhälsovårdens årsredovisning 2011 Illustratör: Carita Rasmussen Årsredovisningen
Läs merBarnhälsovårdsenheten i Västerbotten. Barnhälsovård i Västerbottens län Årsrapport 2013
Barnhälsovårdsenheten i Västerbotten Barnhälsovård i Västerbottens län Årsrapport Förord Först och främst vill vi säga tack till alla BVC-sköterskor för ert mycket värdefulla arbete på BVC med att främja
Läs merHälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård
BESKRIVNING AV ARBETSUPPGIFTER I NATIONELLA MÅLBESKRIVNINGEN Publicerad 2015, uppdaterad 2016 Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård Konsultation till personal angående
Läs merTill innehållsförteckningen. Statistik med vårdtyngdsmätning. Barnavårdscentralerna Örebro läns landsting
Till innehållsförteckningen Statistik 2 med vårdtyngdsmätning Barnavårdscentralerna s landsting Innehållsförteckning BVC-statistik med vårdtyngdsmätning ÖLL 2...sid 3 Basprogram BHV - översikt... 4 Inskrivna
Läs mer» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder
Vaccinationer inom barnhälsovården Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa kommer i främsta rummet (artikel 3) Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar» 9 till alla»
Läs merNy Vägledning för BHV Implementering. Hösten 2014 Ann-Sofie Cavefors Thomas Arvidsson
Ny Vägledning för BHV Implementering Hösten 2014 Ann-Sofie Cavefors Thomas Arvidsson BVC:s utveckling under 100 år från hälsokontroll problemlösning via till hälsoövervakning generella o riktade åtgärder
Läs merBarnhälsovårdsenheten
Rapport Datum: 2018-01-18 Barnhälsovårdsenheten Verksamhetsplan 2018 Barnhälsovårdsenheten Verksamhetsplan 2018 2018-01-18 Region Örebro län Barnhälsovårdsenheten Datum: 2018-01-18 2 (5) BARNHÄLSOVÅRDSENHETEN
Läs merBarnhälsovårdsenheten
Rapport Datum: 2016-10-19 Barnhälsovårdsenheten Verksamhetsplan 2017 Barnhälsovårdsenheten Verksamhetsplan 2017 2016-10-19 Region Örebro län Barnhälsovårdsenheten Datum: 2016-10-19 2 (5) BARNHÄLSOVÅRDSENHETEN
Läs merLagstiftning kring samverkan
1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna
Läs merBarnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015
Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 GUNNEL HOLMQVIST, SAMORDNANDE BVC-SJUKSKÖTERSKA ANNA LUNDMARK, BARNHÄLSOVÅRDSÖVERLÄKARE FÖRÄLDRA- och BARNHÄLSAN Kompetenscentrum
Läs merBHV-programmet i Sverige
BHV-programmet i Sverige Lotta Lindfors Kristin Lindblom Kerstin Johannesson Linda Håkansson Toni Reuter 1 Från mjölkdroppe till BVC 2 Den allmänna och fria spädbarnsvårdens betydelse för hälsa, utbildning
Läs merRiktlinjer 2018 för Barnhälsovården i Jämtlands län
1(12) Riktlinjer 2018 för Barnhälsovården i Jämtlands län 1 Styrdokument Lagar Hälso- och sjukvårdslag (HSLS-FS 1982:763) Patientdatalag (SFS 2008:355) Offentlighets- och sekretesslag (OSL 2009:400) Patientlag
Läs merVerksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24
KARLSKRONA SPRÅKFRISKOLA KARLSKRONA MONTESSORIFRISKOLA Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24 Innehållsförteckning ORGANISATION/STYRNING MEDICINSKA INSATSER... 4 DEN MEDICINSKA
Läs merHälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)
Läs merVad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats
Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård
Läs merVerksamhetsbeskrivning
Verksamhetsbeskrivning Psykologer för mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version augusti 2016 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,
Läs merBARNHÄLSOVÅRD Möte med kommun/förskola Kristin Lindblom BHV-öl Dalarna nov
BARNHÄLSOVÅRD Möte med kommun/förskola 2016-17 Kristin Lindblom BHV-öl Dalarna nov 2016 1 Barnhälsovårdens föränderliga uppdrag Från ett övergripande somatiskt perspektiv mot ett alltmer psykosocialt och
Läs merNYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN
Nr: 2/2007 Sid:1 NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN 1. FÖRESKRIFTER OM VACCINATION AV BARN Nyheter: Åldern för difteri- stelkramp- och kikhostevaccindos 4 sänks från 10 år till 5-6 år och ges då tillsammans
Läs merLagstiftning om samverkan kring barn och unga
Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,
Läs merSamarbete förskola barnavårdscentral En nationell enkätundersökning 2019
Tuvans förskola, Härnösand Samarbete förskola barnavårdscentral En nationell enkätundersökning 2019 Svenska OMEP i samarbete med Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet
Läs merBarnhälsovårdsrapport för år 2010 Södra Älvsborg
Barnhälsovårdsrapport för år 2010 Södra Älvsborg Centrala Barnhälsovården Daniel Wallmyr, BHV-överläkare Katarina Almkvist, verksamhetsutvecklare Julia Backlund, dietist Gun-Britt Szymanski, teamassistent
Läs merInnehållsförteckning sid. 1. Sammanfattning sid. 2. Barnhälsovård sid. 8. Barnhälsovårdsrapport. sid. 10. Insamling av hälsodata sid.
1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning sid. 1 Sammanfattning sid. 2 Barnhälsovård sid. 8 Barnhälsovårdsrapport. sid. 10 Insamling av hälsodata sid. 13 Verksamhetsuppföljning sid. 14 Arbetstid sid.
Läs merKRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND
KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND Barnhälsovården Sörmland 2017 Kravspecifikation för barnhälsovård i Sörmland 2016 Sid 1 (18) Innehållsförteckning 1. Grunden för barnhälsovård...
Läs merVaccinationsbehov hos asylsökande. Eva Netterlid Sakkunnig Enheten för vaccinationsprogram
Vaccinationsbehov hos asylsökande Eva Netterlid Sakkunnig Enheten för vaccinationsprogram eva.netterlid@folkhalsomyndigheten.se RU KAVA Regeringsuppdrag Kartläggning och analys av behovet av vaccin hos
Läs merFrågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner
Frågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att beskriva hur vården efter förlossning ser ut i Sverige
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan
Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan År 2014 2014-04-16 Lars-Göran Hildor Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Läs merGemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 27115006HSLF Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Folkhälsomyndighetens
Läs merBasprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun
Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun 2016-2017 Ett basprogram säkerställer likvärdig Elevhälsa medicinsk inriktning - för alla elever i Tierps kommun och programmet följer Socialstyrelsens
Läs merBarn och ungdomar med hiv
Smittskyddsläkaren Barn och ungdomar med hiv Riktlinjer för barnomsorg och skola Förlagan till detta dokument kommer från Smittskyddsenheten i Stockholms läns landsting 2 (5) Barn och ungdomar med hiv
Läs merBarnhälsovården I Fyrbodal 2011
Barnhälsovården I Fyrbodal 2011 Innehåll Barnhälsovårdens mål 3 Bakgrund. 4 Verksamhet på BVC 4 Barnhälsovårdens kvalitetsindikatorer 5 Insamling av hälsodata 6 Barnavårdscentraler i Fyrbodal.. 7 Geografiskt
Läs merBarnhälsovården i Västernorrland 2014 Verksamhetsredovisning
Barnhälsovården i Västernorrland 201 Verksamhetsredovisning Innehållsförteckning sid Sammanfattning 2 Utmaningar 201 2 FBHV organisation 3 Kravspecifikation Resultatredovisning 201 Inskrivna barn 31 dec
Läs merHälsoundersökning av asylsökande med flera Rev. 2015-10-12
Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev. 2015-10-12 Inledning Denna information vänder sig till vårdgivare i primärvården och ska förtydliga vad som ingår i en hälsoundersökning av asylsökande med
Läs merEMI. Elevhälsans Medicinska Insats SKOLPOOL SVERIGE AB
EMI Elevhälsans Medicinska Insats SKOLPOOL SVERIGE AB den 1 augusti 2017 Skriven av: Liza Blennerup Medicinsk Verksamhetschef / Legitimerad Barnsjuksköterska EMI Elevhälsans Medicinska Insats Information
Läs merVerksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25
KARLSKRONA SPRÅKFRISKOLA KARLSKRONA MONTESSORIFRISKOLA Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ORGANISATION/STYRNING ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATSER...
Läs merRutiner vid begäran om registerutdrag
Rutiner vid begäran om registerutdrag Följande rutiner gäller i det fall ett barns vårdnadshavare begär information om de uppgifter som finns lagrade på barnet i Basta. 1. Vårdnadshavaren informeras av
Läs merVerksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan. I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad
Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad Elevhälsa UTDRAG UR 2 KAP. 25 SKOLLAGEN (2010:800) För elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,
Läs merVarmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap
Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap Charlotte Luptovics Larsson Barnsamordnare, Handledare Leg. Sjuksköterska Lagstiftning
Läs merMariette Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Läkemedel i Skåne Nyheter i barnvaccinationsprogrammet
Mariette Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Läkemedel i Skåne 2017 Nyheter i barnvaccinationsprogrammet Nya Föreskrifter för barnvaccinationsprogrammet och ny Vägledning från
Läs mer1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård
1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård 1 2 (5) Regelbok för Mödrahälsovården 5.4.1 Bakgrund Barnmorskemottagningen inom primärvården ska erbjuda hälsovård under graviditet, inklusive föräldrastöd och livsstilssamtal,
Läs mer5.4 Regelbok Mödrahälsovård 2015
1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård 2015 2 (5) 5.4 Regelbok för Mödrahälsovården 5.4.1 Bakgrund Barnmorskemottagningen inom primärvården ska erbjuda hälsovård under graviditet, inklusive föräldrastöd och
Läs merBarnhälsovårdsrapport för år 2012 Södra Älvsborg
Barnhälsovårdsrapport för år 2012 Södra Älvsborg Centrala Barnhälsovården Södra Älvsborg Daniel Wallmyr, BHV-överläkare Katarina Almkvist, verksamhetsutvecklare Julia Backlund, dietist Gun-Britt Szymanski,
Läs merPROGRAM FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATSER I HANINGE KOMMUN
Elevhälsans Medicinska Insatser PROGRAM FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATSER I HANINGE KOMMUN REGELVERK Utdrag ur Skollagen 2010:800: Elevhälsans omfattning 25 För eleverna i förskoleklassen, grundskolan,
Läs merSOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014
2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd
Läs merVERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS
2017-01-11 VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS Läsåret 2016-2017 Elevhälsan I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsan som då avser skolsköterskornas och skolläkarnas verksamhet, det
Läs merBNP Barnhälsovårdens Nationella Programråd
BNP Barnhälsovårdens Nationella Programråd Antonia Reuter Kristin Lindblom Linda Håkansson Margaretha Magnusson Nationella barnhälsovårdsdagar Luleå 20170906 Bakgrund till 3 års teambesök på BVC Tre års
Läs merINTRODUKTIONSDAGAR BARNHÄLSOVÅRD FEBRUARI Jennie Hedman Anna Lundmark Tua Bardosson
INTRODUKTIONSDAGAR BARNHÄLSOVÅRD FEBRUARI 2019 Jennie Hedman Anna Lundmark Tua Bardosson PROGRAM TISDAGEN DEN 12 FEBRUARI 8.30 Barnhälsovård varför träffar vi friska barn? 9.30 Fika 10.00 Barnhälsovårdens
Läs merbarnhälsovård i halland 2010
barnhälsovård i halland 2010 Barnrapport Denna rapport är en sammanfattning av verksamheten vid Hallands barnavårdscentraler under 2010. Vår förhoppning är att rapporten, som ges ut årligen, ska ge en
Läs merS2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut
Regeringsbeslut II:1 2011-06-30 S2011/6353/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till
Läs merHälsoundersökning av asylsökande med flera Rev
Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev. 2014-02-06 Inledning Denna information vänder sig till vårdgivare i primärvården och ska förtydliga vad som ingår i en hälsoundersökning av asylsökande med
Läs merVerksamhetsplan för skolhälsovården 2013-2014 2013-01-14
KARLSKRONA SPRÅKFRISKOLA KARLSKRONA MONTESSORIFRISKOLA Verksamhetsplan för skolhälsovården 2013-2014 2013-01-14 ORGANISATION/STYRNING... 4 SKOLHÄLSOVÅRDENS UPPDRAG... 4 MÅLGRUPP... 4 VERKSAMHET... 5 Hälsobefrämjande
Läs merVaccinationsstatistik från skolhälsovården gällande elever i årskurs 6 (12 år), läsåret 2003/2004.
1 (6) Vaccinationsstatistik från skolhälsovården gällande elever i årskurs 6 (12 år), läsåret 2003/2004. Sammanfattning: Rapporter inlämnades från 3 152 skolor med totalt 120 931 elever, vilket motsvarar
Läs merBarnvaccinationsprogrammet
Historik: 1300-talet - variolisering 1796 första smittkoppsvaccinationen 1801 första vaccinationen i Sverige 1815 lag om obligatorisk smittkoppsvaccination 1901 Mjölkdroppen grundas 1930-talet Barnavårdscentraler
Läs merÖvergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6
LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6
Läs merRiktlinjer för barnhälsoteam i Örebro län
Riktlinjer för barnhälsoteam i Örebro län Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte med barnhälsoteam... 3 Centrala begrepp... 3 Barnhälsoteam... 3 Främjande arbete... 3 Förebyggande arbete... 4 Barnhälsoteamens
Läs merVERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen
VERKSAMHETSPLAN Familjecentralen Verksamhetsåret 2018 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning sid. 3 2. Systematiskt kvalitetsarbete sid. 3 2.1 Vision sid. 3 2.2 Familjecentralernas mål enligt samverkansavtalet
Läs merMall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården
Datum Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården 1. Parter Vårdenhetens namn och ort: Kommunens namn: 2. Avtalstid Avtalet gäller
Läs mer