Innehållsförteckning sid. 1. Sammanfattning sid. 2. Barnhälsovård sid. 8. Barnhälsovårdsrapport. sid. 10. Insamling av hälsodata sid.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsförteckning sid. 1. Sammanfattning sid. 2. Barnhälsovård sid. 8. Barnhälsovårdsrapport. sid. 10. Insamling av hälsodata sid."

Transkript

1 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning sid. 1 Sammanfattning sid. 2 Barnhälsovård sid. 8 Barnhälsovårdsrapport. sid. 10 Insamling av hälsodata sid. 13 Verksamhetsuppföljning sid. 14 Arbetstid sid. 15 Mödra-barnpsykologverksamheten sid. 19 Personal sid. 21 Hembesök sid. 23 EPDS sid. 26 Föräldrastöd i grupp sid. 28 Amning sid. 30 Rökning sid. 33 Vaccinationer sid. 35 2½ års Tal och språkscreening sid årsundersökning, Totalt antal besök på BVC sid. 38 BMI sid. 39 Samverkan sid. 40 Insatser vårdtyngd sid. 42 Familjecentral sid. 43 ROS, Råd Och Stöd sid. 44 Flykting sid. 45 Vårdkedjan Blomman, metodutveckling Aktuella folkhälsoproblem, alkohol sid. 46 Barnens Västra Götaland sid. 47

2 2 Sammanfattning och kommentar kring statistik 2013 Vår samlade statistik för BVC-verksamheterna inom Södra Älvsborg för verksamhetsåret 2013 är i huvudsak positiv läsning. I vårt område fanns det vid slutet av 2013 sju BVC-enheter i privat regi, samtidigt drevs 30 enheter i Närhälsans regi. Antalet födda barn under år 2013 minskade med 1 barn jämfört med året innan. Antalet inskrivna barn minskade samtidigt med 87 stycken. Positivt är att frekvensen nyföddhetshembesök närmar sig 100 % för förstagångsföräldrar, samtidigt som frekvensen nyföddhetshembesök räknat till alla föräldrar var cirka 90 %. Vidare är det positivt att föräldraträffarna under spädbarnsåret har en hög besöksfrekvens i vårt område. Vaccinationsfrekvensen kvarstår fortfarande på en hög nivå. Amningsfrekvensen har minskat en aning, men jämfört med nationella trender är situationen i vårt område bra. Statistik De flesta av de hälsoindikatorer som används i denna rapport är de indikatorer som föreslogs vid en konferens om barnhälsovårdens kvalitetsindikatorer (Stiftelsen Allmänna Barnhuset 2005), (Magnusson, Blennow, Hagelin & Sundelin, 2009). Indikatorerna kan delas in i olika typer av variabler eller mått: Strukturmått/variabler mäter bakgrundsfaktorer i befolkningen och inom barnhälsovården t ex Care Need Index (CNI), barnantal, tjänstgöringsgrad för sjuksköterska på BVC, läkartid på BVC. Processmått/variabler mäter hur barnhälsovården uppfyller sina uppdrag t ex andel hembesök till nyfödda, andel screening av post-partum-depression, andel föräldrar som deltagit i föräldragrupp, andel vaccinerade barn. Resultatmått/variabler avser att mäta resultaten av insatserna inom barnhälsovården på folkhälsan det som kommer barnen till godo. Hit hör amningsfrekvens, andel barn som exponeras för tobaksrök, andel fyraåringar med övervikt/fetma, vaccinationstäckning. Barnhälsovårdens möjlighet att påverka dessa mått varierar. Det beror på hur många barnhälsovården når med sin insats, hur specifikt syftet med insatsen är och om barnhälsovården är den enda som erbjuder insatsen. Andra påverkansfaktorer har stor betydelse hälsans bestämningsfaktorer är många och hälso- och sjukvården är en bland många samhällsaktörer som påverkar människors val av levnadssätt. Rapporten för Södra Älvsborgs barnhälsovård grundas som tidigare på uppgifter som varje sjuksköterska på barnavårdscentralerna rapporterar in efter avslutat verksamhets-år. Resultaten avser, om inte annat anges, förhållanden under 2013, 2012 och 2011 eller per den sista december Antalet inskrivna barn Antalet inskrivna barn i Södra Älvsborg har minskat med 87 barn till barn. Antalet nyfödda vars familjer bor i vårt område är en mindre än Andelen förstfödda barn av totalantalet var 40 %.

3 3 Personal Under 2013 arbetade 79 sjuksköterskor med BVC. 38 av dessa arbetar enbart med BVC, varav 10 stycken på Familjecentral. 41 sköterskor arbetar med BVC så som en integrerad del i distriktssköterskearbetet på vårdcentral. 9 nya sjuksköterskor på BVC har fått introduktion i arbetet under året. Läkarkontrollerna sköts till största delen av distriktsläkare. Det kan i de områden där det råder läkarbrist ofta vara svårt att tillgodose kontinuiteten. Barnläkare från de Barn- och Ungdomsmedicinska mottagningarna i respektive område besöker oftast varje BVC i området 1-3 gånger per termin, (s k specialist- BVC ) Antalet barnläkare i öppenvården har minskat under senare år vilket medfört färre antal timmar för spec-bvc. Utbildning: Studiedagarna under våren 2013 handlade om information kring FTV förebyggande program, vidare gavs föreläsningar om nya kostrekommendationer. Mycket tid ägnades också åt utbildning kring psykisk hälsa kontra ohälsa och konsekvenser då för föräldraskap och vårt bemötande av föräldrar som har psykiska problem. Höstens studiedagar ägnades åt presentation av det nya planerade nationella barnhälsovårdsprogrammet. Vi hade också information kring smärre förändringar i vaccinationsprogrammet Under året har vi haft upprepade utbildningar för nyanställda BVC-ssk och barnmorskor i vårt område angående EPDS, ett screeninginstrument för depression hos nyblivna mammor. Introduktionsutbildning för ny personal som arbetar med barnhälsovård ges fortlöpande under året och är individanpassad. Även 2013 har VKV(Västra Götalands Kompetenscentrum för våld i nära relationer) har gett utbildning till BVC-personal. I v 45 stod vi som huvudarrangör för en kurs som kallas Socialpediatrik. Denna kurs är ett internat under tre dygn och är en form av fortsättningskurs för BVC-personal inom hela VG-regionen som varit i arbete under minst 4-5 år. Huvudtemat under denna kurs gäller främst hur vi smidigare kan samarbeta med sociala myndigheter lokalt i kommunerna, kring barn och familjer som är i utsatt situation. Lokalt deltar vi i flera olika samverkansråd, dels samverkan direkt med mödrahälsovård, förlossning, kvinnoklinik och neonatalavdelning i något som kallas BLOMMAN-nätverket men också kring hur man på bästa sätt stödjer föräldrar med extra behov, det så kallade ROS-samarbetet. Vi samverkar också med lokal BUP, habilitering och barnneurologiskt utredningsteam på Barnkliniken kring hur vårdkedjan ser ut för barn som kräver extra utredning på grund av utvecklingsavvikelser.

4 4 Dietist inom barnhälsovård Det finns dietist i det Centrala Barnhälsovårdsteamet samt dietister lokalt som arbetar inom och mot barnhälsovården. Tyvärr såg vi en utveckling mot reduktion av dessa arbetsinsatser och som trädde i kraft från och med nyåret Dietisterna utbildar, ger stöd och råd vid konsultation samt uppdaterar BVC personal inom nutritionsområdet. Dietisterna deltar i föräldragrupper, utarbetar material riktat till familjer och BVC-personal. Remisser tas emot från BVC när behov finns av mer individuell kostbehandling och rådgivning. Dietist inom Centrala Barnhälsovårdsteamet samverkar förstås även med sina kollegor som arbetar inom barnkliniker och barnmottagningar i öppenvården. Mödra/Barnhälsovårdens Psykologverksamhet Uppdraget för psykologverksamheten omfattar både mödra- och barnhälsovård. Psykologerna arbetar i en sammanhållen vårdkedja från graviditet, nyföddhetsperiod och fram till sjätte levnadsåret. Psykologerna har ett brett arbetsfält som omfattar regelbundna konsultationer med varje BVC-sköterska där familjer med extra behov eller problem kan diskuteras. Ibland tas ärenden över för bedömning och samtal med psykologen. (För närmare detaljer om mödra- och barnhälsovårdspsykologernas arbete, se MBHV- psykologernas egen årsrapport för 2013). Hembesök Hembesöket är grundläggande för att skapa en god kontakt mellan föräldrar och BVC. Praktisk forskning kring detta är gjord på flera orter och ger entydigt samma bild av första hembesökets stora betydelse. Viktigt är att medverka till ett aktivt föräldraskap och stärka föräldrarna i sin nya roll. Målet som är uppsatt är att man gör hembesök till 95 % av förstföderskor och 80 % av flerbarnsföräldrar. Under det gångna året hamnade vi på ett genomsnitt i vårt område för hembesök hos förstagångsföräldrar på 95 %. När det gäller hembesök till samtliga föräldrar som fått ett nytt barn blev resultatet 90 %. Föräldrautbildning Föräldrautbildning i grupp är också en väsentlig del av stödet till barnfamiljerna. De flesta nyblivna föräldrar erbjuds således detta. I år blev siffran för föräldrautbildning för förstagångsföräldrar 79 % i Södra Älvsborg. När det gäller alla föräldrar inklusive förstföderskor låg vi endast på 65 %. 249 pappor har deltagit i föräldrautbildning. Antalet föräldraträffar varierar i området det är oftast 5-8 stycken och de ligger förlagda under barnets första levnadsår. Som tidigare är det svårt att få fungerande föräldragrupper i områden med många asylsökande och invandrare. I dessa områden får man istället inrikta sig på att ge information och stöd individuellt. Detta blir av naturliga skäl lite mer tidskrävande då man också ofta får arbeta genom tolk. Amning Amningsstatistiken som hämtats in 2013 gäller för barn födda Sifforna vi fått in det senaste året ligger aningen lägre än året innan. Jämfört med nationella siffror ligger vi ändå ganska väl till. Vid 2 månaders ålder ammas fortfarande 82,7 % helt eller delvis., Vid 4 månaders ålder är samma siffra 69,3 % och vid 6 månaders ålder 58,2 %.

5 5 Rökning Rökning i familjer är en av de största orsakerna till ohälsa hos barn. Bland annat ökar risken för plötslig spädbarnsdöd och förekomsten av luftvägsinfektioner och astma. I år ser vi i vårt område en glädjande tendens till minskning av rökningsfrekvensen. Hos mödrar till barn i åldrarna 0-4 veckor ligger frekvensen nu på 6,4 % (6,6 %, 2011). Rökning hos fäder har också glädjande nog minskat till 10,5 % under barnets första levnadsmånad, tidigare siffra var 11,1 %. Sammantaget visar statistiken när man slår samman mödrar och fäders rökvanor att andelen barn som utsätts för passiv rökning i hemmet vid 0-4 veckor nu är 12,8 % mot tidigare 13,0 % Vaccinationer Vaccinationer sker enligt det nationella barnvaccinationsprogrammet. För hela området är anslutningen till grundvaccinering mot difteri, tetanus, kikhosta, polio och hemofilus influenzae, HIB 98,3 % (0,3 % lägre än föregående år). Andelen barn som får vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund är 98,3 % vilket är 0,1 % högre än föregående år. Vaccination mot tbc och hepatit B sker till barn vars föräldrar kommer från länder där risken är högre för att insjukna i dessa sjukdomar. Dessa barn utgör cirka 20 % av alla barn som vi har inskrivna på BVC. Av dessa barn får cirka 98,0 % BCG-vaccin mot tbc och vaccinationsfrekvensen vad gäller skydd mot hepatit B ligger på ungefär samma nivå. Det nyligen införda vaccinationsprogrammet mot invasiva pneumokocker har nått en täckningsgrad av 98,2 %. Familjecentraler Familjecentraler finns på flera platser i vårt område, i Borås finns det nu tre familjecentraler. Förutom tidigare familjecentral på Norrby finns nu även familjecentral på Boda vct, alltså i östra stadsdelarna och på Sjöbo vct, alltså i de norra stadsdelarna. I hela vårt område finns det ytterligare familjecentraler i Ulricehamn, Alingsås och Gråbo. Arbete pågår för att öppna ytterligare familjecentraler. Det tar dock ofta tid att komma igång med det praktiska arbetet att starta en familjecentral, erfarenheter från de familjecentraler som är igång är genomgående positiva. BMI 4 år BVC samlar in statistik på BMI när barnen är fyra år. Detta infördes för att följa det man sett i vårt land, såväl som i andra I-länder: en ökning av övervikt även hos små barn. Kriterier har fastställts för vilka barn som direkt ska remitteras till Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning och erbjudas deltagande i så kallad Runda Barnteamarbete. Barn med något mindre uttalad övervikt får rådgivning och uppföljning direkt på BVC. BMI är nu insamlad för barn födda Man ser då genomsnittligt i hela södra Älvsborg att frekvensen IsoBMI tydande på måttlig övervikt hos flickor och pojkar nu ligger på cirka 10 % medan frekvensen fetma är cirka 3 %. Detta är något lägre siffror än för ett par år sedan en glädjande trend.

6 6 Arbetsinsats/Vårdtyngd på BVC Det är uppenbart att behovet av stöd och rådgivning till barn och familjer är väldigt varierande. Vissa familjer kräver mycket stöd och många insatser från BVC. Försök till så kallad vårdtyngdsmätning har påbörjats och ingår i det paket av siffror som varje sköterska ska rapportera in till Centrala Barnhälsovårdsenheten. Vissa fakta är lätta att sätta siffror på, så som andelen barn med utländsk härkomst. Det är klart svårare att mäta hur många barn och familjer som mår psykiskt dåligt eller har psykosociala bekymmer. Anmälningar till socialtjänsten Personal som arbetar inom barnhälsovården omfattas av anmälningsplikt, enligt kapitel 14 1 Socialtjänstlagen, vid misstanke om att barn far illa. Under 2013 gjordes 82 anmälningar i åldern 0-6 år från barnhälsovården i Södra Älvsborg. Samverkan mellan barnhälsovården och socialtjänsten Vid årets insamling efterfrågades uppgifter om antalet barn för vilka samverkan skett med socialtjänsten. Samverkan definierades som kontakter med socialtjänsten som noterats i barnets journal, men inte gällt en anmälan. Under 2013 har uppgifter inkommit om att barnhälsovården samverkat kring 169 barn. 202 generella samverkansmöten har ägt rum, det skiljer sig åt mellan områdena. I Borås har man under året startat upp Barnhälsoteam på några av vårdcentralerna. Framtiden För framtiden är det mycket viktigt att finna bra arbetsmetoder att spåra barn och familjer som behöver mer riktat stöd, inte minst gäller det barn som i framtiden riskerar att må psykiskt dåligt. Allt talar för att tidiga insatser på detta område har en stor betydelse. I Krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård ligger tydligt definierat uppdraget för Barnhälsovård i VG Primärvård. Verksamheten ska utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt perspektiv. Under hösten 2013 kommer det nationella Evelina-arbetet att presentera ett förslag till reviderat nationellt program för BVC-verksamheten. I detta förslag kommer synpunkter på balansen mellan generellt och individuellt riktat stöd. Barnavårdscentralen ska vidare följa FN:s barnkonvention, Rikshandboken för barnhälsovård, Regionen har även ett eget styrdokument: Verksamhetsbeskrivning för barnhälsovården i Västra Götaland. BVC-verksamheten har sammanfattningsvis god förmåga att spåra tecken på fysisk ohälsa. Vidare är vaccinationstäckningsgraden mycket god, sett ur internationellt perspektiv. Det har blivit alltmer uppenbart att barnhälsovården också bör ägna mycket energi åt att förebygga psykisk ohälsa. BVC-verksamheterna både lokalt, regionalt och nationellt arbetar här för att finna lämpliga och väl avvägda vårdprogram kring både generellt och riktat stöd till föräldrar. För att det goda resultatet av hälsofrämjande arbete som redovisas i denna rapport ska kunna bibehållas även i framtiden, så krävs att befintliga personalresurser ej naggas i kanten. Vi har även detta år fått rapporterat till oss att många arbetar nära gränsen till sin förmåga. På varje vårdcentral känner man tydligt av att ekonomiska resurser sätter gränser för vad man har råd och möjlighet att utföra. En ökad

7 7 profilering inom barnhälsovårdsarbetet kan vara ett sätt att minska splittring och så kallad ställtid. Det finns många bra exempel både lokalt och nationellt på detta. Stort tack till all personal vid BVC, som har gjort denna rapport möjlig. Vi hoppas den skall ge upphov till analys och eftertanke. Att värna de uppväxande barnen är en god investering för framtiden. Borås Daniel Wallmyr Barnhälsovårdsöverläkare Centrala Barnhälsovården, Borås Katarina Almkvist Verksamhetsutvecklare Centrala Barnhälsovården, Borås

8 8 Barnhälsovård Barnhälsovården ska bedriva ett hälsofrämjande och preventivt arbete. Det hälsofrämjande arbetet syftar till att förbättra hälsotillståndet för såväl grupper som enskilda individer. Det handlar om att främja och stödja hälsa både på grupp- och individnivå. Det grundläggande i hälsofrämjande arbete är att stärka föräldrarnas förmåga att ta mer kontroll över det som påverkar deras och barnens hälsa. Dessa två komponenter att ge stöd till förbättrad hälsa och ökad kontroll över hälsan är kärnan i det hälsofrämjande arbetets mål och metoder. Detta framgår också klart i WHO:s definition av hälsofrämjande arbete: Hälsofrämjande arbete är den process som ger människor möjligheter att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den (Ewles & Simnet, 2005). Det preventiva arbetet syftar till att förebygga sjukdom eller skador och brukar delas in i universell, selektiv eller indikerad insats. De universella insatserna syftar till att förhindra utveckling av sjukdom eller hälsoproblem och vänder sig till samtliga barn och föräldrar. Genom hälsobesök och screening kan tidig upptäckt göras av begynnande hälsoproblem, sjukdom eller funktionsnedsättning och optimal insats/behandling, selekterade insatser, initieras. Med indikerade insatser skapas förutsättning för ett så normalt liv som möjligt vid etablerad ohälsa eller funktionshinder genom att ge stöd och hjälp. Alla barn i Sverige i åldern 0 till 6 år har rätt till kostnadsfri barnhälsovård, vars kärna är att främja alla barns hälsa och allsidiga utveckling. Var och en har sina unika behov, för att uppnå jämlik hälsa skall alla barn erbjudas samma goda hälsovård oavsett var de bor, var de kommer ifrån och vilka de är. Det skall vara lätttillgängligt och föräldrarna skall mötas av ett respektfullt bemötande där vi lyssnar till föräldrarnas kunskap och kompetens och tillsammans med dem hittar lösningar som passar in i deras liv. Resultaten av besöken mellan barn/föräldrar och personalen på BVC dokumenteras i barnets egen barnhälsovårdsjournal. En gång om året sammanställer alla BVC sjuksköterskor några av journaluppgifterna som utgör basen för årsrapporten i Södra Älvsborg. BVC-sjuksköterskan har möjlighet att bevaka barnets rätt till hälsovård och samverkar med barndietist, mbhv-psykolog, barnlogoped och kommunens barnomsorg/socialtjänst och andra barnverksamheter. BVC-sjuksköterskan och läkaren skall ha särskild tid avsatt för barnhälsovårdsarbetet.

9 9 Enligt verksamhetsbeskrivning för Barnhälsovård i Västra Götalandsregionen är normen 60 nyfödda/heltid sjuksköterska och år. Detta motsvarar cirka inskrivna barn 0-6 år. Tidsåtgången för läkarinsats bedöms som 3,5 timmar/vecka, för mottagningsarbete med 60 nyfödda/år. Det tillkommer tid för fortbildning inom barnhälsovård (studiedagar organiserad av barnhälsovårdsenheten). Barnhälsovården har att spåra familjer med riskbruk/missbruk, psykisk sjukdom, våld, fattigdom och hemlöshet. Det är angeläget att tidigt spåra dessa familjer för att i samverkan med socialtjänsten kunna arbeta hälsofrämjande i dessa familjer. Arbetet ska utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt perspektiv. Barnantalet per BVC - sjuksköterska bör reduceras i områden med ökad vårdtyngd. Detta gäller områden med stor andel föräldrar med utländsk härkomst, hög andel förstabarnsföräldrar, många ensamstående föräldrar, låg utbildningsnivå hos föräldrarna och förekomst av hög arbetslöshet.

10 10 Barnhälsovårdsrapport för Södra Älvsborg 2013 Bakgrund barn med föräldrar har genom hälsobesök fått ta del av barrnhälsovårdens erbjudande om hälsofrämjande och förebyggande insatser under Barnkonventionens artiklar står i god överensstämmelse med barnhälsovårdens övergripande syften: bidra till jämlik hälsa hos barn främja barns hälsa stödja föräldrar i föräldraskapet för att skapa goda förutsättningar att tillgodose barns behov och främja barns utveckling främja barnsäkerhet och förebygga olycksfall aktivt arbeta för barnets delaktighet och att barnet ska få komma till tals i barnhälsovården förebygga att barn far illa och tidigt upptäcka barn som far illa förebygga ohälsa hos barn identifiera utvecklingsavvikelser och ohälsa hos barn samt vidta adekvata åtgärder (Magnusson, Blennow, Hagelin & Sundelin 2010) Referenser Barnombudsmannen. Barnkonventionen. Folkhälsomyndigheten. Övergripande mål för hälsa Magnusson, Blennow, Hagelin & Sundelin 2010 Grundläggande och vägledande principer för barnhälsovården är att arbeta utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, eller Barnkonventionen som den oftast benämns. Sverige ratificerade Barnkonventionen Barnkonventionen säger att varje barn ska behandlas med respekt, få komma till tals och barnets bästa ska alltid komma i första hand i alla beslut och insatser som rör dem. FN:s konvention om barnets rättigheter fastslår bland annat: I artikel 4 förbinder sig staterna att vidta alla lämpliga åtgärder för att genomföra konventionen (Barnombudsmannen). Artikel 2: Alla barn har lika värde och samma rättigheter Artikel 3: Vid alla åtgärder ska barnets bästa komma i främsta rummet Artikel 5: Barnets föräldrar eller annan vårdnadshavare har huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling och ska vägleda barnet då han/hon utöver sina rättigheter Artikel 6: Varje barn har rätt till liv och utveckling Artikel 12: Barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det Artikel 19: Barnet har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld och mot vanvård eller utnyttjande av föräldrar eller andra personer Artikel 24: Varje barn har rätt till bästa uppnåeliga hälsa och sjukvård

11 11 Barnhälsovårdens mål är att främja barns hälsa, trygghet och utveckling. Detta är i god överensstämmelse med Västra Götalandsregionens vision om en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Det goda livet, att möta behoven hos barn och följa FN:s barnkonvention och tillhörande artiklar. En god hälsa på lika villkor för alla barn i regionen- Det övergripande folkhälsoarbete som barnhälsovården bedriver syftar till att skapa samhälleliga förutsättningar för barnen och deras familjer. De flesta målen kan tillämpas på barnen. Barnkonventionens principer och folkhälsomålen överlappar delvis varandra. I barnkonventionens artikel 24 läggs dessutom stor vikt vid primär hälso- och sjukvård och dess förebyggande och hälsofrämjande insatser för folkhälsan. Barnhälsovården är alltså en av flera aktörer i samhällets åtagande att i barnkonventionens anda främja barns behov och utveckling och i samhällets åtagande att förbättra folkhälsan. Målområden: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol etc Arbetet som görs inom barnhälsovården ligger nära Västra Götalandsregionens hälsomål: Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor Tobak, alkohol, narkotika och spel Delaktighet och inflytande Matvanor och säkra livsmedel Fysisk aktivitet, glädje och sömn Sunda och säkra miljöer och aktiviteter Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gott skydd mot smittspridning

12 12 Barnhälsovården ska bedriva ett hälsofrämjande och preventivt arbete. Det hälsofrämjande arbetet är en generell insats till alla familjer och innebär en process där syftet är att föräldrar och barn får ökad kunskap om faktorer som är positiva och negativa för hälsan, samt en stärkt förmåga att påverka sina liv. Det universella arbetet syftar till att förhindra utveckling av sjukdom eller hälsoproblem och vänder sig till samtliga barn och föräldrar. Genom hälsoundersökning och screening kan man tidigt upptäcka hälsoproblem, sjukdom och funktionsnedsättning. Insats/behandling, med riktade insatser, kan initieras. Med riktade insatser skapas förutsättning för ett bättre liv för dem som har en funktionsnedsättning. Nationella styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), 2 första stycket. (Hälsovård före, under och efter graviditet, SoS 1996:7) Patientdatalagen SFS 2008:355, Patientsäkerhetslagen SFS 2010:659 Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården, SOSFS 2008:14 Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården, SOSFS 2005:12 SOSFS 2007:19 Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m. Socialstyrelsens föreskrifter om information som avser uppfödning genom amning eller med modersmjölksersättning, SOSFS 2008:33 Amningsrekommendationer enligt WHO Stöd i föräldraskapet, SOU 1997:161 Hälsa på lika villkor - nationella mål för folkhälsan, SOU 2000:91 (Kvalitetssystem i hälso- och sjukvården, SOSFS 1996:24) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering inom hälso- och sjukvården, SOSFS 2009:14 Socialstyrelsens allmänna råd om vaccination av barn, SOSFS 2006:22, (inkl. tillägg SOSFS 2008:7, SOSFS 2008:31). BHV-journalen med anvisningar, 2000 Socialstyrelsens allmänna råd om anmälan om missförhållanden enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen, SOSFS 2003:16 Rikshandboken för barnhälsovård. Barnhälsovården i Västra Götaland Krav- och kvalitetsbok gällande 1 januari - 31 december 2013.

13 13 Insamling av hälsodata Sjuksköterskorna inom barnhälsovården dokumenterar dagligen sitt arbete i barnets barnhälsovårdsjournal. I slutet av året insamlas olika hälsodata som sammanfattas av Central Barnhälsovård för Södra Älvsborg. Uppgifterna skickas sedan till Socialstyrelsen, Smittskyddsinstitutet och till Hälso- och sjukvårdsnämnderna Sjuhärad HSN 8 och Mittenälvsborg HSN 6. Nationella uppgifter som samlas in: Amning 0-12 månader. Rökning hos föräldrar vid 0-4 veckor och 8 månader. Vaccinationer. Regional verksamhetsuppföljning: Antal inskrivna barn på BVC. Antal förstfödda barn. Hembesök nyfödda, totalt antal hembesök och andel förstfödda. Antal barn som erbjudits utvidgat vaccinationsprogram (BCG och Hepatit B). EPDS- screening (Edinburg Postnatal Depression Scale). Antal barn vars föräldrar deltagit i föräldraträff, varav hur många som är förstfödda. 18 mån hälsobesök 2½ års språkscreening 4 års hälsobesök Iso-BMI barn 4 år, övervikt/fetma Anmälningar till Socialtjänsten angående barn som far illa - Samverkan med Socialtjänsten - Samverkan med förskola - BVC-tjänstgöring läkare respektive sjuksköterska Nivågruppering av barnhälsovårdens insatser under året. Inom VGPV Kvalitetsmål för Barnhälsovården, Sjukskötersketillgång på BVC Läkartillgång på BVC Epds Hembesök till alla nyfödda Föräldrastöd i grupp till antal barns vars föräldrar deltagit fem gånger eller fler.

14 14 Verksamhetsuppföljning Antalet barn på barnavårdscentralerna (BVC) baseras på antalet inskrivna barn 31/ och antalet födda år Av (3 286, 2012) nyfödda under 2013 föddes (2 779, 2012) på Södra Älvsborgs sjukhus, vilket motsvarar 87 % (84,5 %, 2012) av de nyfödda barnen. Andelen tidig hemgång (hemgång mindre än 72 timmar efter förlossning) oavsett förlossningssätt var 67,7 % Barnavårdscentralerna får ett ökat ansvar för de nyfödda barnen och det är viktigt med ett tidigt stöd för att främja amningen. 20 (14, 2012) barn återinlades på sjukhus på grund av barnindikation. Återinläggning på KK orsakade av problem hos modern inträffade 14 ( 14ggr, 2012). al Inskrivna 0-6 år 2013 Inskrivna 0-6 år 2012 Inskrivna 0-6 år 2011 Inskrivna 0-6 år 2010 Inskrivna 0-6 år 2009 Sjuhärad HSN Borås Bollebygd Mark Svenljunga Tranemo Ulricehamn Mittenälvsborg HSN Alingsås Vårgårda Herrljunga Lerum Södra Älvsborg Antalet inskrivna barn i Södra Älvsborg har minskat med 87.

15 15 Arbetstid med Barnhälsovård 0-6 år under 2013 Sjukskötersketid Barn 0-6 år Redovisad tid Ssk/vecka Behov tid för antal nyfödda Antal nyfödda per heltid ssk Norm: 60 Antal Ssk hel/deltid Sjuhärad HSN Borås Bollebygd Mark Svenljunga Tranemo Ulricehamn Mittenälvsborg HSN Alingsås Vårgårda Herrljunga Lerum Södra Älvsborg Antal barn inskrivna på BVC 0-6 år,

16 16 Mål: att minst arbeta 20 timmar per vecka med barnhälsovård för att upprätthålla kompetensen. Mål: Minst 25 nyfödda per år. Mål: inskrivna barn 0-6 år per heltid sjuksköterska. Efter flera år är arbetstiden i fas till behovet för 60 barn per heltid. Enligt Verksamhetsbeskrivning för Barnhälsovården inom Västra Götaland Resultat: Antal timmar/vecka för barnhälsovård varierar mellan 16,5 till 40 tim/vecka. Antal nyfödda per sjuksköterska varierar mellan 13 till 82, år av 79 har teamtid med sin bvc läkare. Läkartid Läkarkontrollerna vid 2, 6 och månader utförs till största delen av distriktsläkare. Under året har flera barnavårdscentraler haft problem med läkarbemanning. En lösning har varit att barnläkare gått in på timmar. Det är viktigt att sjuksköterskorna får stöd i medicinska och socialpediatriska frågor, detta är särskilt viktigt för nyanställd personal och i områden med ökad vårdtyngd. Barnläkare utför specialist BVC 1-3 gånger per termin. Södra Älvsborg BVC läkare antal timmar/år Behov läkartimmar Mål: 3,5 tim/v/ 60 nyfödda/år Spec-BVC barnläkare tim/år (5 800, 2012) (7 760, 2011) 439 ( 505, 2012) Under senaste 3 åren har antalet Barnläkare verksamma i öppenvård minskat främst pga pensionsavgångar. Barnmottagningarna har då ej i samma utsträckning som tidigare kunnat erbjuda läkartimmar till spec-bvc.

17 17 Antal Besök på BVC Sjuksköterskebesök Läkarbesök Antal nyfödda barn 2013 Barnantal Nyfödda 2013 Nyfödda 2012 Nyfödda 2011 Nyfödda 2010 Sjuhärad HSN Borås Bollebygd Mark Svenljunga Tranemo Ulricehamn Mittenälvsborg HSN Alingsås Vårgårda Herrljunga Lerum Södra Älvsborg Antalet nyfödda har minskat med 1 st

18 18 Andel förstfödda och andel barn barn som fått utvidgat vaccinationsprogram Barn födda 2013 Varav första barn Varav barn erbjudna vaccin mot tuberkulos Variation av barn erbjudna vaccin mot tuberkulos Sjuhärad HSN 8 42 % 30 % 0-88 % Borås 44 % 39 % 0-90 % Bollebygd 33 % 10 % 9-11 % Mark 39 % 14 % 0-22 % Svenljunga 44 % 21 % % Tranemo 42 % 28 % % Ulricehamn 39 % 20 % % Mittenälvsborg HSN 6 36 % 16 % 0-50 % Alingsås 35 % 21 % 0-50 % Vårgårda 33 % 12 % % Herrljunga 43 % 25 % % Lerum 37 % 10 % 0-17 % Södra Älvsborg 40 % 26 % 0-90 % Förstagångsföräldrarna behöver ofta mer stöd. De får täta besök, extra viktkontroller och mera amningsstöd. Se verksamhetsuppföljning. Familjer från andra länder kan behöver dubbelt så lång tid för besök, pga arbete genom tolk. Att arbeta med patienter från hela världen ställer också stora krav på kunskap om olika kulturer och förståelse för olika sätt att se på uppfödning, sjukdomar, sjukvård och medicinering. Familjerna behöver ökat stöd för att främja integration. Det är svårt att genomföra föräldrastöd i grupp i områden med hög andel som ej kan svenska. På sådana BVC får hälsoinformationen ges individuellt.

19 19 MÖDRA/BARNHÄLSOVÅRDENS PSYKOLOGVERKSAMHET Psykologverksamheten skall ur ett folkhälsoperspektiv främja små barns utveckling och psykisk hälsa, dels genom kunskapsspridning och dels genom förebyggande, utredande insatser. Det finns 8,90 heltidstjänster för arbetet med BMM och BVC, samt 2,25 tjänst för annat uppdrag. Barnunderlaget 2013 är per tjänst 2 366/ heltid på BVC och 409 gravida på MVC. Måltal i Verksamhetsbeskrivningen för Barnhälsovård är 2000 barn/heltid på BVC. Regelbundna konsultationer utförs i alla områden. Denna är mycket uppskattad av sjuksköterskorna som i det familjecentrerade arbetet har stort behov av att diskutera enskilda barn och familjer, förhållningssätt samt metoder. Antal bokade konsultationer med BVC-sjuksköterskor, enskilt eller i grupp var 388 stycken. Antal nya ärenden för psykolog på BVC och MVC var 598 stycken och drygt två tredjedelar av ärendena har förmedlats av BVC-sjuksköterskan. Övriga kom från andra verksamheter, eller så sökte föräldrarna på eget initiativ. Psykologer, dock främst PTP-psykolog eller psykologkandidat medverkade vid föräldrastöd i grupp på BVC vid 23 tillfällen. Verksamheten har tidigare år haft rekryteringssvårigheter men under 2013 lyckades man fylla alla tjänstefaktorer. Det har blivit en ökad efterfrågan på psykologinsatser. Under flera år har påtalats behov av fler tjänstefaktorer. Detta har ännu inte gått att realisera. Anledning till kontakt i nya ärenden på BVC 26% nedstämdhet hos förälder 23% oönskat/avvikande beteende hos barnet 21% barnpsykologisk information och vägledning till föräldrar 14,5% misstanke om avvikande utveckling hos barnet 5% kris 4,5% samspelssvårigheter 3,5% misstanke om kontakt- eller koncentrationssvårigheter hos barnet. 2,5% traumatisk upplevelse för barnet Antal utvecklingsbedömningar har ökat och uppgick till 116 st, och kan jämföras med antalet utvecklingsbedömningar st och st.

20 20 Samspelsbehandling Samspelsmottagningen erbjuder behandlingsarbete mot och förebyggande anknytningsstörningar mellan förälder och barn 0-6 år. På samspelsmottagningen arbetar två psykologer på varsin halvtid med stöd av en metodutvecklare. Det är viktigt att öka BVC-sjuksköterskornas kompetens att spåra och förebygga samspelssvårigheter under barnets första levnadsår bland annat genom tidiga enkla insatser av typen råd och stöd. Barn i ålder 0-3 år prioriteras för samspelsbehandling. Ordinarie mbhv-psykolog internremitterar föräldrar och barn med mer omfattande problematik till samspelsmottagningen. Förutom samspelsmottagningens psykologer arbetar även övriga mbhv-psykologer samspelsinriktat genom metoden Circle of Security.

21 21 Personal Under 2013 arbetade 79 sjuksköterskor med Barnhälsovård. 38 arbetar enbart med BVC, varav 10 på Familjecentral vilket upplevs positivt och arbetet blir mindre splittrat. 41 arbetar med integrerad BVC, dvs man har även andra uppgifter på vårdenheten. En familjecentral finns i varje primärvårdsområde, i december öppnades två familjecentraler i Borås. Följande uppgifter kommer från sjuksköterskornas verksamhetsberättelser: Under 2013 upplever man samma situation som 2012 för BVC arbetet. Flera asylsökande familjer med svår bakgrund, tiden räcker inte alltid till. Det finns fler familjer med socioekonomisk beslastning. Det är vanligare med unga föräldrar utan utbildning och fast anställning. Bättre samarbete med socialtjänsten är ett mål. De som arbetar på Familjecentralerna beskriver ett bra samarbete med socionomen, där man har regelbundna konsultationer. Man upplever att man har ett gott stöd för sitt barnhälsovårdsarbete från sin närmaste chef och sin BVC läkare. Tiden för spec BVC har minskat. Några BVC fick merarbete när Capio lade ner sin VC i Alingsås. Man har hjälp av sekreterare som skannar papper mm. Samtliga pratar med föräldrar om levnadsvanor, några redan vid första hembesöket och sedan under hela första året. Vid de senare hälsobesöken kommer det upp igen. Mat,sömn, rörelse, tobak, alkohol gränser, vanor. Material som används är det om mat och rörelse på hemsidan, mat, aktiviitet och viktutveckling, rikshandboken. Samtalet är det viktiga inte alltid vilket material som används. Vårdval: BVC tid tas ibland till TeleQ. Några har fått mindre tid för barnen andra har fått mer resurser för barnhälsovårdsarbetet. Ökat tryck med fler barn som flyttar in. Man känner delaktighet i arbetslaget på VC och medverkar till utveckling av vårdcentralen. Föräldrar vill gå kvar på sin BVC när de flyttar till annan adress. Projekt: Blå Huset i Sollebrunn, öppet tis o tors 9-18 för familjer. Fam.rådgivare, Fam.pedagog och Ungdomsbeh. Finns där för att familjer inte skall behöva resa till Alingsås. Familjehus i Bjärke finns kvar med mindre resurser. Boda och Familjecentralen Norrby VC Herkules deltar i Christinaprojektet, samverkan mellan Folktandvård- socialtjänst och BVC. Man frågar på rutin om våld i nära relation. Lokaler: Flera BVC har fått nya lokaler. Några är på väg att bygga om. Utbildning: BVC har gått på de utbildningar som CBHV har erbjudit.

22 22 IT: Stora förväntningar finns på AsynjaWisph. Hemsida/Rikshandbok: CBHV hemsida används mera ofta, lätt att hitta information. www. Rikshanboken.se används ofta har också mycket bra information. Central Barnhälsovård: Svarar snabbt, lätta att nå, gott samarbete, får bra stöd av CBHV, bra tillgänglighet, god service, Synliggör barnhälsovårdens arbete och lyfter barnperspektivet i primärvården, man vill ha aktuell kunskap. får gott stöd i arbetet.

23 23 Hembesök och föräldrastöd i grupp, två viktiga resurser Alla nyblivna föräldrar ska erbjudas ett hembesök i nära anslutning till hemkomsten från BB/neonatalavdelning. Även föräldrar till adoptivbarn, nyinflyttade invandrarbarn (inkluderar asylsökande och flyktingar) samt familjer med särskilda behov ska erbjudas hembesök. Föräldrarna ringer och meddelar BVC när de kommit hem. BVCsjuksköterskan gör därefter ett första hembesök. Grunden för föräldrastöd är att föräldrar känner tillit till sjuksköterskan. Tilliten bygger på sjuksköterskans lyhördhet, förståelse och inlevelse i barnfamiljena situation. (Gustafsson,I., Kaplan-Goldman, S : Att främja ett psykosocialt arbetssätt). Hembesök av sjuksköterskan från barnhälsovården ger goda förutsättningar att lära känna familjen och ger möjlighet att bygga upp en förtroendefull jämbördig relation. Att möta familjen i sin vardagsmiljö är en stor fördel då det ger möjlighet till insikt om familjens livssituation. Familjeliv och arbetsliv ställer höga krav på barnfamiljerna och livsvillkoren kan skilja sig stort. Samtalet och hälsoinformationen till föräldrarna utformas efter familjens behov och önskemål. Hembesök är en betydelsefull och viktig arbetsform som kräver tid men som på sikt är tidsbesparande. (Hagelin, Magnusson & Sundelin, 2000). BVC-sjuksköterskor generellt anser att hembesök är en av barnhälsovårdens främsta hälsofrämjande metoder (Magnusson, Lindfors & Tell, 2011). Hälsosamtal i hemmet ger mera delaktighet. Forskning har visat att stöd och samarbete med föräldrarna blir bättre. Vid hembesök kan också riskmiljöer tidigt identifieras. Dessutom görs en undersökning av barnet. Vid varje möte med föräldrar och barn måste personalen vara lyhörd för just den familjens behov. Samtalet ska bygga på en respektfull kommunikation. BVC-sjuksköterskan erbjuder uppdaterad kunskap bl.a. om barns utveckling, barn/föräldrarelationer, amning, kostfrågor, fysisk aktivitet och barnolycksfallsprofylax. Alla föräldrar skall uppmuntras att ta ställning till hur deras eventuella alkohol/tobaksvanor påverkar deras barn.

24 24 Första hembesök till nyfödda Antal nyfödda 2013 Första Hembesök % Varav till 1:a barnet % Sjuhärad HSN Borås Bollebygd Mark Svenljunga Tranemo Ulricehamn Mittenälvsborg HSN Alingsås Vårgårda Herrljunga Lerum Södra Älvsborg Mål: Hembesök erbjuds alla nyblivna föräldrar. Enligt Verksamhetsbeskrivning för Barnhälsovården inom Västra Götaland Hembesök till alla nyfödda Figur 1 Andel (%) förstabarnsföräldrar respektive omföderskor som fått hembesök Barn födda Mål: 95 % av förstagångsföräldrar skall få hembesök. 80 % av flerbarnsföräldrar skall få hembesök.

25 25 Hembesök till första barnet Figur 2 Andel (%) förstabarnsföräldrar som fått hembesök Barn födda 2012.

26 26 Epds Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) är ett självskattningsformulär med tio frågor om mammans mående den senaste veckan, syftande till att ringa in eventuella tecken på nedstämdhet och oro. Det används av BVC-sjuksköterskan vid ett enskilt samtal med mamman när barnet är 6-8 v gammalt och är ett viktigt hjälpmedel för att på ett systematiskt sätt fånga upp mammor med risk för depression. Skalan är översatt och validerad till ett 20-tal språk (Cox, Holden & Sagovsky, 1987; Wickberg, Hwang, 2003) Postpartumdepression nedstämdhet och depression i samband med barnafödande drabbar 8-13 % av de nyblivna mammorna (Wickberg G., Hwang P. Post partumdepression- nedstämdhet och depression i samband med barnafödande. Statens Folkhälsoinstitut. 2003:59). Blir en postpartumdepression långvarig kan den få negativa konsekvenser för barnets samspel med mamman och kvinnans egen hälsa och påverka parets relation. Med hjälp av självskattningsskala (EPDS) kan man lättare hitta dessa kvinnor och erbjuda dem hjälp. Kvinnorna erbjuds screeningen när barnet är 6 veckor. De kvinnor i vårt område som inte talar svenska erbjuds ett hälsosamtal om hur de mår och känner sig efter barnafödande. Föräldrar som är djupt deprimerade samspelar betydligt mindre med sitt barn än vad andra föräldrar gör. De småpratar, ler eller nickar sällan mot barnet och bjuder inte in till ömsesidig dialog. Om föräldern inte svarar på barnets signaler så drar sig barnet undan och vänder bort blicken vilket är ett allvarligt tecken i föräldra-barnrelationen (Tronick et al, 1982, refererad i Karlsson, 2008). Det är mycket väsentligt med tidiga insatser hos familjer där det förekommer samspelsproblem eftersom det annars kan medföra att barnet utvecklar en så kallad desorganiserad anknytning som bland annat kan leda till regleringssvårigheter, utagerande beteende och depression hos barnet (Broberg et al, 2006). Tabell Utförda EPDS- screeningar Genomförda Ej genomförda Kval.indikator 184 EPDS screeningar 2013 Epds enligt metod Andel mammor i % Sjuhärad HSN Mittenälvsborg HSN Södra Älvsborg

27 27 Referenser Broberg, A., Granqvist, P., Ivarsson, T. och Risholm Mothander, P. (2006). Anknytningsteori: Betydelsen av nära känslomässiga relationer. Stockholm: Natur & Kultur. Cox, J.L., Holden, J.M., and Sagovsky, R. (1987).Detection of postnatal depression: Development of the 10-item Edinburgh Postnatal Depression Scale. British Journal of Karlsson, K. (2008). Anknytning om att tolka samspelet mellan föräldrar och små barn. Massoudi Pamela, Hwang C P, Wickberg B. How well does the Edinburgh Postnatal Depression Scale identify depression and anxiety in fathers? A validation study in a population based Swedish sample. Journal of Affective Disorders 2013:149:67-74

28 28 Föräldrastöd i grupp I betänkandet En vinst för alla framhålls att föräldrastödet ska bidra till fördjupad kunskap om barns behov och rättigheter, ge möjlighet till kontakt och gemenskap, och stärka föräldrarna i sin föräldraroll. Föräldrastöd behövs enligt utredaren för att det främjar en positiv utveckling hos barn och för att föräldrar efterfrågar det. Det ger även positiva effekter på samhällsekonomin. Regeringens nationella strategi för ett utvecklat föräldrastöd (1) framhåller att alla föräldrar ska få stöd under barnets hela uppväxt. Detta ska uppnås genom tre delmål: 1. Ökad samverkan kring föräldrastöd mellan aktörer vars verksamhet riktar sig till föräldrar 2. Ökat antal hälsofrämjande arenor och mötesplatser för föräldrar 3. Ökat antal föräldrastödsaktörer med utbildning i hälsofrämjande metoder och universella evidensbaserade föräldrastödsprogram BVC har alla förutsättningar att möta uppdraget i det generella föräldrastödet, och föräldrastöd i grupp ska ingå i baserbjudandet till alla föräldrar. Barnkonventionen FN:s Barnkonvention (2,3)är ytterligare ett fundament i föräldrastödet. Dels för att Sverige genom att ratificera konventionen förbundit sig att, till det yttersta av sin förmåga, verka för de rättigheter som anges, dels för att vi åtagit oss att göra konventionens bestämmelser och principer allmänt kända bland barn och vuxna. Artiklar i konventionen som känns särskilt aktuella för småbarnsföräldrar i Sverige kan alltså vara ett lämpligt tema att ta upp i föräldragrupper, men BVC ska också ge kunskap om konventionens innebörd och grundtankar. Barnets bästa och barns rätt till inflytande är två av grundprinciperna som genomsyrar hela Barnkonventionen. De andra två handlar om att inget barn får diskrimineras och att varje barn har rätt till liv och utveckling. Det föräldrastöd BVC erbjuder ska vara i linje med dessa ambitioner. Teman som tas upp i föräldragrupper är till exempel relationer, barnets utveckling och rättigheter, behov av bra kost, rörelse/lek/stimulans och god sömn, tandhälsa, barnsäkerhet, egenvård och förälderns bruk av tobak och alkohol. 1.Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd En vinst för alla. Regeringskansliet, Barnkonventionen FN:s konvention om barns rättigheter antagen av general- församlingen Stockholm: UNICEF Sverige, Holm, Kristina (red.) Handbok om barnkonventionen. Stockholm: UNICEF Sverige, En nyligen publicerad nationell kartläggning av föräldragruppsverksamhet på familjecentraler visar på ett positivt samband mellan familjecentralen som organisationsform och bättre förutsättningar att driva föräldragruppsverksamhet, till exempel i hur stor utsträckning föräldrar erbjuds att delta i föräldragrupp och i andel deltagande pappor (Wallby m. fl., 2013).

29 29 Individuellt stöd Det generella (universella) programmet kompletteras med individuellt stöd, bl.a. riktade (selektiva) insatser till barn och familjer med särskilda behov, t.ex. invandrarfamiljer, barn med funktionshinder och barn till missbrukare och/eller psykiskt sjuka föräldrar. Kvinnor med nedstämdhet efter förlossningen erbjuds särskilda stödsamtal, för att stärka samspelet mellan barn och föräldrar. Tid behövs för fortbildning och fortlöpande handledning inom detta område. Föräldrastöd i grupp Barn födda 2012 Antal nyfödda Föräldrar som deltagit i % totalt Kval.indikator 186 Föräldrar som deltagit 5ggr eller fler i % 1:a barnsföräldrar som deltagit i % Antal Pappor som deltagit Sjuhärad HSN Borås Bollebygd Mark Svenljunga Tranemo Ulricehamn Mittenälvsborg HSN Alingsås Vårgårda Herrljunga Lerum Södra Älvsborg Mål: Alla nyblivna föräldrar skall erbjudas föräldragrupp. 70 % av förstabarnsföräldrar deltar minst hälften av erbjudna tillfällen. Resultat för barn födda 2012 visar de som deltagit fem gånger eller fler plus någon gång av alla nyfödda samt någon gång av förstabarnsföräldrarna.

30 30 Amning Amningsstatistiken som hämtas in 2013 gäller för barn födda Den inhämtas ur det enskilda barnets journal. I riktlinjerna som WHO anger och som också finns angivna i Amningsvänligt sjukhus, (SOU 1993:86), så skall alla länder ha som målsättning att 80 % av barnen ammas helt fram till 4 månaders ålder. WHO: s senaste resolution om spädbarnsuppfödning antogs år 2001 av Världshälsoförsamlingen. Där rekommenderas medlemsländerna att främja exklusiv amning i sex månader och därefter fortsatt amning med tilläggskost i två år eller längre. Socialstyrelsen har fastställt följande definition för registrering av amning fr.o.m Enbart ammade: Barn som enbart fått bröstmjölk samt vitaminer/läkemedel. Delvis ammade: Barn som förutom bröstmjölk fått modersmjölkersättning, smakportioner av puréer, välling och/eller annan kost. Ej ammade: Barn som ej fått bröstmjölk. Uppgifterna avser andelen barn som ammas helt och helt och/eller delvis vid 1 vecka, 2 mån, 4 mån, 6 mån och 9 månader. WHO:s nyligen publicerade kunskapsöversikt om långtidseffekter av amning visar att amning har positiva hälsoeffekter på både barnets och mammans hälsa flera år efter avslutad amning. Ett barn som ammas löper mindre risk att bli överviktig som vuxen, att insjukna i diabetes samt att få högt blodtryck (WHO 2013). En annan kunskapsöversikt har visat att kvinnor som ammat löper minskad risk att insjukna i bröstcancer, äggstockscancer och typ 2- diabetes (Ip et al 2009). Föräldrars rätt till ett informerat val Blivande och nyblivna föräldrar har rätt till korrekt och objektiv information om spädbarnsuppfödning, inkluderande riktlinjer för lämplig tidpunkt för introduktion av adekvat tilläggskost, så att de kan göra informerade val (SOSFS 2008:33). Föräldrars val ska självklart respekteras så att mamman/föräldrarna får det stöd och den information som krävs oavsett val. All personal bör ha en öppen, hälsofrämjande och lyhörd attityd inför de kvinnor som av olika anledningar inte ammar (Hörnell et al 2013).

31 31 Andel (%) AMMADE, helt och/eller delvis Barn födda 1 vecka 2 månader 4 månader 6 månader 9 månader 2011 Sjuhärad Helt och delvis HSN 8 95,4 81,2 67,1 56,1 29,7 Borås Helt och delvis 94,4 81,1 66,2 54,6 30,0 Bollebygd Helt och delvis ,6 72,9 61,5 19, 6 Mark Helt och delvis 96,2 83, 5 71,5 58,8 31,2 Svenljunga Helt och delvis 95,3 74,1 61,2 51,8 24,7 Tranemo Helt och delvis 96,3 83,0 64,4 55,9 32,4 Ulricehamn Helt och delvis 97,4 80,7 67,5 61,0 30,3 Mittenälvsborg HSN 6 Helt och delvis 96, 5 85, 6 73, 5 62, 2 33,6 Alingsås Helt och delvis 97,8 88,2 76,5 64,8 33,0 Vårgårda Helt och delvis 93,2 76,7 60,8 49,0 34,3 Herrljunga Helt och delvis 96, 2 80,8 69,3 61,4 38,2 Lerum Helt och delvis 96,1 86,2 74,4 62,6 32,9 Södra Älvsborg Helt och delvis 95, 8 82, 7 69, 3 58, 2 31,0 Mål: 90 procent av barnen bör ammas helt vid två månaders ålder. 80 procent av barnen bör ammas helt vid fyra månaders ålder. 80 procent av barnen bör ammas helt eller delvis vid sex månaders ålder. Enligt Verksamhetsbeskrivning för Barnhälsovården inom Västra Götaland Kommentar : Under flera år har vi kunnat se en tendens till lätt sjunkande ammningsfrekvens. Glädjande är att denna tendens ej upprepat sig under det senaste året. Referenser SLV (2011). Råd om mat för barn 0-5 år - vetenskapligt underlag med risk- eller nyttovärderingar och kunskapsöversikter. Livsmedelsverkets Rapport 21, SOSFS 2008:33 Socialstyrelsens föreskrifter om information som avser uppfödning genom amning eller med modersmjölksersättning.

32 32 Andel (%)barn födda 2012 Figur 3 Andel (%) AMMADE, helt och/eller delvis vid 4,6,9 och 12 månaders ålder. Mål: Vid 4 mån ammas 80 % helt/delvis och vid 6 mån: 80 % helt/delvis Andel (%) AMMADE helt/ och eller delvis. Figur 4 Andel (%) AMMADE helt/ och eller delvis barn födda Andelen amning har minskat något under flera år. Sannolikt har flera faktorer samverkat till denna utveckling.

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna.

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna. VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna. Innehållsförteckning 1. Målsättning...2 2. Barnavårdscentral (BVC)...2

Läs mer

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Dags att välja Barnavårdscentral

Dags att välja Barnavårdscentral Dags att välja Barnavårdscentral Grattis till ditt föräldraskap! Nu har du möjlighet att välja Barnavårdscentral I denna broschyr kan du läsa hur vi kan hjälpa dig och hur du ska göra för att lista ditt

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Psykologer för Mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version Augusti 2011 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,

Läs mer

Styrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län. Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län

Styrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län. Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län 1 Styrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län 2013 03 25 2 Innehållsförteckning 1. Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring...

Läs mer

Amning/rådgivning på BVC

Amning/rådgivning på BVC Amning/rådgivning på BVC Verksamhetsutvecklare BVCs styrdokument och basprogram Amningssamtalet på BVC Amning rökning, alkohol Amningsstatistik Avsluta amningsperioden Styrdokument BVC Artikel 2 Alla barn

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND

KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND LSN-HSF12-169 KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND Barnhälsovården Sörmland 2012 Kravspecifikation för barnhälsovård i Sörmland 2012 Sid 1 (11) Innehållsförteckning 1. Uppdrag...

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 GUNNEL HOLMQVIST, SAMORDNANDE BVC-SJUKSKÖTERSKA ANNA LUNDMARK, BARNHÄLSOVÅRDSÖVERLÄKARE FÖRÄLDRA- och BARNHÄLSAN Kompetenscentrum

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder Vaccinationer inom barnhälsovården Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa kommer i främsta rummet (artikel 3) Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar» 9 till alla»

Läs mer

Barnhälsovården I Fyrbodal 2011

Barnhälsovården I Fyrbodal 2011 Barnhälsovården I Fyrbodal 2011 Innehåll Barnhälsovårdens mål 3 Bakgrund. 4 Verksamhet på BVC 4 Barnhälsovårdens kvalitetsindikatorer 5 Insamling av hälsodata 6 Barnavårdscentraler i Fyrbodal.. 7 Geografiskt

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård 1(5) Utlåtande från expertgruppen för vaccinationer Barnvaccinationer Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård Information om det allmänna vaccinationsprogrammet Det svenska barnvaccinationsprogrammet

Läs mer

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård

Läs mer

Tvärprofessionella samverkansteam

Tvärprofessionella samverkansteam Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Metod Tidigare besök på MVC Strukturerad

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL Ht 2014-2015 Elevhälsan I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsan som då avser skolsköterskornas och skolläkarnas verksamhet. Mål Målsättningen för

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan

Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan Landstingets/regionens eller kommunens logotyp Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan 20120212 Ragnhild Hellström, Verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning De medicinska

Läs mer

Välkomna till Uppstart av Christina projektet. Radisson Blu Skandinavia Hotell 4 september 2013

Välkomna till Uppstart av Christina projektet. Radisson Blu Skandinavia Hotell 4 september 2013 Välkomna till Uppstart av Radisson Blu Skandinavia Hotell 4 september 2013 Välkomna till Uppstart av VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Carina Eliason, utvecklingsledare

Läs mer

BHV-bladet. Innehåll. Minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Sommar igen. Juni 2014. igenom Det nya Barnhälsovårdsprogrammet

BHV-bladet. Innehåll. Minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Sommar igen. Juni 2014. igenom Det nya Barnhälsovårdsprogrammet BHV-bladet Juni 2014 Innehåll Sommar igen... 1 Minska risken för plötslig spädbarnsdöd. 1 Nya psykologer... 2 Semesterschema för MBHV-psykologer. 3 Barn från annan BMM än den egna vårdcentralens... 3 SBU

Läs mer

Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015

Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015 Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015 Översikt 1-3v 4v 6-8v 3-5m 6m 8m 10m 12m 18m 2,5-3 år* 4 år 5 år Hem BVC BVC BVC BVC BVC Hem BVC BVC BVC BVC BVC BVC S 2 besök L+S

Läs mer

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Enhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård, Region Skåne Fd kommissionär, Malmökommissionen Hälsans bestämningsfaktorer Efter

Läs mer

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Marie Köhler Verksamhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård Region Skåne Kommissionär i Malmökommissionen Marmotkommissionen

Läs mer

BARNHÄLSOVÅRDEN Region Skåne ÅRSRAPPORT 2014

BARNHÄLSOVÅRDEN Region Skåne ÅRSRAPPORT 2014 BARNHÄLSOVÅRDEN Region Skåne ÅRSRAPPORT 2014 Bild; Colourbox 2015-06-05 Ansvariga för rapporten Kunskapscentrum för barnhälsovård www.skane.se/kunskapscentrumbhv Ängelholmsgatan 3 A 214 22 Malmö 040-6234147

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24 KARLSKRONA SPRÅKFRISKOLA KARLSKRONA MONTESSORIFRISKOLA Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24 Innehållsförteckning ORGANISATION/STYRNING MEDICINSKA INSATSER... 4 DEN MEDICINSKA

Läs mer

Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret

Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret Allmänt Vad är vaccinationsregistret? Vaccinationsregistret är ett hälsodataregister för nationella vaccinationsprogram. Folkhälsomyndigheten är ansvarig

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen

Läs mer

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25 KARLSKRONA SPRÅKFRISKOLA KARLSKRONA MONTESSORIFRISKOLA Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ORGANISATION/STYRNING ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATSER...

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Familjehemsplacerade barns hälsa. Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25

Familjehemsplacerade barns hälsa. Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25 Familjehemsplacerade barns hälsa Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25 Alla barn har rätt till fysisk och psykisk hälsa FN:s konvention om mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter 2013-11-25

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer

Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete

Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete under graviditet och under spädbarns- och förskoleåldern vid kvinnohälsovård (KHV) och barnhälsovård (BHV) i Jönköpings län Bakgrund Alkoholkonsumtionen och

Läs mer

Kvalitetssystem för att säkra barnets rätt till en god och likvärdig hälso- och sjukvård i Jönköpings län 2014

Kvalitetssystem för att säkra barnets rätt till en god och likvärdig hälso- och sjukvård i Jönköpings län 2014 1(10) Kvalitetssystem för att säkra barnets rätt till en god och likvärdig hälso- och sjukvård i Jönköpings län 2014 att Barnrond vid sjukhus vårdcentraler och folktandvård Separat beskrivning för genomförande

Läs mer

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun SOTENÄS KOMMUN Arbetsutskottet 2007-05-10 Beslut i Utbildningsnämnden 2007-05-31 68 och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun K:\PROT\UN\2007\ och riktlinjer för skolhälsovården 070531.doc 2008-08-21

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Hälsoval Örebro län. Kravspecifikation. Mödrahälsovård. Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok. Beslutad i LS 2014-12-09. Regionkansliet, Region Örebro län

Hälsoval Örebro län. Kravspecifikation. Mödrahälsovård. Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok. Beslutad i LS 2014-12-09. Regionkansliet, Region Örebro län Regionkansliet, Region Örebro län Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok Hälsoval Örebro län Kravspecifikation Mödrahälsovård Beslutad i LS 2014-12-09 1 (8) Innehållsförteckning Definition... 3 Övergripande mål...

Läs mer

1177 Vårdguiden för barnhälsovården. Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar

1177 Vårdguiden för barnhälsovården. Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar 1177 Vårdguiden för barnhälsovården 1177 Vårdguiden för barnhälsovården Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar Välkommen till 1177 Vårdguiden! Det här dokumentet vänder

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS 2014 ÄLVKARLEBY KOMMUN

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS 2014 ÄLVKARLEBY KOMMUN 1 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS 2014 ÄLVKARLEBY KOMMUN 20150130 Gunnmari Nordström Verksamhetschef Elevhälsans medicinska enhet 1 2 Innehållsförteckning Inledning 3 Elevhälsan

Läs mer

Månadsbladet NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD. nr 4, april 2014

Månadsbladet NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD. nr 4, april 2014 Månadsbladet nr 4, april 2014 NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD Barn i Sverige har rätt till en likvärdig vård för sin fysiska, psykiska och sociala hälsa oavsett var de bor. Barnhälsovården har en särskilt

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 2, juni 2015. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 24. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 2, juni 2015. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 24. Innehåll BHV-Nytt Nr 2, juni 2015 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 24 Innehåll Ny Barnhälsovårdsöverläkare sid 2 Många fall av kikhosta under 2014 sid 3 Språktest

Läs mer

Barn som är närstående

Barn som är närstående Barn som är närstående VÄGLEDNING OCH ANSVARSNIVÅER FÖR VERKSAMHETSANPASSADE RUTINER FÖR INFORMATION, RÅD OCH STÖD Vägledning vill ge underlag och inspiration till utveckling av rutiner för det vardagliga

Läs mer

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson VARFÖR? Barnet har rätt till och mår bäst av en trygg och nära relation till båda sina föräldrar (SOU, 2005:73) Tidigt

Läs mer

Barnvaccin pneumokocker

Barnvaccin pneumokocker Barnvaccin pneumokocker Vaccinationsprogram i Sverige De barnvacciner som erbjuds till alla barn inom barnhälsovården och skolan ger skydd mot åtta sjukdomar: polio, difteri, stelkramp, kikhosta, mässling,

Läs mer

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren (c) Mats Berggren Mats Berggren Arbetat med föräldrastöd sedan 1997. Jämställdhetskonsult Startar och driver föräldragrupper i Stockholm. Arbetar med pappautbildning

Läs mer

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC Information Dokumenttyp: Användning: Författare: Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC BVC BHV-öl Thomas Arvidsson och Ann-Sofie Cavefors, Centrala Barnhälsovårdsen,

Läs mer

Nyhetsbrev. Centrala Barnhälsovården Göteborg och Södra Bohuslän April 2013. Amning EPDS

Nyhetsbrev. Centrala Barnhälsovården Göteborg och Södra Bohuslän April 2013. Amning EPDS Centrala Barnhälsovården Göteborg och Södra Bohuslän April 2013 Amning Nya dokument på CBHV:s hemsida under riktlinjer amning. Reviderade Riktlinjer angående amning för att skydda, främja och stödja amning

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Barnhälsovård Årsrapport 2012 årg 29

Barnhälsovård Årsrapport 2012 årg 29 Barnhälsovård Årsrapport 2012 årg 29 Ansvariga för rapporten Barnhälsovårdsenhet Syd Södersjukhuset 118 83 Stockholm 08 616 41 17 / 16 / 15 08 616 41 20 Margareta Blennow, barnhälsovårdsöverläkare margareta.blennow@sodersjukhuset.se

Läs mer

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar Psynk psykisk hälsa barn och unga Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar 2015-04-16 ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Psykisk hälsa hos barn och unga. Vad kommer hända framöver? Förväntningar

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Manual 18-månaders. Borås 2011-08-31. Centrala Barnhälsovården Södra Älvsborg

Manual 18-månaders. Borås 2011-08-31. Centrala Barnhälsovården Södra Älvsborg Manual 18-månaders hälsobesök på BVC Borås 2011-08-31 Daniel Wallmyr BHV-överläkare Katarina Almkivst Verksamhetsutvecklare Centrala Barnhälsovården Södra Älvsborg Manual Hälsobesök 18 månader 18-månadersbesöket

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder.

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. Föräldra KRAFT Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. P E R S O N A L F O L D E R Barn behöver föräldrar.

Läs mer

Välkomna till. Vaccinationer, Läkemedelskommitténs utbildningar Mats Erntell, smittskyddsläkare. Mars 2013

Välkomna till. Vaccinationer, Läkemedelskommitténs utbildningar Mats Erntell, smittskyddsläkare. Mars 2013 Välkomna till Vaccinationer, Läkemedelskommitténs utbildningar Mats Erntell, smittskyddsläkare Mars 2013 Aktuellt vaccinationer Läkemedelskommittén Halland, mars 2013 Vaccinationer grundvaccinationsprogram

Läs mer

Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad

Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad Anteckning Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad 1. Jämlik vård, SWOT analys Anette Persson, utvecklingsledare, Christina Djäken.

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan År 2014 2014-04-16 Lars-Göran Hildor Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST, BVC, FÖRSKOLA OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv

Läs mer

Vägledning för barnhälsovården Preliminärversion 130802

Vägledning för barnhälsovården Preliminärversion 130802 Vägledning för barnhälsovården Preliminärversion 130802 Du får gärna citera Socialstyrelsens om du uppger källan, exempelvis i utbildnings-material till självkostnadspris, men du får inte använda i kommersiella

Läs mer

AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal

AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal 1 AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal Författare: Hannula Leena, (arbetsgruppens ordförande),

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare:

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Möjliga indikatorer för Örebro län

Möjliga indikatorer för Örebro län Möjliga indikatorer för Örebro län Riket Antal invånare 9481000 Socioekonomisk situation Länet 280 230 Exempel från några kommuner Örebro 135 460 4 931 Ljusnarsberg Askersund 11 278 Barnfattigdom* Andel

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING. Enhet Version 2004-07-07

UPPDRAGSBESKRIVNING. Enhet Version 2004-07-07 Sidan 1(8) Gråmarkerat justeras i varje gemensam uppdragsbeskrivning. Lokala justeringar endast i 11. Omarkerad text skall behållas om inte särskilda skäl finns att ändra. BESKRIVNING AV VÅRD VID BARNMORSKEMOTTAGNING

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Ofullständigt vaccinerade nyanlända barn-vad är skolans resp. landstingets ansvar inom

Ofullständigt vaccinerade nyanlända barn-vad är skolans resp. landstingets ansvar inom Ofullständigt vaccinerade nyanlända barn-vad är skolans resp. landstingets ansvar inom Stockholm Landsting samt Stockholm Stad? Marie Johannesson Skolöverläkare, Stockholms Stad Ledningsdagarna 22-23 september

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,

Läs mer

Vaccinationsprogrammet

Vaccinationsprogrammet Vaccinationsprogrammet Avvikelser - ofullständigt vaccinerade Hur kan man resonera? Socialstyrelsen ansvarar * för regelverket SOSFS 2006:22 om vaccination av barn allmänna vaccinationsprogrammet Eva Netterlid,

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Samverkan mellan barnhälsovården, medicinska elevhälsan och barn - och ungdomshabiliteringen när det gäller barnoch ungdomshabiliteringens målgrupp

Samverkan mellan barnhälsovården, medicinska elevhälsan och barn - och ungdomshabiliteringen när det gäller barnoch ungdomshabiliteringens målgrupp Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Barn- och ungdomshabiliteringen 1 8 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Åsa Hedeberg, verksamhetsutvecklare BUH Lena Möller,

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER

RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER 1 (5) RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER 1 Parter och XX kommun. 2 Avtalstid Avtalet gäller fr.o.m. 2008-xx-xx tills vidare med möjlighet för part att skriftligt säga upp

Läs mer