KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND"

Transkript

1 LSN-HSF KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND Barnhälsovården Sörmland 2012

2 Kravspecifikation för barnhälsovård i Sörmland 2012 Sid 1 (11) Innehållsförteckning 1. Uppdrag... 2 Riktlinjer för barnhälsovård i Landstinget Sörmland... 2 Styrande dokument... 2 De övergripande målen anges i Barnhälsovården Sörmland (BHV-enheten) BVC-verksamhetens struktur... 3 Kompetens... 3 Tillgänglighet... 3 Samverkan... 3 BVC-sjuksköterskan... 4 BVC-läkaren... 4 Konsulter, övrig personal... 4 Lokaler BVC-verksamhetens innehåll... 5 Hembesök... 5 Föräldrastöd... 5 Individuellt stöd... 5 Föräldrastöd i grupp... 6 Hälsosamtal... 6 Vaccinationer... 6 Samverkan Basprogram för BVC Kvalitet... 8 Dokumentation... 8 Uppföljning BVC-verksamhetens mål... 8 Hälsoövervakning... 8 Hembesök... 8 Föräldragruppsverksamhet... 8 Amning... 8 Samtal om alkohol och tobak... 9 Tandhälsoövervakning... 9 Screening-undersökningar ska erbjudas alla barn i berörda åldersgrupper Vaccinationer ska erbjudas alla barn i berörda åldersgrupper... 9 Bilaga: Kompetenskrav för tjänstgöring som BVC-sjuksköterska i Sörmland... 10

3 Kravspecifikation för barnhälsovård i Sörmland 2012 Sid 2 (11) 1. Uppdrag Alla förskolebarn (0-6 år) ska ha tillgång till barnhälsovård och aktivt erbjudas barnhälsovårdens program. Barnhälsovården ska främja barnens hälsa, trygghet och utveckling genom att stödja föräldrar i ett aktivt föräldraskap upptäcka och förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos barn uppmärksamma och förebygga risker för barn i närmiljö och samhälle Riktlinjer för barnhälsovård i Landstinget Sörmland Metodbok för barnhälsovården i Sörmland Nationella Rikshandboken Handbok för föräldragruppverksamhet inom mödra- och barnhälsovård i Sörmland Nationell målbeskrivning för läkartjänstgöring på BVC Nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänstgöring inom barnhälsovården Styrande dokument Kravspecifikation för barnhälsovård i Sörmland Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, SFS 1982:763) Informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:14) Kvalitetssäkring av barnhälsovården Att skydda skyddsnätet (SoS 1994:19) Vaccination av barn (SOSFS 2006:22) och ändring i föreskrifterna (SOSFS 2008:7) Läkemedelshantering i hälso- och sjukvården (SOSFS 2000:1, 2006:24) Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos (SoS 2012) Riksdagens beslut om föräldrautbildning (SOU 1978:5, prop. 1978/9:168) Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd En vinst för alla (S a) Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011, (SoS) Ledningssystem för kvalitets- och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:12) Hälsoundersökning av utländska adoptivbarn (SOSFS 1989:20) Socialstyrelsens övriga föreskrifter och allmänna råd relevanta för barnhälsovården Konventionen om barnets rättigheter, FN 1989, vars grundprinciper är: Artikel 3 Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet vid alla åtgärder Artikel 6 Varje barn har rätt till liv och utveckling Artikel 2 Alla barn har lika värde och samma rättigheter Artikel 12 Barnet har rätt att uttrycka sin åsikt i varje fråga som berör det och barnet ska ges möjlighet att höras antingen direkt eller genom en företrädare De övergripande målen anges i Hälsa 21 Hälsa för alla på 2000-talet, WHOs Policy för Europa, 1998 Mål för folkhälsan Prop. 2002/03:35 (Riksdagsbeslut 2003) En förnyad folkhälsopolitik Prop. 2007/08:110 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Sörmland, 2003 Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Lt Sörmland 2006 Från ord till handling (LS-LED08-352), Landstinget Sörmland 2007 Riktlinjer Befolkningsmålet (LS-LED08-551), Landstinget Sörmland 2009

4 Kravspecifikation för barnhälsovård i Sörmland 2012 Sid 3 (11) 2. Barnhälsovården Sörmland (BHV-enheten) Som stöd för BVC-verksamheten finns Barnhälsovården Sörmland. Enheten har en landstingsövergripande funktion och utgör ett expertteam med barnhälsovårdsöverläkare, verksamhetssamordnare, mödra-barnhälsovårdspsykologer och administrativ personal. Barnhälsovården Sörmlands uppdrag är att: bevaka barns hälsa ur ett folkhälsoperspektiv och verka för minskad ohälsa bland barn verka för jämlik vård och omvårdnad inom barnhälsovården i länet vara konsult- och remissinstans i frågor som rör barns utveckling och hälsa erbjuda insatser riktade direkt till barn och deras föräldrar genom bedömning, rådgivning och stöd i föräldraskapet ge introduktion och fortbildning till BVC-personal bidra med kunskap i det ordinarie BVC- och MHV-arbetet genom handledning utveckla metoder för barnhälsovårdsarbetet uppdatera det landstingsövergripande basprogrammet för barnhälsovården samverka med andra vårdgivare, verksamheter och myndigheter följa upp barnhälsovårdens kvalitetsutveckling genom statistikbearbetning och årsrapport i landstinget och nationellt följa nationell och internationell forskning och utveckling om barns hälsa 3. BVC-verksamhetens struktur Besöken på barnavårdscentralen (BVC) är frivilliga och avgiftsfria och föräldrarna har möjlighet att fritt välja barnavårdscentral inom Landstinget Sörmland. Kompetens Introduktion av nya läkare och sjuksköterskor vid BVC ska ske i samarbete med Barnhälsovården Sörmland. För att garantera verksamhetens kvalitet krävs att sjuksköterskor och läkare inom barnhälsovården deltar i regelbunden fortbildning minst 4-5 halvdagar alternativt 2-3 heldagar per år. Särskild tid ska avsättas för årliga BHV-träffar och sjukskötersketräffar. Tillgänglighet Hög tillgänglighet ska eftersträvas, vilket innebär att BVC-sjuksköterska kan nås per telefon varje arbetsdag. BVC-sjuksköterskan bör ha såväl öppna mottagningstider som tidsbeställda besök och hembesök. Under mottagningstid ska BVC-sjuksköterskan arbeta med enbart barnhälsovård. BVCs arbete ska organiseras så att största möjliga kontinuitet erhålls i kontakterna mellan barnfamilj och BVC-personal. Varje familj ska ha en barnansvarig sjuksköterska. Samverkan Varje BVC har samhällsansvar för förskolebarnen i ett geografiskt specificerat område, s.k. områdesansvar, med resurser dimensionerade utifrån vårdtyngd och områdesbeskrivning. Detta ger förutsättningar för nära samverkan med MHV, kommunens socialtjänst, barnomsorg, skola och andra lokala barnverksamheter. Utveckling av familjecentraler stödjer också detta arbete.

5 Kravspecifikation för barnhälsovård i Sörmland 2012 Sid 4 (11) BVC-sjuksköterskan BVC-sjuksköterskan är nyckelperson i verksamheten och ska vara specialistutbildad barnsjuksköterska och/eller distriktssköterska samt för övrigt följa PM för kompetenskrav enligt bilaga 1. För att upprätthålla kompetens och erfarenhet i arbetet med barn, särskilt med nyfödda och nyblivna föräldrar, ska varje enskild BVC-sjuksköterska arbeta huvudsakligen med barnhälsovård. Om barnantalet inte räcker för rent BVC-uppdrag, ska BVC-sjuksköterskan arbeta med barnhälsovård minst 50 % av heltid och ha ansvar för minst 25 nyfödda per år. I sådana fall är det en fördel om resterande tjänsteutrymme läggs på annat hälsofrämjande uppdrag för att utnyttja och stärka kompetensen. I ett normalområde ska BVC-sjuksköterskan ha ansvar för maximalt nyfödda barn per år och heltidstjänst. I ett område med ökad vårdtyngd ska barnantalet reduceras. Vårdtyngden påverkas dels av andelen förstfödda, vilket medför behov av mer stöd och fler kontakter, dels av andelen familjer med utländsk härkomst. Även socioekonomiska faktorer såsom många rökande mödrar och ensamstående föräldrar, låg utbildningsnivå och hög arbetslöshet inom området bidrar till ökad vårdtyngd. Sjuksköterskan ska ha tid avsatt för samråd med BVCs läkare och handledningsträffar med BHV-psykolog samt samverkan med bl.a. MHV, socialtjänst och barnomsorg. BVCsjuksköterskan ska delta i den fortbildning och de möten, som arrangeras av BHV-enheten. Alla BVC ska ha en av vårdcentralen utsedd kontaktsjuksköterska. BVC-läkaren BVC-läkaren ska vara specialist i barn- och ungdomsmedicin eller i allmänmedicin. Läkare under specialistutbildning (ST-läkare) kan efter tjänstgöring på barnklinik ha BVC under handledning. För att upprätthålla kompetens och erfarenhet ska varje BVC-läkare se och ha ansvar för minst 25 nyfödda per år. På en BVC med normal vårdtyngd är behovet av särskilt avsatt läkartid 4½ timmar per vecka för nyfödda per år. För mottagningsverksamhet behövs cirka 3½ timmar per vecka, då läkaren arbetar enbart med barnhälsovård. Övrig läkartid ska avsättas för samråd med BVC-sjuksköterskan, BHV-psykolog och andra BVCkonsulter, samverkan med socialtjänst och barnomsorg samt för fortbildning och BHVträffar. BVC-läkaren ska delta i den fortbildning som arrangeras av BHV-enheten. Konsulter, övrig personal Varje BVC ska ha tillgång till: BHV-psykolog, som ska vara legitimerad psykolog eller PTP-psykolog under handledning barnmedicinsk konsult (specialistläkare i barn- och ungdomsmedicin) kontaktperson från folktandvården Varje BVC bör ha tillgång till: dietist, logoped, ortoptist och audionom

6 Kravspecifikation för barnhälsovård i Sörmland 2012 Sid 5 (11) Lokaler BVC-mottagningar och gruppverksamhet ska vara förlagda till lokaler anpassade för barnhälsovård och skild från sjukvårdande verksamhet. Lokalerna ska uppfylla samma säkerhetskrav som beskrivs i Barnmiljörådets och Konsumentverkets särtryck Barnets rätt till en säker miljö, Lagar och regler 1995 samt landstingets Riktlinjer för väntrum (LS 19/08). För föräldragruppsverksamhet ska lokalerna utformas enligt framtaget rumsfunktionsprogram i Handbok för föräldragruppsverksamhet inom mödra- och barnhälsovård. Lokalerna ska lätt kunna nås även med barnvagn. Alla rum som barn kommer till ska vara barnsäkra och barnanpassade. Eget väntrum bör finnas med tillräckliga ytor för lekande barn och deras föräldrar. Det bör finnas barnmöbler, förvaringshyllor och leksaker som är lätta att rengöra. Avgränsade utrymmen för blöjbyte respektive amning ska finnas. Undersökningsrum ska finnas med tillräcklig yta för uppföljning av den motoriska utvecklingen. Ändamålsenlig utrustning krävs såsom undersökningsbord, mätsticka, barnvåg samt testmateriel. 4. BVC-verksamhetens innehåll Barnhälsovård ska aktivt erbjudas alla nyblivna föräldrar och deras barn boende inom vårdcentralens geografiska ansvarsområde eller listade på vårdcentralen. BVCsjuksköterskan ska kontakta familjen snarast, dock inom en vecka efter överlämnandet från förlossning/bb eller hemkomst från barnklinik. Alla förskolebarn (0-6 år) ska erbjudas ett generellt basprogram på BVC (se sid.7). Barnhälsovård på BVC ska erbjudas på ett sådant sätt att alla föräldrar väljer att använda sig av den. Hembesök Hembesök är en prioriterad arbetsmetod, som stärker förutsättningarna för ökat förtroende och god kvalitet i den fortsatta kontakten mellan BVC-sjuksköterskan och familjen. Alla nyblivna föräldrar ska erbjudas ett hembesök inom en vecka efter hemkomsten från BB/neonatalavdelning. Även föräldrar till adoptivbarn och nyinflyttade barn ska erbjudas hembesök. Vid 8 månaders ålder bör hembesök erbjudas till förstagångsföräldrarna för samtal om bl.a. skadeprevention. Hembesök kan också vara lämpliga vid stödjande samtalskontakter, vid behov tillsammans med BHV-psykolog eller socialsekreterare samt vid sjukdom hos barnet. Föräldrastöd Föräldrastöd utgör en central uppgift i barnhälsovårdens arbete. Det tidiga samspelet och föräldraskapet ska uppmärksammas och stödjas. I behov av särskilt stöd Det generella programmet ska kompletteras med individuellt stöd till barn och familjer med behov av särskilt stöd.

7 Kravspecifikation för barnhälsovård i Sörmland 2012 Sid 6 (11) EPDS-screening (Edinburgh Postnatal Depression Scale) på BVC ska erbjudas alla svensktalande mödrar och motsvarande bedömning av icke svensktalande mödrar ska göras då barnet är 6-8 veckor. Samtal enligt EPDS-metoden ska erbjudas och särskilt stöd ska ges till föräldrar som utvecklat nedstämdhet eller depression. Föräldrastöd i grupp Alla nyblivna mammor och pappor ska aktivt erbjudas att delta i föräldragruppsverksamhet. Föräldrar som tidigare har barn och vill delta bör således också få vara med i föräldragruppen. Föräldragrupper startas av barnmorskan under graviditeten och fortsätter under barnets första levnadsår. Efter barnets födelse är BVC-sjuksköterskan gruppledare. Föräldragruppsverksamheten ska följa de anvisningar som finns i Handbok för föräldragruppsverksamhet inom mödra- och barnhälsovård. Hälsosamtal Inom barnhälsovården bedrivs ett aktivt folkhälsoarbete. Olika samtalsmetoder kan användas i syfte att stödja och stärka alla föräldrar på ett sätt som främjar både barnens och föräldrarnas hälsa. Samtalet ska utgå från den enskilda förälderns kunskap och behov. Samtalen inriktas dels på barns behov och utveckling, dels på friskfaktorer såsom amning, goda kost- och rörelsevanor samt riskfaktorer såsom tobak, alkohol, olycksfall och karies. Kunskap om egenvård av barn ska ingå. Vaccinationer Vaccinationer ska erbjudas och utföras enligt Socialstyrelsens föreskrifter om vaccination av barn och Metodboken för barnhälsovården i Sörmland. Samverkan BVC-sjuksköterskan ska vara väl förtrogen och samverka med förskolorna i området genom regelbunden kontakt minst 1-2 gånger årligen. Vid behov deltar även BVC-läkaren. Samverkan ska även ske med andra aktörer såsom mödrahälsovård/bb, hälso- och sjukvård, folktandvård, socialtjänst, barnomsorg och skola m.fl. för att få en god helhetssyn och kvalitet i stödet till barnfamiljerna. Familjecentraler är en samverkansmodell som ska innehålla mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst med inriktning mot förebyggande arbete.

8 Kravspecifikation för barnhälsovård i Sörmland 2012 Sid 7 (11) 5. Basprogram för BVC Barnhälsovårdens mål är att främja barnens hälsa, trygghet och utveckling. Detta övergripande mål kan uppnås genom att stödja föräldrar i ett aktivt föräldraskap, upptäcka och förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos barn samt uppmärksamma och förebygga risker för barn i närmiljö och samhälle. Barnets ålder Personal Innehåll (t. ex.) Screening/Vaccination 0-10 dagar efter hemkomsten Sjuksköterska Hembesök Föräldrarnas frågor. Barnets hälsa, samspel, graviditet, förlossning. Information om BVC. Amning-uppfödning, D-vitamin. Skötsel, utrustning, tobak, alkohol, barnsäkerhet. Information om EPDS 1-5 veckor Sjuksköterska 1 gång per vecka 1-3 månader Sjuksköterska varannan vecka Läkare (4-6 v) Föräldragrupp 4-6 månader Sjuksköterska 1 gång per månad Läkare (6 mån) Föräldragrupp 7-9 månader Sjuksköterska 1-2 ggr Hembesök månader Sjuksköterska (10 mån) Läkare (12 mån) Tandhälsovård Föräldragrupp 18 månader Sjuksköterska Läkare Tandhälsovård Föräldrarnas frågor. Tillväxt, amning-uppfödning, utveckling, samspel, barnsäkerhet. Föräldrarnas frågor. Tillväxt, amning-uppfödning, utveckling, somatisk undersökning, samspel, stimulans, barnsäkerhet, föräldraledighet. Föräldrarnas frågor. Tillväxt, amning-uppfödning, utveckling, somatisk undersökning, tänder, samspel, stimulans, tala-sjunga, barnsäkerhet. Föräldrarnas frågor. Tillväxt, kost och matvanor, utveckling, somatisk undersökning, tänder, samspel, stimulans, barnsäkerhet, tobak, alkohol. Föräldrarnas frågor. Tillväxt, kost och matvanor, utveckling, somatisk undersökning, tänder, samspel, stimulans, barnsäkerhet, barnomsorg. Föräldrarnas frågor. Tillväxt, kost och matvanor, utveckling, somatisk undersökning, tänder, språk, samspel, stimulans, barnsäkerhet, skärmtid. Vid 6-8 veckor: EPDS Vid 3 månader: Difteri-Stelkramp-Kikhosta- Polio-Hib-HepatitB I, Pneumokock I Vid 5 månader: Difteri-Stelkramp-Kikhosta- Polio-Hib-HepatitB II, Pneumokock II Vid 6 månader: BCG vid ökad risk för tuberkulos Vid 8-9 månader: Boel eller motsvarande Vid 12 månader: Difteri-Stelkramp-Kikhosta- Polio-Hib-HepatitB III, Pneumokock III Mässling-Påssjuka-Röda hund 2½ år Sjuksköterska Föräldrarnas frågor. Tillväxt, kost och matvanor, utveckling, kommunikation, samspel, lek och rörelse, barnsäkerhet. 4 år Sjuksköterska Föräldrarnas frågor. Tillväxt, kost och matvanor, utveckling, kommunikation, samspel, tobak, lek och rörelse, barnsäkerhet. Språkscreening Synundersökning Hörselundersökning Språkbedömning 5-6 år Sjuksköterska Föräldrarnas frågor. Tillväxt, utveckling, lek och rörelse. Epikris. Difteri-Stelkramp-Kikhosta- Polio IV Hälsoövervakning och vaccinationer ska ske enligt Hälso- och sjukvårdslagen och Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter samt enligt Kravspecifikation för barnhälsovård i Landstinget Sörmland.

9 Kravspecifikation för barnhälsovård i Sörmland 2012 Sid 8 (11) 6. Kvalitet Dokumentation Dokumentation ska ske i barnhälsovårdsjournal enligt patientdatalagen. Hög kvalitet ska eftersträvas i journalföringen och varje anteckning ska signeras av ansvarig läkare, sjuksköterska eller annan som gör journalanteckning. Uppföljning Kvalitetsuppföljning ska ske genom årlig rapport enligt anvisningar från BHV-enheten, som sammanställer, utvärderar och återkopplar. BHV-enheten upprättar årligen en områdesbeskrivning som underlag för anpassning av respektive BVCs resursbehov. Föräldrars inställning och tillfredsställelse med den barnhälsovård som erbjuds ska inhämtas, sammanställas och återkopplas till verksamheten regelbundet. Kravspecifikation för barnhälsovård i Landstinget Sörmland ska följas. De kvalitetskriterier som är angivna är nationellt framtagna av Socialstyrelsen (SoS 1994:19). Målet är att minst uppnå dessa kriterier. 7. BVC-verksamhetens mål Hälsoövervakning BVC ska under verksamhetsåret ha kontakt med minst 99 % av barnen 0-1 år (barnets två första levnadsår) minst 98 % av barnen 2-6 år (eller till dess barnet börjar förskoleklass) Hembesök Alla föräldrar (förstabarns- och flerbarnsföräldrar) ska erbjudas ett första hembesök. BVC-sjuksköterskan ska göra ett första hembesök hos minst 95 % av förstabarnsföräldrarna och minst 80 % av flerbarnsföräldrarna. Föräldragruppsverksamhet Alla föräldrar ska erbjudas att delta i föräldragrupp. Minst 70 % av förstabarnens föräldrar ska delta vid minst tre grupptillfällen under barnets första år. Minst 40 % av övriga barns föräldrar ska delta vid minst tre grupptillfällen under barnets första år. Amning Amning registreras då barnet är 1 vecka samt 2 månader, 4 månader, 6 månader, 9 månader och 12 månader gammalt. Målet är att amning av barn i Sörmland ska ligga över riksgenomsnittet.

10 Kravspecifikation för barnhälsovård i Sörmland 2012 Sid 9 (11) Samtal om alkohol och tobak Alla föräldrar ska erbjudas samtal om alkoholens och tobakens skadeverkningar. Registrering av tobaksvanor i barnets hemmiljö (passiv rökning) ska finnas i alla BVCjournaler. Registreringen ska ske vid 0-4 veckors ålder, vid 8-10 månader och vid 4 års ålder. Målet är att alla barn ska få växa upp i en rökfri miljö. Tandhälsoövervakning Alla barns föräldrar ska ges möjlighet till tandhälsovårdsrådgivning för sina barn på BVC eller folktandvården. Målet är att minst 95 % av föräldrarna ska få denna rådgivning. Screening-undersökningar ska erbjudas alla barn i berörda åldersgrupper. EPDS-screening ska utföras på 80 % av mödrarna inom 2 månader från barnets födelse BOEL-undersökning eller motsvarande bedömning ska utföras på 98 % av barnen före 10 månaders ålder Språkscreening ska utföras på 98 % av barnen före 3 års ålder Synprövning ska utföras på 98 % av barnen före 5 års ålder Hörselprövning ska utföras på 98 % av barnen före 5 års ålder 5-6-årsbesök ska genomföras på 98 % av barnen före överföring till skolhälsovården Vaccinationer ska erbjudas alla barn i berörda åldersgrupper 99 % av barnen ska få vaccin mot polio 99 % av barnen ska få vaccin mot difteri 99 % av barnen ska få vaccin mot tetanus 99 % av barnen ska få vaccin mot pertussis 99 % av barnen ska få vaccin mot haemophilus influenzae typ b (Hib) 99 % av barnen ska få vaccin mot hepatit-b 99 % av barnen ska få vaccin mot pneumokocker 96 % av barnen ska få vaccin mot mässling-påssjuka-röda hund 96 % av barnen med ökad risk för tuberkulos ska få vaccin mot tuberkulos (BCG) Karin Segnestam Agneta Ehrlemark Barnhälsovårdsöverläkare Verksamhetssamordnare Tfn Tfn Barnhälsovården Sörmland

11 Kravspecifikation för barnhälsovård i Sörmland 2012 Sid 10 (11) Division Närvård PM Bilaga 1 sid 1 (2) Barnhälsovården Sörmland Segnestam / Ehrlemark Kompetenskrav för tjänstgöring som BVC-sjuksköterska i Sörmland 1. Baskompetens Specialistutbildad barnsjuksköterska eller distriktssköterska samt i övrigt enligt: Riktlinjer för Barnhälsovården i landstinget Sörmland - Kravspecifikation för verksamheten (Bilaga 1) Nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänst inom barnhälsovården (Bilaga 2) 2. Introduktion / kurser Meddelas av: Introduktionsutbildning BOEL EPDS Motiverande Samtal Spädbarnsmassage Gruppledarskap BHV-samordnare BHV-samordnare BHV-psykolog BHV-samordnare + BHV-psykolog Extern utbildare BHV-psykolog 3. Auskultation Erfaren BVC-sjuksköterska BB - Hemvård amningsrådgivning BB - Förlossning Neonatalavd. / Tidig hemgång Hörcentral barnaudionom Ögonmottagning ortoptist Barnmottagning 5 arbetsdagar + 5 dagar arbete under handledning 1 dag inkl. läkarbesök, hembesök, ½ + ½ dag ½ + ½ dag ½ dag ½ dag ½ dag 4. Fortlöpande deltagande i Konsultation med BHV-psykolog Barnhälsovårdens utbildningar och möten Ansvarig för genomförandet och checklistan (Bilaga 3) är respektive primärvårds- /vårdcentralschef i samverkan med Barnhälsovården Sörmland.

12 Kravspecifikation för barnhälsovård i Sörmland 2012 Sid 11 (11) Division Närvård PM Bilaga 1 sid 2 (2) Barnhälsovården Sörmland Segnestam / Ehrlemark Introduktion för nyanställda sjuksköterskor inom barnhälsovård BVC-sjuksköterskans namn Vårdcentral Checklista för nyanställd sjuksköterska inom barnhälsovården: Tagit del av: Datum Sign Riktlinjer för Barnhälsovården Sörmland Nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänst inom BHV Introduktionsutbildning BOEL-examination Motiverande samtal Spädbarnsmassage EPDS Gruppledarskap Auskultation hos: - Erfaren BVC-sjuksköterska - BB Hemvård - BB Förlossning - Neonatalavd / Tidig hemgång - Hörcentral - barnaudionom - Ögonmottagningen - Barnmottagning

RIKTLINJER FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Kravspecifikation för verksamheten

RIKTLINJER FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Kravspecifikation för verksamheten HN-HOS10-304 RIKTLINJER FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Kravspecifikation för verksamheten Barnhälsovården Sörmland 2011 Kravspecifikation för barnhälsovården i Sörmland 2011 Sid 1 (11) Innehållsförteckning

Läs mer

RIKTLINJER FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND. Kravspecifikation för verksamheten

RIKTLINJER FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND. Kravspecifikation för verksamheten RIKTLINJER FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Kravspecifikation för verksamheten Barnhälsovården Sörmland 2009 Kravspecifikation för barnhälsovården i Sörmland 2009 Sid 1 (7) 1. Uppdrag Barnhälsovården

Läs mer

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt

Läs mer

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna.

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna. VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna. Innehållsförteckning 1. Målsättning...2 2. Barnavårdscentral (BVC)...2

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut. Förslag till reviderade Riktlinjer för Barnhälsovården fastställs.

Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut. Förslag till reviderade Riktlinjer för Barnhälsovården fastställs. Hälso- och sjukvårdsnämnden PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2006-02-16 HN-HOS06-041 9 Riktlinjer för Barnhälsovården i Sörmland Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut Förslag till reviderade Riktlinjer för Barnhälsovården

Läs mer

Riktlinjer för. Barnhälsovården

Riktlinjer för. Barnhälsovården Riktlinjer för barnhälsovården Riktlinjer för Barnhälsovården Riktlinjer för barnhälsovården i Landstinget Gävleborg Riktlinjerna har utarbetats av barnhälsovårdsenheten i landstinget Gävleborg i samverkan

Läs mer

Barnhälsovården. Hälsa Sjukvård Tandvård. Barnhälsovården i Landstinget Halland. Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring

Barnhälsovården. Hälsa Sjukvård Tandvård. Barnhälsovården i Landstinget Halland. Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring Hälsa Sjukvård Tandvård Barnhälsovården Barnhälsovården i Landstinget Halland Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring Förord Det handlar om att främja barns hälsa, trygghet och utveckling

Läs mer

Styrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län. Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län

Styrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län. Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län 1 Styrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län 2013 03 25 2 Innehållsförteckning 1. Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring...

Läs mer

NATIONELL MÅLBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKETJÄNSTGÖRING INOM BARNHÄLSOVÅRDEN

NATIONELL MÅLBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKETJÄNSTGÖRING INOM BARNHÄLSOVÅRDEN NATIONELL MÅLBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKETJÄNSTGÖRING INOM BARNHÄLSOVÅRDEN 2007 Nationella nätverket för Vårdutvecklare /Barnhälsovårdssamordnare Förord När barnsjuksköterskor och distriktssköterskor

Läs mer

Översikt basprogrammet [Gamla basprogrammet]

Översikt basprogrammet [Gamla basprogrammet] Översikt basprogrammet [Gamla basprogrammet] I följande avsnitt finns en beskrivning av verksamhetens innehåll och detaljerade anvisningar om vad man kan och bör göra vid de olika besöken på BVC. De ska

Läs mer

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016 1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016 2 (5) 5.5 Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett nationellt fastställt barnhälsovårdsprogram med såväl

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND

KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND Barnhälsovården Sörmland 2016 Kravspecifikation för barnhälsovård i Sörmland 2016 Sid 1 (18) Innehållsförteckning 1. Grunden för barnhälsovård...

Läs mer

Kravspecifikation för barnhälsovården, Landstinget i Värmland

Kravspecifikation för barnhälsovården, Landstinget i Värmland 1(19) KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD, LANDSTINGET I VÄRMLAND Godkänd av: BVC-sjuksköterskor BVC-läkare Utgåva: 2 Utarbetad av: Anders Berner, BÖL Cristina Gillå, samord ssk Revisionsansvarig: Barnhälsovårdsöverläkare

Läs mer

11.3 Checklista - Egengranskning Barnhälsovården

11.3 Checklista - Egengranskning Barnhälsovården 11.3 Checklista - Egengranskning Barnhälsovården PUNK-handboken NATIONELL NIVÅ Lagar, föreskrifter, allmänna råd och dokument. 1. Hälsoundersökningar inom Barnhälsovården, SOSFS, 1991:8 2. Föräldrabalk,

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

Insatser från Barnhälsovården

Insatser från Barnhälsovården Insatser från Barnhälsovården - vid tidig upptäckt av psykisk ohälsa hos barn (och deras föräldrar). Victoria Laag Leg. psykolog Samordnare/verksamhetsutvecklare Barnhälsovårdens centrala utvecklingsteam

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) 1(8) Gråmarkerat justeras i varje uppdragsbeskrivning, enl proj Avtalsstruktur. HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) 1 Mål och inriktning Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv skall genomsyra

Läs mer

Dags att välja Barnavårdscentral

Dags att välja Barnavårdscentral Dags att välja Barnavårdscentral Grattis till ditt föräldraskap! Nu har du möjlighet att välja Barnavårdscentral I denna broschyr kan du läsa hur vi kan hjälpa dig och hur du ska göra för att lista ditt

Läs mer

Till innehållsförteckningen. Statistik med vårdtyngdsmätning. Barnavårdscentralerna Örebro läns landsting

Till innehållsförteckningen. Statistik med vårdtyngdsmätning. Barnavårdscentralerna Örebro läns landsting Till innehållsförteckningen Statistik 2 med vårdtyngdsmätning Barnavårdscentralerna s landsting Innehållsförteckning BVC-statistik med vårdtyngdsmätning ÖLL 2...sid 3 Basprogram BHV - översikt... 4 Inskrivna

Läs mer

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24 KARLSKRONA SPRÅKFRISKOLA KARLSKRONA MONTESSORIFRISKOLA Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24 Innehållsförteckning ORGANISATION/STYRNING MEDICINSKA INSATSER... 4 DEN MEDICINSKA

Läs mer

Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun

Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun Bakgrund Skolhälsovårdens mål är enligt Skollagen att: Främja och bevara elevernas fysiska och psykiska hälsa samt att verka för sunda levnadsvanor. Skolhälsovården

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL Ht 2014-2015 Elevhälsan I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsan som då avser skolsköterskornas och skolläkarnas verksamhet. Mål Målsättningen för

Läs mer

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25 KARLSKRONA SPRÅKFRISKOLA KARLSKRONA MONTESSORIFRISKOLA Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ORGANISATION/STYRNING ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATSER...

Läs mer

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 GUNNEL HOLMQVIST, SAMORDNANDE BVC-SJUKSKÖTERSKA ANNA LUNDMARK, BARNHÄLSOVÅRDSÖVERLÄKARE FÖRÄLDRA- och BARNHÄLSAN Kompetenscentrum

Läs mer

5.4 Regelbok Mödrahälsovård 2015

5.4 Regelbok Mödrahälsovård 2015 1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård 2015 2 (5) 5.4 Regelbok för Mödrahälsovården 5.4.1 Bakgrund Barnmorskemottagningen inom primärvården ska erbjuda hälsovård under graviditet, inklusive föräldrastöd och

Läs mer

Nationell målbeskrivning för psykologer för mödrahälsovård och barnhälsovård. Antagen , uppdaterad

Nationell målbeskrivning för psykologer för mödrahälsovård och barnhälsovård. Antagen , uppdaterad Nationell målbeskrivning för psykologer för mödrahälsovård och barnhälsovård Antagen 2007-09-21, uppdaterad 2016-01-22 Värdegrund Alla barn har rätt till goda och trygga uppväxtvillkor. Verksamhetsmål

Läs mer

Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård

Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård BESKRIVNING AV ARBETSUPPGIFTER I NATIONELLA MÅLBESKRIVNINGEN Publicerad 2015, uppdaterad 2016 Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård Konsultation till personal angående

Läs mer

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun SOTENÄS KOMMUN Arbetsutskottet 2007-05-10 Beslut i Utbildningsnämnden 2007-05-31 68 och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun K:\PROT\UN\2007\ och riktlinjer för skolhälsovården 070531.doc 2008-08-21

Läs mer

Barnhälsovårdsenheten i Västerbotten. Barnhälsovård i Västerbottens län Årsrapport 2013

Barnhälsovårdsenheten i Västerbotten. Barnhälsovård i Västerbottens län Årsrapport 2013 Barnhälsovårdsenheten i Västerbotten Barnhälsovård i Västerbottens län Årsrapport Förord Först och främst vill vi säga tack till alla BVC-sköterskor för ert mycket värdefulla arbete på BVC med att främja

Läs mer

Familjecentraler. -det är grejor det

Familjecentraler. -det är grejor det Familjecentraler -det är grejor det Sara Lindeberg, specialistläkare, Enheten för folkhälsa och social hållbarhet, Region Skåne Lars Olsson, leg. Psykolog, Kunskapscentrum för Barnhälsovård, Region Skåne

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning Sesam Familjecentral 2014

Verksamhetsbeskrivning Sesam Familjecentral 2014 Verksamhetsbeskrivning Sesam Familjecentral 2014 1 Innehållsförteckning Varför Familjecentral? 3 Målet med samverkan och arbetet på SESAM 3 Bild av Samverkan 4 Förutsättningar på Sesam 5 Medarbetare 5

Läs mer

Barnhälsovården i Västernorrland 2014 Verksamhetsredovisning

Barnhälsovården i Västernorrland 2014 Verksamhetsredovisning Barnhälsovården i Västernorrland 201 Verksamhetsredovisning Innehållsförteckning sid Sammanfattning 2 Utmaningar 201 2 FBHV organisation 3 Kravspecifikation Resultatredovisning 201 Inskrivna barn 31 dec

Läs mer

1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård

1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård 1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård 1 2 (5) Regelbok för Mödrahälsovården 5.4.1 Bakgrund Barnmorskemottagningen inom primärvården ska erbjuda hälsovård under graviditet, inklusive föräldrastöd och livsstilssamtal,

Läs mer

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun 2016-2017 Ett basprogram säkerställer likvärdig Elevhälsa medicinsk inriktning - för alla elever i Tierps kommun och programmet följer Socialstyrelsens

Läs mer

Barnhälsovårdsrapport för år 2010 Södra Älvsborg

Barnhälsovårdsrapport för år 2010 Södra Älvsborg Barnhälsovårdsrapport för år 2010 Södra Älvsborg Centrala Barnhälsovården Daniel Wallmyr, BHV-överläkare Katarina Almkvist, verksamhetsutvecklare Julia Backlund, dietist Gun-Britt Szymanski, teamassistent

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Psykologer för Mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version Augusti 2011 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Dir. 2008:67

Kommittédirektiv. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Dir. 2008:67 Kommittédirektiv Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap Dir. 2008:67 Beslut vid regeringssammanträde den 22 maj 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild

Läs mer

Hälsoval Örebro län. Kravspecifikation. Mödrahälsovård. Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok. Beslutad i LS 2014-12-09. Regionkansliet, Region Örebro län

Hälsoval Örebro län. Kravspecifikation. Mödrahälsovård. Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok. Beslutad i LS 2014-12-09. Regionkansliet, Region Örebro län Regionkansliet, Region Örebro län Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok Hälsoval Örebro län Kravspecifikation Mödrahälsovård Beslutad i LS 2014-12-09 1 (8) Innehållsförteckning Definition... 3 Övergripande mål...

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer xxxxxxxhslf Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Folkhälsomyndighetens

Läs mer

Användaranvisning för barnhälsovårdens kvalitetsdata. Anvisningar för dokumentation av kvalitetsdata i Cosmic

Användaranvisning för barnhälsovårdens kvalitetsdata. Anvisningar för dokumentation av kvalitetsdata i Cosmic Användaranvisning för barnhälsovårdens kvalitetsdata Allmänt De kvalitetsdata för barnhälsovård som samlas in med hjälp av journalsystemet Cosmic används på flera sätt. Dels används sammanställningar av

Läs mer

BARNHÄLSOVÅRDEN 2007

BARNHÄLSOVÅRDEN 2007 BARNHÄLSOVÅRDEN 2007 Sammanfattning Under 2007 har det alkoholförebyggande arbetet inom barnhälsovården diskuterats under en heldagsutbildning i Riskbruksprojektet (ett statligt projekt rörande riskbruk

Läs mer

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård 1(5) Utlåtande från expertgruppen för vaccinationer Barnvaccinationer Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård Information om det allmänna vaccinationsprogrammet Det svenska barnvaccinationsprogrammet

Läs mer

Verksamhetsplan för skolhälsovården 2013-2014 2013-01-14

Verksamhetsplan för skolhälsovården 2013-2014 2013-01-14 KARLSKRONA SPRÅKFRISKOLA KARLSKRONA MONTESSORIFRISKOLA Verksamhetsplan för skolhälsovården 2013-2014 2013-01-14 ORGANISATION/STYRNING... 4 SKOLHÄLSOVÅRDENS UPPDRAG... 4 MÅLGRUPP... 4 VERKSAMHET... 5 Hälsobefrämjande

Läs mer

Rutiner vid begäran om registerutdrag

Rutiner vid begäran om registerutdrag Rutiner vid begäran om registerutdrag Följande rutiner gäller i det fall ett barns vårdnadshavare begär information om de uppgifter som finns lagrade på barnet i Basta. 1. Vårdnadshavaren informeras av

Läs mer

Barnhälsovårdsprogram i samverkan med socialtjänst för barn i riskmiljöer

Barnhälsovårdsprogram i samverkan med socialtjänst för barn i riskmiljöer Barnhälsovårdsprogram i samverkan med socialtjänst för barn i riskmiljöer Åsa Heimer, projektledare, vårdutvecklare BHV-Nord, Stockholm Socialchefen på Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning bjöd in till möte

Läs mer

6 Revidering policy för familjecentral - Yttrande. Arbetsutskottets förslag till beslut

6 Revidering policy för familjecentral - Yttrande. Arbetsutskottets förslag till beslut Länssjukvårdsnämnden FÖRSLAG D A T U M D I A R I E N R 2012-02-29 LSN-HSF11-278 6 Revidering policy för familjecentral - Yttrande Arbetsutskottets förslag till beslut Länssjukvårdsnämnden föreslår landstingsstyrelsen

Läs mer

Innehållsförteckning sid. 1. Sammanfattning sid. 2. Barnhälsovård sid. 8. Barnhälsovårdsrapport. sid. 10. Insamling av hälsodata sid.

Innehållsförteckning sid. 1. Sammanfattning sid. 2. Barnhälsovård sid. 8. Barnhälsovårdsrapport. sid. 10. Insamling av hälsodata sid. 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning sid. 1 Sammanfattning sid. 2 Barnhälsovård sid. 8 Barnhälsovårdsrapport. sid. 10 Insamling av hälsodata sid. 13 Verksamhetsuppföljning sid. 14 Arbetstid sid.

Läs mer

Barnhälsovården Årsrapport 2013 med Barnhälsoindex

Barnhälsovården Årsrapport 2013 med Barnhälsoindex Barnhälsovården Årsrapport 2013 med Barnhälsoindex Leif Ekholm Maria Lindh orebroll.se/bhv Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 Förord... 4 Sammanfattning 2013... 5 Barnhälsovård i landstinget...

Läs mer

Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015

Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015 Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015 Översikt 1-3v 4v 6-8v 3-5m 6m 8m 10m 12m 18m 2,5-3 år* 4 år 5 år Hem BVC BVC BVC BVC BVC Hem BVC BVC BVC BVC BVC BVC S 2 besök L+S

Läs mer

Barnhälsovårdsrapport för år 2012 Södra Älvsborg

Barnhälsovårdsrapport för år 2012 Södra Älvsborg Barnhälsovårdsrapport för år 2012 Södra Älvsborg Centrala Barnhälsovården Södra Älvsborg Daniel Wallmyr, BHV-överläkare Katarina Almkvist, verksamhetsutvecklare Julia Backlund, dietist Gun-Britt Szymanski,

Läs mer

Barnpsykologer inom barnhälsovården

Barnpsykologer inom barnhälsovården Revisionsrapport* Barnpsykologer inom barnhälsovården Norrbottens läns landsting Oktober 2007 Hans Rinander, Certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Bakgrund och revisionsfrågor...1

Läs mer

Månadsbladet NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD. nr 4, april 2014

Månadsbladet NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD. nr 4, april 2014 Månadsbladet nr 4, april 2014 NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD Barn i Sverige har rätt till en likvärdig vård för sin fysiska, psykiska och sociala hälsa oavsett var de bor. Barnhälsovården har en särskilt

Läs mer

Barnhälsov. lsovårdsenheten i Östergötlandtland

Barnhälsov. lsovårdsenheten i Östergötlandtland Barnhälsov lsovårdsenheten i Östergötlandtland Barnhälsovårdsenheten Östergötland länsövergripande enhet Barnhälsovårdsenhet är organisatoriskt är placerad under Närsjukvården i Östra Östergötland Barnhälsovårdsenhetens

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Datum 2015-09-15 Ärende nr.2015-261.77 Verksamhetsplan 2016-2017 Lokalt folkhälsoarbete Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Innehållsförteckning Tibro kommuns folkhälsoarbete...

Läs mer

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård

Läs mer

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder Vaccinationer inom barnhälsovården Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa kommer i främsta rummet (artikel 3) Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar» 9 till alla»

Läs mer

Ledningssystem för skolhälsovård/skolläkare, skolsköterska

Ledningssystem för skolhälsovård/skolläkare, skolsköterska UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SID 1 (7) 2010-03-01 Bilaga 2 Ledningssystem för skolhälsovård/skolläkare, skolsköterska (Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso-

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Krav- och kvalitetsbok Del 3 MHV, BHV, Familjecentral och Ungdomsmottagning Uppdrag, uppföljning och kommersiella villkor

Krav- och kvalitetsbok Del 3 MHV, BHV, Familjecentral och Ungdomsmottagning Uppdrag, uppföljning och kommersiella villkor Krav- och kvalitetsbok Del 3 MHV, BHV, Familjecentral och Ungdomsmottagning Uppdrag, uppföljning och kommersiella villkor Förfrågningsunderlag med förutsättningar för att bedriva vårdcentral inom Hälsoval

Läs mer

Krav- och kvalitetsbok

Krav- och kvalitetsbok Krav- och kvalitetsbok VERSION 0.2, 2015-04-20 Del 3 BMM, BVC, Familjecentral och Ungdomsmottagning Uppdrag, uppföljning och kommersiella villkor Förfrågningsunderlag med förutsättningar för att bedriva

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Barnhälsovårdsrapport för år 2011 Södra Älvsborg

Barnhälsovårdsrapport för år 2011 Södra Älvsborg Barnhälsovårdsrapport för år 2011 Södra Älvsborg Centrala Barnhälsovården Daniel Wallmyr, BHV-överläkare Katarina Almkvist, verksamhetsutvecklare Julia Backlund, dietist Gun-Britt Szymanski, teamsekreterare

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL FAMILJECENTRAL

SAMVERKANSAVTAL FAMILJECENTRAL SAMVERKANSAVTAL FAMILJECENTRAL mellan Landstinget i Värmland och Forshaga kommun 1. Inledning Familjecentrum är en familjecentral, en byggnad med mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och förebyggande

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Oro för barn och unga

Oro för barn och unga Oro för barn och unga Så här går det till när en anmälan om oro för barn och unga lämnas in. Detta material ersätter tidigare lathund. Laholm 2013-05-24 www.laholm.se Så här går det till på socialkontoret

Läs mer

barnhälsovård i halland 2010

barnhälsovård i halland 2010 barnhälsovård i halland 2010 Barnrapport Denna rapport är en sammanfattning av verksamheten vid Hallands barnavårdscentraler under 2010. Vår förhoppning är att rapporten, som ges ut årligen, ska ge en

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Barnhälsovården I Fyrbodal 2011

Barnhälsovården I Fyrbodal 2011 Barnhälsovården I Fyrbodal 2011 Innehåll Barnhälsovårdens mål 3 Bakgrund. 4 Verksamhet på BVC 4 Barnhälsovårdens kvalitetsindikatorer 5 Insamling av hälsodata 6 Barnavårdscentraler i Fyrbodal.. 7 Geografiskt

Läs mer

BARNHÄLSOVÅRDEN JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING ÅRSRAPPORT 2003

BARNHÄLSOVÅRDEN JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING ÅRSRAPPORT 2003 BARNHÄLSOVÅRDEN JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING ÅRSRAPPORT 2003 100 98 96 94 92 90 88 1999 2000 2001 2002 Helam 1 v Helt och delvis ammade vid 1 vecka 100 80 60 40 20 0 1999 2000 2001 2002 Helamn 6 mån Helt

Läs mer

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut Regeringsbeslut II:1 2011-06-30 S2011/6353/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till

Läs mer

Jämlik barnhälsovård

Jämlik barnhälsovård Revisionsrapport Jämlik barnhälsovård Maria Strömbäck Revisionskonsult Norrbottens läns landsting Hans Rinander Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och bedömning... 1 2.

Läs mer

Till alla BVC-sjuksköterskor i Göteborg och Södra Bohuslän

Till alla BVC-sjuksköterskor i Göteborg och Södra Bohuslän Till alla BVC-sjuksköterskor i Göteborg och Södra Bohuslän Kära Vänner! Det är december och adventsljusstaken lyser så vackert, snart är det jul, och med julen kommer vaccinations-, amnings-, och rökstatistik

Läs mer

NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN

NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN Nr: 2/2007 Sid:1 NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN 1. FÖRESKRIFTER OM VACCINATION AV BARN Nyheter: Åldern för difteri- stelkramp- och kikhostevaccindos 4 sänks från 10 år till 5-6 år och ges då tillsammans

Läs mer

BARNHÄLSOVÅRD Möte med kommun/förskola Kristin Lindblom BHV-öl Dalarna nov

BARNHÄLSOVÅRD Möte med kommun/förskola Kristin Lindblom BHV-öl Dalarna nov BARNHÄLSOVÅRD Möte med kommun/förskola 2016-17 Kristin Lindblom BHV-öl Dalarna nov 2016 1 Barnhälsovårdens föränderliga uppdrag Från ett övergripande somatiskt perspektiv mot ett alltmer psykosocialt och

Läs mer

Vägledning för barnhälsovården Preliminärversion 130802

Vägledning för barnhälsovården Preliminärversion 130802 Vägledning för barnhälsovården Preliminärversion 130802 Du får gärna citera Socialstyrelsens om du uppger källan, exempelvis i utbildnings-material till självkostnadspris, men du får inte använda i kommersiella

Läs mer

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor Nationell Kvalitetsdag för primärvården Svenska Läkaresällskapet 2014-11-12 Åsa Thurfjell, Specialist i Allmänmedicin Kista VC, medlem SFAMs levnadsvaneråd SFAMs

Läs mer

INTRODUKTIONSPROGRAM VID NYANSTÄLLNING AV SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN

INTRODUKTIONSPROGRAM VID NYANSTÄLLNING AV SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN INTRODUKTIONSPROGRAM VID NYANSTÄLLNING AV SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN Riktlinjer för tjänstetillsättning av skolsköterska Rektor/motsvarande på respektive skola har personal- och budgetansvar för skolsköterskan.

Läs mer

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Metod Tidigare besök på MVC Strukturerad

Läs mer

SOSFS 2008:31 (M) Föreskrifter. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2008:31 (M) Föreskrifter. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2008:31 (M) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS 2017-01-11 VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS Läsåret 2016-2017 Elevhälsan I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsan som då avser skolsköterskornas och skolläkarnas verksamhet, det

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Årsredovisning 2013 KUNSKAPSCENTRUM FÖR BARNHÄLSOVÅRD

Årsredovisning 2013 KUNSKAPSCENTRUM FÖR BARNHÄLSOVÅRD Årsredovisning 2013 KUNSKAPSCENTRUM FÖR BARNHÄLSOVÅRD Inledning Kunskapscentrum för barnhälsovård (KC BHV) startade sin verksamhet den 1 november 2010 och har efter det första årets uppbyggnad av teamet

Läs mer

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Enhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård, Region Skåne Fd kommissionär, Malmökommissionen Hälsans bestämningsfaktorer Efter

Läs mer

Vaccinationsbehov hos asylsökande. Eva Netterlid Sakkunnig Enheten för vaccinationsprogram

Vaccinationsbehov hos asylsökande. Eva Netterlid Sakkunnig Enheten för vaccinationsprogram Vaccinationsbehov hos asylsökande Eva Netterlid Sakkunnig Enheten för vaccinationsprogram eva.netterlid@folkhalsomyndigheten.se RU KAVA Regeringsuppdrag Kartläggning och analys av behovet av vaccin hos

Läs mer

Barn och ungdomar med hiv

Barn och ungdomar med hiv Smittskyddsläkaren Barn och ungdomar med hiv Riktlinjer för barnomsorg och skola Förlagan till detta dokument kommer från Smittskyddsenheten i Stockholms läns landsting 2 (5) Barn och ungdomar med hiv

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning

Läs mer

HÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN

HÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN Gävleborg HÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN Syfte Att uppmärksamma svårigheter som kan ha betydelse för barnets situation i förskoleklass och skola eller för barnets hälsa och välbefinnande

Läs mer

Barns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya

Barns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya UMEÅ OKTOBER 2014 Barns psykiska hälsa och språkutveckling Evelinaarbetet och det nya BHV programmet. Björn Kadesjö Jämlik och rättvis barnhälsovård Toni Reuter Kaffe Margaretha Magnusson Fortsättning

Läs mer

Ersättningshandboken. - besöksersättning primärvård. Handbok besöksersättning version 20150102.docx

Ersättningshandboken. - besöksersättning primärvård. Handbok besöksersättning version 20150102.docx Ersättningshandboken - besöksersättning primärvård Handbok besöksersättning version 20150102.docx Kunskapsbank besöksersättning Vårdcentral... 2 Grunddefinitioner vårdcentral:... 2 Läkare... 3 Sjuksköterska...

Läs mer

Hälsofrämjande förstärkta hembesök

Hälsofrämjande förstärkta hembesök Hälsofrämjande förstärkta hembesök Modellområde Vänersborg Psynkprojekt SKL. Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare, VG regionen Karin Zandèn Distriktsköterska BVC Vargön Hypotes Hälsofrämjande arbete

Läs mer

Barn som söker asyl eller som nyligen har invandrat

Barn som söker asyl eller som nyligen har invandrat Centrala Barnhälsovården Göteborg och Södra Bohuslän Reviderat 2012-06-25 Barn som söker asyl eller som nyligen har invandrat Rätt till hälso- och sjukvård Asylsökande barn och gömda barn har samma rätt

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer