KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND"

Transkript

1 LSN-HSF KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND Barnhälsovården Sörmland 2012

2 Kravspecifikation för barnhälsovård i Sörmland 2012 Sid 1 (11) Innehållsförteckning 1. Uppdrag... 2 Riktlinjer för barnhälsovård i Landstinget Sörmland... 2 Styrande dokument... 2 De övergripande målen anges i Barnhälsovården Sörmland (BHV-enheten) BVC-verksamhetens struktur... 3 Kompetens... 3 Tillgänglighet... 3 Samverkan... 3 BVC-sjuksköterskan... 4 BVC-läkaren... 4 Konsulter, övrig personal... 4 Lokaler BVC-verksamhetens innehåll... 5 Hembesök... 5 Föräldrastöd... 5 Individuellt stöd... 5 Föräldrastöd i grupp... 6 Hälsosamtal... 6 Vaccinationer... 6 Samverkan Basprogram för BVC Kvalitet... 8 Dokumentation... 8 Uppföljning BVC-verksamhetens mål... 8 Hälsoövervakning... 8 Hembesök... 8 Föräldragruppsverksamhet... 8 Amning... 8 Samtal om alkohol och tobak... 9 Tandhälsoövervakning... 9 Screening-undersökningar ska erbjudas alla barn i berörda åldersgrupper Vaccinationer ska erbjudas alla barn i berörda åldersgrupper... 9 Bilaga: Kompetenskrav för tjänstgöring som BVC-sjuksköterska i Sörmland... 10

3 Kravspecifikation för barnhälsovård i Sörmland 2012 Sid 2 (11) 1. Uppdrag Alla förskolebarn (0-6 år) ska ha tillgång till barnhälsovård och aktivt erbjudas barnhälsovårdens program. Barnhälsovården ska främja barnens hälsa, trygghet och utveckling genom att stödja föräldrar i ett aktivt föräldraskap upptäcka och förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos barn uppmärksamma och förebygga risker för barn i närmiljö och samhälle Riktlinjer för barnhälsovård i Landstinget Sörmland Metodbok för barnhälsovården i Sörmland Nationella Rikshandboken Handbok för föräldragruppverksamhet inom mödra- och barnhälsovård i Sörmland Nationell målbeskrivning för läkartjänstgöring på BVC Nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänstgöring inom barnhälsovården Styrande dokument Kravspecifikation för barnhälsovård i Sörmland Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, SFS 1982:763) Informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:14) Kvalitetssäkring av barnhälsovården Att skydda skyddsnätet (SoS 1994:19) Vaccination av barn (SOSFS 2006:22) och ändring i föreskrifterna (SOSFS 2008:7) Läkemedelshantering i hälso- och sjukvården (SOSFS 2000:1, 2006:24) Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos (SoS 2012) Riksdagens beslut om föräldrautbildning (SOU 1978:5, prop. 1978/9:168) Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd En vinst för alla (S a) Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011, (SoS) Ledningssystem för kvalitets- och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:12) Hälsoundersökning av utländska adoptivbarn (SOSFS 1989:20) Socialstyrelsens övriga föreskrifter och allmänna råd relevanta för barnhälsovården Konventionen om barnets rättigheter, FN 1989, vars grundprinciper är: Artikel 3 Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet vid alla åtgärder Artikel 6 Varje barn har rätt till liv och utveckling Artikel 2 Alla barn har lika värde och samma rättigheter Artikel 12 Barnet har rätt att uttrycka sin åsikt i varje fråga som berör det och barnet ska ges möjlighet att höras antingen direkt eller genom en företrädare De övergripande målen anges i Hälsa 21 Hälsa för alla på 2000-talet, WHOs Policy för Europa, 1998 Mål för folkhälsan Prop. 2002/03:35 (Riksdagsbeslut 2003) En förnyad folkhälsopolitik Prop. 2007/08:110 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Sörmland, 2003 Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Lt Sörmland 2006 Från ord till handling (LS-LED08-352), Landstinget Sörmland 2007 Riktlinjer Befolkningsmålet (LS-LED08-551), Landstinget Sörmland 2009

4 Kravspecifikation för barnhälsovård i Sörmland 2012 Sid 3 (11) 2. Barnhälsovården Sörmland (BHV-enheten) Som stöd för BVC-verksamheten finns Barnhälsovården Sörmland. Enheten har en landstingsövergripande funktion och utgör ett expertteam med barnhälsovårdsöverläkare, verksamhetssamordnare, mödra-barnhälsovårdspsykologer och administrativ personal. Barnhälsovården Sörmlands uppdrag är att: bevaka barns hälsa ur ett folkhälsoperspektiv och verka för minskad ohälsa bland barn verka för jämlik vård och omvårdnad inom barnhälsovården i länet vara konsult- och remissinstans i frågor som rör barns utveckling och hälsa erbjuda insatser riktade direkt till barn och deras föräldrar genom bedömning, rådgivning och stöd i föräldraskapet ge introduktion och fortbildning till BVC-personal bidra med kunskap i det ordinarie BVC- och MHV-arbetet genom handledning utveckla metoder för barnhälsovårdsarbetet uppdatera det landstingsövergripande basprogrammet för barnhälsovården samverka med andra vårdgivare, verksamheter och myndigheter följa upp barnhälsovårdens kvalitetsutveckling genom statistikbearbetning och årsrapport i landstinget och nationellt följa nationell och internationell forskning och utveckling om barns hälsa 3. BVC-verksamhetens struktur Besöken på barnavårdscentralen (BVC) är frivilliga och avgiftsfria och föräldrarna har möjlighet att fritt välja barnavårdscentral inom Landstinget Sörmland. Kompetens Introduktion av nya läkare och sjuksköterskor vid BVC ska ske i samarbete med Barnhälsovården Sörmland. För att garantera verksamhetens kvalitet krävs att sjuksköterskor och läkare inom barnhälsovården deltar i regelbunden fortbildning minst 4-5 halvdagar alternativt 2-3 heldagar per år. Särskild tid ska avsättas för årliga BHV-träffar och sjukskötersketräffar. Tillgänglighet Hög tillgänglighet ska eftersträvas, vilket innebär att BVC-sjuksköterska kan nås per telefon varje arbetsdag. BVC-sjuksköterskan bör ha såväl öppna mottagningstider som tidsbeställda besök och hembesök. Under mottagningstid ska BVC-sjuksköterskan arbeta med enbart barnhälsovård. BVCs arbete ska organiseras så att största möjliga kontinuitet erhålls i kontakterna mellan barnfamilj och BVC-personal. Varje familj ska ha en barnansvarig sjuksköterska. Samverkan Varje BVC har samhällsansvar för förskolebarnen i ett geografiskt specificerat område, s.k. områdesansvar, med resurser dimensionerade utifrån vårdtyngd och områdesbeskrivning. Detta ger förutsättningar för nära samverkan med MHV, kommunens socialtjänst, barnomsorg, skola och andra lokala barnverksamheter. Utveckling av familjecentraler stödjer också detta arbete.

5 Kravspecifikation för barnhälsovård i Sörmland 2012 Sid 4 (11) BVC-sjuksköterskan BVC-sjuksköterskan är nyckelperson i verksamheten och ska vara specialistutbildad barnsjuksköterska och/eller distriktssköterska samt för övrigt följa PM för kompetenskrav enligt bilaga 1. För att upprätthålla kompetens och erfarenhet i arbetet med barn, särskilt med nyfödda och nyblivna föräldrar, ska varje enskild BVC-sjuksköterska arbeta huvudsakligen med barnhälsovård. Om barnantalet inte räcker för rent BVC-uppdrag, ska BVC-sjuksköterskan arbeta med barnhälsovård minst 50 % av heltid och ha ansvar för minst 25 nyfödda per år. I sådana fall är det en fördel om resterande tjänsteutrymme läggs på annat hälsofrämjande uppdrag för att utnyttja och stärka kompetensen. I ett normalområde ska BVC-sjuksköterskan ha ansvar för maximalt nyfödda barn per år och heltidstjänst. I ett område med ökad vårdtyngd ska barnantalet reduceras. Vårdtyngden påverkas dels av andelen förstfödda, vilket medför behov av mer stöd och fler kontakter, dels av andelen familjer med utländsk härkomst. Även socioekonomiska faktorer såsom många rökande mödrar och ensamstående föräldrar, låg utbildningsnivå och hög arbetslöshet inom området bidrar till ökad vårdtyngd. Sjuksköterskan ska ha tid avsatt för samråd med BVCs läkare och handledningsträffar med BHV-psykolog samt samverkan med bl.a. MHV, socialtjänst och barnomsorg. BVCsjuksköterskan ska delta i den fortbildning och de möten, som arrangeras av BHV-enheten. Alla BVC ska ha en av vårdcentralen utsedd kontaktsjuksköterska. BVC-läkaren BVC-läkaren ska vara specialist i barn- och ungdomsmedicin eller i allmänmedicin. Läkare under specialistutbildning (ST-läkare) kan efter tjänstgöring på barnklinik ha BVC under handledning. För att upprätthålla kompetens och erfarenhet ska varje BVC-läkare se och ha ansvar för minst 25 nyfödda per år. På en BVC med normal vårdtyngd är behovet av särskilt avsatt läkartid 4½ timmar per vecka för nyfödda per år. För mottagningsverksamhet behövs cirka 3½ timmar per vecka, då läkaren arbetar enbart med barnhälsovård. Övrig läkartid ska avsättas för samråd med BVC-sjuksköterskan, BHV-psykolog och andra BVCkonsulter, samverkan med socialtjänst och barnomsorg samt för fortbildning och BHVträffar. BVC-läkaren ska delta i den fortbildning som arrangeras av BHV-enheten. Konsulter, övrig personal Varje BVC ska ha tillgång till: BHV-psykolog, som ska vara legitimerad psykolog eller PTP-psykolog under handledning barnmedicinsk konsult (specialistläkare i barn- och ungdomsmedicin) kontaktperson från folktandvården Varje BVC bör ha tillgång till: dietist, logoped, ortoptist och audionom

6 Kravspecifikation för barnhälsovård i Sörmland 2012 Sid 5 (11) Lokaler BVC-mottagningar och gruppverksamhet ska vara förlagda till lokaler anpassade för barnhälsovård och skild från sjukvårdande verksamhet. Lokalerna ska uppfylla samma säkerhetskrav som beskrivs i Barnmiljörådets och Konsumentverkets särtryck Barnets rätt till en säker miljö, Lagar och regler 1995 samt landstingets Riktlinjer för väntrum (LS 19/08). För föräldragruppsverksamhet ska lokalerna utformas enligt framtaget rumsfunktionsprogram i Handbok för föräldragruppsverksamhet inom mödra- och barnhälsovård. Lokalerna ska lätt kunna nås även med barnvagn. Alla rum som barn kommer till ska vara barnsäkra och barnanpassade. Eget väntrum bör finnas med tillräckliga ytor för lekande barn och deras föräldrar. Det bör finnas barnmöbler, förvaringshyllor och leksaker som är lätta att rengöra. Avgränsade utrymmen för blöjbyte respektive amning ska finnas. Undersökningsrum ska finnas med tillräcklig yta för uppföljning av den motoriska utvecklingen. Ändamålsenlig utrustning krävs såsom undersökningsbord, mätsticka, barnvåg samt testmateriel. 4. BVC-verksamhetens innehåll Barnhälsovård ska aktivt erbjudas alla nyblivna föräldrar och deras barn boende inom vårdcentralens geografiska ansvarsområde eller listade på vårdcentralen. BVCsjuksköterskan ska kontakta familjen snarast, dock inom en vecka efter överlämnandet från förlossning/bb eller hemkomst från barnklinik. Alla förskolebarn (0-6 år) ska erbjudas ett generellt basprogram på BVC (se sid.7). Barnhälsovård på BVC ska erbjudas på ett sådant sätt att alla föräldrar väljer att använda sig av den. Hembesök Hembesök är en prioriterad arbetsmetod, som stärker förutsättningarna för ökat förtroende och god kvalitet i den fortsatta kontakten mellan BVC-sjuksköterskan och familjen. Alla nyblivna föräldrar ska erbjudas ett hembesök inom en vecka efter hemkomsten från BB/neonatalavdelning. Även föräldrar till adoptivbarn och nyinflyttade barn ska erbjudas hembesök. Vid 8 månaders ålder bör hembesök erbjudas till förstagångsföräldrarna för samtal om bl.a. skadeprevention. Hembesök kan också vara lämpliga vid stödjande samtalskontakter, vid behov tillsammans med BHV-psykolog eller socialsekreterare samt vid sjukdom hos barnet. Föräldrastöd Föräldrastöd utgör en central uppgift i barnhälsovårdens arbete. Det tidiga samspelet och föräldraskapet ska uppmärksammas och stödjas. I behov av särskilt stöd Det generella programmet ska kompletteras med individuellt stöd till barn och familjer med behov av särskilt stöd.

7 Kravspecifikation för barnhälsovård i Sörmland 2012 Sid 6 (11) EPDS-screening (Edinburgh Postnatal Depression Scale) på BVC ska erbjudas alla svensktalande mödrar och motsvarande bedömning av icke svensktalande mödrar ska göras då barnet är 6-8 veckor. Samtal enligt EPDS-metoden ska erbjudas och särskilt stöd ska ges till föräldrar som utvecklat nedstämdhet eller depression. Föräldrastöd i grupp Alla nyblivna mammor och pappor ska aktivt erbjudas att delta i föräldragruppsverksamhet. Föräldrar som tidigare har barn och vill delta bör således också få vara med i föräldragruppen. Föräldragrupper startas av barnmorskan under graviditeten och fortsätter under barnets första levnadsår. Efter barnets födelse är BVC-sjuksköterskan gruppledare. Föräldragruppsverksamheten ska följa de anvisningar som finns i Handbok för föräldragruppsverksamhet inom mödra- och barnhälsovård. Hälsosamtal Inom barnhälsovården bedrivs ett aktivt folkhälsoarbete. Olika samtalsmetoder kan användas i syfte att stödja och stärka alla föräldrar på ett sätt som främjar både barnens och föräldrarnas hälsa. Samtalet ska utgå från den enskilda förälderns kunskap och behov. Samtalen inriktas dels på barns behov och utveckling, dels på friskfaktorer såsom amning, goda kost- och rörelsevanor samt riskfaktorer såsom tobak, alkohol, olycksfall och karies. Kunskap om egenvård av barn ska ingå. Vaccinationer Vaccinationer ska erbjudas och utföras enligt Socialstyrelsens föreskrifter om vaccination av barn och Metodboken för barnhälsovården i Sörmland. Samverkan BVC-sjuksköterskan ska vara väl förtrogen och samverka med förskolorna i området genom regelbunden kontakt minst 1-2 gånger årligen. Vid behov deltar även BVC-läkaren. Samverkan ska även ske med andra aktörer såsom mödrahälsovård/bb, hälso- och sjukvård, folktandvård, socialtjänst, barnomsorg och skola m.fl. för att få en god helhetssyn och kvalitet i stödet till barnfamiljerna. Familjecentraler är en samverkansmodell som ska innehålla mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst med inriktning mot förebyggande arbete.

8 Kravspecifikation för barnhälsovård i Sörmland 2012 Sid 7 (11) 5. Basprogram för BVC Barnhälsovårdens mål är att främja barnens hälsa, trygghet och utveckling. Detta övergripande mål kan uppnås genom att stödja föräldrar i ett aktivt föräldraskap, upptäcka och förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos barn samt uppmärksamma och förebygga risker för barn i närmiljö och samhälle. Barnets ålder Personal Innehåll (t. ex.) Screening/Vaccination 0-10 dagar efter hemkomsten Sjuksköterska Hembesök Föräldrarnas frågor. Barnets hälsa, samspel, graviditet, förlossning. Information om BVC. Amning-uppfödning, D-vitamin. Skötsel, utrustning, tobak, alkohol, barnsäkerhet. Information om EPDS 1-5 veckor Sjuksköterska 1 gång per vecka 1-3 månader Sjuksköterska varannan vecka Läkare (4-6 v) Föräldragrupp 4-6 månader Sjuksköterska 1 gång per månad Läkare (6 mån) Föräldragrupp 7-9 månader Sjuksköterska 1-2 ggr Hembesök månader Sjuksköterska (10 mån) Läkare (12 mån) Tandhälsovård Föräldragrupp 18 månader Sjuksköterska Läkare Tandhälsovård Föräldrarnas frågor. Tillväxt, amning-uppfödning, utveckling, samspel, barnsäkerhet. Föräldrarnas frågor. Tillväxt, amning-uppfödning, utveckling, somatisk undersökning, samspel, stimulans, barnsäkerhet, föräldraledighet. Föräldrarnas frågor. Tillväxt, amning-uppfödning, utveckling, somatisk undersökning, tänder, samspel, stimulans, tala-sjunga, barnsäkerhet. Föräldrarnas frågor. Tillväxt, kost och matvanor, utveckling, somatisk undersökning, tänder, samspel, stimulans, barnsäkerhet, tobak, alkohol. Föräldrarnas frågor. Tillväxt, kost och matvanor, utveckling, somatisk undersökning, tänder, samspel, stimulans, barnsäkerhet, barnomsorg. Föräldrarnas frågor. Tillväxt, kost och matvanor, utveckling, somatisk undersökning, tänder, språk, samspel, stimulans, barnsäkerhet, skärmtid. Vid 6-8 veckor: EPDS Vid 3 månader: Difteri-Stelkramp-Kikhosta- Polio-Hib-HepatitB I, Pneumokock I Vid 5 månader: Difteri-Stelkramp-Kikhosta- Polio-Hib-HepatitB II, Pneumokock II Vid 6 månader: BCG vid ökad risk för tuberkulos Vid 8-9 månader: Boel eller motsvarande Vid 12 månader: Difteri-Stelkramp-Kikhosta- Polio-Hib-HepatitB III, Pneumokock III Mässling-Påssjuka-Röda hund 2½ år Sjuksköterska Föräldrarnas frågor. Tillväxt, kost och matvanor, utveckling, kommunikation, samspel, lek och rörelse, barnsäkerhet. 4 år Sjuksköterska Föräldrarnas frågor. Tillväxt, kost och matvanor, utveckling, kommunikation, samspel, tobak, lek och rörelse, barnsäkerhet. Språkscreening Synundersökning Hörselundersökning Språkbedömning 5-6 år Sjuksköterska Föräldrarnas frågor. Tillväxt, utveckling, lek och rörelse. Epikris. Difteri-Stelkramp-Kikhosta- Polio IV Hälsoövervakning och vaccinationer ska ske enligt Hälso- och sjukvårdslagen och Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter samt enligt Kravspecifikation för barnhälsovård i Landstinget Sörmland.

9 Kravspecifikation för barnhälsovård i Sörmland 2012 Sid 8 (11) 6. Kvalitet Dokumentation Dokumentation ska ske i barnhälsovårdsjournal enligt patientdatalagen. Hög kvalitet ska eftersträvas i journalföringen och varje anteckning ska signeras av ansvarig läkare, sjuksköterska eller annan som gör journalanteckning. Uppföljning Kvalitetsuppföljning ska ske genom årlig rapport enligt anvisningar från BHV-enheten, som sammanställer, utvärderar och återkopplar. BHV-enheten upprättar årligen en områdesbeskrivning som underlag för anpassning av respektive BVCs resursbehov. Föräldrars inställning och tillfredsställelse med den barnhälsovård som erbjuds ska inhämtas, sammanställas och återkopplas till verksamheten regelbundet. Kravspecifikation för barnhälsovård i Landstinget Sörmland ska följas. De kvalitetskriterier som är angivna är nationellt framtagna av Socialstyrelsen (SoS 1994:19). Målet är att minst uppnå dessa kriterier. 7. BVC-verksamhetens mål Hälsoövervakning BVC ska under verksamhetsåret ha kontakt med minst 99 % av barnen 0-1 år (barnets två första levnadsår) minst 98 % av barnen 2-6 år (eller till dess barnet börjar förskoleklass) Hembesök Alla föräldrar (förstabarns- och flerbarnsföräldrar) ska erbjudas ett första hembesök. BVC-sjuksköterskan ska göra ett första hembesök hos minst 95 % av förstabarnsföräldrarna och minst 80 % av flerbarnsföräldrarna. Föräldragruppsverksamhet Alla föräldrar ska erbjudas att delta i föräldragrupp. Minst 70 % av förstabarnens föräldrar ska delta vid minst tre grupptillfällen under barnets första år. Minst 40 % av övriga barns föräldrar ska delta vid minst tre grupptillfällen under barnets första år. Amning Amning registreras då barnet är 1 vecka samt 2 månader, 4 månader, 6 månader, 9 månader och 12 månader gammalt. Målet är att amning av barn i Sörmland ska ligga över riksgenomsnittet.

10 Kravspecifikation för barnhälsovård i Sörmland 2012 Sid 9 (11) Samtal om alkohol och tobak Alla föräldrar ska erbjudas samtal om alkoholens och tobakens skadeverkningar. Registrering av tobaksvanor i barnets hemmiljö (passiv rökning) ska finnas i alla BVCjournaler. Registreringen ska ske vid 0-4 veckors ålder, vid 8-10 månader och vid 4 års ålder. Målet är att alla barn ska få växa upp i en rökfri miljö. Tandhälsoövervakning Alla barns föräldrar ska ges möjlighet till tandhälsovårdsrådgivning för sina barn på BVC eller folktandvården. Målet är att minst 95 % av föräldrarna ska få denna rådgivning. Screening-undersökningar ska erbjudas alla barn i berörda åldersgrupper. EPDS-screening ska utföras på 80 % av mödrarna inom 2 månader från barnets födelse BOEL-undersökning eller motsvarande bedömning ska utföras på 98 % av barnen före 10 månaders ålder Språkscreening ska utföras på 98 % av barnen före 3 års ålder Synprövning ska utföras på 98 % av barnen före 5 års ålder Hörselprövning ska utföras på 98 % av barnen före 5 års ålder 5-6-årsbesök ska genomföras på 98 % av barnen före överföring till skolhälsovården Vaccinationer ska erbjudas alla barn i berörda åldersgrupper 99 % av barnen ska få vaccin mot polio 99 % av barnen ska få vaccin mot difteri 99 % av barnen ska få vaccin mot tetanus 99 % av barnen ska få vaccin mot pertussis 99 % av barnen ska få vaccin mot haemophilus influenzae typ b (Hib) 99 % av barnen ska få vaccin mot hepatit-b 99 % av barnen ska få vaccin mot pneumokocker 96 % av barnen ska få vaccin mot mässling-påssjuka-röda hund 96 % av barnen med ökad risk för tuberkulos ska få vaccin mot tuberkulos (BCG) Karin Segnestam Agneta Ehrlemark Barnhälsovårdsöverläkare Verksamhetssamordnare Tfn Tfn Barnhälsovården Sörmland

11 Kravspecifikation för barnhälsovård i Sörmland 2012 Sid 10 (11) Division Närvård PM Bilaga 1 sid 1 (2) Barnhälsovården Sörmland Segnestam / Ehrlemark Kompetenskrav för tjänstgöring som BVC-sjuksköterska i Sörmland 1. Baskompetens Specialistutbildad barnsjuksköterska eller distriktssköterska samt i övrigt enligt: Riktlinjer för Barnhälsovården i landstinget Sörmland - Kravspecifikation för verksamheten (Bilaga 1) Nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänst inom barnhälsovården (Bilaga 2) 2. Introduktion / kurser Meddelas av: Introduktionsutbildning BOEL EPDS Motiverande Samtal Spädbarnsmassage Gruppledarskap BHV-samordnare BHV-samordnare BHV-psykolog BHV-samordnare + BHV-psykolog Extern utbildare BHV-psykolog 3. Auskultation Erfaren BVC-sjuksköterska BB - Hemvård amningsrådgivning BB - Förlossning Neonatalavd. / Tidig hemgång Hörcentral barnaudionom Ögonmottagning ortoptist Barnmottagning 5 arbetsdagar + 5 dagar arbete under handledning 1 dag inkl. läkarbesök, hembesök, ½ + ½ dag ½ + ½ dag ½ dag ½ dag ½ dag 4. Fortlöpande deltagande i Konsultation med BHV-psykolog Barnhälsovårdens utbildningar och möten Ansvarig för genomförandet och checklistan (Bilaga 3) är respektive primärvårds- /vårdcentralschef i samverkan med Barnhälsovården Sörmland.

12 Kravspecifikation för barnhälsovård i Sörmland 2012 Sid 11 (11) Division Närvård PM Bilaga 1 sid 2 (2) Barnhälsovården Sörmland Segnestam / Ehrlemark Introduktion för nyanställda sjuksköterskor inom barnhälsovård BVC-sjuksköterskans namn Vårdcentral Checklista för nyanställd sjuksköterska inom barnhälsovården: Tagit del av: Datum Sign Riktlinjer för Barnhälsovården Sörmland Nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänst inom BHV Introduktionsutbildning BOEL-examination Motiverande samtal Spädbarnsmassage EPDS Gruppledarskap Auskultation hos: - Erfaren BVC-sjuksköterska - BB Hemvård - BB Förlossning - Neonatalavd / Tidig hemgång - Hörcentral - barnaudionom - Ögonmottagningen - Barnmottagning

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt

Läs mer

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna.

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna. VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna. Innehållsförteckning 1. Målsättning...2 2. Barnavårdscentral (BVC)...2

Läs mer

Styrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län. Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län

Styrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län. Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län 1 Styrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län 2013 03 25 2 Innehållsförteckning 1. Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring...

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

Dags att välja Barnavårdscentral

Dags att välja Barnavårdscentral Dags att välja Barnavårdscentral Grattis till ditt föräldraskap! Nu har du möjlighet att välja Barnavårdscentral I denna broschyr kan du läsa hur vi kan hjälpa dig och hur du ska göra för att lista ditt

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL Ht 2014-2015 Elevhälsan I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsan som då avser skolsköterskornas och skolläkarnas verksamhet. Mål Målsättningen för

Läs mer

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 GUNNEL HOLMQVIST, SAMORDNANDE BVC-SJUKSKÖTERSKA ANNA LUNDMARK, BARNHÄLSOVÅRDSÖVERLÄKARE FÖRÄLDRA- och BARNHÄLSAN Kompetenscentrum

Läs mer

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24 KARLSKRONA SPRÅKFRISKOLA KARLSKRONA MONTESSORIFRISKOLA Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24 Innehållsförteckning ORGANISATION/STYRNING MEDICINSKA INSATSER... 4 DEN MEDICINSKA

Läs mer

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25 KARLSKRONA SPRÅKFRISKOLA KARLSKRONA MONTESSORIFRISKOLA Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ORGANISATION/STYRNING ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATSER...

Läs mer

Hälsoval Örebro län. Kravspecifikation. Mödrahälsovård. Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok. Beslutad i LS 2014-12-09. Regionkansliet, Region Örebro län

Hälsoval Örebro län. Kravspecifikation. Mödrahälsovård. Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok. Beslutad i LS 2014-12-09. Regionkansliet, Region Örebro län Regionkansliet, Region Örebro län Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok Hälsoval Örebro län Kravspecifikation Mödrahälsovård Beslutad i LS 2014-12-09 1 (8) Innehållsförteckning Definition... 3 Övergripande mål...

Läs mer

Innehållsförteckning sid. 1. Sammanfattning sid. 2. Barnhälsovård sid. 8. Barnhälsovårdsrapport. sid. 10. Insamling av hälsodata sid.

Innehållsförteckning sid. 1. Sammanfattning sid. 2. Barnhälsovård sid. 8. Barnhälsovårdsrapport. sid. 10. Insamling av hälsodata sid. 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning sid. 1 Sammanfattning sid. 2 Barnhälsovård sid. 8 Barnhälsovårdsrapport. sid. 10 Insamling av hälsodata sid. 13 Verksamhetsuppföljning sid. 14 Arbetstid sid.

Läs mer

Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015

Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015 Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015 Översikt 1-3v 4v 6-8v 3-5m 6m 8m 10m 12m 18m 2,5-3 år* 4 år 5 år Hem BVC BVC BVC BVC BVC Hem BVC BVC BVC BVC BVC BVC S 2 besök L+S

Läs mer

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun SOTENÄS KOMMUN Arbetsutskottet 2007-05-10 Beslut i Utbildningsnämnden 2007-05-31 68 och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun K:\PROT\UN\2007\ och riktlinjer för skolhälsovården 070531.doc 2008-08-21

Läs mer

Barnhälsovården I Fyrbodal 2011

Barnhälsovården I Fyrbodal 2011 Barnhälsovården I Fyrbodal 2011 Innehåll Barnhälsovårdens mål 3 Bakgrund. 4 Verksamhet på BVC 4 Barnhälsovårdens kvalitetsindikatorer 5 Insamling av hälsodata 6 Barnavårdscentraler i Fyrbodal.. 7 Geografiskt

Läs mer

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård 1(5) Utlåtande från expertgruppen för vaccinationer Barnvaccinationer Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård Information om det allmänna vaccinationsprogrammet Det svenska barnvaccinationsprogrammet

Läs mer

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder Vaccinationer inom barnhälsovården Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa kommer i främsta rummet (artikel 3) Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar» 9 till alla»

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer

Månadsbladet NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD. nr 4, april 2014

Månadsbladet NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD. nr 4, april 2014 Månadsbladet nr 4, april 2014 NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD Barn i Sverige har rätt till en likvärdig vård för sin fysiska, psykiska och sociala hälsa oavsett var de bor. Barnhälsovården har en särskilt

Läs mer

Barnpsykologer inom barnhälsovården

Barnpsykologer inom barnhälsovården Revisionsrapport* Barnpsykologer inom barnhälsovården Norrbottens läns landsting Oktober 2007 Hans Rinander, Certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Bakgrund och revisionsfrågor...1

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Psykologer för Mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version Augusti 2011 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Oro för barn och unga

Oro för barn och unga Oro för barn och unga Så här går det till när en anmälan om oro för barn och unga lämnas in. Detta material ersätter tidigare lathund. Laholm 2013-05-24 www.laholm.se Så här går det till på socialkontoret

Läs mer

Vägledning för barnhälsovården Preliminärversion 130802

Vägledning för barnhälsovården Preliminärversion 130802 Vägledning för barnhälsovården Preliminärversion 130802 Du får gärna citera Socialstyrelsens om du uppger källan, exempelvis i utbildnings-material till självkostnadspris, men du får inte använda i kommersiella

Läs mer

Jämlik barnhälsovård

Jämlik barnhälsovård Revisionsrapport Jämlik barnhälsovård Maria Strömbäck Revisionskonsult Norrbottens läns landsting Hans Rinander Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och bedömning... 1 2.

Läs mer

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Enhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård, Region Skåne Fd kommissionär, Malmökommissionen Hälsans bestämningsfaktorer Efter

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Metod Tidigare besök på MVC Strukturerad

Läs mer

BHV-bladet. Innehåll. Minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Sommar igen. Juni 2014. igenom Det nya Barnhälsovårdsprogrammet

BHV-bladet. Innehåll. Minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Sommar igen. Juni 2014. igenom Det nya Barnhälsovårdsprogrammet BHV-bladet Juni 2014 Innehåll Sommar igen... 1 Minska risken för plötslig spädbarnsdöd. 1 Nya psykologer... 2 Semesterschema för MBHV-psykologer. 3 Barn från annan BMM än den egna vårdcentralens... 3 SBU

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

Vägledning för barnhälsovården

Vägledning för barnhälsovården Vägledning för barnhälsovården Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

april 2010 Kvalitetsutveckling av barnhälsovården en sammanfattning

april 2010 Kvalitetsutveckling av barnhälsovården en sammanfattning 2010 april 2010 Kvalitetsutveckling av barnhälsovården en sammanfattning Kvalitetsutveckling av barnhälsovården en sammanfattning... 2 Landstingets samrådsgrupp i barnhälsovårdsfrågor... 3 Länets barnhälsovårdsorganisation...

Läs mer

Ersättningshandboken. - besöksersättning primärvård. Handbok besöksersättning version 20150102.docx

Ersättningshandboken. - besöksersättning primärvård. Handbok besöksersättning version 20150102.docx Ersättningshandboken - besöksersättning primärvård Handbok besöksersättning version 20150102.docx Kunskapsbank besöksersättning Vårdcentral... 2 Grunddefinitioner vårdcentral:... 2 Läkare... 3 Sjuksköterska...

Läs mer

Barnhälsovårdsenheten Verksamhetsberättelse 2005

Barnhälsovårdsenheten Verksamhetsberättelse 2005 Barnhälsovårdsenheten Verksamhetsberättelse 2005 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Barnhälsovårdsenheten ÖLL... 3 BHV-enheten skall verka för... 3 Personal och organisation... 3 Ekonomi... 3 Statistik 2005... 4 Aktiviteter...

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

Barn och ungdomar med hiv

Barn och ungdomar med hiv Smittskyddsläkaren Barn och ungdomar med hiv Riktlinjer för barnomsorg och skola Förlagan till detta dokument kommer från Smittskyddsenheten i Stockholms läns landsting 2 (5) Barn och ungdomar med hiv

Läs mer

11.2 Egengranskning Barnhälsovård

11.2 Egengranskning Barnhälsovård 11.2 Egengranskning Barnhälsovård I detta avsnitt beskrivs barnhälsovårdens uppdrag, mål och innehåll på nationell, regional/länsövergripande, lokal och individnivå. Innehållet är en sammanställning av

Läs mer

Tvärprofessionella samverkansteam

Tvärprofessionella samverkansteam Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan

Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan Landstingets/regionens eller kommunens logotyp Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan 20120212 Ragnhild Hellström, Verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning De medicinska

Läs mer

BILD 1 ELEVHÄLSA Referenser:

BILD 1 ELEVHÄLSA Referenser: BILD 1 ELEVHÄLSA Elevhälsa är ett nytt begrepp i skollagen och ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Skolhälsovården försvinner som begrepp och ersätts av

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Samverkan mellan barnhälsovården, medicinska elevhälsan och barn - och ungdomshabiliteringen när det gäller barnoch ungdomshabiliteringens målgrupp

Samverkan mellan barnhälsovården, medicinska elevhälsan och barn - och ungdomshabiliteringen när det gäller barnoch ungdomshabiliteringens målgrupp Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Barn- och ungdomshabiliteringen 1 8 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Åsa Hedeberg, verksamhetsutvecklare BUH Lena Möller,

Läs mer

Barnhälsovårdens kvalitetsutveckling i Jämtlands län

Barnhälsovårdens kvalitetsutveckling i Jämtlands län 1 Barnhälsovårdens kvalitetsutveckling i Jämtlands län Resultatredovisning 2012 Föräldra- och Barnhälsan Kompetenscentrum för barn- och mödrahälsovård i Jämtlands län 2 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 KONVENTIONEN

Läs mer

Likheter och olikheter i skandinavisk barnhälsovård Sverige har bäst förutsättningar för gott samarbete läkare sjuksköterska

Likheter och olikheter i skandinavisk barnhälsovård Sverige har bäst förutsättningar för gott samarbete läkare sjuksköterska originalstudie Läs mer Medicinsk kommentar sidan 2372 Likheter och olikheter i skandinavisk barnhälsovård Sverige har bäst förutsättningar för gott samarbete läkare sjuksköterska ANNA HÅKANSSON, leg sjuksköterska,

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Barnhälsovårdens metoder att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En nationell inventering

Barnhälsovårdens metoder att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En nationell inventering Barnhälsovårdens metoder att förebygga psykisk ohälsa hos barn En nationell inventering Artikelnr 2009-126-160 Publicerad www.socialstyrelsen.se, juni 2009 2 Förord Socialstyrelsen fick våren 2007 i uppdrag

Läs mer

Mall för överenskommelse mellan Landstinget och varje enskild kommun i Jönköpings län avseende familjecentral

Mall för överenskommelse mellan Landstinget och varje enskild kommun i Jönköpings län avseende familjecentral Mall för överenskommelse mellan Landstinget och varje enskild kommun i Jönköpings län avseende familjecentral Innehållsförteckning Sid 3 Bakgrund Vad är en familjecentral? Syfte och mål med överenskommelsen

Läs mer

Manual 18-månaders. Borås 2011-08-31. Centrala Barnhälsovården Södra Älvsborg

Manual 18-månaders. Borås 2011-08-31. Centrala Barnhälsovården Södra Älvsborg Manual 18-månaders hälsobesök på BVC Borås 2011-08-31 Daniel Wallmyr BHV-överläkare Katarina Almkivst Verksamhetsutvecklare Centrala Barnhälsovården Södra Älvsborg Manual Hälsobesök 18 månader 18-månadersbesöket

Läs mer

Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete

Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete under graviditet och under spädbarns- och förskoleåldern vid kvinnohälsovård (KHV) och barnhälsovård (BHV) i Jönköpings län Bakgrund Alkoholkonsumtionen och

Läs mer

Verksamhetsplan. Elevhälsans medicinska insatser (EMI) Gäller för läsåren 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016

Verksamhetsplan. Elevhälsans medicinska insatser (EMI) Gäller för läsåren 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016 Datum 2011-09-19 12 Antal sidor Verksamhetsplan Elevhälsans medicinska insatser (EMI) Gäller för läsåren 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016 Antagen av barn- och utbildningsnämnden 2006-02-14

Läs mer

Hälsobesök vid 18 månader på BVC Göteborg

Hälsobesök vid 18 månader på BVC Göteborg Hälsobesök vid 18 månader på BVC Göteborg Målsättning med hälsobesöket vid 18 månader Bedöma om barnets utveckling är åldersadekvat Uppmärksamma varningstecken på avvikande tal-, språk- och kommunikationsutveckling

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Övergripande mål på Korsaröd: Alla kunder och deras närstående ska känna sig säkra

Läs mer

BVC-personal. BVC-lokaler. Sjuksköterska. Läkare

BVC-personal. BVC-lokaler. Sjuksköterska. Läkare Grunder i BVC-verksamhet i Göteborg, vårdval 2009 Vid informationsmöten och telefonförfrågningar finns ett antal centrala frågor, som många ställer. Detta är ett försök att besvara en del av dem och att

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP UNDER BARNETS FÖRSTA LEVNADSÅR

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP UNDER BARNETS FÖRSTA LEVNADSÅR FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP UNDER BARNETS FÖRSTA LEVNADSÅR Ett hälsofrämjande förhållningssätt inom barnhälsovården i Blekinge Riktlinjer för BHV-sjuksköterskan Kunskap om barns behov och rättigheter Stärka föräldrar

Läs mer

1177 Vårdguiden för barnhälsovården. Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar

1177 Vårdguiden för barnhälsovården. Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar 1177 Vårdguiden för barnhälsovården 1177 Vårdguiden för barnhälsovården Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar Välkommen till 1177 Vårdguiden! Det här dokumentet vänder

Läs mer

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning,

Läs mer

Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC

Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC 451 80 Uddevalla 1 Målsman för......... Välkomna till Barnavårdscentralen!.. är nu i 5 ½ - årsåldern och befinner sig i slutet av sin förskoleperiod.

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 1, mars 2013. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 1, mars 2013. Innehåll BHV-Nytt Nr 1, mars 2013 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 22 Innehåll Intramuskulära vaccinationer till förskolebarn, sid 2 Nytt PM för Hälsoundersökning

Läs mer

Hälsovård för barn placerade i samhällsvård

Hälsovård för barn placerade i samhällsvård Hälsovård för barn placerade i samhällsvård Brister finns, förbättringar möjliga Juni 2014 Ute Fiedler Backteman Barnsjuksköterska, Distriktssköterska Margareta Blennow Barnhälsovårdsöverläkare Anncharlotte

Läs mer

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter Målgruppen Föräldrar med kognitiva svårigheter som behöver stöd 1. Föräldrar med en utvecklingsstörning/ svagbegåvning 3. Föräldrar med

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

barnhälsovård årsrapport

barnhälsovård årsrapport barnhälsovård barnhälsovård barnhälsovård årsrapport 2013 förord Alla barn i Sverige har rätt till kostnadsfri barnhälsovård. Verksamheten är universell och når i stort sett alla barn. Under 2013 var 173

Läs mer

Skånevård Sund Kunskapscentrum för barnhälsovård

Skånevård Sund Kunskapscentrum för barnhälsovård Skånevård Sund Kunskapscentrum för barnhälsovård 2015-02-16 Hej! Fokus för hela barnhälsovården i Sverige just nu är förberedelser för att gå över till det nya nationella barnhälsoprogrammet! När vi pratar

Läs mer

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting Bilaga till Tilläggsavtal avs. ST-tjänst Sid. 1/5 Datum 100423 Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting ST-läkare: Vårdcentral Åtagande Specialiseringstjänstgöringen

Läs mer

Lokala riktlinjer informationshantering och journalföring, inom elevhälsans medicinska och psykologiska delar, Alingsås Kommun

Lokala riktlinjer informationshantering och journalföring, inom elevhälsans medicinska och psykologiska delar, Alingsås Kommun Datum: 120131 Handläggare: Maria Amström Direktnr: 7063 Beteckning: 2012.041 Lokala riktlinjer informationshantering och journalföring, inom elevhälsans medicinska och psykologiska delar, Alingsås Kommun

Läs mer

Kvalitetssystem för att säkra barnets rätt till en god och likvärdig hälso- och sjukvård i Jönköpings län 2014

Kvalitetssystem för att säkra barnets rätt till en god och likvärdig hälso- och sjukvård i Jönköpings län 2014 1(10) Kvalitetssystem för att säkra barnets rätt till en god och likvärdig hälso- och sjukvård i Jönköpings län 2014 att Barnrond vid sjukhus vårdcentraler och folktandvård Separat beskrivning för genomförande

Läs mer

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del (skolhälsovården) inom Trelleborgs kommun 2014/2015

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del (skolhälsovården) inom Trelleborgs kommun 2014/2015 Verksamhetsplan 1 (7) Datum 2014-06-18 Resurschef Ann Heide-Spjuth 0410-733944, 0708-817557 ann.heide-spjuth@trelleborg.se Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del (skolhälsovården) inom Trelleborgs

Läs mer

Nordanstigs Kommun. Lena Linné 2005 06 20

Nordanstigs Kommun. Lena Linné 2005 06 20 ÖVERGRIPANDE PLAN FÖR TOBAKSARBETE Nordanstigs Kommun 1 Nordanstigs kommun har valt att fokusera på tre av målen för folkhälsan i sitt folkhälsoarbete. Mål 9 Ökad fysisk aktivitet. Mål 10 Goda matvanor

Läs mer

Barnhälsovårdens kvalitetsutveckling i Jämtlands län

Barnhälsovårdens kvalitetsutveckling i Jämtlands län Barnhälsovårdens kvalitetsutveckling i Jämtlands län Resultatredovisning 2013 Föräldra- och Barnhälsan Kompetenscentrum för barn- och mödrahälsovård i Jämtlands län 2 (82) 3 (82) Innehåll 1 Konventionen

Läs mer

Detaljerat basprogram efter tema Gemensam processkarta - basprogram för BVC i Västra Götalandsregionen

Detaljerat basprogram efter tema Gemensam processkarta - basprogram för BVC i Västra Götalandsregionen Detaljerat basprogram efter tema Gemensam processkarta - basprogram för BVC i Västra Götalandsregionen Centrala Barnhälsovården Västra Götaland 0-7 dagar 1-4 veckor 1-3 mån 4-6 mån 7-9 mån 10-12 mån 18

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 2, juni 2015. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 24. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 2, juni 2015. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 24. Innehåll BHV-Nytt Nr 2, juni 2015 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 24 Innehåll Ny Barnhälsovårdsöverläkare sid 2 Många fall av kikhosta under 2014 sid 3 Språktest

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Barnhälsovård Årsrapport 2012 årg 29

Barnhälsovård Årsrapport 2012 årg 29 Barnhälsovård Årsrapport 2012 årg 29 Ansvariga för rapporten Barnhälsovårdsenhet Syd Södersjukhuset 118 83 Stockholm 08 616 41 17 / 16 / 15 08 616 41 20 Margareta Blennow, barnhälsovårdsöverläkare margareta.blennow@sodersjukhuset.se

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Patientsäker hets berättelse

Patientsäker hets berättelse TIMRÅ KOMMUN Barn & Utbilnn1nq~na '1"den TIMRÅ KOMMUN Patientsäker hets berättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 150223 Ulf Svanberg Skolläkare 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Yngst i Halland. en rapport om små barns hälsa

Yngst i Halland. en rapport om små barns hälsa Yngst i en rapport om små barns hälsa 1 Författare Karin Jansson Arbetsgrupp Bernt Alm, Landstinget Karin Jansson, Region Bertil Marklund, Landstinget Nina Mårtensson, Landstinget Agneta Overgaard, Landstinget

Läs mer

Manual 2½ år. Borås 2011-08-31. Centrala Barnhälsovården Södra Älvsborg

Manual 2½ år. Borås 2011-08-31. Centrala Barnhälsovården Södra Älvsborg Manual 2½ år hälsobesök på BVC Borås 2011-08-31 Daniel Wallmyr BHV-överläkare Katarina Almkivst Verksamhetsutvecklare Centrala Barnhälsovården Södra Älvsborg Manual hälsobesök 2½ år Hälsobesök vid 2½ år

Läs mer

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården Datum Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården 1. Parter Vårdenhetens namn och ort: Kommunens namn: 2. Avtalstid Avtalet gäller

Läs mer

Hälsoformulär. Till dig som är gravid / / Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN

Hälsoformulär. Till dig som är gravid / / Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN Till dig som är gravid Hälsoformulär Fylls i av barnmorska Beräknad förlossning: / / År Månad Dag Hälsocentral:...... Kod: Hälsoformuläret skickas till:

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar Psynk psykisk hälsa barn och unga Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar 2015-04-16 ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Psykisk hälsa hos barn och unga. Vad kommer hända framöver? Förväntningar

Läs mer

Vaccinationsprogrammet

Vaccinationsprogrammet Vaccinationsprogrammet Avvikelser - ofullständigt vaccinerade Hur kan man resonera? Socialstyrelsen ansvarar * för regelverket SOSFS 2006:22 om vaccination av barn allmänna vaccinationsprogrammet Eva Netterlid,

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9. inom hälso- och sjukvården i särskilt boende för äldre

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9. inom hälso- och sjukvården i särskilt boende för äldre SID 1 (5) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Reviderad senast 2015-07-08 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-02-11 Socialnämnden den 8 mars 2010. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Margareta Funemyr

Tjänsteutlåtande 2010-02-11 Socialnämnden den 8 mars 2010. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Margareta Funemyr DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Margareta Funemyr Tjänsteutlåtande 2010-02-11 Socialnämnden den 8 mars 2010 1(8) SN 2010/0022 Kvalitetsuppföljning av hälso- och sjukvården på bostäder med

Läs mer

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder.

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. Föräldra KRAFT Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. P E R S O N A L F O L D E R Barn behöver föräldrar.

Läs mer

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren (c) Mats Berggren Mats Berggren Arbetat med föräldrastöd sedan 1997. Jämställdhetskonsult Startar och driver föräldragrupper i Stockholm. Arbetar med pappautbildning

Läs mer

Kvalitets- och resultatredovisning för Mödra- och barnhälsovården

Kvalitets- och resultatredovisning för Mödra- och barnhälsovården Kvalitets- och resultatredovisning för Mödra- och barnhälsovården Verksamhetsåret 2010 Innehållsförteckning sid Sammanfattning 2 Mödrahälsovården och Barnhälsovården i Västernorrland.. 3 Mödrahälsovårdens

Läs mer

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun 1(5) 4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer