BARNHÄLSOVÅRDEN 2007
|
|
- Elsa Blomqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BARNHÄLSOVÅRDEN 2007
2 Sammanfattning Under 2007 har det alkoholförebyggande arbetet inom barnhälsovården diskuterats under en heldagsutbildning i Riskbruksprojektet (ett statligt projekt rörande riskbruk av alkohol), och 33 BVC-sjuksköterskor har påbörjat utbildning i Motiverande samtal MI. Vi räknar med att övriga sjuksköterskor också kommer att erbjudas utbildningen. Andelen rökande spädbarnsföräldrar har ökat enligt inkomna siffror för 2007 och amningssiffrorna visar tyvärr en nedåtgående trend. Vaccination mot difteri, stelkramp, kikhosta och polio har införts för 5-6-åringar. Allmän pneumokockvaccinering av spädbarn kommer att införas i Sverige 2009 vilket kräver utbildning och nya rutiner. Nya kvalitetsmål för barnhälsovård i Västmanland har utarbetats. De nya målen innebär färre barn per sjuksköterska och mer psykologresurser. Många BVC-sjuksköterskor har gått utbildning i EPDS (depressionsscreening av nyblivna mödrar) och de som ännu inte haft möjlighet att gå denna utbildning ska erbjudas sådan. Varje BVC har ansvar för epidemiologiska frågor på ett antal förskolor och vi planerar utbildning om detta i samarbete med Smittskyddenheten. Språktest för 3-åringar ska omarbetas och utföras när barnet är 2 ½ år. Den nationella handboken för BVC (Rikshandboken) ska kunna användas av alla medarbetare. Den lokala handboken har reviderats och ska läggas ut på landstinget hemsida under Alla BVC ska nu ha börjat med datajournal och det är viktigt att dokumentationen blir riktig. Rätt inlagda uppgifter underlättar att ta ut statistikuppgifter i framtiden. Diskussionen förs i en nybildad datagrupp med representanter från IT-Centrum och BVC. Ett stort tack till alla sjuksköterskor, läkare och psykologer för ett mycket gott arbete under 2007! Västerås i maj 2008 Kerstin Werner Barnhälsovårdsöverläkare kerstin.werner@ltv.se Ingegerd Solberger Psykologkonsult ingegerd.solberger@ltv.se Eva Söderqvist Vårdutvecklare eva.soderqvist@ltv.se Karita Törnros Teamsekreterare karita.tornros@ltv.se Barnhälsovårdsenheten, Ingång 8, Centrallasarettet, Västerås telefon: , , fax: Årsrapporten finns på: 1
3 Innehållsförteckning Barnhälsovårdsarbete 3 Barnhälsovården i Västmanland 3 Statistik 5 Utbildning för BVC-personal BHV-enheten 10 År 2008 och framåt 12 2
4 Barnhälsovårdsarbete Barnhälsovården ska främja barnets hälsa, trygghet och utveckling genom att minska dödlighet, sjuklighet och handikapp, minska skadliga påfrestningar för föräldrar och barn samt stödja och aktivera föräldrar i deras föräldraskap. Arbetet bedrivs enligt Allmänna råd från Socialstyrelsen 1991:8, Socialstyrelsens vaccinationsprogram SOSFS 2006:22 och 2006:24, Socialstyrelsens Rekommendationer för profylax mot hepatit B oktober 2005 och Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos januari 2007, Smitta i förskolan (Socialstyrelsen 2001), Kravspecifikation för barnhälsovård inom familjeläkarverksamheten i Landstinget Västmanland (2004), FN:s Barnkonvention samt Handbok för Barnhälsovården i Västmanland och Rikshandboken ( Från ersätts Kravspecifikationen av Kvalitetsmål för Barnhälsovården som ingår i Närsjukvårdsprogrammet för Västmanland. Kvalitetsmål anges i Att skydda skyddsnätet, rapport från Socialstyrelsen 1994:19. Barnhälsovården i Västmanland I Västmanland fanns vid årets slut 33 barnavårdscentraler (BVC). Vid dessa tjänstgjorde cirka 70 sjuksköterskor, 83 familjeläkare, 31 barnläkarkonsulter och 10 psykologer. Datorisering Alla BVC-enheter har nu e-post. Detta underlättar kommunikationen påtagligt. Några BVC har alla sina journaler som datajournal, övriga enheter har successivt börjat med datajournal och de sista börjar under Det innebär att datajournal kommer att upprättas för alla barn i länet födda och senare. Psykologer Enligt Kravspecifikationen för 2007 beräknades MHV/BHV-psykologresursen i ett normalområde utifrån en heltidstjänst för ett barnunderlag på inskrivna barn när även mödrahälsovård ingår. I Kvalitetsmål i Närsjukvårdsprogrammet som gäller från är barnunderlaget sänkt till barn och gravida för en heltidstjänst. BHV-enheten följer upp detta och flertalet vårdcentraler köper den psykologtid som kravpecifikationen föreskriver. Områden med hög psykosocial belastning eller med många invandrare skulle dock behöva mer tid än vad normen föreskriver. Psykologverksamheten inom MHV och BHV ska vara förebyggande med betoning på råd och stöd i föräldraskapet. Detta sker genom deltagande i föräldragrupper och i enskilda rådgivande samtal samt i samverkan med vårdgrannar. Utredning av barn som har försenad utveckling eller beteendestörningar görs och vid behov remitteras barnen vidare till BUP eller till barnhabiliteringen. BVC-sjuksköterskor får regelbunden handledning av psykolog i sitt eget arbete. Under 2007 har 10 psykologer arbetat inom länet med barnhälsovård på en tjänstgöringsgrad av cirka 7 tjänster. Den sammanhållna gruppen MHV/BHV-psykologer i landstingets regi på Kraftkällan i Västerås har 6 psykologer (5,65 tjänster). Inom Praktikertjänst finns 2 psykologer (1,10 tjänster) och 2 privatetablerade psykologer tjänstgör i Kungsör respektive vid 3
5 en vårdcentral i Sala (cirka 0,40 tjänster). På kvinnokliniken finns dessutom 1 psykolog som arbetar enbart med gravida och som är konsult i MHV-teamet. MHV/BHVpsykologerna samlas några gånger per år på MHV- respektive BHV-enheten för utvecklingsarbete och avstämning av gemensamma frågor. MHV/BHV-psykologerna på Kraftkällan har under hösten varit hårt belastade då en psykolog lämnat sin tjänst och en psykolog gått på gravledighet. Vid nyrekrytering märks det allt hårdnande konkurrensläget på grund av psykologbrist och verksamheten har nu två PTP-psykologer (praktisk tjänstgöring för psykolog) samt en vakans vid årsskiftet. De ordinarie psykologerna har fått täcka upp på de vårdcentraler som annars skulle ha ställts utan psykolog. Detta har inneburit ett ökat resande och ett ökat antal samverkanspartner. Bemanningen på övriga vårdcentraler har varit stabil. Även inom BUP och barnhabiliteringen märks det hårdnande rekryteringsläget och vakanser där återverkar på MHV/BHV-psykologerna. Signaler om att BUP ska renodla sina uppgifter till mer specificerade barnpsykiatriska ärenden och förskjuta allt mer till primärvården finns bl a i förslaget att lägga ner Äppelgården. Belastningen kommer således att öka och mer samverkan kommer att krävas bland annat inom familjecentralerna för att stötta barnfamiljer. Under 2007 har Merrill-Palmer och WPPSI-III (utvecklingsbedömningsinstrument) samt Leiter test (ett ickeverbalt test för bedömning av små barns utveckling, användbart för språkstörda barn eller för barn med annat språk) blivit förstahandsval vid barnutredningar vilket innebär att omoderna test med otillförlitliga normer har utrangerats. I samverkan med logopederna har arbete påbörjats för att tidigarelägga språkscreeningen till 2 ½ års ålder, då det finns evidens för signifikant utfall av barn med utvecklingsstörning eller svårare neuropsykologiska problem vid denna ålder. I handledningen med BVC-sjuksköterskor hålls riskbruk av alkohol och screening av nyblivna mammor för postnatal depression aktuell. Ny utbildning för BVC-sjuksköterskor i hur man screenar med EPDS och ger stödsamtal vid postnatal depression planeras till Föräldrastöd Individuellt föräldrastöd ingår som en naturlig del i barnhälsovårdsarbetet, bland annat vid hälsosamtal i basprogrammets nyckelåldrar. Föräldrastöd i grupp erbjuds vid de flesta BVC. Det är framförallt förstagångsföräldrar som deltar, men på flera BVC är det också en stor andel flerbarnsföräldrar med, och några har speciella föräldragrupper för familjer med syskon. Grupp för enbart pappor erbjuds vid 12 BVC och 20 BVC uppger att pappagrupp erbjuds på barnmorskemottagningen. I Sala har under året startats pappagrupp på barnmorskemottagningen, och man planerar att låta gruppen fortsätta på BVC. Depressionsscreening Till nyblivna mammor erbjuds depressionsscreening med EPDS-formulär (Edinburgh Postnatal Depression Scale) vid 29 BVC. Mammor som faller ut i screeningen erbjuds stödsamtal hos BVC-sjuksköterska eller psykolog på BVC. 4
6 Vaccinationer Ny författning om vaccination av barn kom i december För BVC innebär det att barn i 5-6-årsåldern vaccineras mot difteri-stelkramp-kikhosta-polio i stället för som tidigare enbart mot polio. Detta för att undersökningar visat att skyddet mot kikhosta och difteri är för dåligt i tidig skolålder. Den förändrade vaccineringen innebar att flera barn fick biverkningar som stora lokalreaktioner och hög feber. Under hösten fick minst 17 barn så stora reaktioner att det anmäldes till Läkemedelsverket. Alla barnen har tillfrisknat utan men. Statistik Siffrorna med fet och kursiv stil är inkomna i januari 2008 till BHV-enheten. Jämförelse görs några år bakåt i tiden. Inskrivna Vid BVC i Västmanland Inskrivna år V:ås/Sura/Hallsta Köping/Arboga/Kungsör Fagerstabygden Sala/Heby * Totalt i länet Totalt var barn inskrivna på BVC. Med hänsyn till att Heby kommun inte längre hör till länet är detta drygt 200 barn fler än förra året. * enbart Sala Det viktiga hembesöket Alla nyblivna föräldrar ska erbjudas ett hembesök efter hemkomsten från BB/neonatalavdelning. Både svenska och utländska studier har visat att hembesök har betydelse för barnets hälsa under kommande år. Barn födda år Totalt i länet (%) 66,0 63,6 64,2 Totalt har 64 % av alla barn födda 2006 fått hembesök. Som tidigare är det stora variationer mellan olika BVC ( %!). En nationell kartläggning kommer att göras
7 Amning Enligt målen från WHO ska: 90 % av barnen enbart ammas vid 2 månaders ålder 80 % av barnen enbart ammas vid 4 månaders ålder helammade (%) i åldern Barn födda år 1 vecka 2 mån 4 mån 6 mån ,3 70,3 54,1 16, ,8 68,3 51,0 10,7 helt eller delvis ammade (%) i åldern Barn födda år 1 vecka 2 mån 4 mån 6 mån 9 mån 12 mån ,7 89,9 79,2 67,3 35,8 15, ,6 87,9 75,4 62,0 33,9 15, ,3 86,6 75,7 62,4 34,7 13,9 WHO rekommenderar att alla barn helammas första halvåret. Svenska barn ammas i mycket hög utsträckning om man jämför med övriga världen. Det är oroväckande att siffrorna för amning fortsätter att sjunka, och speciellt oroas vi över att den tidiga amningen verkar fungera sämre. Diskussion om detta förs i Vårdkedjan, speciellt med tanke på planerna att fler mammor ska erbjudas tidig hemgång från förlossningen. Fortfarande ammas ändå två tredjedelar av barnen vid 6 månaders ålder, vilket innebär att flertalet barn får nya födoämnen introducerade under amning. Rökning Anpassad hälsoupplysning ska erbjudas den enskilda familjen om bl a rökning. Målsättningen är att alla barn ska få växa upp i en rökfri miljö. Med rökare menas att man dagligen röker något som innehåller tobak. barn födda barnets ålder 0-4 veckor barnets ålder 8 månader år mor röker % far röker % ngn i fam röker % mor röker % far röker % ngn i fam röker % ,6 12,1 15,8 9,9 11,7 16, ,9 11,4 14,0 8,9 11,2 14, ,6 12,2 15,4 9,4 11,3 15,6 Rökning bland småbarnsföräldrar har de senaste åren sjunkit, men har nu tyvärr ökat. Om det är en trend som håller i sig är det oroande för folkhälsan. Landstingets Folkhälsoenhet har våren 2008 utarbetat en broschyr Rökfria barn som ska användas på BVC och förhoppningsvis få siffrorna att vända neråt igen. 6
8 Vaccinationer Vaccinering av barn födda 2003, 2004 och 2005 barn andel (%) barn vaccinerade mot födda difteri tetanus kikhosta polio Haemophilus MPR år influenzae typ B ,9 98,9 98,9 98,9 98,7 96, ,2 99,2 99,2 99,2 99,0 97, ,1 99,0 99,0 99,1 98,9 97,0 Vaccinationstäckningen för första levnadsåret är fortsatt god, över 99 %. När det gäller MPR är 97 % av länets 2-åringar vaccinerade. BCG-vaccination av riskbarn födda 2003, 2004 och 2005 barn födda år antal riskbarn % vacc riskbarn , , ,1 Drygt 20 % av våra barn är riskbarn för tuberkulossmitta, av dem är nu 95,1 % vaccinerade, en siffra som ökat stadigt de senaste åren. Årets vaccinstatistik gäller barn födda 2005, då vi ännu inte infört hepatit-b-vaccination av riskbarnsgruppen. Föräldragrupper Alla nyblivna föräldrar ska erbjudas att delta i föräldragruppsverksamhet och BVC ska även erbjuda stöd till pappor i pappagrupper. Andelen barn vars föräldrar deltagit i föräldrautbildningsgrupp i länet Barn födda år % , , ,0 Av alla barn har 39 % haft minst en förälder med i föräldragrupp. Av dem är 79 % barn till förstagångsmammor, men det finns också BVC som har speciella föräldragrupper för familjer med flera barn. På många håll drivs grupperna i samverkan med familjecentral eller öppen förskola. Pappagrupper erbjuds vid 12 BVC. 7
9 BOEL-prov och Språktest BVC ska erbjuda BOEL-prov och språktest till alla barn som inte redan kontrollerats på annat ställe. Målsättningen är att minst 98 % ska ha undersökts. BOEL-prov barn födda år undersökta barn % remiss till hörcentralen % remiss till ögonmott % ,1 2,6 3,9 När hörselscreening för nyfödda genomfördes hösten 2005 valde vi att ändå ha kvar BOEL-provet, dels som test på hörselskada som inte fanns från början, dels för att upptäcka avvikelser i psykomotorisk utveckling och ögonmotorik. Av barn födda 2006 undersöktes 96 %, och av dem remitterades 2,6 % till hörcentralen, knappt 4 % till ögonkliniken och ett fåtal behövde kontakt med psykologen på BVC. Språktest barn födda år undersökta barn % remiss till logoped % därav remiss till psykolog % ,0 14,0 10,9 Ny svensk forskning har visat att de barn som faller ut i språktest vid 2 ½ år i mycket stor utsträckning (60-70 %) visar sig ha en uvecklingsstörning eller annan neuropsykiatrisk diagnos några år senare. Från vårt språktest vid 3 år remitterades 14 % till logoped och hörcentralen, men bara 11 % av dessa fick samtidigt remiss till BHV-psykolog. Vi diskuterar nu att göra ett något omarbetat språktest vid 2 ½ år och erbjuda dem som faller ut även psykologbedömning. 8
10 Utbildning för BVC-personal 2007 Vaccinationer på BVC Socialstyrelsens nya föreskrifter om vaccination av barn (SOSFS 2006:22), samt ändringar i föreskrifter om läkemedelshantering (SOSFS 2006:24). BHV-öl Kerstin Werner och vårdutvecklare Eva Söderqvist föreläste. Alkoholförebyggande arbete i Barnhälsovården Hur tar man upp frågan om alkohol med föräldrar? Forumspel och diskussion om betydelsen av egna känslor, värderingar och attityder till alkohol för att samtala om alkoholvanor. Introduktion i MI motiverande samtalsmetod. Medverkan av teatergrupp från Riddarhyttan, mödra- och barnhälsovårdspsykologer, BHV-teamet samt MI-lärare från Riskbruksprojektet på Folkhälsoinstitutet. Hur mår våra barn? del 11 Ramnäskurs Kursen har erbjudits BVC-sjuksköterskor och läkare vid två tillfällen med samma innehåll: Normal och avvikande motorik under barnets första år. Födoämnesintolerans och annan malabsorption i småbarnsåren. Livsmedelsverkets riktlinjer om förskolans mat. Diabetes hos förskolebarn. Aktuella BVC-frågor. Sjukskötersketräffar (Eva-träffar) under våren och hösten Fem tillfällen per termin fördelade på tre orter: Västerås, Fagersta och Köping. Innehåll: Aktuella BVC-frågor, Riskbruksarbetet, Nationell familjecentralskonferens, BVC-sjuksköterskans arbete. Nationell Familjecentralskonferens Barnhälsovården var medarrangör i den nationella familjecentralskonferensen som hölls i Västerås våren Introduktionsutbildning för nyanställda på BVC Genomfördes av BHV-teamet med genomgång av BHV-arbete. Språktest vid 3 års ålder Genomfördes av logopeer från logopedmottagningen, C-las. Hörseltest på barn 3 och 4 år på BVC Genomfördes av audionomer från hörcentralen. Amningscirkel Ett begränsat antal personer inom vårdkedjan erbjöds deltagande i amningscirkeln. Arrangör: Vårdkedjan (MHV, KK, Barnkliniken och BHV). MI-utbildning En utbildningsserie på fyra halvdagar i motiverande samtalsmetodik startades i slutet av 2007 med fortsättning under vintern MI-lärare Yvonne Bergmark-Bröske. 9
11 BHV-enheten BHV-teamet tillhör Barn- och Ungdomskliniken inom Division Medicin. Barnhälsovårdsöverläkaren och teamsekreteraren har haft viss tjänstgöring vid barnkliniken, vårdutvecklaren har hela sin tjänstgöring på BHV-enheten. Psykologtimmar köps från Kraftkällan/Viksäng. Rådsgruppen för barnhälsovård har träffats två gånger under året. Medlemmar har varit Lena Agnebjer, familjeläkare, Prima, Västerås, Barbro Andersson-Sandberg, BVCsjuksköterska, Norberg, Aina Eriksson, BVC-sjuksköterska, Hemdal, Västerås, Margareta Jonasson, BVC-sjuksköterska, Ängsgården, Surahammar, Elisabeth Sandberg, familjeläkare, Sala-Väsby samt teamets vårdutvecklare och BHV-överläkare. Minnesanteckningar läggs ut på hemsidan för Division Närsjukvård. När de flesta BVC börjat med datajournal finns ett behov att få bra rutiner och att kunna använda rätt inmatade uppgifter för statistikuppgifter. En grupp för datafrågor har bildats, medlemmar är Barbro Andersson-Sandberg, Norberg, Kerstin Dahl, Viksäng, Annelie Häll, Hallstahammar, Lena Jakobsson, Önsta-Gryta, Annika Steinvall, Landstingets IT-Centrum och Eva Söderqvist, BHV-enheten. Förutom vår introduktionskurs för nya BVC-medarbetare har barnhälsovårdsöverläkaren enskilt träffat blivande familje-, barn- och infektionsläkare samt blivande barnpsykiatriker för att informera om BVC-arbetet. Vårdutvecklaren föreläste under året vid högskolans utbildning av blivande distriktssköterskor. Tyvärr har högskolan nu meddelat att man på grund av besparingar inte kan fortsätta med detta. Förutom utbildning till BVC-personal om det nya vaccinationsprogrammet har barnhälsovårdsöverläkaren informerat läkare och mottagningspersonal på barnkliniken och på infektionskliniken. Barnkonventionen diskuteras vid introduktion av nya medarbetare på BVC. Barnhälsovårdsöverläkaren deltar i de nätverksmöten för barn- och ungdomsfrågor som Sveriges Kommuner och Landsting anordnar 1-2 gånger per år med Barnkonventionen som grund. Överviktsproblematiken är ett högprioriterat område som sträcker sig över flera år. Vi medverkar i den grupp som Folkhälsoenheten samlat under ledning av Britt-Marie Westholm. Gruppen har utarbetet en folder balans. Syftet är att personalen inom mödrahälsovård, barnhälsovård, förskola, skola och tandvård ska ge gemensamma rekommendationer för att främja barns och ungdomars hälsa. En annan insats inom överviktspreventionen är de matlagningskurser (Matstart) som Hushållningssällskapet, Barnhälsovården och Folkhälsoenheten gemensamt erbjudit föräldrar på ett antal orter i länet. Inför 2008 planeras en uppföljningsdag för personal inom mödra- och barnhälsovården (Smarta Matval). Odensvi BVC i Västerås kommer att delta i forskningsprojektet PRIMROSE - primärprevention av övervikt/fetma på BVC, som Karolinska Institutet i samarbete med flera BHV-enheter i Sverige startar under Under 2007 har barnhälsovårdsöverläkaren presenterat projektet bland annat i BHV-Nytt och vid ett möte med Närsjukvårdsrådet. 10
12 I Riskbruksprojektet (nationellt alkoholförebyggande arbete) deltar vårdutvecklaren mycket aktivt i projektgruppen, och har under året deltagit i nationella utbildningar, medverkat vid Division Närsjukvårds idédagar, ordnat en heldagsutbildning rörande samtal om alkoholbruk för BVC-personal, samt startat två utbildningar i motiverande samtalsteknik (MI) för sammanlagt 33 BVC-sjuksköterskor. Barnhälsovårdsöverläkaren ingår i projektets styrgrupp. Vårdutvecklaren och barnhälsovårdsöverläkaren träffar regelbundet representanter för vårdkedjan mödrahälsovård - förlossning - BB/neonatalavdelning - BVC. Vi deltar i möten med nätverket för Västerås familjecentraler. Träffar med adoptivbarnsgruppen och med MHV-teamet har fortlöpt som tidigare. Vi har också träffat ansvariga för barnens tandvård och bland annat diskuterat fluorhalten i dricksvattnet i olika delar av länet. Vi har deltagit i nationella möten för barnhälsovårdsteam samt nationella träffar för vårdutvecklare/samordnare respektive barnhälsovårdöverläkare. Under hösten var vi värdar för regionmötet där sju barnhälsovårdsteam från mellansverige träffades under två dagar. BHV-Nytt, enhetens informationsblad, har under året utkommit med fyra nummer. Sedan hösten 2006 kan BHV-Nytt också läsas via landstingets hemsida. Handboken för BVC har uppdaterats under året, och förhoppningsvis var detta sista pappersutskicket. Vi hänvisar nu i allt större utsträckning till Barnläkarföreningens Rikshandbok, som finns på Lokala delar av handboken kommer under våren 2008 att läggas på landstingets hemsida. BHV-enheten besöker årligen varje BVC för att diskutera aktuella frågor och återföra statistikuppgifter. Under en längre SIDA-kurs för sjukhusadministratörer från de fattigaste länderna i Afrika var deltagarna en dag i Västerås för att studera primärvård. BHV-enheten medverkade då med en genomgång av svenskt barnhälsovårdsarbete. I början av året fick vi möjlighet att träffa tre nytillträdda landstingsråd och under en förmiddag informera dem om länets barnhälsovård. Vi har aktivt deltagit i arbetet med att utforma Kvalitetsmål för Barnhälsovård i Närsjukvårdsprogrammet som gäller från Då flera BVC tyckt att samarbetet med Socialförvaltningen inte fungerat träffade vi cheferna för Socialkontor Öster respektive Väster i Västerås. Våra diskussioner har rapporterats i BHV-Nytt och vid utbildningsdagarna Hur mår våra barn?. 11
13 År 2008 och framåt I maj 2008 beslutade Socialstyrelsen att allmän pneumokockvaccinering av spädbarn ska införas Utbildning av BVC-personal och finansiering får diskuteras under hösten Handboken kommer att läggas på landstingets hemsida, där BHV-Nytt redan finns. För allmän information om BVC-arbetet kommer vi att hänvisa till Rikshandboken på För att säkerställa en jämn kvalitet oavsett i vilken anställning MHV/BHV-psykologen befinner sig kommer det att krävas en större insats av psykologkonsulterna på BHVenheten för uppföljning och stöd till psykologverksamheten för handledning, metodutveckling och vidareutbildning. Hittills har psykologerna samlats en gång per termin, men dessa möten behöver dubbleras. Många landsting har en samordningspsykolog (chefspsykolog) på upp till 50 % vilket är önskvärt för Västmanland för att fylla behovet på såväl MHV- som BHV-enheten. I en framtid bör det också diskuteras om BHV-teamet skulle kunna lokaliseras tillsammans med MHV-teamet och ett skolhälsovårdsteam med länsövergripande ansvar, och kanske även tillsammans med andra enheter med förebyggande arbete som huvuduppgift. Socialstyrelsens Smitta i förskolan skulle ha kommit i ny upplaga under 2007, men så blev det inte. Förhoppningsvis kommer den under Tillsammans med Smittskyddsenheten ska vi då föra ut informationen till BVC, som har ansvaret för epidemiologiska frågor på förskolorna. Även hygienfrågor på BVC ska diskuteras tillsammans med sjuksköterska från Vårdhygien. Riskbruksprojektet fortsätter med utbildning om samtalsmetodik. Informationsmaterial till föräldrar angående alkoholbruk utarbetas nationellt. I samarbete med logopeder och BHV-psykologer vill vi omarbeta språktestet, flytta besöket från 3 till 2 ½ års ålder, och erbjuda barn som faller ut i screeningen remiss till både logoped, hörcentralen och BHV-psykolog. Datagruppens arbete blir viktigt de närmaste åren för att stötta BVC i arbetet med datajournalerna och för att kunna använda uppgifter i journalerna på ett rationellt sätt. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har ett Barnhälsodataprojekt där man kommer att föreslå vilka hälsodata som ska IT-registreras för barn i Sverige och vem som ska ha tillgång till dessa uppgifter. Västmanlands Kommuner och Landsting är engagerade i ett pilotprojekt, och BHV-enheten kommer att följa projektet både nationellt och lokalt. 12
14 Mål Vi vill verka för att: alla länets barn, från födelsen tills de börjar i förskoleklass, och deras föräldrar erbjuds en jämlik barnhälsovård enligt vårt basprogram och enligt kvalitetsmålen för barnhälsovård i Närsjukvårdsprogrammet personalen vid BVC får god vidareutbildning genom årlig internatutbildning, dessutom årligen cirka fyra halvdagars utbildningstillfällen ordnade av BHVteamet nya medarbetare på BVC introduceras vid årlig utbildning (mest sjuksköterskor och psykologer) eller individuellt (mest läkare) kunna erbjuda yrkesstöd till alla medarbetare på BVC alla BVC samverkar i familjecentral alla BVC-sjuksköterskor erbjuder depressionsscreening till nyblivna mammor alla BVC erbjuder pappagrupper alla riskbarn för hepatit B/tuberkulos erbjuds vaccinering, och att vaccinationsfrekvensen för dessa ökar till 99 % (finns ingen nationell standard) vaccinationssiffrorna för övriga vacciner fortsätter att vara höga röksiffrorna sjunker igen och amningssiffrorna åtminstone inte fortsätter att sjunka medarbetare på BVC i allt större utsträckning använder Rikshandboken på Growing People BHV-Nytt fortsätter att komma ut med fyra nummer per år årliga besöken till varje BVC (= rundresor) fortsätter alla förskolor har kontakt med en BVC för epidemiologiska frågor 13
1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård
1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt
Läs merBARNHÄLSOVÅRDEN 2013
BARNHÄLSOVÅRDEN 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning. 2 Barnhälsovårdsarbete. 3 Barnhälsovården i Västmanland 2013 3 Statistik... 4 Inskrivna barn 4 Hembesök.. 4 EPDS. 5 Amning. 5 Rökning. 6 Vaccinationer...
Läs mer1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016
1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016 2 (5) 5.5 Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett nationellt fastställt barnhälsovårdsprogram med såväl
Läs merBarnhälsovårdens årsredovisning 2011
Helena Nyström, Barnhälsovårdssamordnare, Folkhälsoenheten Jan-Åke Jönsson, Barnhälsovårdsöverläkare, Barn- och ungdomskliniken Barnhälsovårdens årsredovisning 2011 Illustratör: Carita Rasmussen Årsredovisningen
Läs merBARNHÄLSOVÅRDEN 2009
BARNHÄLSOVÅRDEN 2009 Sammanfattning Under 2009 har barnhälsovården haft fortsatt fokus på alkohol- och tobaksfrågor samt föräldrastöd. Genom Riskbruksprojektet har mödra- och barnhälsovården gemensamt
Läs merRiktlinjer för. Barnhälsovården
Riktlinjer för barnhälsovården Riktlinjer för Barnhälsovården Riktlinjer för barnhälsovården i Landstinget Gävleborg Riktlinjerna har utarbetats av barnhälsovårdsenheten i landstinget Gävleborg i samverkan
Läs merLänsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten
Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten Verksamhetschef Annika Selberg Lundberg annika.selberg-lundberg@norrbotten.se Divisionschef Närsjukvård Chef för verksamhet och utveckling Närsjukvårdsstaben
Läs merKRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND
LSN-HSF12-169 KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND Barnhälsovården Sörmland 2012 Kravspecifikation för barnhälsovård i Sörmland 2012 Sid 1 (11) Innehållsförteckning 1. Uppdrag...
Läs merVERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna.
VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna. Innehållsförteckning 1. Målsättning...2 2. Barnavårdscentral (BVC)...2
Läs merBarnhälsovård i Skåne
Barnhälsovård i Skåne Åsa Lefèvre, Dr Med Vet, leg sjuksköterska, vårdutvecklare Malin Skoog, doktorand, distriktssköterska, vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Kunskapsmål: Vad är syftet med
Läs merStyrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län. Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län
1 Styrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län 2013 03 25 2 Innehållsförteckning 1. Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring...
Läs merBarnhälsovården. Hälsa Sjukvård Tandvård. Barnhälsovården i Landstinget Halland. Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring
Hälsa Sjukvård Tandvård Barnhälsovården Barnhälsovården i Landstinget Halland Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring Förord Det handlar om att främja barns hälsa, trygghet och utveckling
Läs merBARNHÄLSOVÅRDEN 2011
BARNHÄLSOVÅRDEN 2011 Sammanfattning Under året har många medarbetare på barnavårdscentralerna (BVC) lagt ner ett stort arbete på den nya manualen för föräldrastöd i grupp. Den blev färdig vid årsskiftet
Läs merNATIONELL MÅLBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKETJÄNSTGÖRING INOM BARNHÄLSOVÅRDEN
NATIONELL MÅLBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKETJÄNSTGÖRING INOM BARNHÄLSOVÅRDEN 2007 Nationella nätverket för Vårdutvecklare /Barnhälsovårdssamordnare Förord När barnsjuksköterskor och distriktssköterskor
Läs merÅrsrapport BARNHÄLSOVÅRDEN
Årsrapport BARNHÄLSOVÅRDEN 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning. 2 Barnhälsovårdsarbete 3 Barnhälsovården i Västmanland 2015 3 Statistik.. 4 Inskrivna barn 4 Rökning. 4 Amning. 5 Vaccinationer 6 Samarbete
Läs merKravspecifikation för barnhälsovården, Landstinget i Värmland
1(19) KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD, LANDSTINGET I VÄRMLAND Godkänd av: BVC-sjuksköterskor BVC-läkare Utgåva: 2 Utarbetad av: Anders Berner, BÖL Cristina Gillå, samord ssk Revisionsansvarig: Barnhälsovårdsöverläkare
Läs merRIKTLINJER FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Kravspecifikation för verksamheten
HN-HOS10-304 RIKTLINJER FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Kravspecifikation för verksamheten Barnhälsovården Sörmland 2011 Kravspecifikation för barnhälsovården i Sörmland 2011 Sid 1 (11) Innehållsförteckning
Läs merDokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Riktlinje Division allmänmedicin 4 11
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Riktlinje Division allmänmedicin 4 11 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Staffan Skogar, barnhälsovårdsöverläkare Mathias Karlsson, områdeschef
Läs merMotion: Mödravårdscentralernas uppdrag och Barnavårdscentralernas uppdrag
Motion: Mödravårdscentralernas uppdrag och Barnavårdscentralernas uppdrag Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Värnamo
Läs merBHV-Nytt. Nr 2, juni 2015. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 24. Innehåll
BHV-Nytt Nr 2, juni 2015 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 24 Innehåll Ny Barnhälsovårdsöverläkare sid 2 Många fall av kikhosta under 2014 sid 3 Språktest
Läs merBarnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård
1(5) Utlåtande från expertgruppen för vaccinationer Barnvaccinationer Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård Information om det allmänna vaccinationsprogrammet Det svenska barnvaccinationsprogrammet
Läs merÖversikt basprogrammet [Gamla basprogrammet]
Översikt basprogrammet [Gamla basprogrammet] I följande avsnitt finns en beskrivning av verksamhetens innehåll och detaljerade anvisningar om vad man kan och bör göra vid de olika besöken på BVC. De ska
Läs merBarnhälsovården i Västernorrland 2014 Verksamhetsredovisning
Barnhälsovården i Västernorrland 201 Verksamhetsredovisning Innehållsförteckning sid Sammanfattning 2 Utmaningar 201 2 FBHV organisation 3 Kravspecifikation Resultatredovisning 201 Inskrivna barn 31 dec
Läs merBHV-Nytt. Nr 1, april 2007. Innehåll. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 16
BHV-Nytt Nr 1, april 2007 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 16 Innehåll Minska risken för plötslig spädbarnsdöd sid 3 SIDS-affisch Årsstatistik 2006 för
Läs merBarnhälsovården. i siffror. Barnhälsovårdsdata
Barnhälsovården i siffror Barnhälsovårdsdata 2005-01-01 12-31 BHV i siffror Innehåll Barnhälsovårdens mål..................................... 3 Dokumentationens bakgrund...............................
Läs merRutiner vid begäran om registerutdrag
Rutiner vid begäran om registerutdrag Följande rutiner gäller i det fall ett barns vårdnadshavare begär information om de uppgifter som finns lagrade på barnet i Basta. 1. Vårdnadshavaren informeras av
Läs merVERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen
VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna och antagen av Regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott 2004. Uppdaterad
Läs merBHV-Nytt. Nr 2, juni 2008. Innehåll
BHV-Nytt Nr 2, juni 2008 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 17 Innehåll Jämställt föräldraskap sid 3-4 Förslag till nya råd om alkohol vid amning sid 5
Läs merNYA BHV-PROGRAMMET 2015
NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen
Läs merSammanställning av nuläge inför GAP analys
JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I
Läs merRIKTLINJER FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND. Kravspecifikation för verksamheten
RIKTLINJER FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Kravspecifikation för verksamheten Barnhälsovården Sörmland 2009 Kravspecifikation för barnhälsovården i Sörmland 2009 Sid 1 (7) 1. Uppdrag Barnhälsovården
Läs merBarnhälsovården. i siffror. Barnhälsovårdsdata
Barnhälsovården i siffror Barnhälsovårdsdata 2007-01-01 2007-12-31 BHV i siffror Innehåll Barnhälsovårdens mål.................................................. 3 Dokumentationens bakgrund...........................................
Läs merSOSFS 2008:31 (M) Föreskrifter. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2008:31 (M) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter
Läs merEnskilt föräldrasamtal med den förälder som inte har fött barnet
Enskilt föräldrasamtal med den förälder som inte har fött barnet Jämlikt föräldrastöd inom barnhälsovården för barnets bästa Lars Olsson, psykolog och vårdutvecklare, Region Skåne. Malin Bergström, psykolog
Läs merLandstinget Västmanland dec 2013 Länshandboken Barnhälsovården
TANDVÅRD För allmän utförlig information hänvisar vi till Rikshandboken. Samarbetet - Folktandvården består av tandinformation i grupp och att BVC-personal kan remittera eller hänvisa barn som behöver
Läs merVaccinationsbehov hos asylsökande. Eva Netterlid Sakkunnig Enheten för vaccinationsprogram
Vaccinationsbehov hos asylsökande Eva Netterlid Sakkunnig Enheten för vaccinationsprogram eva.netterlid@folkhalsomyndigheten.se RU KAVA Regeringsuppdrag Kartläggning och analys av behovet av vaccin hos
Läs merImplementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012
Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap
Läs merSammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad
Anteckning Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad 1. Jämlik vård, SWOT analys Anette Persson, utvecklingsledare, Christina Djäken.
Läs merFamiljecentraler. -det är grejor det
Familjecentraler -det är grejor det Sara Lindeberg, specialistläkare, Enheten för folkhälsa och social hållbarhet, Region Skåne Lars Olsson, leg. Psykolog, Kunskapscentrum för Barnhälsovård, Region Skåne
Läs merInsatser från Barnhälsovården
Insatser från Barnhälsovården - vid tidig upptäckt av psykisk ohälsa hos barn (och deras föräldrar). Victoria Laag Leg. psykolog Samordnare/verksamhetsutvecklare Barnhälsovårdens centrala utvecklingsteam
Läs merBHV-Nytt. Nr 3, oktober 2007. Innehåll. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 16
BHV-Nytt Nr 3, oktober 2007 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 16 Innehåll Samarbetet med sociala myndigheter sid 2 Vaccinering mot pneumokocker sid 3 Nationellt
Läs merBarnhälsovårdsrapport för år 2010 Södra Älvsborg
Barnhälsovårdsrapport för år 2010 Södra Älvsborg Centrala Barnhälsovården Daniel Wallmyr, BHV-överläkare Katarina Almkvist, verksamhetsutvecklare Julia Backlund, dietist Gun-Britt Szymanski, teamassistent
Läs mer5.4 Regelbok Mödrahälsovård 2015
1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård 2015 2 (5) 5.4 Regelbok för Mödrahälsovården 5.4.1 Bakgrund Barnmorskemottagningen inom primärvården ska erbjuda hälsovård under graviditet, inklusive föräldrastöd och
Läs merHandlingsprogram Alkoholförebyggande arbete
Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete under graviditet och under spädbarns- och förskoleåldern vid kvinnohälsovård (KHV) och barnhälsovård (BHV) i Jönköpings län Bakgrund Alkoholkonsumtionen och
Läs merDags att välja Barnavårdscentral
Dags att välja Barnavårdscentral Grattis till ditt föräldraskap! Nu har du möjlighet att välja Barnavårdscentral I denna broschyr kan du läsa hur vi kan hjälpa dig och hur du ska göra för att lista ditt
Läs merVerksamhetsbeskrivning Sesam Familjecentral 2014
Verksamhetsbeskrivning Sesam Familjecentral 2014 1 Innehållsförteckning Varför Familjecentral? 3 Målet med samverkan och arbetet på SESAM 3 Bild av Samverkan 4 Förutsättningar på Sesam 5 Medarbetare 5
Läs merBasprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun
Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun Bakgrund Skolhälsovårdens mål är enligt Skollagen att: Främja och bevara elevernas fysiska och psykiska hälsa samt att verka för sunda levnadsvanor. Skolhälsovården
Läs merSOSFS 2006:22 (M) Föreskrifter. Vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2006:22 (M) Föreskrifter Vaccination av barn Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är
Läs merBarnhälsovårdsenheten i Västerbotten. Barnhälsovård i Västerbottens län Årsrapport 2013
Barnhälsovårdsenheten i Västerbotten Barnhälsovård i Västerbottens län Årsrapport Förord Först och främst vill vi säga tack till alla BVC-sköterskor för ert mycket värdefulla arbete på BVC med att främja
Läs merBHV-Nytt. Nr 1, april 2009. Innehåll
BHV-Nytt Nr 1, april 2009 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 18 Innehåll Barn som fått äta fisk tidigt får mindre eksem! sid 2 Nationell Årskonferens för
Läs merBHV-Nytt. Nr 2, juni 2012. Innehåll
BHV-Nytt Nr 2, juni 2012 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 21 Innehåll Sommartider sid 2 Barnets rätt i familjen och samhället Viktigast av allt, sid 3-4
Läs mer11.3 Checklista - Egengranskning Barnhälsovården
11.3 Checklista - Egengranskning Barnhälsovården PUNK-handboken NATIONELL NIVÅ Lagar, föreskrifter, allmänna råd och dokument. 1. Hälsoundersökningar inom Barnhälsovården, SOSFS, 1991:8 2. Föräldrabalk,
Läs merTill innehållsförteckningen. Statistik med vårdtyngdsmätning. Barnavårdscentralerna Örebro läns landsting
Till innehållsförteckningen Statistik 2 med vårdtyngdsmätning Barnavårdscentralerna s landsting Innehållsförteckning BVC-statistik med vårdtyngdsmätning ÖLL 2...sid 3 Basprogram BHV - översikt... 4 Inskrivna
Läs merBARNHÄLSOVÅRD dåtid, nutid, framtid
BARNHÄLSOVÅRD dåtid, nutid, framtid Åsa Lefèvre, Dr Med Vet, leg sjuksköterska, vårdutvecklare Malin Skoog, doktorand, distriktssköterska, vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Kunskapsmål: Förståelse
Läs merHÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)
Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt
Läs merBHV-Nytt. Nr 1, mars 2013. Innehåll
BHV-Nytt Nr 1, mars 2013 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 22 Innehåll Intramuskulära vaccinationer till förskolebarn, sid 2 Nytt PM för Hälsoundersökning
Läs merHälsa Sjukvård Tandvård HANDLINGSPROGRAM. Alkoholförebyggande arbete i småbarnsfamiljer vid barnavårdscentraler i Halland
HANDLINGSPROGRAM Alkoholförebyggande arbete i småbarnsfamiljer vid barnavårdscentraler i Halland Det alkoholförebyggande arbetet har en självklar plats i vardagen på familjecentraler, barnmorskemottagningar
Läs merBeredningen för primärvård, psykiatri och tandvård
Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Nicholas Burman Hälso- och sjukvårdsstrateg 046-675 30 66 nicholas.burman@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2018-03-13 Dnr 1800274 1 (5) Beredningen för primärvård,
Läs mer1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård
1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård 1 2 (5) Regelbok för Mödrahälsovården 5.4.1 Bakgrund Barnmorskemottagningen inom primärvården ska erbjuda hälsovård under graviditet, inklusive föräldrastöd och livsstilssamtal,
Läs merBarnhälsovårdsenheten
Rapport Datum: 2016-10-19 Barnhälsovårdsenheten Verksamhetsplan 2017 Barnhälsovårdsenheten Verksamhetsplan 2017 2016-10-19 Region Örebro län Barnhälsovårdsenheten Datum: 2016-10-19 2 (5) BARNHÄLSOVÅRDSENHETEN
Läs merVÄLKOMNA TILL BHV-dag!
VÄLKOMNA TILL BHV-dag! Program förmiddag 8.30 Fika 9.00 Välkomna BHV-teamet, Anna och Tua 9.00-9.30 Asyl BHV-dietist: matkultur, nytt material Ida Berge Asyl BHV dietist, 9.30-10.20 Aktuellt BHV: Årsrapport
Läs merAlkohol och Tobak. Allergi. Allmänt barn. Barnsäkerhet. För BVC - Blanketter. Manualer för BVC-sjuksköterskor. Mat. Språk. Sömn. Vaccinationer.
1 (9) Alkohol och Tobak Allergi Allmänt barn Barnsäkerhet För BVC - Blanketter Manualer för BVC-sjuksköterskor Mat Språk Sömn Vaccinationer Övrigt 2 (9) Alkohol och Tobak (åter register) Barns tankar om
Läs merVägledning för vaccination
Vägledning för vaccination Föreskrifter och rekommendationer Kompletterande vaccinationer Utbildningsdag om vaccinationer Oktober 2017 Tiia Lepp Adam Roth Föreskrifter om vaccination av barn (HSLF-FS 2016:51)
Läs merPraktik blir statistik. Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne
Praktik blir statistik Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäta hur barn mår? https://vimeo.com/113712017 Hur kan vi använda statistik
Läs merFrågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner
Frågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att beskriva hur vården efter förlossning ser ut i Sverige
Läs merBARNHÄLSOVÅRDEN JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING ÅRSRAPPORT 2003
BARNHÄLSOVÅRDEN JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING ÅRSRAPPORT 2003 100 98 96 94 92 90 88 1999 2000 2001 2002 Helam 1 v Helt och delvis ammade vid 1 vecka 100 80 60 40 20 0 1999 2000 2001 2002 Helamn 6 mån Helt
Läs merNATIONELL MÅLBESKRIVNING
NATIONELL MÅLBESKRIVNING FÖR LÄKARTJÄNSTGÖRING INOM BARNHÄLSOVÅRDEN (BHV) Revidering fastställd i oktober 2018 Av Nationella nätverket för barnhälsovårdsöverläkare i Sverige INNEHÅLL Förord Barnhälsovårdens
Läs merMånadsbladet PRÖVNING AV 3 ÅRSSCREENINGEN VID 2½ ÅR. nr 1, januari 2015
Månadsbladet nr 1, januari 2015 PRÖVNING AV 3 ÅRSSCREENINGEN VID 2½ ÅR Nu när vi inför det nya barnhälsovårdsprogrammet planerar vi att i Uppsala studera möjligheten att införa 3 årsscreeningen vid 2 ½
Läs merBarnhälsovårdsrapport för år 2012 Södra Älvsborg
Barnhälsovårdsrapport för år 2012 Södra Älvsborg Centrala Barnhälsovården Södra Älvsborg Daniel Wallmyr, BHV-överläkare Katarina Almkvist, verksamhetsutvecklare Julia Backlund, dietist Gun-Britt Szymanski,
Läs merTill alla BVC-sjuksköterskor i Göteborg och Södra Bohuslän
Till alla BVC-sjuksköterskor i Göteborg och Södra Bohuslän Kära Vänner! Det är december och adventsljusstaken lyser så vackert, snart är det jul, och med julen kommer vaccinations-, amnings-, och rökstatistik
Läs merBHV-Nytt. Nr 3, okt 2009. Innehåll
BHV-Nytt Nr 3, okt 2009 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 18 Innehåll Förebyggande arbete med anknytning sid 1 Tips och idéer i Matrutan från Uppsala län
Läs merBarnhälsovården I Fyrbodal 2011
Barnhälsovården I Fyrbodal 2011 Innehåll Barnhälsovårdens mål 3 Bakgrund. 4 Verksamhet på BVC 4 Barnhälsovårdens kvalitetsindikatorer 5 Insamling av hälsodata 6 Barnavårdscentraler i Fyrbodal.. 7 Geografiskt
Läs merVaccinationer inom barnhälsovården. Kunskapscentrum barnhälsovård
Vaccinationer inom barnhälsovården Kunskapscentrum barnhälsovård Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar 9 till alla 1 till flickor (HPV) Riktad del hepatit B och Tuberkulos
Läs merBHV-Nytt. Nr 4, december 2007. Innehåll
BHV-Nytt Nr 4, december 2007 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 16 Innehåll Julhälsning sid 2 Barnahus i Västmanland sid 3 Barnkonventionen Internationellt
Läs merTuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden
Barn och ungdomssjukhuset i Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden 1(6) Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden Tuberkulos (tbc) orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis och är en av världens
Läs merVERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen
VERKSAMHETSPLAN Familjecentralen Verksamhetsåret 2018 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning sid. 3 2. Systematiskt kvalitetsarbete sid. 3 2.1 Vision sid. 3 2.2 Familjecentralernas mål enligt samverkansavtalet
Läs mer» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder
Vaccinationer inom barnhälsovården Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa kommer i främsta rummet (artikel 3) Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar» 9 till alla»
Läs merInnehållsförteckning sid. 1. Sammanfattning sid. 2. Barnhälsovård sid. 8. Barnhälsovårdsrapport. sid. 10. Insamling av hälsodata sid.
1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning sid. 1 Sammanfattning sid. 2 Barnhälsovård sid. 8 Barnhälsovårdsrapport. sid. 10 Insamling av hälsodata sid. 13 Verksamhetsuppföljning sid. 14 Arbetstid sid.
Läs merMånadsbladet. Aktuellt för dig som arbetar inom barnhälsovården Nr 6-7, juni-juli 2017
Månadsbladet Aktuellt för dig som arbetar inom barnhälsovården Nr 6-7, juni-juli 2017 INFORMATION Rutin kring 4-års hörselscreening på audiologen (Uppsala kommun) Cirka hälften av bokningarna till hörselscreening
Läs merVäxa tryggt - föräldraskapsstöd i samverkan
Växa tryggt - föräldraskapsstöd i samverkan Arbetet med Växa tryggt är ett steg mot en mer rättvis vård utifrån varje familjs behov och ett sätt att utnyttja den kompetens som finns utan kostsamma investeringar.
Läs merNYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN
Nr: 2/2007 Sid:1 NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN 1. FÖRESKRIFTER OM VACCINATION AV BARN Nyheter: Åldern för difteri- stelkramp- och kikhostevaccindos 4 sänks från 10 år till 5-6 år och ges då tillsammans
Läs merHälsoval Örebro län. Kravspecifikation. Mödrahälsovård. Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok. Beslutad i LS 2014-12-09. Regionkansliet, Region Örebro län
Regionkansliet, Region Örebro län Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok Hälsoval Örebro län Kravspecifikation Mödrahälsovård Beslutad i LS 2014-12-09 1 (8) Innehållsförteckning Definition... 3 Övergripande mål...
Läs merStrategisk plan för samordning av amningsfrågor 2013-2016
Strategisk plan för samordning av amningsfrågor 2013-2016 Konsumentverket Livsmedelsverket Socialstyrelsen Statens folkhälsoinstitut 1 Bakgrund Enligt regeringsbeslut den 23 juni 2004 fick Livsmedelsverket
Läs merHälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård
BESKRIVNING AV ARBETSUPPGIFTER I NATIONELLA MÅLBESKRIVNINGEN Publicerad 2015, uppdaterad 2016 Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård Konsultation till personal angående
Läs merVerksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats
2017-10-23 1 Bildningsförvaltningen Verksamhetsplan för Centrala elevhälsans medicinska insats 2017/2018 Elevhälsans medicinska del I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsans medicinska del som
Läs merFöräldraenkät 2014. Juli 2015 FOLKHÄLSORÅDET
Föräldraenkät 2014 Juli 2015 FOLKHÄLSORÅDET Förord Folkhälsoenkät Barn- och föräldrar i genomfördes av Region 2013. Detta var den första enkäten för denna målgrupp och enkäten skickades till föräldrar
Läs merbarnhälsovård i halland 2010
barnhälsovård i halland 2010 Barnrapport Denna rapport är en sammanfattning av verksamheten vid Hallands barnavårdscentraler under 2010. Vår förhoppning är att rapporten, som ges ut årligen, ska ge en
Läs merLänk till rapporten: http://www.sbu.se/sv/publicerat/gul/vacciner-till-barn--- skyddseffekt-och-biverkningar/
Vacciner till barn skyddseffekt och biverkningar SBU-rapport nr 191, 2009. Länk till rapporten: http://www.sbu.se/sv/publicerat/gul/vacciner-till-barn--- skyddseffekt-och-biverkningar/ Bakgrund De globala
Läs merMödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän
Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Metod Tidigare besök på MVC Strukturerad
Läs merSamarbete förskola barnavårdscentral En nationell enkätundersökning 2019
Tuvans förskola, Härnösand Samarbete förskola barnavårdscentral En nationell enkätundersökning 2019 Svenska OMEP i samarbete med Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet
Läs merBHV-Nytt. Nr 1, mars 2016. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 25. Innehåll
BHV-Nytt Nr 1, mars 2016 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 25 Innehåll Presentation Karin Almén Åberg sid 2 Barnkonventionsdagen, sid 3 Alla barns rätt,
Läs merBarnhälsovårdens årsredovisning 2012
Helena Nyström, Barnhälsovårdssamordnare, Folkhälsoenheten Jan-Åke Jönsson, Barnhälsovårdsöverläkare, Barn- och ungdomskliniken Barnhälsovårdens årsredovisning 2012 Illustratör: Carita Rasmussen Innehåll
Läs merVad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats
Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård
Läs merVERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN
VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna och antagen av Regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott 2004. Uppdaterad
Läs merI begynnelsen (1935) Läkarundersökningar Allmänna råd Normalreglemente Nytt barnhälsovårdsprogram 2015
I begynnelsen (1935) Nytt barnhälsovårdsprogram 2015 Bernt Alm, barnhälsovårdsöverläkare Normalreglemente 1969 Läkarundersökningar 1969 Allmänna råd 1981 Nya arbetssätt 1981 1 Läkartidningen 2011 Allmänna
Läs merIntroduktionsutbildning barnhälsovård. Hembesök Barnsäkerhet Föräldrastöd i grupp
Introduktionsutbildning barnhälsovård Hembesök Barnsäkerhet Föräldrastöd i grupp Hembesök Vad tänker du på när du tänker på hembesök? Målet med hembesök till nyblivna föräldrar är att främja kontakten
Läs merAtt uppmärksamma våld i nära relationer
Att uppmärksamma våld i nära relationer - ett pilotprojekt inom barnhälsovården i Stockholm Arbetsgrupp 6 BVC-sjuksköterskor Projektledare för Kunskapscentrum för Våld i nära relationer (Stockholms Läns
Läs merBarns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya
UMEÅ OKTOBER 2014 Barns psykiska hälsa och språkutveckling Evelinaarbetet och det nya BHV programmet. Björn Kadesjö Jämlik och rättvis barnhälsovård Toni Reuter Kaffe Margaretha Magnusson Fortsättning
Läs merHÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN
Gävleborg HÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN Syfte Att uppmärksamma svårigheter som kan ha betydelse för barnets situation i förskoleklass och skola eller för barnets hälsa och välbefinnande
Läs merBarnhälsov. lsovårdsenheten i Östergötlandtland
Barnhälsov lsovårdsenheten i Östergötlandtland Barnhälsovårdsenheten Östergötland länsövergripande enhet Barnhälsovårdsenhet är organisatoriskt är placerad under Närsjukvården i Östra Östergötland Barnhälsovårdsenhetens
Läs mer