Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut. Förslag till reviderade Riktlinjer för Barnhälsovården fastställs.

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsnämnden PROTOKOLL DATUM DIARIENR HN-HOS Riktlinjer för Barnhälsovården i Sörmland Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut Förslag till reviderade Riktlinjer för Barnhälsovården fastställs. Ärendebeskrivning Barnhälsovården i Sörmland bedrivs enligt tidigare fastställda riktlinjer. I föreliggande förslag har en uppdatering av dessa gjort för att få en anpassning till aktuell organisation och struktur för hälso- och sjukvården inom Landstinget Sörmland. Protokollsutdrag Akten Bilagor 1. Missiv från Divisionschef Närvården 2. Riktlinjer för Barnhälsovården i Sörmland Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tel landstinget.sormland@dll.se ORG NR G:\Enheter\Adm\Politiska dokument\hälso- och sjukvårdsnämnden\2006\(02) Februari\9 Riktlinjer för Barnhälsovården i La\ 9 Riktlinjer för SID 1(1) BHV.doc Utskriftsdatum: :58

2

3 Bilaga 2 HN RIKTLINJER FOR LANDSTINGET SORMLAND Kravspecifikation för verksamheten Barnhalsovarden Sörmland 2006

4 KRAVSPECIFIKATION FOR BARNHALSOVARDEN I SORMLAND 1. UPPDRAG KOMPETENS Sjuksköterskan... 2 Läkaren Introduktion och fortbildning... Z Psykolog... 3 Barnhalsovårdevs Sörmland.- (BHV-enheten)... 3 Konsulter, övrig personal PERSONAL 2 OMRADESANSVAR VERKSAMHETENS INNEHALL... 4 HALSOOVERVAKNING... 4 VACCINATIONER...-4 FÖRÄLDRASTOD... 5 Hembesök... 5 Föraldrastöd i grupp... 5 Individuellt stöd... 5 HAI~SOSAMTAL... 5 HÄLSOVARD I FORSKOLAN... 5 SAMVERKAN VERKSAMRETENS M&... 6 Eialsoövewakning... 6 Hembesök... 6 Föruldrautbildning Samtal om alkohol och tobak... 7 Tandhalsoövervakning... 7 Screening-undersökningar... 7 Vaccinationer... 7 Amning BILAGA Basprogram för B VC

5 Kravspecifikation for barnhalsovården i Sörmland 2006 Sid 1 (7) 1. Uppdrag Barnhalsovården ska främja barnens halsa, trygghet och utveckling genom att 9 stödja föräldrar i ett aktivt föräldraskap, 9 upptäcka och och psykisk ohälsa hos barn, 9 uppmärksamma och förebygga risker för barn i närmiljö och samhälle. Inom bamhalsovården ska 9 personalen ha rätt kompetens och särskild tid för verksamheten, P varje barnavårdscentral ha områdesansvar, > verksamheten bedrivas i särskild lokal, 9 verksamheten ska bedrivas skild från sjukvårdande verksamhet. Alla förskolebarn i länet ska ha tillgång till barnhalsovård och aktivt erbjudas att ansluta sig till bamhalsovårdens program med de övergripande mål och det innehåll som anges i 9 Konventionen om barnets rättigheter, FN Halsa Halsa for alla på 2000-talet, WHOs Policy för Europa, "Mål för folkhälsan'' Proposition 2002/03:35 (riksdagsbeslut 2003) 3 Länsstrategi för folkhalsoarbetet i Sörmland, 2003 Målen konkretiseras i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, SFS l982:763) Hälsoundersökningar inom barnhalsovården (SOS : 8) Vaccination av barn (SOSFS 1991:2 och 1996: 1) Riksdagens beslut om föraldrautbildning (SOU l978:5, proposition l978i9: 168) Omvårdnad inom hälso- och sjukvården (SOSFS 1993 : 17) Kvalitetssäkring av bamhalsovården "Att skydda skyddsnätet" (SOS 1 994: 1 9) Kvalitetssystem i hälso- och sjukvården (SOSFS l996:24) Hälsoundersökning av utländska adoptivbarn (SOSFS 1989:20) Socialstyrelsens övriga föreskrifter och allmänna råd relevanta för barnhälsovården Metodbok för barnhalsovården i Sörmland Nationella Rikshandboken Nationell målbeskrivning for sjukskötersketjänstgöring inom barnhalsovården Nationell målbeskrivning för läkartjänstgöring på BVC (2005).

6 Kravspecifikation for barnhalsovården i Södand 2006 Sid 2 (7) 2. Kompetens Personal Sjuksköterskan BVC-sjuksköterskan är nyckelperson i verksamheten och ska vara specialistutbildad barnsjuksköterska (40 poäng) och/eller distriktssköterska (50 poäng). För att upprätthålla kompetens och erfarenhet ska varje enskild BVC-sjuksköterska, framförallt i tätort, arbeta huvudsakligen med barnhalsovård, dock minst 50 % av heltid och ha ansvar for minst 25 nyfödda per år. I ett normalområde ska sjuksköterskan ha ansvar för nyfödda barn per år och heltidstjänst. I ett område med ökad vårdtyngd behöver barnantalet reduceras. Med hög vårdtyngd avses stor andel föräldrar med utländsk bakgrund och nyinflyttade asylsökande/flyktingbarn. Även många ensamstående föräldrar, låg utbildningsnivå hos föräldrar och hög arbetslöshet inom området utgör ökad vårdtyngd. Sjuksköterskan ska ha tid avsatt för konsultation med BVC:s läkare och psykolog, samt samarbete med bl a MHV, socialtjänst och barnomsorg. BVC-sjuksköterskan ska delta i den fortbildning, som arrangeras av BHV-enheten. Alla BVC ska ha en av vårdcentralen utsedd kontakt sjuksköterska. Läkaren BVC-läkaren ska vara specialist i barn- och ungdomsmedicin eller i allmänmedicin. Läkare under specialistutbildning (ST-läkare) kan efier tjänstgöring på barnklinik ha BVC under handledning. För att upprätthålla kompetens och erfarenhet ska varje BVC-läkare se och ha ansvar för minst 25 nyfödda per k. På en BVC med cirka nyfödda per år är behovet av särskilt avsatt läkartid 4% timmar per vecka. För mottagningsverksamhet behövs cirka 3% timmar per vecka, d& läkaren arbetar enbart med barnhälsovård. Övrig tid ska avsättas för samråd med sjuksköterska och BVC-konsulter, samarbete med barnomsorg, deltagande i föraldragrupper samt tid för fortbildning och områdestraffar. BVC-läkaren ska delta i den fortbildning som arrangeras av BHV-enheten. Introduktion och fortbildning Introduktion av lakare och sjuksköterskor vid BVC ska ske i samarbete med Barnhalsovården Sörmland. För att garantera verksamhetens kvalitet kravs att sjuksköterskor och läkare inom barnhälsovården deltar i regelbunden fortbildning minst 4-5 halvdagar per år. Särskild tid bör avsättas för områdesträffar och sjukskötersketräffar för praktisk handledning. BVC-sjuksköterskan ansvarar for att den lokala metodboken hålls aktuell med de uppdateringar som sänds ut från BHV.

7 Kravspecifikation för barnhalsovården i Sörmland 2006 Sid 3 (7) Psykolog Alla BVC ska ha tillgång till BHV-psykolog, som ska vara legitimerad psykolog eller PTPpsykolog under handledning. Arbetsområden: bidra med psykologisk kunskap i det ordinarie BVC-arbetet genom konsultation och fortbildning, P insatser riktade direkt till barn och deras föräldrar genom bedömning, rådgivning och stöd i föräldraskapet, P delta i BEN-teamets uppdrag (se nedan). Barn hälsovården Sörmland (BHV-en heten. Som stöd för BVC finns Rarrihalsovården Sörmland (BHV). Den har en lansövergripande funktion och utgör ett expertteam med BHV-överläkare, samordnande sjuksköterska, psykologer (se särskild rubrik) och administrativ personal. Bamhalsovården Sörmland har eget verksamhetskontrakt i landstinget. Barnhalsovården ska verka för: jämlik vård och omvårdnad inom barnhälsovården i länet, bevakning av barns halsa w ett folkhalsoperspektiv och minskad ohälsa bland barn, att vara konsult- och remissinstans i fiågor som rör barns utveckling och halsa, samverkan mellan barnhalsovården och andra vårdgivare och myndigheter, introduktion och fortbildning av BVC-personal, metodutveckling och utarbetande av landstingsövergripande basprogram för barnhälsovården, uppföljning av barnhälsovårdens kvalitetsutveckling genom statistikbearbetning och årsrapport i landstinget och nationellt, att följa nationell och internationell forskning och utveckling om barns halsa. Konsulter, övrig personal Varje BVC ska ha tillgkg till: barnmedicinsk konsult (specialistläkare i barn- och ungdomsmedicin) P kontaktperson från folktandvården. Varje BVC bör ha tillgång till: 3 dietist, logoped, ortoptist och sjukgymnast.

8 Kravspecifikation for barnhälsovården i Sörmland 2006 Sid 4 (7) -, " -.-p.-,. Områdesansvar Varje BVC ska ha ansvar for ett geografiskt specificerat område, s k områdesansvar med resurser dimensionerade utifrån vårdtyngd och områdesbeskrivning. Detta ger fönitsattningar för nara samverkan med MHV, kommunens socialtjänst, barnomsorg, skola och andra lokala barnverksamheter. Utveckling av familjecentraler stödjer också detta arbete. I området ska alla förskolebarn ha tillgång till barnhalsovård och aktivt erbjudas att ansluta sig till barnhalsovårdens program. Arbetet ska organiseras sa att största möjliga kontinuitet erhålles i kontakterna mellan barnfamilj och BVC-personal. Varje familj ska ha en barnansvarig sjuksköterska. Hög tillgänglighet eftersträvas, vilket innebar att sjuksköterskan kan nås per telefon varje arbetsdag. Sjuksköterskan bör ha såväl öppna mottagningstider som tidsbestallda besdk och hembesök. Under mottagningstid ska BVC-sjuksköterskan arbeta med enbart bamhalsovård. Lokaler BVC-mottagningar och gruppverksamhet ska vara förlagda till lokaler anpassade för barnhälsovård och skild från sjukvårdande verksamhet. Eget väntrum bör finnas med tillrackliga ytor för lekande bam och deras föräldrar. Lokalerna ska uppfylla samma säkerhetskrav som beskrivs i Barnmiljörådets och Konsumentverkets särtryck Barnets rätt till en saker miljö, Lagar och regler 1995, sid Lokalerna ska lätt kunna nås aven med barnvagn. Avgränsade utrymmen för blöjbyte och amning ska finnas. Undersökningsrum ska finnas med tillräcklig yta för uppföljning av den motoriska utvecklingen. Ändamålsenlig utrustning kravs såsom undersökningsbord, mätsticka, barnvåg samt testmateriel. 3. Verksamhetens innehåll Halsoövervakning Barnfamiljerna ska erbjudas ett generellt basprogram (se bilaga) med halsoövervakning och med regelbunden sjuksköterskekontakt samt läkarundersökningar enligt HGlsoundersökningar inom barnhalsovården (SOS : 8) samt Barnhalsovården Sörmlands Metodbok och Rikshandboken. Vaccinationer Socialstyrelsens allmänna råd om vaccination av barn (SOSFS 1991 :2 och 1996: 1) ska filjas.

9 Kravspecifikation for banihalsovåxden i Sörmland 2006 Sid 5 (7) Föraldrastöd Föraldrastöd utgör en central uppgift i barnhälsovårdens arbete. Hembesök Hembesök ar på många satt en Överlägsen arbetsmetod och bör tillämpas i hög utstrackning för familjer med behov av särskilt stöd. Alla nyblivna föräldrar ska erbjudas ett hernbesök så snart som möjligt (inom 14 dagar) efier utskrivning från BBheonatalavdelning. Även föräldrar till adoptivbarn och nyinflyttade barn ska erbjudas hembesök snarast. BOEL-prov kan med fördel utföras vid hembesök och kombineras med olycksfallsforebyggande rådgivning. Hembesök av BVC-sjuksköterskan kan också vara lämpliga vid stödjande samtalskontakter, vid behov tillsammans med barnpsykolog eller socialsekreterare samt vid sjukdom hos barnet. Föraldrastöd i grupp Alla nyblivna mammor och pappor ska aktivt erbjudas att delta i föraldragruppsverksamhet. Föräldrar som tidigare har barn och vill delta bör således också få vara med i föraldragruppen. BVC-sjuksköterskan ar gruppledare. Gruppverksamheten fordrar lämplig lokal. In dividuellt stöd Det generella programmet ska kompletteras med individuellt stöd till barn och familjer med behov av särskilt stöd, t ex invandrarfamiljer, barn med funktionshinder, barn till missbrukande och/eller psykiskt sjuka araldrar. Halsosamtal Inom barnhälsovården bedrivs ett aktivt folkhalsoarbete. Olika smtalsmetoder kan anvandas i syfte att stödja och starka alla föräldrar på ett satt som fiamjar både barnens och föräldrarnas halsa. Samtalen inriktas dels på barns behov och utveckling, dels på fiskfaktorer såsom amning, kost och fysisk aktivitet samt riskfaktorer såsom tobak, alkohol, olycksfall och karies. Hälsovård i förskolan BVC-sjuksköterskan bör vara val förtrogen med förskolorna i området genom regelbunden kontakt minst 1-2 gånger årligen. Vid behov deltar aven BVC-läkaren, Samverkan Samverkan ska ske med andra aktörer såsom socialtj anst, mödrahalsovård/bb, barnklinik, barnomsorg, folktandvård och skola m fl för att få en god helhetssyn och kvalitet i stödet till barnfamilj erna. Familj ecentraler ar en samverkansmodell.

10 Kravspecifikation for barnhalsovården i Sörmland 2006 Sid 6 (7) 4. Kvalitetsuppföljning Dokumentation > Dokumentation ska ske i bamhälsovårdsjournal enligt patientjournallagen. 9 Hög kvalitet ska eftersträvas i journalföringen och vaje anteckning ska signeras av ansvarig läkare, sjuksköterska eller annan som gör journalanteckning. Kvalitetsutveckling Kvalitetsuppföljning ska ske genom rapport årligen enligt anvisningar från BHVenheten, som sammanställer, utvärderar och återkopplar. Varje BVC bör regelbundet upprätta en områdesbeskrivning som underlag för anpassning av resurser. Målet är att varje BVC årligen gör en lokal arbetsplan med formulerade kvalitetsmål för sin verksamhet. Föräldrars inställning och tillfredsställelse med den barnhälsovård som erbjuds äx ett viktigt resultatmått och bör inhämtas t ex genom regelbunden enkatundersöknirig. Riktlinjer for Bamhalsovården ska följas. Förhållanden, som medfir att vissa kvalitetsmål ej kan uppnås, rapporteras av vårdcentralschefen till BHV-enheten. De kvalitetskriterier som ar angivna ar nationellt framtagna av Socialstyrelsen (SOS 1994: 19). Målet är att minst uppnå dessa kriterier. 5. Verksamhetens mål Halsoöve~vakning BVC ska under verksamhetsåret ha kontakt med minst 99 % av barnen O - 1 år (barnets två första levnadsår), k minst 80 "/O av barnen 2-6 år (till dess barnet börjar förskoleklass). Hem besök BVC-sjuksköterskan ska göra ett första hembesök hos minst 95 % av förstabarnsföraldrar, p minst 80 % av flerbarnsföraldrar. Föraldrautbildn ing 9 Alla föräldrar ska erbjudas att delta i föraldragrupp. Minst 70% av Erstabamens föräldrar ska delta vid minst fem grupptillfallen under barnets första år. 9 Minst 40 % av övriga barns föräldrar ska delta i föraldragnipper vid minst fem tillfallen under barnets första år.

11 Kravspecifikation for barnhälsovården i Sörmland 2006 Sid 7 (7) Samtal om alkohol och tobak Alla föraldrar ska erbjudas samtal om alkoholens och tobakens skadeverkningar. Registrering av föräldrarnas tobaksvanor ska finnas i alla BVC-journaler. Registreringen ska ske vid 0-4 veckors ålder, vid 8-10 månader och vid 4 års ålder. Målet är att alla barn ska få vaxa upp i en rökfri miljö. Tun dh ulsoöverva kn ing Alla barns föräldrar ska ges möjlighet till tandhälsovårdsrådgivning för sina barn, på BVC eller folktandvården. Målet är att minst 95 % av föräldrarna ska få denna rådgivning. Screening-undersökningar ska erbjudas alla barn i berörda åldersgrupp er. BOEL-undersökning ska utföras på 98 % av barnen före tio månaders ålder. 9 Talprövning ska utföras på 98 % av barnen före fyllda f er. > Synprövning ska utföras på 98 % av barnen före fyllda fem år. Hörselprövning ska utföras på 98 % av barnen före fyllda fem år. 4-årsundersökning ska utföras på 98 % av barnen före fyllda fem k årsbesök ska genomföras på 98 % av barnen före överföring till skolhalsovården. Vaccinationer ska erbjudas alla barn i berörda åldersgrupper. > 99 % av barnen ska få vaccin mot polio % av barnen ska f3 vaccin mot difteri. 99 % av barnen ska fzi vaccin mot tetanus. > 99 % av barnen ska få vaccin mot pertussis. 99 % av barnen ska f2 vaccin mot haemophilus influenzae typ b (Hib). 96 % av barnen ska få vaccin mot mässling-påssjuka-röda hund. 96 % av barnen med ökad risk för tuberkulos ska fa vaccin mot tuberkulos (BCG). Amning p 90 % av 2-månadersbarnen ska ammas helt, S0 % av 4-månadersbarnen ska ammas helt, 80 % av 6-månadershamen ska ammas helt eller delvis. Karin Segnestam Barnhälsovårdsöverlakare Tfh Agneta Ehrlernark Verksamhetssarnordnare Tfn Barnhalsovården Sörmland

12 Barnhälsovården Sörmland Basprogram för BVC Barnhälsovårdens mål är att främja barnens hälsa, trygghet och utveckling. Detta övergripande mål kan uppnås genom att; stödja föräldrar i ett aktivt föräldraskap, upptäcka och förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos barn, uppmärksamma och förebygga risker för barn i närmiljö och samhälle. Barnets ålder Innehåll exempel Vaccination/screening 0-10 dagar efter hemkomsten Sjsk Hembesök Samtal om barnets hälsa/barnets hälsobok, mor-barnkontakt, graviditet, förlossning, amningsstöd, skötsel, utrustning, papparoll, tobak alkohol, barnsäkerhet. Information om EPDS, BVC 1-5 veckor Sjsk 1 gång/vecka Hälsa, tillväxt, amning-uppfödning, AD-vitamin, utveckling, föräldrabarnkontakt, barnsäkerhet 6 veckor 3 månader Sjsk varannan vecka Läkare 1 gång (6-8 v) Föräldragrupp Hälsa, tillväxt, utveckling, somatisk undersökning, amning-uppfödning, stimulans, föräldra-barnkontakt, barnsäkerhet Vid 2½ månad EPDS Vid 3 månader: Difteri-Stelkramp-Kikhosta I + PolioHib I 4-6 månader Sjsk Läkare 1 gång (6 mån) Föräldragrupp 7-10 månader Sjsk 1-2 ggr Hembesök månader Sjsk Läkare 1 gång Tandhälsovård 1 gång Föräldragrupp 18 månader Sjsk Läkare Tandhälsovård Hälsa, tillväxt, utveckling, somatisk undersökning, amning-uppfödning, smakportioner, stimulans, föräldrabarnkontakt, barnsäkerhet, tobakalkohol Hälsa, tillväxt, utveckling, somatisk undersökning, tänder, kost och matvanor, stimulans, föräldra-barnkontakt, barnsäkerhet, barnomsorg Hälsa, tillväxt, utveckling, somatisk undersökning, tänder, kost och matvanor, stimulans, föräldra-barnkontakt, barnsäkerhet, barnomsorg Hälsa, tillväxt, utveckling, somatisk undersökning, tänder, kost och matvanor, språk, stimulans, barnsäkerhet, TV-video, uppfostringsfrågor Vid 5 månader: Difteri-Stelkramp-Kikhosta II + PolioHib II Vid 6 månader: BCG vid ökad risk för tuberkulos Vid 8-9 månader: Boel Vid 12 månader: Difteri-Stelkramp-Kikhosta III + PolioHib III Mässling-Påssjuka-Röda hund 2½ - 3 år Sjsk Hälsa, tillväxt, utveckling, kommunikation/samspel, kost, livsstil, barnsäkerhet 4 år Sjsk Hälsa, tillväxt, utveckling, kommunikation/samspel, kost, livsstil, barnsäkerhet Språkbedömning Synskärpebestämning Hörselmätning Språkbedömning 5-6 år Sjsk Tillväxt, hälsa, utveckling, epikris Polio IV Hälsoövervakning och vaccinationer ska ske enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter: Hälsoundersökningar inom barnhälsovården (SOSFS 1991:8), vaccinationsverksamhet (SOSFS 1996:1), samt enligt Riktlinjer för Barnhälsovården i Landstinget Sörmland 2006.