INTRODUKTIONSDAGAR BARNHÄLSOVÅRD FEBRUARI Jennie Hedman Anna Lundmark Tua Bardosson

Transkript

1 INTRODUKTIONSDAGAR BARNHÄLSOVÅRD FEBRUARI 2019 Jennie Hedman Anna Lundmark Tua Bardosson

2 PROGRAM TISDAGEN DEN 12 FEBRUARI 8.30 Barnhälsovård varför träffar vi friska barn? 9.30 Fika Barnhälsovårdens program Från topp till tå Lunch fortsättning Från topp till tå Fika Vaccinationer, Barnvaccinationsprogrammet Avslut

3 PROGRAM ONSDAGEN DEN 13 FEBRUARI 8.30 Synkontroll på BVC -Ortoptist 9.15 Frågor och reflektioner från gårdagen 9.30 Fika Utvecklingsbedömning nyckelåldrar, Föräldra-barn samspel och psykisk hälsa När barn riskerar att fara illa -Socionom FBH Lunch Hälsosamtal och Föräldraskapsstöd Fika Tal och språkbedömning -Logoped Tandhälsovård -Barntandläkare Barn i migration, nysvenska familjer Avslut

4 FÖRÄLDRA- OCH BARNHÄLSAN KOMPETENSCENTRUM FÖR BARN- OCH MÖDRAHÄLSOVÅRD

5 Föräldra- och Barnhälsan Är regionens samlade enhet med medicinsk, psykologisk, social och omvårdnadskompetens gällande mödra- och barnhälsovårdsfrågor. Målgruppen är personal inom mödra- och barnhälsovård, blivande föräldrar, barn 0-6 år och deras familjer.

6 VC HÄR FINNS VI Primärvård Barn och unga vuxna FBH BUP BUH Köpmangatan 24 - Kompetenscentrum för barn- och mödrahälsovård BHV och MHV: BHV-öl och MHV-öl - PS-gruppen Psykologer Socionomer patientarbete

7 FBH Föräldra- och barnhälsan Sekr P S grupp Socionomer Psykologer Åre/Krokom Berg/Härjedalen Strömsund Bräcke/Ragunda Östersund

8 BARNHÄLSOVÅRD UR ETT HISTORISKT PERSPEKTIV 1700 Kloka kvinnor, stränga kyrkolagar och hård tradition 1749 Tabellverket: hög spädbarnsdödlighet Fattigdom, hygien, näringsbrist 1755 Späda barns ans och skötsel Alla christeliga föräldrars åliggande. Provinsialläkare införs, hälsoupplysning 1816 Smittkoppsvaccin obligatoriskt Befolkningsökning, urbanisering 1903 Mjölkdroppen Stockholm Söder 1921 Första BVC i Solna Borde finnas i hela landet 1937 Riksdagsbeslut om generell mödra- och barnhälsovård med statsbidrag Barnavårdscentraler i hela landet (t.o.m. 1 år) 1950 BVC får ansvar för vacc 1968 Hälsokontroll 4-åringar skola! 1973 Tillväxtdiagram och enhetlig jl 1978 BVC hälsoansvar Fsk 1979 Riksdagsbeslut om föräldrautbildning 1981 Nationella mål för BHV fastställs 1991 Hälsoundersökningar inom (-2008) barnhälsovården (SoS Allmänna råd) Hälsoövervakning, rådgivning och stöd! 1999 MFR State of the art konferens BVC Basprogram 2014 Vägledningsdokument BHV, SoS Nationellt III-delat program Jämlikhet, samma till alla för att upptäcka behov, utjämna hälsoklyftor Ingen annan frivillig verksamhet har närmast 100% anslutning eller sådan grad av uppskattning från alla grupper i samhället Tillgänglighet och kontinuitet

9 Varför träffar vi då friska barn?

10 1 2 3 Främja barns hälsa och utveckling Förebygga ohälsa hos barn Tidigt identifiera och initiera åtgärder vid problem i barns hälsa, utveckling och uppväxtmiljö Därför träffar vi friska barn

11 Stöds av: Barnkonventionen Hälso- och sjukvårdslagen Patient lagen Regeringens strategi för en god och mer jämlik vård Kommissionen för jämlik hälsa Barn har rätt till Barnhälsovård

12 För att alla barn ska ges möjlighet att ta del av Barnhälsovård ska: Insatser ska erbjudas till alla barn och deras föräldrar Hälsoövervakning av alla barn ska erbjudas Individuellt utformad hjälp till barn och deras föräldrar ges då ett barn som löper högre risk att drabbas av ohälsa eller redan har nedsatt hälsa. Förhållanden i barnets närmiljö uppmärksammas

13 Åtgärd för att stärka och/ eller öka människans fysiska, psykiska och social välbefinnande och känsla av kontroll och därmed leva ett aktivt och produktivt liv och uppnå välbefinnande och livskvalité PROMOTION Det vill säga åtgärder för att främja barnets välmående och positiva utveckling.

14 Folkhälsoarbete SALUTOGENT FÖRHÅLLNINGS SÄTT Med utgångspunkt i: en helhetssyn på barn och familj Kunskap om hälsans bestämningsfaktorer Centrala begrepp: Samverkan Samarbete Dialog Delaktighet Empowerment Jämlikhet genus Hälsofrämjande arbete

15 FOLKHÄLSOARBETE Sjukdomsförebyggande arbete (prevention) Hälsofrämjande arbete (promotion) BVC

16 PRIMÄR SEKUNDÄR TERTIÄR PREVENTION

17 EKONOMI & SOCIAL INVESTERING

18 PRIMÄRPREVENTION

19 MI HÄLSOSAMTAL Ska alltid utgå från föräldrars behov Barnets hälsa och utveckling Familjens välmående Tidigt identifiera

20 PLÖTSLIG SPÄDBARNSDÖD

21 OLYCKSFALL- OCH SKADEPREVENTION

22 SJUKDOMSFÖREBYGGANDE

23 KOST OCH LEVNADSVANOR

24 SEKUNDÄRPREVENTION

25 SÅ UPPTÄCKER VI HÄLSOPROLEM: HÄLSOUNDERSÖKNINGAR Hjärta Höfter Hörsel Syn Språk Neuropsykiatriska problem Tillväxt Samspel Beteendeproblem

26 BARNHÄLSOVÅRDENS 3-DELADE NATIONELLA PROGRAM 01 Universella insatser med hälsoövervakning av alla barn Uppmärksamhet på förhållanden i barnets och familjens närmiljö 02 Individuellt utformad hjälp till barn som löper högre risk att drabbas av ohälsa eller som redan indikerar att hälsan är nedsatt 03 Riktade förstärkta insatser till grupper av barn och föräldrar med ytterligare behov.

27 TERTIÄRPREVENTION

28 Hälsobesök enligt program Vaccinationer Samtal och föräldraskapsstöd Hembesök Föräldraskapsstöd i grupp Teamarbete Samverkan All planering och alla åtgärder ska ha ett barnperspektiv där barnets bästa kommer i främsta rummet OPTIMALA FÖRUTSÄTTNINGAR SOM GER FRAMGÅNG

29 Skapa hälsofrämjande möten? VAD KRÄVS DÅ AV OSS FÖR ATT: Göra barn och föräldrar delaktiga? Värdera barnets skydds- och riskfaktorer? Arbeta i team och samverka? Uppmärksamma och ge stöd till de som behöver mer?

30 ARBETET PÅ BVC Uppmärksamma vid varje besök behov av riktade insatser som ytterligare besök, hembesök och/eller annan insats av Sjuksköterska (S) Läkare (L) Psykolog MBHV (P) annan SJUKSKÖTERSKANS ROLL: Nyckelperson Speciell kompetens Kontinuitet och tillgänglighet Områdesansvar Hälsoval Kunskaper om sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande åtgärder och sociala faktorers betydelse TEAMARBETE LÄKARENS ROLL: Kunskaper om det normala barnets utveckling och om barnaålderns sjukdomar Speciell kompetens Områdesansvar Kunskaper om sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande åtgärder och sociala faktorers betydelse

31 DET HÄR HAR VI ATT FÖRHÅLLA OSS TILL: Syftar att bidra till: Utvecklingen av likvärdig barnhälsovård Ge kunskap och handledningsstöd för professionella och beslutsfattare Bidra till att stärka evidensbaserad praktik

32 SÅ SKA VI ARBETA PÅ BVC VERKSAMHETENS NATIONELLA METODHANDBOK

33 HÄLSOÖVERVAKNING JÄMTLANDS LÄN VID VARJE BESÖK: Familjesituation, tillväxt, hälsosamtal, åtgärd

34 TIDIG HEMGÅNG (THG) Som tidig hemgång räknas hemgång innan 48 h ålder. Hemgång från BB kan ske tidigast 6 h efter förlossning. För hemgång mellan 6-24 h efter förlossningen ska följande vara uppfyllt: Checklista inklusive särskilda krav ska var ifylld av barnmorska och signerad av barnläkare. Invändningsfri barnläkarundersökning. Normal bilicheck och POX. Barnet ska ha visat bra sugförmåga. Planering ska finnas för återbesök till mottagning för barnmorske- och barnläkarundersökning inom 48 h. Uppföljning på hemorts BVC kan endast ske i undantagsfall och under förutsättning att BHV-sjuksköterskan personligen bekräftat.

35 BARNETS BB- JOURNAL Barnets BB-journal förs i Obstetrix. Status och fynd dokumenteras i FV2. Beslut om eventuell tidig hemgång dokumenteras tydligt som t ex THG ok alternativt Hemgång ej lämpligt innan 48 h. Dokumentation görs även om en andra barnläkarundersökning ska göras, t ex BL2 vid återbesök. Eventuella läkemedelsordinationer nämns i FV2 men ordineras och signeras i Cosmic. Diagnos sätts vid läkarundersökning efter 24 h.

36 ÅTERBESÖK BB Alla barn som går hem innan 48 h ska erbjudas ett återbesök på BB. Syftet med återbesöket är att: Bedöma barnets allmäntillstånd eventuell ikterus, andningsfrekvens, moderns interaktion med barnet, amning och viktutveckling. Utföra PKU-provtagning och vid behov en andra barnläkarundersökning. Återbesöket resulterar i en plan för fortsatt handläggning. Barnmorska och barnläkare beslutar om det finns behov för ytterligare besök på BBmottagning, särskild kontakt med BVC eller socialtjänst eller kontroller på barnmottagningen.

37 hit kommer mammor som har amnings/bröst problem (av svårare typ) MAMMOT AMNINGS- MOTTAGNING Föräldrar och barn som gått hem innan barnet är 48 timmar gammalt kommer hit för att ta PKU-prov, nakenvikt och ev. barnläkarundersökning. På mammot arbetar 5 barnmorskor med speciellt intresse för amning. Vi arbetar också parallellt på BB/ förlossningen. Telefonrådgivningen är kostnadsfri, mottagningsbesök kostar 300 kronor per besök för mamman efter att barnet är en vecka gammalt. Om det är bokat besök för vikt eller provtagning av barnet är detta kostnadsfri vård.

38 HEMBESÖK För alla och ska erbjudas alla Ytterligare 2 eller fler hembesök Ytterligare 4 eller fler hembesök

39 FÖRSTA BESÖKET PÅ BVC Hälsosamtal och vägledning Ex. föräldrars frågor, familjesituation och socialt nätverk Barnhälsovården och BHV-programmet Information och erbjudande om föräldraskapsstöd (både individuellt och i grupp) Barnets hälsa och utveckling: Uppfödning Utrustning och skötsel Kommunikation: Medfödda relationsstärkande förmågor Föräldra-barnkontakt/samspel Skakvåld (Att trösta ett barn)

40 Dokumentation skall alltid ske enligt Patientdatalagen dokumentation i BHV-journalen skall ske enligt BHV-VIPS dokumentationen ska innehålla uppgifter så att barnhälsovården kan medverka till att varje barn får den hälsovård och sjukvård som det har rätt till en person som inte träffat familjen tidigare ska snabbt kunna bilda sig en uppfattning om det är något som man ska uppmärksamma och följa upp JOURNALFÖRING

41 TACK FÖR ATT DU LYSSNAT!