Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans!"

Transkript

1 Styrande lokalt dokument 1 (5) Omvårdnads PM Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans! Utarbetat av Kristin Svensson, Leg. Barnmorska Godkänd av Agneta Rudels, Vårdchef obstetrik Bakgrund: BHV påtalar att mammor/föräldrar som går hem med tillägg av modersmjölksersättning från BB ofta fortsätter mata till och har svårt att sätta ut tillägget. De upplever att föräldrarna har en rädsla över att barnet ska minska i vikt/få lågt blodsocker. Föräldrarna hinner inte bli trygga med amningen och med de korta vårdtiderna så hinner inte tillägget trappas ut. Det är en känslig tid då föräldrarna lämnat sjukhuset och det är ett glapp till besöket på BHV. Problem: Det är svårt att ge generella riktlinjer om uttrappning mer än att mamman/föräldrarna behöver mycket stöd. Ofta ges råd om fortsatt tillmatning oberoende av amnings- bröst- och barnstatus och oavsett mammans/föräldrarnas önskan/delaktighet. Syfte: Att individbasera uttrappning av tillägg med modersmjölksersättning och få ett gemensamt handläggande om vilka faktorer som bör beaktas och bedömas. Att föräldrarna ska kunna känna sig trygga med amning/tillmatning med bröstmjölk och uttrappning av modersmjölksersättning. Forskning: Hud-mot-hudkontakt direkt efter förlossningen tills barnet har ammat ökar mjölkmängden snabbare och ger mer mjölk. När mamma och barn måste separeras efter förlossningen kan tidig stimulering av brösten ge samma effekt. Det är svårt att hitta forskning som stöder om hur uttrappning av tillägg ska ske på bästa sätt. Erfarenheter visar att individuell bedömning behöver göras: 1) om tillägg kan sättas ut helt. 2) trappas ner i dygnsmängd. 3) kvarstå på samma dygnsmängd eller 4) om dygnsmängden behöver ökas vid hemgång.

2 Styrande lokalt dokument 2 (5) Förebygga: Oavbruten säker hud-mot-hudkontakt direkt efter förlossningen tills barnet ammat/somnat. Start av tidig urmjölkning om barnet somnat utan att suga och för mammor som fått barn som behöver tillmatning enl. PM. Detta underlättar uttrappning av tillägg med bröstmjölksersättning och övergång till amning/tillmatning med bröstmjölk. Faktorer att beakta för bedömning av uttrappning Är barnet frisk och fullgånget eller finns riskfaktorer (ex. prematur, lätt eller tung för längden, låg Apgar och BE) Aktuellt barnstatus (vitalitet, andning, hudfärg, elimination, vikt) Aktuellt Amningsstatus (tag om bröstet, sugförmåga, smärtupplevelse, sugmönster/rytm, bröstvårtans utseende) Mammans bröststatus (finns tecken på ökad mjölkmängd eller finns riskfaktorer ex. smärta, sen stimulering av bröstet, komplikationer under graviditet eller förlossning, förlossningsupplevelse samt psykologiska aspekter vid bröstopererad) Mammans erfarenheter utifrån tidigare amning, problem, hel- eller delammat Mammans tillit, motivation, förväntningar, önskemål Tillmatningsmängd och antal amningstillfällen senaste dygnet Förslag på handläggning: Bedöm och utvärdera: Gör en bedömning av helheten Barnets totala intag av tillägg, antal amningstillfällen senaste 24 timmarna relaterat till barnets viktutveckling! Mammans bröststatus. Finns tecken på ökad mängd bröstmjölk? Finns riskfaktorer ex, smärtsam amning, oro för bröstopererad? Barnets status, är barnet pigg och vital eller finns riskfaktorer som ikterus, stor viktnedgång, trötthet, avvikande eliminationsmönster? Amningsstatus utan * eller finns * som visar något avvikande av de 5 punkterna samt något som indikerar att extra stöd behövs? Olika tillmatningsstrategier När fortsatt tillmatning rekommenderas kan intaget ske på olika sätt beroende på hur ofta barnet ammar och dygnsmängden modersmjölksersättning/bröstmjölk. Mängden tillmatning kan fördelas vid enstaka tillfällen när barnet är mer piggt och verkar hungrig eller jämt över dygnet. Oavsett tillmatningsfrekvens bör amning alltid uppmuntras på barnets signaler, dvs fri amning. Variationen kan vara stor på hur barn uttrycker sina behov. Ett piggt och aktivt barn kan signalera och då är det mer möjligt att följa barnets signaler vid tillmatning. Ett lite tröttare barn kan behöva stimuleras genom mer regelbunden tillmatning.

3 Styrande lokalt dokument 3 (5) Olika exempel på uttrappning av tillägg med modersmjölksersättning: 1) Kan sättas ut helt: -Om tecken finns att mammans bröstmjölk ökat i mängd kan modersmjölksersättning sättas ut och ersättas av amning om Amningsstatus är utan * samt att barnstatus är utan riskfaktorer. -Om mamman har gott om bröstmjölk och om barnet har riskfaktorer och behov av fortsatt tillmatning utöver amning, kan tillmatning med modersmjölksersättning sättas ut och ersättas av mammans urmjölkade bröstmjölk 2) Successivt trappas ner: - Om mammans bröstmjölk ökat i mängd, Amningsstatus är utan anmärkning men behov av tillmatning kvarstår pga att exempelvis barnets viktnedgång ej planat ut, kan tillmatning successivt behöva trappas ut. Ett barn tillmatas exempelvis med 30ml x 6-8 gånger/dygn vid hemgång. Uttrappning kan då förslagsvis ske på följande sätt: första dagen hemma med ca 30ml x 4-6 gånger/dygn, andra dagen hemma ca 30ml x 2-4 gånger/dygn, tredje dagen hemma ca 30 ml x 0-2 gånger/dygn. Tillmatning ges exempelvis när barnet verkar som mest intresserad. 3) Fortsätta med samma dygnsmängd: -Om tecken finns på att mammans bröstmjölk börjat öka i mängd men Amningsstatus har * kan man fortsätta med samma dygnsmängd tillmatning ytterligare något dygn innan nedtrappning/utsättning sker. 4) Ökning av dygnsmängd -Om inga tecken finns på att mammans mjölk ökat i mängd, oavsett om riskfaktorer finns hos barnet eller ej, kan mängden modermjölksersättning behöva ökas, se PM för tillmatning. Uppmuntra mamman att fortsätta med urmjölkning om barnet inte ammar aktivt ca 8-12 gånger/dygn, för att stimulera mjölkproduktionen. Dokumentation Dokumentera indikation för tillägg samt planering för uttrappning av tillägg med modersmjölksersättning i barnets vårdsammanfattning. Ge föräldrarna vårdplaneringen med fortsatt handläggning och uppföljning (finns utskrivna A:4 blanketer på avdelningen) som stöd samt för att underlätta för fortsatt handläggning vid annan enhet. Individuell bedömning (Detta dokument nedan finns på avd och skickas

4 Styrande lokalt dokument 4 (5) med patienten): Barnets namn.. Barnets ålder:.. Födelsevikt: Lägsta vikt. Dagens vikt.. Frågor att besvara, använd barnets obslista och/eller nutritionslistan för hjälp -Hur många gånger har barnet ammat senaste 24 timmarna?. -Hur många gånger har barnet fått ersättning senaste 24 tim?... -Dygnsmängd tillmatning senaste dygnet?... -Hur ser barnets viktutveckling ut? Går ner, stannat av, börjat gå upp? -Hur ser barnets avföring ut? mek - brun - gul? Vårdplanering: fortsatt handläggning och uppföljning.. Vårdplanering: fortsatt handläggning och uppföljning.. Om behov av extra stöd behövs under denna period, erbjud tidig uppföljning vid lämplig mottagning; Återbesöks/BBmottagning, BVC eller Amningsmottagning Källmaterial: Karolinskas Strategi för Amning och Amningscentrums handlingsplan för WHO/UNICEF:s Tio STEG Sammanställt av: Amningscentrum, Karolinska Universitetssjukhuset 2013 Bild

5 Styrande lokalt dokument 5 (5) Versionshistorik Version Datum Förändring och kommentar Ansvarig Omvårdnads PM inlagt från mapp. Agneta Rudels Björkman

Utarbetat av Kristin Svensson, Leg. Barnmorska Godkänd av Agneta Rudels Björkman, vårdchef obstetrik

Utarbetat av Kristin Svensson, Leg. Barnmorska Godkänd av Agneta Rudels Björkman, vårdchef obstetrik Styrande lokalt dokument 1 (5) Omvårdnads PM Barn som inte visar amningsbeteende och inte suger på bröstet första dygnet Utarbetat av Kristin Svensson, Leg. Barnmorska Godkänd av Agneta Rudels Björkman,

Läs mer

Amningsråd på BVC 1. Amningsråd från första besöken på BVC

Amningsråd på BVC 1. Amningsråd från första besöken på BVC Amningsråd på BVC 1. Amningsråd från första besöken på BVC Amningsstarten kan vara svår och all information kan inte ges vid första kontakten. Vissa insatser är viktiga vid det första mötet, medan andra

Läs mer

Publicerat för enhet: Kvinnoklinik; Avdelning 34 Version: 7

Publicerat för enhet: Kvinnoklinik; Avdelning 34 Version: 7 Publicerat för enhet: Kvinnoklinik; Avdelning 34 Version: 7 Innehållsansvarig: Elizabeth Franklin, Barnmorska, Obstetrisk mottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus (elifr16) Giltig från: 2018-08-14 Godkänt

Läs mer

Det nyfödda barnet -amning & omvårdnad. Föräldrautbildning på mödravården

Det nyfödda barnet -amning & omvårdnad. Föräldrautbildning på mödravården Det nyfödda barnet -amning & omvårdnad Föräldrautbildning på mödravården Att diskutera Vilka behov har ett nyfött barn? Det nyfödda barnets behov Närhet, trygghet och tröst Välbekanta lukter och röster

Läs mer

Pärm - amningsråd på BVC

Pärm - amningsråd på BVC Pärm - amningsråd på BVC Innehåll: Handledning angående amningsråd på BVC Flik 1 Inledning sid 2 Bakgrund sid 2 Barnets första levnadsdagar sid 2 Syfte sid 3 Mål sid 3 Amningsråd på BVC Flik 2 1. Amningsråd

Läs mer

Mödrahälsovård Förlossning BB Neonatalavdelning Barnhälsovård

Mödrahälsovård Förlossning BB Neonatalavdelning Barnhälsovård Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(8) Dokument ID: 09-259400 Fastställandedatum: 2017-06-12 Giltigt t.o.m.: 2019-06-12 Upprättare: Annette L Lindgren Fastställare: Ingela Högerås Amningsstrategi - VO Kvinno-

Läs mer

Handlingsplan för Karolinska Universitetssjukhuset Sverige

Handlingsplan för Karolinska Universitetssjukhuset Sverige Handlingsplan för Karolinska Universitetssjukhuset Sverige Picasso, Maternity 1905 ett komplement till UNICEF/WHO TIO STEG för att skydda, stödja och främja amning i hela vårdkedjan www.karolinska.se/amningscentrum

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdprogram Utvecklingsenheten för mödra- och barnhälsovård 4 9

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdprogram Utvecklingsenheten för mödra- och barnhälsovård 4 9 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdprogram Utvecklingsenheten för mödra- och barnhälsovård 4 9 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Eva Nilsson, Verksamhetsutvecklare

Läs mer

AMNINGSSTRATEGI OCH HANDLINGSPLAN FÖR REGION ÖREBRO LÄN. 1 Inledning Tio steg som främjar amning Amningsstrategi...

AMNINGSSTRATEGI OCH HANDLINGSPLAN FÖR REGION ÖREBRO LÄN. 1 Inledning Tio steg som främjar amning Amningsstrategi... AMNINGSSTRATEGI OCH HANDLINGSPLAN FÖR REGION ÖREBRO LÄN Författat av: Länsamningsgruppen, Region Örebro län Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Tio steg som främjar amning... 4 3 Amningsstrategi...

Läs mer

Omstart : Barnets väg till bröstet. Amning Speciella omständigheter. Spruta för indragna bröstvårtor. Plana eller indragna bröstvårtor

Omstart : Barnets väg till bröstet. Amning Speciella omständigheter. Spruta för indragna bröstvårtor. Plana eller indragna bröstvårtor 2009 Amning Speciella omständigheter Omstart : Barnets väg till bröstet Anna Maria /Mia/ Westlund Barnmorska IBCLC Kontakt : mia.westlund@home.se Låt mamman sitta/halvsitta bekvämt Börja med en lugn baby

Läs mer

Att stimulera bröstmjölksproduktionen

Att stimulera bröstmjölksproduktionen Att stimulera bröstmjölksproduktionen Varför är det bra med tidig bröstmjölksstimulering/urmjölkning? Timmarna efter förlossningen är nivåerna av amningshormonerna oxytocin och prolaktin extra höga. Genom

Läs mer

Amningsstrategi för all personal i hela vårdkedjan

Amningsstrategi för all personal i hela vårdkedjan Amningsstrategi för all personal i hela vårdkedjan inom Mödra- och Barnhälsovården i Göteborg och Södra Bohuslän samt Obstetrik vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset Östra/Mölndal och Neonatologi vid Drottning

Läs mer

Till dig som inte ammar

Till dig som inte ammar Kvinnokliniken MK 2 Obstetriksektionen Till dig som inte ammar Matningsstunden en möjlighet Vi vill med denna broschyr berätta om hur du kan gå till väga när du inte ammar. Matstunden är en unik möjlighet

Läs mer

Att stimulera bröstmjölksproduktionen

Att stimulera bröstmjölksproduktionen Att stimulera bröstmjölksproduktionen Varför är det bra med tidig bröstmjölksstimulering/urmjölkning? Timmarna efter förlossningen är nivåerna av amningshormonerna oxytocin och prolaktin extra höga. Genom

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Amning. Välkommen till BB-avdelningen på Sjukhuset i Varberg! Den här pärmen innehåller information och råd om amning.

Hälsa Sjukvård Tandvård. Amning. Välkommen till BB-avdelningen på Sjukhuset i Varberg! Den här pärmen innehåller information och råd om amning. Hälsa Sjukvård Tandvård Amning Välkommen till BB-avdelningen på Sjukhuset i Varberg! Den här pärmen innehåller information och råd om amning. Den här pärmen innehåller information och råd om amning som

Läs mer

Välkommen till BB-enheten

Välkommen till BB-enheten Välkommen till BB-enheten Personalen på BB gratulerar till ert nyfödda barn Måltider serveras i matsalen: OBS Spritavtvätta händerna innan du tar din mat. Frukost 07.30 09.30 Lunch 12.00 13.00 serveras

Läs mer

Saker du inte behöver göra

Saker du inte behöver göra Saker du inte behöver göra Du behöver inte plocka undan i sovrummet. Skjut på saker, bokstavligt, så skapar du en liten gång utan risk för snubbel. Du behöver inte ringa alla och rapportera om hur saker

Läs mer

Välkommen till BB-enheten Personalen på BB gratulerar till ert nyfödda barn

Välkommen till BB-enheten Personalen på BB gratulerar till ert nyfödda barn Välkommen till BB-enheten Personalen på BB gratulerar till ert nyfödda barn Måltider serveras i matsalen: OBS Spritavtvätta händerna innan du tar din mat. Frukost 07.30 09.30 Lunch 12.00 13.00 Middag 17.00

Läs mer

Amning Riktlinjer för vårdkedjan - för att skydda, stödja och främja amning i hela vårdkedjan. Föreläsningens titel

Amning Riktlinjer för vårdkedjan - för att skydda, stödja och främja amning i hela vårdkedjan. Föreläsningens titel Amningsutbildning Amning Riktlinjer för vårdkedjan - för att skydda, stödja och främja amning i hela vårdkedjan Födelsevikt 2400 g i vecka 36 Barnets temp 36,3. TM ord. av barnläkare 10-15 x 8. Pojken

Läs mer

Amning på neonatalavdelning. Ewa Johansson Barnsjuksköterska avdelning 210

Amning på neonatalavdelning. Ewa Johansson Barnsjuksköterska avdelning 210 Amning på neonatalavdelning Ewa Johansson Barnsjuksköterska avdelning 210 Annorlunda start Oförberedd på förlossning Traumatisk förlossning Sjuk mor Sjukt barn eller barn som fötts för tidigt Krisreaktioner

Läs mer

Planerat kejsarsnitt hos oss på Karolinska Universitetssjukhuset

Planerat kejsarsnitt hos oss på Karolinska Universitetssjukhuset Planerat kejsarsnitt hos oss på Karolinska Universitetssjukhuset Välkomna till oss på planerat kejsarsnitt! Du/ni får en kallelse i brevlådan med information om vilken dag ditt/ert barn ska födas med planerat

Läs mer

Välkomna att föda barn i Västerås!

Välkomna att föda barn i Västerås! Välkomna att föda barn i Västerås! Praktisk information till alla blivande föräldrar i Västmanland! 2010-12-20 Graviditetsproblem före vecka 22+0 Vid problem i tidig graviditet: Före vecka 22+0 ska du

Läs mer

Insulinbehandlad diabetiker. Amningsutbildning steg 2. Amningssvårigheter för diabetiker. Mjölkproduktion hos diabetiker. Hur lyckas man med amningen?

Insulinbehandlad diabetiker. Amningsutbildning steg 2. Amningssvårigheter för diabetiker. Mjölkproduktion hos diabetiker. Hur lyckas man med amningen? Amningsutbildning steg 2 amningsbild Insulinbehandlad diabetiker Efter drygt 6 timmar BB perm och barnet läggs på mors bröst och suger några tag. Information om handmjölkning efter ca 9 timmar, men vill

Läs mer

HUR KAN VI ALLA BIDRA TILL ATT STÖDJA KVINNOR SÅ DE KAN AMMA SÅ LÄNGE DE ÖNSKAR?

HUR KAN VI ALLA BIDRA TILL ATT STÖDJA KVINNOR SÅ DE KAN AMMA SÅ LÄNGE DE ÖNSKAR? HUR KAN VI ALLA BIDRA TILL ATT STÖDJA KVINNOR SÅ DE KAN AMMA SÅ LÄNGE DE ÖNSKAR? Margareta Berglund Distriktssköterska, Vårdutvecklare Kunskapscentrum Barnhälsovård Region Skåne https://www.youtube.com/watch?v=lmpygaxisrq

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [dokumentnr] Medicinsk rutin Amningsstrategi för all personal i hela vårdkedjan

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [dokumentnr] Medicinsk rutin Amningsstrategi för all personal i hela vårdkedjan Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [dokumentnr] Medicinsk rutin 2013-03-19 Riktlinje Amningsstrategi för all personal i hela vårdkedjan Innehållsansvarig: Anna-Karin Ringqvist VU Obstetrik

Läs mer

Yttrande över motion 2011:40 av Tove Sander (S) och Petra Larsson (S) om modern och jämställd förlossningsvård

Yttrande över motion 2011:40 av Tove Sander (S) och Petra Larsson (S) om modern och jämställd förlossningsvård Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (5) 2012-05-22 p 9 Handläggare: Maria State Yttrande över motion 2011:40 av Tove Sander (S) och Petra Larsson (S) om modern och jämställd

Läs mer

Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Förlossningsavdelningen 3 Mariegatan 16-20, Karleby tel Efter förlossningen

Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Förlossningsavdelningen 3 Mariegatan 16-20, Karleby tel Efter förlossningen Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Förlossningsavdelningen 3 Mariegatan 16-20, Karleby tel. 06 826 4355 Efter förlossningen Efter förlossningen När du blir utskriven från sjukhuset

Läs mer

Till dig som inte ammar

Till dig som inte ammar Amningscentrum Kvinnokliniken MK 2 Karolinska Universitetssjukhuset Till dig som inte ammar Matningsstunden en möjlighet Vi vill med denna broschyr berätta om hur du kan gå till väga när du inte ammar.

Läs mer

Att amma två. Hur man kan sitta bra De flesta vill ha kuddar till hjälp. Vad som passar bäst beror på många saker:

Att amma två. Hur man kan sitta bra De flesta vill ha kuddar till hjälp. Vad som passar bäst beror på många saker: Att amma två Första försöken Tänk på att barnen är två olika individer, om än aldrig så lika. Börja gärna med att amma dem en och en. På så sätt bekantar du dig med barnen och kan lättare se hur var och

Läs mer

NYFÖDDAS HEMVÅRDS- FÖRESKRIFTER

NYFÖDDAS HEMVÅRDS- FÖRESKRIFTER NYFÖDDAS HEMVÅRDS- FÖRESKRIFTER Nyföddas intensiv och övervakning PERSONUPPGIFTER namn: födelsetid: Döpt Odöpt Nöddöpt Nöddopet skall bestyrkas i den egna församlingen. födelsevikt: vikten vid hemfärden:

Läs mer

Välkommen till BB-enheten Personalen på BB gratulerar till ert nyfödda barn

Välkommen till BB-enheten Personalen på BB gratulerar till ert nyfödda barn Välkommen till BB-enheten Personalen på BB gratulerar till ert nyfödda barn Måltider serveras i matsalen: OBS Spritavtvätta händerna innan du tar din mat. Frukost 07.30 09.30 Lunch 12.00 13.00 serveras

Läs mer

Amning/rådgivning på BVC

Amning/rådgivning på BVC Amning/rådgivning på BVC Verksamhetsutvecklare BVCs styrdokument och basprogram Amningssamtalet på BVC Amning rökning, alkohol Amningsstatistik Avsluta amningsperioden Styrdokument BVC Artikel 2 Alla barn

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Riktlinje Amningsstrategi för all personal i hela vårdkedjan

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Riktlinje Amningsstrategi för all personal i hela vårdkedjan Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 14414 su/med 2015-01-16 3 Innehållsansvarig: Anna-Karin Ringqvist, Verksamhetsutvecklar, Gemensamt Kvinnosjukvård (annri13) Godkänd av: Henrik Almgren,

Läs mer

Stockholms läns landsting. Tillmatning av nyfödda barn på BB i Stockholms läns landsting

Stockholms läns landsting. Tillmatning av nyfödda barn på BB i Stockholms läns landsting Stockholms läns landsting Tillmatning av nyfödda barn på BB i Stockholms läns landsting 2010 1 Deltagare i arbetsgruppen: Anna Gustafsson Leg. Barnmorska, MSc Karolinska Institutet Ulla Idenstedt Vårdutvecklare

Läs mer

Amning. och typ 1-diabetes

Amning. och typ 1-diabetes Amning och typ 1-diabetes Amning är ett känslofyllt ämne oavsett hur din amning har sett ut innan eller kommer att se ut. Har du diabetes kan det ibland bli en extra utmaning när du ska amma då bland annat

Läs mer

Amningsstrategi Landstinget Västmanland

Amningsstrategi Landstinget Västmanland Amningsstrategi Landstinget Västmanland Västerås 2013-11-15 INLEDNING Nyblivna familjer i Sverige har goda förutsättningar för amning, bland annat genom möjligheten att vara hemma med sitt barn tack vare

Läs mer

Litteratur. Internetresurser. Attityder till amning. Stark tillit och motivation Svag tillit stark motivation Ej sås. motiverad väljer annat

Litteratur. Internetresurser. Attityder till amning. Stark tillit och motivation Svag tillit stark motivation Ej sås. motiverad väljer annat 2009 Amning Litteratur Anna Maria /Mia/ Westlund Barnmorska IBCLC Breastfeeding: A Guide for the Medical Profession Ruth Lawrence, Robert Lawrence Human Lactation Jan Riordan Immunobiology of Human Milk

Läs mer

MAM:s amningsinformation

MAM:s amningsinformation MAM:s amningsinformation Amning ett samspel När du ammar ditt barn är det inte bara mat det handlar om. Det handlar även om närhet, kärlek, tillit men även ibland oro, smärta och sorg. För en del tar osäkerheten

Läs mer

Information till den nya familjen

Information till den nya familjen Information till den nya familjen INNEHÅLL Grattis, du har blivit förälder!... 3 EFTER FÖRLOSSNINGEN Eftervärkar... 4 Avslag... 4 Bristningar och klipp... 4 Operationssåret vid kejsarsnitt... 5 Urin och

Läs mer

Flaskmatning - så funkar det

Flaskmatning - så funkar det Flaskmatning - så funkar det En broschyr för dig som vill flaskmata din bäbis Flaskmatning - så funkar det! Petra Jankov Picha Ett annat förlag 2013 Omslagsfoto: Ola Gäverth Den här broschyren är utdrag

Läs mer

Amning Riktlinjer för vårdkedjan - för att skydda, stödja och främja amning i hela vårdkedjan

Amning Riktlinjer för vårdkedjan - för att skydda, stödja och främja amning i hela vårdkedjan Giltigt: 2 år fr.o.m. 2010-10-13 PM Gäller för enhet: Dokumenttyp: Framtagen av: Godkänd av: Amning Riktlinjer för vårdkedjan - för att skydda, stödja och främja amning i hela vårdkedjan Mödra- och Barnhälsovården

Läs mer

Psykisk ohälsa under graviditet

Psykisk ohälsa under graviditet Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård; Mödrahälsovårdsenheten; Region Uppsala Bakgrund Psykisk ohälsa är vanligt, lika vanlig hos gravida kvinnor som hos

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 14434 su/med 2018-12-21 7 Innehållsansvarig: Anna-Karin Ringqvist, Verksamhetsutvecklar, Obstetrik gemensamt (annri13) Godkänd av: Nils Crona, Verksamhetschef,

Läs mer

Flaskmatning - så funkar det

Flaskmatning - så funkar det Flaskmatning - så funkar det En broschyr för dig som vill flaskmata din bäbis Flaskmatning - så funkar det! Petra Jankov Picha Ett annat förlag 2012 Omslagsfoto: Ola Gäverth Texterna är faktagranskade

Läs mer

NUTRITION AV NYFÖDDA BARN

NUTRITION AV NYFÖDDA BARN NUTRITION AV NYFÖDDA BARN Eftersträvad tillväxt hos alla barn från 30 40 graviditetsveckor : Vikt: Längd: Huvudomfång: 25 30 g/dygn 0.9 1.2 cm/vecka 0.9 1.2 cm/vecka I första hand ges bröstmjölk från barnets

Läs mer

Riskbedömning BB. Faktaägare: För mor: överläkare Kira Kersting För barn: överläkare Monika Renkielska Gäller för: Kvinnokliniken Växjö

Riskbedömning BB. Faktaägare: För mor: överläkare Kira Kersting För barn: överläkare Monika Renkielska Gäller för: Kvinnokliniken Växjö Rutin Process: 3 RGK Hälsa, vård och tandvård Område: BB Giltig fr.o.m: 2018-08-22 Faktaägare: Kira Kersting, Överläkare Fastställd av: Maria Lundgren, Verksamhetschef Revisions nr: 2 Faktaägare: För mor:

Läs mer

Efter en förlossning 1

Efter en förlossning 1 Efter en förlossning 1 På bäddavdelningen för nyfödda får man träna hur det är att leva med en bebis Bebisen sköts av mamman under hela sjukhusvistelsen. För bebisen är den bästa platsen föräldrarnas famnar

Läs mer

Graviditet VT 2011 AÅ

Graviditet VT 2011 AÅ 9 maj 2011 Annika Åhman annika.ahman@kbh.uu.se Hälsoaspekter av graviditet på mor och barn Fosterdiagnostik Mödrahälsovård Det nyfödda barnets behov och omhändertagande Det nyfödda barnets vanliga sjukdomar

Läs mer

Amningsstrategi för personal i vårdkedjan

Amningsstrategi för personal i vårdkedjan 1(13) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Amningsstrategi för personal 2 Vårdprogram i vårdkedjan Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Amning. Vårdkedja, 2015-12-03 Bröstkomplikationer.

Läs mer

DUGGA kull 1. Utveckling. Fredagen den 29/ Skrivtid: kl Max: 48p. Godkänt: 32p. Resultat.. Lycka till!!

DUGGA kull 1. Utveckling. Fredagen den 29/ Skrivtid: kl Max: 48p. Godkänt: 32p. Resultat.. Lycka till!! DUGGA kull 1 Utveckling Fredagen den 29/1 2016 Skrivtid: kl. 15-16 Max: 48p Godkänt: 32p Namn Resultat.. Lycka till!! 1. Nämn 3 principiellt olika orsaker för sen språkutveckling. (2p) 2. Vilka 3 olika

Läs mer

Time out vid långdraget förlopp

Time out vid långdraget förlopp Time out vid långdraget förlopp Anna-Karin Ringqvist och Liselotte Bergqvist Verksamhetsutvecklare Obstetriken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Cirka 10 000 förlossningar per år 3 förlossningsenheter

Läs mer

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård!

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård! Eva Nordlunds tal vid manifestationen 19 mars 2013 Det är nog nu! Stockholms barnmorskor har fått nog! Sveriges barnmorskor har fått nog! Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker

Läs mer

AMNING OCH UPPFÖDNING Allmänt om amning Tio steg som främjar amning. Lind/Ekholm / HANDLINGSPLAN. Se följande sidor.

AMNING OCH UPPFÖDNING Allmänt om amning Tio steg som främjar amning. Lind/Ekholm / HANDLINGSPLAN. Se följande sidor. AMNING OCH UPPFÖDNING Allmänt om amning Tio steg som främjar amning Lind/Ekholm 2015-01-16/2011-01-17 HANDLINGSPLAN Se följande sidor. HANDLINGSPLAN ett komplement till UNICEF/WHO TIO STEG för att skydda,

Läs mer

Timeoutvid långdraget förlopp Anna-Karin Ringqvist och Liselotte Bergqvist Verksamhetsutvecklare Obstetriken Sahlgrenska universitetssjukhuset

Timeoutvid långdraget förlopp Anna-Karin Ringqvist och Liselotte Bergqvist Verksamhetsutvecklare Obstetriken Sahlgrenska universitetssjukhuset Timeoutvid långdraget förlopp Anna-Karin Ringqvist och Liselotte Bergqvist Verksamhetsutvecklare Obstetriken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg 10 500 förlossningar per år 3 förlossningsenheter

Läs mer

1. Vänligen läs genom alla 4 fallen. Det är hjälpligt att läsa genom kapiteln om neonatologi i eran rekommenderade pediatrik kurslitteratur.

1. Vänligen läs genom alla 4 fallen. Det är hjälpligt att läsa genom kapiteln om neonatologi i eran rekommenderade pediatrik kurslitteratur. Instruktioner inför neonatal seminarium 9. oktober 2015. 1. Vänligen läs genom alla 4 fallen. Det är hjälpligt att läsa genom kapiteln om neonatologi i eran rekommenderade pediatrik kurslitteratur. 2.

Läs mer

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande. Tillväxt på BVC Höst 2017 Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Linda Håkansson/Anette Karsch Vårdutvecklare/Distriktssköterska Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäter vi barn? Integrerat

Läs mer

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande. Tillväxt på BVC Hösten 2018 Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande. För att tidigt upptäcka

Läs mer

Vad tycker du om förlossningsvården?

Vad tycker du om förlossningsvården? Vad tycker du om förlossningsvården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från Förlossningen/BB på det sjukhus som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som varit inskrivna

Läs mer

Strategisk plan för samordning av amningsfrågor 2013-2016

Strategisk plan för samordning av amningsfrågor 2013-2016 Strategisk plan för samordning av amningsfrågor 2013-2016 Konsumentverket Livsmedelsverket Socialstyrelsen Statens folkhälsoinstitut 1 Bakgrund Enligt regeringsbeslut den 23 juni 2004 fick Livsmedelsverket

Läs mer

DRAFT. 2.4 Om du tagit del av inspirationsföreläsning vid Sjukhuset i Skövde vid ett tillfälle, vilket datum var det vid första tillfället?

DRAFT. 2.4 Om du tagit del av inspirationsföreläsning vid Sjukhuset i Skövde vid ett tillfälle, vilket datum var det vid första tillfället? Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård

I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård II Till Mammor I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård Här kommer det andra frågeformuläret i studien om kängurumetoden. Det innehåller flera olika delar, med bland annat

Läs mer

Det normala barnafödandet, 9 hp

Det normala barnafödandet, 9 hp Tentamenskod: Det normala barnafödandet, 9 hp Provmoment: TENT 3 hp Ladokkod: 62NB01 Tentamen ges för: VABMO15h Tentamensdatum: 2015-11-20 Tid: kl 9-13 Hjälpmedel: penna & suddgummi Totalt antal poäng

Läs mer

Arbets- och Referensgruppen för Psykosocial Obstetrik och Gynekologi. Nr Förlossningsrädsla. KK, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Arbets- och Referensgruppen för Psykosocial Obstetrik och Gynekologi. Nr Förlossningsrädsla. KK, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Arbets- och Referensgruppen för Psykosocial Obstetrik och Gynekologi Nr 77 2017 Förlossningsrädsla Författare: Ulla Björklund Joy Ellis Britt Baummann Gustafsson Maria Hammarström Caroline Lilliecreutz

Läs mer

Råd och tips till den nya familjen

Råd och tips till den nya familjen Råd och tips till den nya familjen BARNET AMNING Råmjölk finns redan under graviditeten. Kvinnan har mjölk till sitt barn direkt efter förlossningen. Låt barnet suga så ofta hon eller han vill tills barnet

Läs mer

Amning. och typ 1-diabetes

Amning. och typ 1-diabetes Amning och typ 1-diabetes Utges av: Diabetesförbundet Box 1107, 172 22 Sundbyberg, Telefon: 08 564 82 1 00, Fax: 08 564 821 39 Pg: 481 31 35 3, Bg: 332 4373 info@diabetes.se, www.diabetes.se Text och idé:

Läs mer

Katarina Heed. Amningsstarten

Katarina Heed. Amningsstarten Katarina Heed Amningsstarten Den första amningen Skrik Vila Vakenhet Aktivitet Krypande rörelser Vila Möta - göra sig bekant Suga Sova Barnet skriker till Barnet slappnar av och vilar Barnet tittar upp,

Läs mer

Screening av tuberkulos bland gravida. Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare 2015-08-31 ingela.berggren@sll.se

Screening av tuberkulos bland gravida. Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare 2015-08-31 ingela.berggren@sll.se Screening av tuberkulos bland gravida Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare 2015-08-31 ingela.berggren@sll.se Perinatal tuberkulos Transplacental spridning genom navelsträng till fostrets lever Nedsväljning

Läs mer

Stina Lasu leg psykolog

Stina Lasu leg psykolog Samverkan mödravårdens barnmorskor och mödra- och barnhälsovårdspsykologerna Stina Lasu leg psykolog Studiedagar 13-14 februari 2018 Liljegrensalen Akademiska sjukhuset Samverkan mödravårdens barnmorskor

Läs mer

Handlingsplan mot mobbning, diskriminering och kränkande behandling. Samt en plan för hur vi agerar om någon far illa (ex. sexuella övergrepp)

Handlingsplan mot mobbning, diskriminering och kränkande behandling. Samt en plan för hur vi agerar om någon far illa (ex. sexuella övergrepp) Handlingsplan mot mobbning, diskriminering och kränkande behandling. Samt en plan för hur vi agerar om någon far illa (ex. sexuella övergrepp) Johannisbergs AIK Lika be JAIK lägger stor vikt i att alla

Läs mer

AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal

AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal 1 AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal Författare: Hannula Leena, (arbetsgruppens ordförande),

Läs mer

Frågor till verksamhetsansvariga på landets förlossnings- och BB/eftervårdsavdelningar om vård efter förlossning

Frågor till verksamhetsansvariga på landets förlossnings- och BB/eftervårdsavdelningar om vård efter förlossning Frågor till verksamhetsansvariga på landets förlossnings- och BB/eftervårdsavdelningar om vård efter förlossning Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att beskriva hur vården efter förlossning

Läs mer

Minskade fosterrörelser

Minskade fosterrörelser Lokalt Kvinnokliniken US Bakgrund kan vara ett tecken på att moderkakan fungerar bristfälligt och att fostret får för lite näring och syre. Fostret prioriterar då cirkulationen till hjärnan och minskar

Läs mer

Information till dig som har fött barn på SUS

Information till dig som har fött barn på SUS Information till dig som har fött barn på SUS FamiljeBB Du kommer till FamiljeBB om allt är bra med dig och ditt barn efter förlossningen. Man måste dock stanna på förlossningen i minst 3 timmar för observation.

Läs mer

Amning- handlingsplan

Amning- handlingsplan Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Mödravård Giltig fr.o.m: 2016-04-01 Faktaägare: Kira Kersting, Överläkare Mödravården Fastställd av: Maria Lundgren, Verksamhetschef Revisions nr: 1 Faktaägare:

Läs mer

Kvinnors upplevelse av förlossnings- och BB-vård

Kvinnors upplevelse av förlossnings- och BB-vård Kvinnors upplevelse av förlossnings- och BB-vård Ulla Waldenström Institutionen för kvinnors och barns hälsa Karolinska Institutet Vem och vad ska styra vårdens innehåll? De trendkänsliga? Alla blivande

Läs mer

BRÖSTKOMPLIKATION MASTIT

BRÖSTKOMPLIKATION MASTIT BRÖSTKOMPLIKATION MASTIT ICD-kod O91.2 (inflammatorisk) ICD-kod O91.1A (infektiös) BAKGRUND Mastit, kallas i vardagligt tal mjölkstockning. Forskare har hittills inte kunnat beskriva hur kliniker skall

Läs mer

Bakgrund. Sjunkande amningsförekomst i Sverige. Föräldraskap och påfrestningar. Aktualisera 10 stegen till en lyckad amning

Bakgrund. Sjunkande amningsförekomst i Sverige. Föräldraskap och påfrestningar. Aktualisera 10 stegen till en lyckad amning Amningsstudien Bakgrund Sjunkande amningsförekomst i Sverige Föräldraskap och påfrestningar Aktualisera 10 stegen till en lyckad amning Implementering av ny kunskap Helamning 2 månader 6 månader Område

Läs mer

Årsrapport 2014 RMPG Kvinnosjukvård Kvalitetsgrupp BB-vård (BBQ)

Årsrapport 2014 RMPG Kvinnosjukvård Kvalitetsgrupp BB-vård (BBQ) Årsrapport 214 RMPG Kvinnosjukvård Kvalitetsgrupp BB-vård (BBQ) Anna Hallberg KK Värnamo Anna Westling KK länssjukhuset Ryhov Jönköping Cecilia Lundgren KK länssjukhuset Kalmar Emma Lindqvist KK Höglandsjukhuset

Läs mer

Ikterus i nyföddhetsperioden

Ikterus i nyföddhetsperioden Dok-nr 13203 Författare Carin Widén, överläkare/läkarchef, H.K.H. Kronprinsessan Victorias barn- och ungdomssjukhus Godkänd av Fredrik Lundberg, överläkare/läkarchef, H.K.H. Kronprinsessan Victorias barn-

Läs mer

Vård av den nyfödda. Mellersta Österbottens centralsjukhus MÖCS Förlossningsavdelning 3 Mariegatan 16-20, Karleby tel. 06 826 4355

Vård av den nyfödda. Mellersta Österbottens centralsjukhus MÖCS Förlossningsavdelning 3 Mariegatan 16-20, Karleby tel. 06 826 4355 Mellersta Österbottens centralsjukhus MÖCS Förlossningsavdelning 3 Mariegatan 16-20, Karleby tel. 06 826 4355 Vård av den nyfödda Ritning: Lotta Sundell HUDVÅRD Kontrollera babyns hud dagligen, speciellt

Läs mer

Hälsobesök 10 månader

Hälsobesök 10 månader Hälsobesök 10 månader Artikel 23: Ett barn med funktionsnedsättning har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv och hjälp att delta i samhället på lika villkor. Mollie Mollie är tio månader gammal

Läs mer

Publicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 3. Amning, Tillmatning, Sondsättning och Kontinuerlig sondmatning.

Publicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 3. Amning, Tillmatning, Sondsättning och Kontinuerlig sondmatning. Publicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 3 Innehållsansvarig: Marita Karlsson, Barnsjuksköterska, Avdelning 34 (makar); Elisabet Gustavsson, Barnsköterska/skötar, Avdelning 34 (eligu6); Matilda Möller

Läs mer

Aurora- förlossningsrädda kvinnor

Aurora- förlossningsrädda kvinnor Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Mödravård Giltig fr.o.m: 2017-05-22 Faktaägare: Kira Kersting, Överläkare Mödravård Fastställd av: Maria Lundgren, Verksamhetschef Revisions nr: 1 Faktaägare:

Läs mer

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar Neonatalavdelningen Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Information till föräldrar 2 Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Målet med den här foldern är att hjälpa

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

Frågeformulär 3 månader

Frågeformulär 3 månader Frågeformulär 3 månader Fyll i frågeformuläret inför besöket hos studiesköterskan. Om det är något som är oklart, går vi igenom det med Er vid besöket. Ange datum för när Ni fyllde i uppgifterna. Datum:

Läs mer

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara

Läs mer

Bröstmjölk - Modersmjölksersättning

Bröstmjölk - Modersmjölksersättning Bröstmjölk - Modersmjölksersättning Cecilia Hedström, leg dietist Centrala barnhälsovården Göteborg och S Bohuslän. Amning NNR 2012 Dubbelblind? Minskar risk för (grade 1) Mag- och tarminfektioner Akuta

Läs mer

Den gravida kvinnan med missbruksproblem - kan det bli mer problematiskt?

Den gravida kvinnan med missbruksproblem - kan det bli mer problematiskt? Den gravida kvinnan med missbruksproblem - kan det bli mer problematiskt? Joy Ellis Mödrahälsovårdsöverläkare, Södra Bohuslän Primärvården VGR joy.ellis@vgregion.se MBHV-teamet i Haga Etablerat 2007 Drivs

Läs mer

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande

Läs mer

Spädbarnskolik. Foto: Gabriella Kempe. och barnets skrik de första månaderna

Spädbarnskolik. Foto: Gabriella Kempe. och barnets skrik de första månaderna Spädbarnskolik Foto: Gabriella Kempe och barnets skrik de första månaderna Text: Therése Lindström Busatta, Eva-Lotta Funkquist Tryck: Vasa-Tryck/Addell Omslagsfoto: Gabriella Kempe Spädbarnet är hjälplöst

Läs mer

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan)

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Barn och ungdomsklinikerna Dehydrering 1(5) Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Definitioner Isoton dehydrering Hyperton dehydrering Hypoton dehydrering S-Na 135-149 mmol/l (vanligast,

Läs mer

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program 08.45 Vad har hänt sedan sist? 10.00 Presentation av data från Hälsoformulär och Barnens hälsa i fokus Eva Eurenius, FoUU-staben

Läs mer

1177 Vårdguiden för dig som jobbar på en barnmorskemottagning

1177 Vårdguiden för dig som jobbar på en barnmorskemottagning GUIDE BARNMORSKEMOTTAGNING 1177 Vårdguiden för dig som jobbar på en barnmorskemottagning Tips och råd om hur du kan använda 1177.se i mötet med blivande föräldrar 1177VG_MVC-guide_barnmorska_2017.indd

Läs mer

Frågor till samordningsbarnmorskor för mödrahälsovården i Sveriges landsting och regioner

Frågor till samordningsbarnmorskor för mödrahälsovården i Sveriges landsting och regioner Frågor till samordningsbarnmorskor för mödrahälsovården i Sveriges landsting och regioner Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att beskriva hur vården efter förlossning ser ut i Sverige idag,

Läs mer

Livsstil, folkhälsofrågor inom Mödravården

Livsstil, folkhälsofrågor inom Mödravården Dok-nr 12698 Författare Version Caroline Lilliecreutz, överläkare, Kvinnokliniken US 2 Godkänd av Giltigt fr o m Ninnie Borendal Wodlin, Verksamhetschef, Kvinnokliniken US 2018-09-13 Fysisk aktivitet/motion

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

ARBETSKOPIA

ARBETSKOPIA Vad tycker du om neonatalen? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från neonatalen på det sjukhus som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som varit inskrivna på avdelningen

Läs mer

Medicinska riktlinjer för Inducerad abort, FARG 2009

Medicinska riktlinjer för Inducerad abort, FARG 2009 Medicinska riktlinjer för Inducerad abort, FARG 2009 ALLMÄNT Organisationen av abortverksamheten ser olika ut på olika sjukhus/sjukvårdsinrättningar. I de flesta fall består verksamheten av ett teamwork

Läs mer