Information till den nya familjen

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Information till den nya familjen"

Transkript

1 Information till den nya familjen

2 INNEHÅLL Grattis, du har blivit förälder!... 3 EFTER FÖRLOSSNINGEN Eftervärkar... 4 Avslag... 4 Bristningar och klipp... 4 Operationssåret vid kejsarsnitt... 5 Urin och tarm... 5 Hemorrojder... 5 Bäckenbottenträning... 6 Sex och samliv... 6 Att känna sig ledsen... 6 Pappa/partner... 6 Allmänna råd till föräldrar från barnläkaren... 7 BARNET Hudkontakt med barnet... 8 En människa med behov... 8 Sömn och vakenhet... 9 Hudfett... 9 Kroppstemperatur... 9 Tvätt... 9 Navel Naglar Ögon Urin och avföring Flytning Rapning, hickning, nysning och kräkning Hudutslag Barnet blir gult... 11

3 Svullna bröstkörtlar Vikt Skrik Undersökningar Till dig som matar ditt barn med nappflaska AMNING Amningsstatus Frågor om amning Att handmjölka brösten Checklista inför hemgång Efter hemgång Häftet är framtaget år 2015 av en intern arbetsgrupp. Ansvarig:vårdchef för obstetrik.

4 Grattis, du har blivit förälder! Det här häftet är tänkt som hjälp och stöd för den första tiden. Här finns information om egenvård: hur du sköter dig själv och barnet efter förlossningen. Den första tiden med barnet är den tid då du och barnet lär känna varandra. När allt är nytt är det lätt att känna sig lite omtumlad. Du behöver få pröva dig fram för att lära dig förstå vad barnet menar. Ju mer ni lär känna varandra desto lättare kommer allt att gå. Barnet behöver vara nära dig och din värme. Ha därför hud mot hudkontakt (se sidan 8 och 14) med barnet så ofta som möjligt när du är vaken och har uppsikt över barnet. Närheten med din hud gör att barnet blir lugnare, gråter mindre och blir varmt. Som förälder blir man också lugnare av hudkontakten och lär sig känna igen och förstå barnets kroppsspråk. Har du frågor som du inte får svar på i häftet? Tveka inte att fråga på BB eller på Barnavårdscentralen (BVC) när du har kommit hem. Vi önskar dig en fin första tid! Och tänk på att behålla detta häfte så att du kan titta i det vid behov! Med vänliga hälsningar Personalen Med du riktar vi oss ibland till mamma eller pappa/partner/närstående/beroende på sammanhanget. 3

5 Efter förlossningen Eftervärkar Efter förlossningen börjar livmodern dra ihop sig. Det kallas eftervärkar. Eftervärkar kan göra ont, speciellt hos omföderskor. Du kan ibland behöva smärtstillande läkemedel. Det är viktigt att du talar om när du har ont. Avslag (som blödningen kallas) När livmodern drar ihop sig töms avslaget från sårytan där moderkakan har suttit. Först är avslaget rikligt för att efter några dagar bli mindre. Så småningom blir avslaget brunaktigt innan det till slut blir ljust och upphör. En del kvinnor har avslag några veckor medan andra kan ha avslag upp till ett par månader. Du kan själv minska risken för infektion genom att duscha dagligen och byta binda ofta. Symtom (varningssignaler) du bör vara uppmärksam på efter hemgång och söka vård för direkt: Om avslaget börjar lukta illa och om du får feber samt ont över livmodern. Om blödningen ökar i mängd. På sidan 22 kan du läsa var du kan få hjälp. Bristningar och klipp Läkningsförmågan i underlivet är mycket god. Att vara uppe och röra sig gör att blodcirkulationen blir bättre och läkningen underlättas. Använd helst bara vatten när du duschar, tänk på att tvål är uttorkande. 4

6 Operationssåret vid kejsarsnitt Såret behöver inte någon speciell skötsel om såret läker bra. Du kan duscha som vanligt. Barnmorskan kontrollerar såret innan din hemgång. Titta därefter själv på såret en gång per dag de första veckorna. Om såret visar rodnad, värmeökning eller vätskar sig rekommenderar vi att du kontaktar din vårdcentral. Detta kan vara tecken på infektion som kräver behandling. De kroppsliga förändringar som du kan läsa om i häftet är samma för dig som fått barn med kejsarsnitt. Urin och tarm Stora urinmängder är normalt. Om det svider kan du ha fått små sprickor/ bristningar i närheten av urinröret. Det kan kännas bättre om du duschar underlivet samtidigt som du kissar. Ibland är det svårt att hålla urinen, det kommer att bli bättre när svullnaden efter förlossningen försvunnit. Täta urinträngningar kan bero på infektion, tala då med barnmorskan. Är du hemma rekommenderar vi att du kontaktar din vårdcentral. Drick rikligt med vatten och ät fiberrik kost för att undvika förstoppning. Hemorrojder Hemorrojder är vidgade blodkärl utanför eller innanför ändtarmsöppningen. Hormonpåverkan under graviditeten och krystning under förlossningen kan orsaka hemorrojder. De kan ibland kännas smärtsamma. För att lindra smärtan kan man smörja med bedövningssalva. De flesta hemorrojder brukar försvinna. För att undvika förstoppning som kan förvärra så ät fiberrik kost och drick vatten. 5

7 Bäckenbottenträning Efter graviditet och förlossning är musklerna runt slidan (kallas bäckenbotten) uttänjda. När du inte har ont börja med försiktiga knipövningar för att träna dessa muskler. Det motverkar till exempel urinläckage och livmoderframfall. Läs hur du gör på Vårdguiden Ett bra mål är att vara fysiskt aktiv minst 30 minuter varje dag. Till en början i form av raska promenader. Efter ungefär två månader kan du börja med lättare träning. Sex och samliv Hormonomställningen efter förlossningen och smärta från en bristning kan påverka lusten för sex. Det är viktigt att ta sig tid och visa ömhet för varandra. För många kan det bli så att sex inte förekommer lika ofta som innan barnet föddes. Detta är helt normalt. Vid amning kan slemhinnorna bli torrare än normalt. Glidmedel, som kan köpas receptfritt på apoteket, kan hjälpa. För att förhindra ny graviditet kan MVC-barnmorskan skriva ut recept på preventivmedel. Amning kan vara ett säkert preventivmedel under vissa villkor. Läs om dem på Riksförbundet för Sexuell Upplysning Att känna sig ledsen Hormonomställningen efter förlossningen kan påverka hur du mår. Hälften av alla mammor drabbas av ledsenhet några dagar efter förlossningen. Det är normalt och varar vanligtvis i ett par dagar. Om du upplever en längre period av nedstämdhet prata med din barnmorska på mödravårdscentralen (MVC) eller sjuksköterskan på barnavårdscentralen (BVC). Pappa/partner I början har man olika roller som båda är viktiga för barnet. För partnern är det en viktig uppgift att vara ett stöd för mamma och barn. Under den första tiden är många kvinnor både trötta och känsliga. Om partnern eller annan närstående tar hand om det praktiska vardagsarbetet får mamman vila och lära sig att amma i lugn och ro. Partnerns stöd gör att mammas möjlighet att amma underlättas. 6

8 Allmänna råd till föräldrar från barnläkaren 1. Under de första dygnen behöver barnet närhet/kontinuerlig hud kontakt med mamman eller pappan/partnern och tät tillsyn. Barnet bör ammas så ofta det visar tecken på att vilja suga. 2. Kontrollera att barnet kissar och bajsar inom de första två dygnen. 3. Titta på barnets hudfärg en till två gånger om dagen helst i klart dagsljus. En lätt gulfärgning av hud och ögonvitor är normalt. Om barnet är tydligt gult på kroppen kan det behöva hjälp. Rådfråga barnmorska, BVC eller läkare. Gulhet som kvarstår längre än 3 veckor tillsammans med vit eller grå avföring tyder på lever- eller gallvägssjukdom kontakta läkare. 4. Lämna inte spädbarn ensamma under längre perioder. 5. Lågviktiga barn (< 2,5 kg i födelsevikt) kan lätt bli nedkylda och bör inte vara utomhus vid kylig väderlek (minusgrader). 6. I förkylningstider: Undvik täta folksamlingar. Snuviga och infekterade syskon bör inte ha närkontakt (t.ex. pussas) med det nyfödda barnet. Tänk på att tvätta händerna innan du sköter ditt barn. 7. Symtom (varningssignaler) du bör vara uppmärksam på efter hemgång: Blekgrå hudfärg, att barnet inte vaknar efter sömn och ovilja att suga kan vara tecken på sjukdom. Kontakta läkare. Gallfärgade (gröna) kräkningar särskilt om barnet verkar ha ont i magen och inte haft avföring - kan bero på stopp i tarmen. Tarmstopp kräver snabba åtgärder kontakta läkare. 8. Minska risken för plötslig spädbarnsdöd råd till dig som förälder: Ur broschyren Minska risken för plötslig spädbarnsdöd på Låta spädbarnet sova på rygg. Avstå från nikotin. Se till att barnets ansikte är fritt, att barnet är lagom varmt och kan röra sig. Spädbarn under tre månader sover säkrast i egen säng. Amma om det är möjligt. Napp kan användas när spädbarnet ska sova. /Mikael Norman, professor, barnläkare 7

9 Barnet Hud mot hudkontakt med barnet Det betyder att barnet får ligga naket (med endast blöja på) mot din nakna hud med en filt över sig men med ansiktet fritt. Ha hudkontakt med barnet så ofta som möjligt när du är vaken och har uppsikt över barnet. Hudkontakt med barnet utsöndrar vårt lugn och ro- hormon, oxytocin, som också kallas vårt kärlekshormon. Att få ligga tätt intill sin mamma, pappa eller annan anhörigs varma nakna hud långa stunder varje dygn gör övergången till livet utanför livmodern mjuk och naturlig. De första dygnen är det bra om barnet är största delen av tiden hos sin mamma för att underlätta amningen. Det är också lättare att uppfatta om barnet vill amma när det ligger hud mot hud. Fördelar med nära hudkontakt: Den vuxna blir avslappnad och lugn, får minskad smärtkänslighet och en ökad känsla för att förstå vad barnet menar. Barnet får hjälp att hålla temperaturen, får ett jämnare blodsocker, blir lugnt och kan slappna av. Det gör att barnet skriker mindre. Dessa fördelar för mamma och barn gäller i alla sammanhang oavsett om man ska amma eller inte. Om mamman av något skäl inte finns tillgänglig för barnet kan en annan nära person ha hudkontakt med barnet. En människa med egna behov Många föräldrar blir överrumplade av barnets behov av att vara nära och förvånade över hur lugna barnen blir när de har hudkontakt med sin förälder. De första dygnen innebär också en stor omställning för barnet. Försök förstå och upptäck hur just ditt barn beter sig och reagerar. Det är lätt hänt att försöka forma barnet efter egna förväntningar. Barnet är en liten människa som redan kan mycket och som har en egen personlighet. 8

10 Sömn och vakenhet Efter födseln har barnet ofta en vaken period under några timmar för att därefter sova i flera timmar, ibland upp till ett dygn. Många barn är pigga på kvällen och natten för att därefter sova längre perioder framåt morgontimmarna. En del mammor känner igen mönstret från tiden när barnet låg i livmodern. Ibland sover barnet bara korta stunder och ibland längre som flera timmar. Om man som förälder känner sig trött första tiden så kan det vara bra att passa på att vila när barnet sover. Hudfett Efter födelsen kan barnet ha kvar hudfett på huden. Om hudfettet ligger kvar i tjocka lager i ljumskar, halsveck och armhålor kan det orsaka hudirritationer och bör därför smörjas ut. Det är vanligt med torr och sprucken hud hos det nyfödda barnet till exempel på fötter. Huden självläker inom några dagar då barnet får i sig mera vätska. Vid behov kan hudsprickorna smörjas med bröstmjölk. Bröstmjölken är ren, fet och har även en bakteriedödande och läkande effekt. Om du handmjölkar brösten (sidan 19) för att smörja barnets hud är det viktigt att tvätta händerna innan du börjar. Kroppstemperatur Barnets kroppstemperatur skall vara mellan 36,5 C 37,5 C. Genom att känna mellan skulderbladen kan du bedöma om barnet känns lagom varmt. Händer och fötter kan kännas kalla under de första levnadsveckorna. Tvätt och bad Kontrollera om det finns hudirritationer speciellt i hudvecken. Endast vatten rekommenderas, tvål torkar ut huden. Att bada går bra även om navelstumpen är kvar. Badvattnet bör vara runt +37ºC. Torka alltid torrt i hudvecken för fukt kan ge hudirritationer. 9

11 Navel Navelstumpen torkar gradvis, svartnar och faller av. Det kan ta några dagar upp till ett par veckor. Naveln behöver inte tvättas utom om det kommit urin eller avföring på den, om den är kladdig eller blöder. Tvätta då med ljummet vatten och torka torrt. Barnet har ingen känsel i navelstumpen så det gör inte ont. Ibland kan naveln blöda lite och lukta illa då den håller på att falla av, detta är helt normalt. Kontakta BVC-sjuksköterskan om hudområdet kring naveln blir rött för det kan vara tecken på infektion. Naglar Du bör inte klippa naglarna för det finns infektionsrisk den första tiden då hud och nagel sitter ihop på fingertoppen. När du kommit hem och om det behövs, riv försiktigt av den vita ytterdelen av nageln eller fila försiktigt med en nagelfil. Ögon Kladdiga ögon beror ofta på att barnets tårkanaler är trånga. Om barnet har kladdiga ögon så tvätta med ljummet vatten utifrån ögonvrån och inåt mot näsbenet. Sker ingen förbättring efter ett par dagar eller om ögonlock och ögonvitor är svullna och kraftigt rodnade, kontakta BVC-sjuksköterskan. Barnet kan ibland ha blödningar i ett eller båda ögonen. Det beror på att ögat utsatts för ett ökat tryck i samband med förlossningen. Det är ofarligt. Urin och avföring Var uppmärksam på att barnet kissar och bajsar inom de två första dygnen. Skulle barnet inte ha kissat eller bajsat så rådgör med BB-avdelningen. Ibland kan salter från urinen visa sig som en orangerödfärgad fläck i blöjan. Det är ofarligt men kan misstolkas som blod. Avföringen har i början grön eller svart färg och är seg. När amningen börjar komma igång blir avföringen gul i färgen och luktar syrligt. Bröstmjölken är milt laxerande vilket gör att barn som ammas inte blir förstoppade. Barnet kan bajsa flera gånger per dag, men barn kan efter de första veckorna också bajsa en gång per vecka, variationen är stor. Barn som inte ammas och får modersmjölksersättning får oftast lite fastare avföring. Läs även barnläkarens råd på sidan 7 punkt 7! 10

12 Flytning Ibland kan flickor ha en vit ganska riklig flytning med inslag av blod. Det är normalt och beror på hormoner från mamman. Man behöver inte torka mellan blygdläpparna. Torka bara bort det som man lätt kommer åt. Rapning, hickning, nysning och kräkning Du kommer att upptäcka om barnet behöver rapa efter att det sugit på bröstet eller fått modersmjölksersättning. Variationen är stor: en del barn rapar aldrig medan vissa alltid vill rapa. Hicka är vanligt och genom att låta barnet suga så går hickan ofta över. Barnet nyser för att rensa näsan. Det händer att barnet kräks upp fostervatten under det första dygnet. Ofta kan barnet också kräkas i samband med rapning. Blodig kräkning under första dygnet hos ett friskt barn beror oftast på att barnet svalt blod under förlossningen eller att mamman har en spricka/ett sår på bröstvårtan som blöder. Vanliga hudutslag är Rodnande blemmor med vita prickar. Förstorade talgkörtlar som ser ut som knappnålsstora vita prickar och ses oftast på näsan, hos pojkar ibland på penis. Storkbett är små röda kärl i huden och ses ofta på ögonlocken, pannan, nacken och näsan. Mongolfläckar som är mörkare områden oftast över ländryggen. De är vanligt förekommande hos barn med afrikanskt och asiatiskt ursprung. Barnet blir gult (kallas nyföddhetsgulsot) Att amma barnet ofta är en förebyggande åtgärd då utsöndringen av gulfärgämnet sker via barnets urin och avföring. Läs även barnläkarens råd om gulhet på sidan 7 punkt 3! Kraftig gulhet kan tyda på sjukdom och vara skadlig. Behöver barnet behandling för gulheten så får barnet ligga under ljuslampor enligt ett behandlingsschema. Svullna bröstkörtlar Hos en del barn kan man se att bröstkörtlarna är svullna och ibland kan det komma lite vätska. Det är ofarligt. 11

13 Vikt Alla barn går ned i vikt i början och vikten brukar öka då amningen eller matningen kommit igång. Det kan ta upp till 14 dagar innan barnet nått sin födelsevikt. Skrik Barn är olika, vissa skriker mycket och andra mindre. En del gallskriker genast de är hungriga eller behöver en ny blöja. Andra barn är nästan alltid tysta. När barn skriker under de första levnadsdygnen beror det oftast på hunger eller att de vill vara nära. Hur man får sitt barn lugnt är väldigt individuellt. Ibland räcker det med att bara hålla om barnet. Det är aldrig fel att prova att amma. Att använda en bärsele är ett bra alternativ då barnet har stort behov av närhet. Det kan finnas tillfällen när man som förälder känner sig helt maktlös och blir frustrerad när barnet skriker. Det är därför viktigt att ha en strategi för hur du gör om barnet skriker och om du som förälder skulle känna att du inte klarar av den situationen. Om ditt barn är mycket skrikigt diskutera med BVC- sjuksköterskan. En sak är alltid viktig att komma ihåg: skaka aldrig barnet. Undersökningar: Barnläkaren undersöker barnet innan hemgång. Kontroll av gulhet på huden och kontroll av syresättning (heter POX) som görs i hand och fot för att upptäcka och behandla de svåraste hjärtfelen. Undersökningarna är smärtfria. Blodprov (heter PKU) erbjuds alla barn, efter 48 timmars ålder, för att utesluta flera genetiska och behandlingsbara sjukdomar. Information finns på Hörseltest erbjuds alla barn för att tidigt upptäcka och behandla hörselskador. Testet kan göras efter hemgång. Information finns på olika språk om Hörseltest för nyfödda på 12

14 Till dig som matar ditt barn med nappflaska Den nära kroppskontakten (sidan 8) är viktig för både dig och barnet oavsett matningssätt. Personalen kan ge tips och råd om matningen av barnet och hur du kan göra för att bröstmjölksproduktionen inte kommer i gång. Man måste inte amma för att vara en bra mamma. Det viktigaste är att se sitt barn, att vara nära barnet och att må bra tillsammans. Det finns informationsblad om flaskmatning som du kan be att få av personalen. Du kan också läsa om att mata med flaska på Barnet börjar suga på bröstet mer rytmiskt med korta pauser. 13

15 Amningsstatus Detta handlar om fem punkter som underlättar amningen och minskar amningsproblem. Personalen tittar gärna på detta tillsammans med dig, det finns då möjlighet att ställa frågor Barnets amningsbeteenden vid hud mot hudkontakt Hud mot hudkontakt stimulerar amningsbeteenden som underlättar för barnet vid amning. Barnet är vaket och börjar göra slick- och munrörelser samtidigt som sökrörelsena med munnen ökar. Barnet gör kryp- eller glidrörelser (om barnet ligger på mammas mage)- barnet försöker närma sig mammas bröst med korta kryprörelser eller gör glidande rörelser, ofta baklänges. Barnet kan ofta vila mellan perioder av rörelser med munnen eller kroppen. Barnet gör sig bekant med bröstet genom att slicka på bröstvårtan och röra vid bröstet med händerna. Det är först när barnets tunga börjar synas och sticker ut ur munnen som barnet börjar förbereda sig att ta tag om bröstet. Detta tycker man ofta tar lång tid. Barnet börjar suga på bröstet mer rytmiskt med korta pauser. 14

16 Fem punkter som underlättar amningen och minskar amningsproblem. 1) Barnets tag om bröstet barnet gapar stort när barnet tar tag om bröstet (som att bita i ett äpple). Vanliga orsaker om barnet har för litet tag om bröstet: barnet är för långt ifrån bröstet. Barnets haka har ingen kontakt med mammas bröst. Barnets tag om bröstet har skett för tidigt innan barnet har gjort tillräckliga slick- och sökrörelser med munnen. Förslag till åtgärder Ha hud mot hudkontakt som stimulerar amningsbeteenden. Låt barnet göra slick- och sökrörelser med munnen tills barnet gapar riktigt stort (så att tungan syns på läppen) för att kunna ta nytt tag om bröstet. Det är viktigt att barnets haka är mycket tätt intill mammas bröst. Undvik att försöka peta in bröstet i barnets mun. 2) Smärta vid amning ev. smärtsamt i början och smärtan släpper efter en kort stund. Vanligaste orsaken om det gör ont hela tiden: barnet har för litet tag om bröstet så att bröstvårtan kläms. Förslag till åtgärder Se förslag under punkt 1. Om det gör ont kan du bedöma din smärta med hjälp av en tiogradig smärtskala som kallas VAS. Bedöm i början, efter några minuter och mot slutet av amningen. 1 är ingen smärta och 10 är värsta tänkbara smärta. Om smärtan inte minskar kan du behöva smärtlindring. Du kan också pröva andra amningsställningar. 3) Barnets sugkraft barnet suger kraftfullt. 15

17 3) Barnets sugkraft barnet suger kraftfullt. Vanliga orsaker om barnet inte suger kraftfullt: barnet kan ha för litet tag om bröstet. Barnets haka har ingen kontakt med mammas bröst när barnet tar tag. Mammans utdrivningsreflex av bröstmjölken har inte kommit igång. Smärta i bröstet som gör att bröstmjölken inte kommer ut. Barnet är inte hungrigt. Barnet har fått tillmatning med modersmjölksersättning. Förslag till åtgärder Se förslag under punkt 1. Om det gör ont se förslag i punkt 2. Om barnet får modersmjölksersättning överväg med personalen om mängden går att minska. 4) Barnets sugmönster ett rytmiskt sugmönster med korta pauser där sugandet bör bli större och djupare efter någon minut. Vanligaste orsaken om barnet inte suger rytmiskt: utdrivningsreflexen av bröstmjölken har inte kommit igång. Ibland kan detta ta olika lång tid. Det kan ibland vara så att barnet suger utan pauser eller tar tag om och släpper bröstet upprepade gånger, skriker eller somnar. Förslag till åtgärder Här finns några förslag: bekvämare amningsställning, att tänka på något avslappnande, be partnern massera axlar/fötter, något att dricka/äta, smärtstillande läkemedel kan behövas om du har ont. 5) Bröstvårtans form efter amning bröstvårtan ser opåverkad ut eller är möjligen något utdragen. Vanligaste orsaken om bröstvårtan ser ihopklämd ut: barnet har för litet tag om bröstet så att bröstvårtan kläms. Detta gör ont och ökar risken för sår på bröstvårtan. Utdrivningen av bröstmjölken kan påverkas och bröstmjölken kommer inte ut. Ibland kan detta ta olika lång tid. Förslag till åtgärder: se förslag under punkt 1. 16

18 Frågor om amning som föräldrar brukar ha Hur ofta vill barnet suga på bröstet i början? Efter den första vakenhetsperioden i samband med förlossningen brukar många barn somna och sova nästan ett helt dygn. Det är bra om barnet får vara mycket hud mot hud detta dygn (se sidan 8 och14). Dels för de positiva effekterna av hud mot hud men också för att inte missa när barnet vill komma till bröstet. Att ligga hud mot hud underlättar också för barnet att ta tag om bröstet. Sedan brukar några dygn följa då det är vanligt att barnet vill suga på bröstet nästan hela tiden. Kan jag påverka bröstmjölksmängderna själv? När barnet suger tätt och ofta ökar bröstmjölksmängden för att motsvara barnets behov. Är det ditt första barn är det lätt att bli förvånad över hur mycket ett nyfött barn vill suga på bröstet. Underlätta genom att låta barnet hitta sin egen rytm. Det är bra om barnet självt får bestämma när det ska suga. Antal gånger barnet suger kan variera alltifrån 8-20 per dygn. Bra att komma ihåg är att barn också suger för att de vill vara nära och ha tröst. En del nyfödda barn mår illa och kräks fostervatten det första dygnet. När illamåendet har lagt sig brukar barnet vilja suga på bröstet. För att din bröstmjölk inte ska bli fördröjd kan du handmjölka (se sidan 19) för att få i gång bröstmjölken. Ett eller båda brösten vid varje amningstillfälle? Om barnet bör suga på ett eller båda brösten per tillfälle kan variera. Om barnet har ett stort tag och det känns bra för dig så låt barnet suga färdigt på det första bröstet utan att avbryta dvs. tills barnet somnar eller släpper taget. Om barnet fortfarande är hungrigt, pröva då att ge barnet det andra bröstet. Om barnet inte vill suga underlätta mjölkproduktionen med att stimulera brösten med handmjölkning (se sidan 19). Det kan också ske med elektrisk pump. 17

19 Tillbakalutad amningsställning Att sitta tillbakalutad brukar vara vilsamt för både rygg, axlar och armar. Lägg barnet som en groda ovanpå din mage, placera barnets huvud mellan dina bröst eller på ett bröst och låt barnet söka sig till bröstet själv. Barnet kan nu använda sina armar och ben och med din hjälp brukar det kunna ta sig fram för att få ett stort tag om bröstet. Fördelen är att du utnyttjar tyngdlagen så att barnet ligger tätt mot dig utan att du själv behöver flytta barnet så mycket. Däremot om brösten faller ner mot sidorna kan du behöva stötta dem för att de kommer mer rakt upp/fram så att barnet kan ta tag om bröstet lättare. Hur vet jag att barnet får i sig tillräckligt med bröstmjölk? Det viktigaste måttet på att barnet får i sig bröstmjölk är att barnet verkar piggt, sover, vaknar och vill suga ofta på bröstet. Barnet kissar ljust färgad urin flera gånger per dygn. På andra dygnet börjar avföringen ändra färg för att bli mer gul och grynig. De första dagarna efter förlossningen minskar alla barn i vikt men går sedan upp när de får mer bröstmjölk. Kan bröstmjölken vara fördröjd? Om barnet inte suger på bröstet kan bröstmjölken fördröjas. Det händer ibland att barnet inte vill suga efter förlossningen, sugstarten kan då bli försenad. Trötthet och sömnbrist efter graviditet och förlossning kan göra att det tar tid att komma i gång med amningen. Det behöver inte alltid vara så men om du känner att din bröstmjölk inte riktigt rinner till som du önskar så är det helt naturligt. Bröstmjölken kommer i gång så snart du har hämtat nya krafter. Det kan ta olika tid för olika mammor. Vila gärna då barnet sover. Räcker alltid bröstmjölken? Barn som t.ex. har fötts för tidigt eller haft en ansträngande förlossning kan behöva extra vätska under de första dagarna. Då ges modersmjölksersättning tillfälligt och ordineras av barnläkare. Önskar du fortsätta amma är det viktigt att amningstillfällena ökar och att modersmjölksersättningen minskas. 18

20 Att handmjölka brösten om barnet inte suger på bröstet Genom att försiktigt börja handmjölka brösten börjar bröstmjölken komma droppvis. I början kan du halvligga i sängen och ha hudkontakt med barnet. Det hjälper att få igång hormonet oxytocin som får bröstmjölken att rinna ur brösten. Så här går handmjölkning till: 1. Tvätta händerna med tvål och vatten. 2. Stryk först lätt med handen över bröstet några gånger. 3. Fatta tag om bröstet som på bilden. 4. För fingrarna rakt bakåt, in mot kroppen för att komma åt bröstmjölken. 5. Tryck ihop fingrarna och för fingrarna rakt framåt (bröstmjölken börjar komma). Gör det ont trycker du för hårt. 6. Slappna av i handen och börja om från punkt Försök få rytm i handmjölkningen. Att upprepa en ramsa kan hjälpa: bak, ihop, fram bak, ihop, fram osv. 19

21 Antal gånger du handmjölkar är viktigare än antal minuter du gör det. Precis som när barnet suger på bröstet flera gånger innan bröstmjölken kommer kan du behöva handmjölka flera gånger. Tiden det tar för mjölken att komma är olika för mammor. Kommer ingen bröstmjölk så fortsätt cirka fem minuter på varje bröst, upprepa en gång till. Slutar bröstmjölken komma, byt bröst. Genom att flytta fingrarna och handmjölka på olika ställen på brösten, så kommer du åt bröstmjölken i alla mjölkgångar. Hantering av bröstmjölken: Använd rena uppsamlingskärl för bröstmjölken vid handmjölkning. Om bröstmjölken ges till barnet inom en timme kan den stå i rumstemperatur på sjukhuset, annars lägg den i kylskåpet. Märk uppsamlingskärlet med ditt namn, datum och tid. Hemma klarar bröstmjölken att stå upp till sex timmar i rumstemperatur, men mjölken bör alltid ställas i kylskåp så snart som möjligt. Kylskåpskall eller frusen bröstmjölk värms upp i varmvattenbad Om bröstmjölken ska frysas bör det ske snarast efter urmjölkning, dock max efter ett dygn i kylskåp. Nyurmjölkad bröstmjölk skall inte blandas med kylskåpskall. Hur påverkas amningen när barnet får modersmjölksersättning? Barnet blir ofta mätt av modersmjölksersättningen och orkar inte alltid suga på brösten. Det gör att bröstmjölksproduktionen kan bli fördröjd. Handmjölkning (sidan 19) eller pumpning av brösten med bröstpump gör att bröstmjölken börjar komma. Handmjölka/pumpa gärna brösten om barnet får modersmjölksersättning och inte orkar suga på bröstet. Bröstmjölken som du mjölkar ur kan du ge till barnet och på så sätt kan du minska modersmjölksersättningen gradvis. Var kan jag få stöd med amning efter hemgång? Du kan få stöd på din BVC, sjukhusets amningsmottagning eller via den ideella organisationen Amningshjälpen 20

22 Checklista inför hemgång EFTER FÖRLOSSNINGEN (sida 4-6) Samtal om din förlossningsupplevelse Blödning (4) Hygien och infektionstecken (4) Bristning/operationssår (4) Bäckenbottenträning (5) BARNET (7-13) Gulhet, infektion (7,11) Torka bort hudfett (9) Färgen på bajset/kisset förändras (10) Navelvård (10) Barnets sovläge (7) Barnet skriker (12) och risker med att skaka barn AMNING/MATNING (14-19) Barnet behöver suga ofta på bröstet (17) Sömn och vakenhet (9, 17) Bröstvårtans utseende efter amning (16) Handmjölkning (19-20) Amningsstatus (14-16) VAD SOM HÄNDER INNAN HEMGÅNG Hemgångsinformation Barnläkarundersökning (12) Kontroll av gulhet och POX-screening (12) PKU-blodprov och hörselscreening kan ske efter hemgång (12) Vid behov tid för återbesök KOM IHÅG ATT GÖRA SJÄLV! Boka omgående besök på barnavårdscentralen (BVC) Boka besök på mödravårdscentralen (MVC) 21

23 Efter hemgång Har du frågor om dig själv eller barnet under första veckan? DU SOM FICK BARN I HUDDINGE Ring till BB Karolinska: K eller till BB Karolinska: K86/ Om mamma blir sjuk, ring: till den gynekologiska akutmottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Öppet dygnet runt. DU SOM FICK BARN I SOLNA Ring till BB-avdelningen: Om mamma blir sjuk, ring: till förlossningsavdelningen i Solna under första veckan. Efter första veckan ring: till den gynekologiska akutmottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Öppet dygnet runt. Har du frågor om dig själv eller barnet efter första veckan oavsett var du födde barn? Ring barnavårdscentralen eller Vårdguiden på telefonnummer 1177 (dygnet runt) eller läs på Vid behov av allmän sjukvårdsrådgivning: Ring Vårdguiden på telefonnummer 1177 (dygnet runt). VID AKUT SJUKDOM ring nödnumret

24 BB Kvinnokliniken Karolinska Universitetssjukhuset Telefon vx , LAYOUT: AF MEDICINSK BILD

Råd och tips till den nya familjen

Råd och tips till den nya familjen Råd och tips till den nya familjen BARNET AMNING Råmjölk finns redan under graviditeten. Kvinnan har mjölk till sitt barn direkt efter förlossningen. Låt barnet suga så ofta hon eller han vill tills barnet

Läs mer

Till dig som blivit förälder. BB-avdelningen Kvinnokliniken

Till dig som blivit förälder. BB-avdelningen Kvinnokliniken Till dig som blivit förälder BB-avdelningen Kvinnokliniken Inför hemgång När ni kommit hem 1. Ring BHV - barnhälsovården. Meddela att ni kommit hem från BB och boka en tid när ni ska träffas. 2. Ring barnmorskemottagningen

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Amning. Välkommen till BB-avdelningen på Sjukhuset i Varberg! Den här pärmen innehåller information och råd om amning.

Hälsa Sjukvård Tandvård. Amning. Välkommen till BB-avdelningen på Sjukhuset i Varberg! Den här pärmen innehåller information och råd om amning. Hälsa Sjukvård Tandvård Amning Välkommen till BB-avdelningen på Sjukhuset i Varberg! Den här pärmen innehåller information och råd om amning. Den här pärmen innehåller information och råd om amning som

Läs mer

Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Förlossningsavdelningen 3 Mariegatan 16-20, Karleby tel Efter förlossningen

Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Förlossningsavdelningen 3 Mariegatan 16-20, Karleby tel Efter förlossningen Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Förlossningsavdelningen 3 Mariegatan 16-20, Karleby tel. 06 826 4355 Efter förlossningen Efter förlossningen När du blir utskriven från sjukhuset

Läs mer

Att amma två. Hur man kan sitta bra De flesta vill ha kuddar till hjälp. Vad som passar bäst beror på många saker:

Att amma två. Hur man kan sitta bra De flesta vill ha kuddar till hjälp. Vad som passar bäst beror på många saker: Att amma två Första försöken Tänk på att barnen är två olika individer, om än aldrig så lika. Börja gärna med att amma dem en och en. På så sätt bekantar du dig med barnen och kan lättare se hur var och

Läs mer

barn- och ungdomssjukvård Till dig, nyblivna mamma med hjärtbarn

barn- och ungdomssjukvård Till dig, nyblivna mamma med hjärtbarn barn- och ungdomssjukvård Till dig, nyblivna mamma med hjärtbarn Denna broschyr är tänkt för dig som är nybliven mamma och som har ett barn med hjärtfel. När man får beskedet att ens barn är sjukt är det

Läs mer

Minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Sex råd till dig som förälder

Minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Sex råd till dig som förälder Minska risken för plötslig spädbarnsdöd Sex råd till dig som förälder Minska risken för plötslig spädbarnsdöd Plötslig spädbarnsdöd är mycket ovanligt, men ändå något som oroar många blivande och nyblivna

Läs mer

Grattis, ni har blivit föräldrar!

Grattis, ni har blivit föräldrar! DEN NYA FAMILJEN Grattis, ni har blivit föräldrar! Den första tiden med ett nyfött barn är ofta omtumlande. Många kan uppleva att det inte händer så mycket efter att barnet är fött. Använd den tiden till

Läs mer

VÄNTA OCH FÖDA BARN SAMT SKÖTA OM SITT BARN DEN FÖRSTA TIDEN. en broschyr om att bli förälder

VÄNTA OCH FÖDA BARN SAMT SKÖTA OM SITT BARN DEN FÖRSTA TIDEN. en broschyr om att bli förälder VÄNTA OCH FÖDA BARN SAMT SKÖTA OM SITT BARN DEN FÖRSTA TIDEN en broschyr om att bli förälder 1 Den här broschyren Vänta och föda barn samt sköta om sitt barn den första tiden innehåller information för

Läs mer

NYFÖDDAS HEMVÅRDS- FÖRESKRIFTER

NYFÖDDAS HEMVÅRDS- FÖRESKRIFTER NYFÖDDAS HEMVÅRDS- FÖRESKRIFTER Nyföddas intensiv och övervakning PERSONUPPGIFTER namn: födelsetid: Döpt Odöpt Nöddöpt Nöddopet skall bestyrkas i den egna församlingen. födelsevikt: vikten vid hemfärden:

Läs mer

MAM:s amningsinformation

MAM:s amningsinformation MAM:s amningsinformation Amning ett samspel När du ammar ditt barn är det inte bara mat det handlar om. Det handlar även om närhet, kärlek, tillit men även ibland oro, smärta och sorg. För en del tar osäkerheten

Läs mer

Till dig som inte ammar

Till dig som inte ammar Kvinnokliniken MK 2 Obstetriksektionen Till dig som inte ammar Matningsstunden en möjlighet Vi vill med denna broschyr berätta om hur du kan gå till väga när du inte ammar. Matstunden är en unik möjlighet

Läs mer

Vård av den nyfödda. Mellersta Österbottens centralsjukhus MÖCS Förlossningsavdelning 3 Mariegatan 16-20, Karleby tel. 06 826 4355

Vård av den nyfödda. Mellersta Österbottens centralsjukhus MÖCS Förlossningsavdelning 3 Mariegatan 16-20, Karleby tel. 06 826 4355 Mellersta Österbottens centralsjukhus MÖCS Förlossningsavdelning 3 Mariegatan 16-20, Karleby tel. 06 826 4355 Vård av den nyfödda Ritning: Lotta Sundell HUDVÅRD Kontrollera babyns hud dagligen, speciellt

Läs mer

TILL ER SOM BLIVIT FÖRÄLDRAR

TILL ER SOM BLIVIT FÖRÄLDRAR TILL ER SOM BLIVIT FÖRÄLDRAR INNEHÅLL SIDA Praktiska råd om barnet Amning 6 - amningens olika faser 7 - för att underlätta amning 8 - vanliga amningsproblem 9 - att inte amma 10 - handmjölkning 10 - förvaring

Läs mer

Den första tiden tillsammans. till dig som nybliven förälder

Den första tiden tillsammans. till dig som nybliven förälder Den första tiden tillsammans till dig som nybliven förälder Den första tiden tillsammans till dig som nybliven förälder Detta informationsmaterial är framtaget av folkhälsoavdelningen i samverkan med BB/förlossningen,

Läs mer

TILL ER SOM BLIVIT FÖRÄLDRAR

TILL ER SOM BLIVIT FÖRÄLDRAR TILL ER SOM BLIVIT FÖRÄLDRAR INNEHÅLL SIDA Praktiska råd om barnet Amning 6 - amningens olika faser 7 - för att underlätta amning 8 - vanliga amningsproblem 9 - att inte amma 10 - handmjölkning 10 - förvaring

Läs mer

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar Neonatalavdelningen Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Information till föräldrar 2 Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Målet med den här foldern är att hjälpa

Läs mer

Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans!

Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans! Styrande lokalt dokument 1 (5) Omvårdnads PM Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans! Utarbetat av Kristin Svensson, Leg. Barnmorska Godkänd av Agneta Rudels, Vårdchef

Läs mer

Den första tiden SÖDERTÄLJE SJUKHUS DIN NÄRA SPECIALISTVÅRD

Den första tiden SÖDERTÄLJE SJUKHUS DIN NÄRA SPECIALISTVÅRD Den första tiden 1 SÖDERTÄLJE SJUKHUS DIN NÄRA SPECIALISTVÅRD Till dig som blivande eller nybliven förälder Den här informationen vänder sig till dig som blivande förälder eller som nyligen fött barn.

Läs mer

Föräldrainformation från BB

Föräldrainformation från BB Föräldrainformation från BB Innehåll Praktiska råd om barnet 3 Praktiska råd för mamman 6 Kontaktuppgifter 12 Praktiska råd om barnet Första timmarna efter förlossningen har de flesta friska och fullgångna

Läs mer

TILL ER SOM BLIVIT FÖRÄLDRAR

TILL ER SOM BLIVIT FÖRÄLDRAR TILL ER SOM BLIVIT FÖRÄLDRAR INNEHÅLL SIDA Praktiska råd om barnet 4 Amning 7 - amningens olika faser 8 - för att underlätta amning 8 - vanliga amningsproblem 10 - att inte amma 11 - handmjölkning 11 -

Läs mer

Katarina Heed. Amningsstarten

Katarina Heed. Amningsstarten Katarina Heed Amningsstarten Den första amningen Skrik Vila Vakenhet Aktivitet Krypande rörelser Vila Möta - göra sig bekant Suga Sova Barnet skriker till Barnet slappnar av och vilar Barnet tittar upp,

Läs mer

Den första tiden. Södertälje Sjukhus Din nära specialistvård

Den första tiden. Södertälje Sjukhus Din nära specialistvård Den första tiden 1 Södertälje Sjukhus Din nära specialistvård Till dig som blivande eller nybliven förälder Den här informationen vänder sig till dig som blivande förälder eller som nyligen fött barn.

Läs mer

Mammainformation. från BB-vårdavdelning. Lite tips från sjukgymnasten till dig som just fött barn. Södra Älvsborgs Sjukhus.

Mammainformation. från BB-vårdavdelning. Lite tips från sjukgymnasten till dig som just fött barn. Södra Älvsborgs Sjukhus. Mammainformation från BB-vårdavdelning Lite tips från sjukgymnasten till dig som just fött barn Södra Älvsborgs Sjukhus Kvinnoklinik Bäckenbotten Bäckenbotten är den muskulatur som bildar "golv" i bäckenet.

Läs mer

Första tiden med ett nyfött barn

Första tiden med ett nyfött barn Första tiden med ett nyfött barn Innehåll Inledning...4 Nattamning...5 Amning.6 Råmjölk Sökreflex Utdrivningsreflex Hur gör jag? Amningsställningar..7 Rätt tag.9 Små goda råd...10 Brösten...11 Sår på vårtorna

Läs mer

Till dig som inte ammar

Till dig som inte ammar Amningscentrum Kvinnokliniken MK 2 Karolinska Universitetssjukhuset Till dig som inte ammar Matningsstunden en möjlighet Vi vill med denna broschyr berätta om hur du kan gå till väga när du inte ammar.

Läs mer

TILL ER SOM BLIVIT FÖRÄLDRAR

TILL ER SOM BLIVIT FÖRÄLDRAR TILL ER SOM BLIVIT FÖRÄLDRAR INNEHÅLL SIDA Praktiska råd om barnet 4 Amning 7 - amningens olika faser 8 - för att underlätta amning 8 - vanliga amningsproblem 10 - att inte amma 11 - handmjölkning 11 -

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen VÄNTA OCH FÖDA BARN en broschyr inför förlossningen 1 Den här broschyren Vänta och föda barn innehåller information för dig som är gravid och så småningom föder barn. Vi rekommenderar att du och din barnmorska

Läs mer

Flaskmatning - så funkar det

Flaskmatning - så funkar det Flaskmatning - så funkar det En broschyr för dig som vill flaskmata din bäbis Flaskmatning - så funkar det! Petra Jankov Picha Ett annat förlag 2013 Omslagsfoto: Ola Gäverth Den här broschyren är utdrag

Läs mer

Efter en förlossning 1

Efter en förlossning 1 Efter en förlossning 1 På bäddavdelningen för nyfödda får man träna hur det är att leva med en bebis Bebisen sköts av mamman under hela sjukhusvistelsen. För bebisen är den bästa platsen föräldrarnas famnar

Läs mer

Till den nyförlösta mamman. Sjukgymnastiken

Till den nyförlösta mamman. Sjukgymnastiken Till den nyförlösta mamman Sjukgymnastiken juni 2013 Bilderna i denna folder är hämtade från Mobilus. 8 1 Avslappning och viloställningar Det är viktigt att du unnar dig vila och avslappning så att du

Läs mer

Flaskmatning - så funkar det

Flaskmatning - så funkar det Flaskmatning - så funkar det En broschyr för dig som vill flaskmata din bäbis Flaskmatning - så funkar det! Petra Jankov Picha Ett annat förlag 2012 Omslagsfoto: Ola Gäverth Texterna är faktagranskade

Läs mer

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken Till dig som är nyförlöst Efter förlossningen Tanken med detta häfte är att du med hjälp av dessa övningar, råd och tips ska kunna få kroppen

Läs mer

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning SESYN140130 I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt syncytievirus) och om hur det smittar, symtom på infektion och vad du ska tänka på

Läs mer

Behov av närhet: Ditt nyfödda barn har stort behov av kroppskontakt, närhet och mår bra när ni sjunger och pratar med det.

Behov av närhet: Ditt nyfödda barn har stort behov av kroppskontakt, närhet och mår bra när ni sjunger och pratar med det. BB-avdelning, Region Jämtland Härjedalen Information till dig som förälder VÄLKOMMEN TILL OSS BB:s målsättning är att ge nyblivna föräldrar en trygg start. Detta häfte tar upp det mesta som föräldrar frågar

Läs mer

Välkommen till BB-enheten Personalen på BB gratulerar till ert nyfödda barn

Välkommen till BB-enheten Personalen på BB gratulerar till ert nyfödda barn Välkommen till BB-enheten Personalen på BB gratulerar till ert nyfödda barn Måltider serveras i matsalen: OBS Spritavtvätta händerna innan du tar din mat. Frukost 07.30 09.30 Lunch 12.00 13.00 Middag 17.00

Läs mer

Välkommen till BB-enheten

Välkommen till BB-enheten Välkommen till BB-enheten Personalen på BB gratulerar till ert nyfödda barn Måltider serveras i matsalen: OBS Spritavtvätta händerna innan du tar din mat. Frukost 07.30 09.30 Lunch 12.00 13.00 serveras

Läs mer

BB-avdelning, Region Jämtland-Härjedalen Information till dig som förälder

BB-avdelning, Region Jämtland-Härjedalen Information till dig som förälder BB-avdelning, Region Jämtland-Härjedalen Information till dig som förälder Svenska Foto: mostphotos.se Välkommen till oss BB:s målsättning är att ge nyblivna föräldrar en trygg start. Detta häfte tar upp

Läs mer

FÅTT SVAMP I UNDERLIVET? BEHANDLA DIG SJÄLV MED PEVARYL

FÅTT SVAMP I UNDERLIVET? BEHANDLA DIG SJÄLV MED PEVARYL FÅTT SVAMP I UNDERLIVET? BEHANDLA DIG SJÄLV MED PEVARYL Svamp trivs där det är fuktigt, varmt och tätt, innanför tighta byxor till exempel. DU ÄR INTE ENSAM Svampinfektion i underlivet upplevs ofta som

Läs mer

Information inför planerat kejsarsnitt. Avdelning 17 Kvinnokliniken, Danderyds sjukhus

Information inför planerat kejsarsnitt. Avdelning 17 Kvinnokliniken, Danderyds sjukhus Information inför planerat kejsarsnitt Avdelning 17 Kvinnokliniken, Danderyds sjukhus Inskrivningsdagen Din partner eller annan anhörig är varmt välkommen att vara med vid inskrivningen som sker några

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

Mellersta Österbottens centralsjukhus MÖCS Förlossningsavdelningen 3 Mariegatan 16-20, Karleby tel. 06 826 4355. Efter förlossningen

Mellersta Österbottens centralsjukhus MÖCS Förlossningsavdelningen 3 Mariegatan 16-20, Karleby tel. 06 826 4355. Efter förlossningen Mellersta Österbottens centralsjukhus MÖCS Förlossningsavdelningen 3 Mariegatan 16-20, Karleby tel. 06 826 4355 Efter förlossningen Efter förlossningen När du blir utskriven från sjukhuset ska du själv

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

FÅTT SVAMP I UNDERLIVET? BEHANDLA DIG SJÄLV MED PEVARYL

FÅTT SVAMP I UNDERLIVET? BEHANDLA DIG SJÄLV MED PEVARYL FÅTT SVAMP I UNDERLIVET? BEHANDLA DIG SJÄLV MED PEVARYL Svamp trivs där det är fuktigt, varmt och tätt, innanför tighta byxor till exempel. DU ÄR INTE ENSAM Svampinfektion i underlivet upplevs ofta som

Läs mer

Preventivmedel till dig som fött barn

Preventivmedel till dig som fött barn Preventivmedel till dig som fött barn Tiden efter förlossningen Tiden efter förlossningen kallas puerperiet och omfattar sex till åtta veckor. Under denna period sker hormonella förändringar som bland

Läs mer

Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka?

Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka? Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka? Du har ett bra immunförsvar. Var rädd om det. Använd mer av din egen kraft. Undvik antibiotika när det inte behövs. Vårt immunförsvar är en viktig kraft som

Läs mer

Klåda i underlivet? Så här behandlar du svampinfektion i underlivet.

Klåda i underlivet? Så här behandlar du svampinfektion i underlivet. Klåda i underlivet? Så här behandlar du svampinfektion i underlivet. www.pevaryl.nu Svampinfektion i underlivet upplevs ofta som alltför intimt att tala om. Därför kan den här informationen från oss på

Läs mer

Bromma Planeten Sjukdomspolicy

Bromma Planeten Sjukdomspolicy Innehållsförteckning 1 Vår Sjukdomspolicy 2 1.1 När är mitt barn så sjukt så att det behöver stanna hemma?.. 2 1.2 När barnet blir sjukt på förskolan................. 2 1.3 Maginfluensa eller magsjuk.....................

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

Den första tiden Livet kan börja!

Den första tiden Livet kan börja! Den första tiden Livet kan börja! INNEHÅLL Att bli en familj Amning Mamma och barn Barn Tidig hemgång Råd om kroppen De första dagarna och veckorna efter en förlossning innebär en stor omställning i livet.

Läs mer

Den första tiden Livet kan börja!

Den första tiden Livet kan börja! Den första tiden Livet kan börja! INNEHÅLL Att bli en familj Amning Mamma och barn Barn Tidig hemgång Råd om kroppen De första dagarna och veckorna efter en förlossning innebär en stor omställning i livet.

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

Pärm - amningsråd på BVC

Pärm - amningsråd på BVC Pärm - amningsråd på BVC Innehåll: Handledning angående amningsråd på BVC Flik 1 Inledning sid 2 Bakgrund sid 2 Barnets första levnadsdagar sid 2 Syfte sid 3 Mål sid 3 Amningsråd på BVC Flik 2 1. Amningsråd

Läs mer

Utarbetat av Kristin Svensson, Leg. Barnmorska Godkänd av Agneta Rudels Björkman, vårdchef obstetrik

Utarbetat av Kristin Svensson, Leg. Barnmorska Godkänd av Agneta Rudels Björkman, vårdchef obstetrik Styrande lokalt dokument 1 (5) Omvårdnads PM Barn som inte visar amningsbeteende och inte suger på bröstet första dygnet Utarbetat av Kristin Svensson, Leg. Barnmorska Godkänd av Agneta Rudels Björkman,

Läs mer

Framfall. Patientinformation om ett vanligt problem som kan avhjälpas

Framfall. Patientinformation om ett vanligt problem som kan avhjälpas Framfall Patientinformation om ett vanligt problem som kan avhjälpas 1 Text: Anette Jansson, uroterapeut, barnmorska, Kvinnokliniken SUS Faktagranskat av Pia Teleman, docent, överläkare, Kvinnokliniken

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

Pevaryl. mot underlivssvamp. www.pevaryl.nu. A division of McNeil Sweden AB, SE-169 90 Solna Telefon: 08-503 385 00, Fax: 08-503 385 50 www.pevaryl.

Pevaryl. mot underlivssvamp. www.pevaryl.nu. A division of McNeil Sweden AB, SE-169 90 Solna Telefon: 08-503 385 00, Fax: 08-503 385 50 www.pevaryl. Pevaryl mot underlivssvamp A division of McNeil Sweden AB, SE-169 90 Solna Telefon: 08-503 385 00, Fax: 08-503 385 50 www.pevaryl.nu SE/PV/14-0804 www.pevaryl.nu I den här foldern har vi samlat information

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Klåda i underlivet? Så här behandlar du svampinfektion i underlivet.

Klåda i underlivet? Så här behandlar du svampinfektion i underlivet. Klåda i underlivet? Så här behandlar du svampinfektion i underlivet. www.pevaryl.nu Svampinfektion i underlivet upplevs ofta som alltför intimt att tala om. Därför kan den här informationen från oss på

Läs mer

Livet kan börja. Gratulera. Vi som var med. Vi på förlossningen och BB-avdelningen vill. till er. som föddes den. klockan. vikt. längd.

Livet kan börja. Gratulera. Vi som var med. Vi på förlossningen och BB-avdelningen vill. till er. som föddes den. klockan. vikt. längd. Vi på förlossningen och BB-avdelningen vill Gratulera till er som föddes den klockan vikt längd Vi som var med barnmorska undersköterska läkare Livet kan börja www.regionhalland.se/hallandssjukhus Att

Läs mer

Babybojen. Bad i hemmet för små barn

Babybojen. Bad i hemmet för små barn Babybojen Bad i hemmet för små barn Att bada med små barn Fler tips: Att göra före badet 1. Vattenvana - övningar i badet för de minsta När kan min bebis bada Att tänka på Tips när ni badar 2. Övningar

Läs mer

Blås- och bäckenbottenträning

Blås- och bäckenbottenträning URO7003SE 09.207 Blås- och bäckenbottenträning För kvinnor Blåsan.se Fakta om inkontinens Du behöver inte skämmas. Inkontinens är vanligare än du tror och det finns behandling för det. De allra flesta

Läs mer

Apotekets råd om. Svamp och klåda i underlivet

Apotekets råd om. Svamp och klåda i underlivet Apotekets råd om Svamp och klåda i underlivet Klåda i underlivet kan ha många orsaker. Bland kvinnor i fertil ålder är svampinfektion den vanligaste orsaken. Vid användning av antibiotika kan normalfloran

Läs mer

Mamma information från BB-avdelningen

Mamma information från BB-avdelningen Mamma information från BB-avdelningen Lite tips från Sjukgymnasten till dig som just fött barn Kvinnokliniken Borås Materialet är utarbetat av Monika Olsén, leg.sjukgymnast Kvinnokliniken Sahlgrenska Sjukhuset

Läs mer

Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1

Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1 Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1 När jag skulle operera mitt öga fick jag komma till sjukhuset tidigt på morgonen. Jag fick inte äta eller dricka något innan jag åkte hemifrån.

Läs mer

RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion

RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion Vad är RS-virus? RS-virus är ett av våra vanligaste luftvägsvirus och det sprids lätt. I stort

Läs mer

Information om operation av barnbråck hos flickor och pojkar Mer information: Sök http://www.usorebro.se/sv/videoarkiv/ under patientinformation

Information om operation av barnbråck hos flickor och pojkar Mer information: Sök http://www.usorebro.se/sv/videoarkiv/ under patientinformation Kirurgiska kliniken, L-G Larsson, överläkare Reviderat 2014-01-24 Information om operation av barnbråck hos flickor och pojkar Mer information: Sök http://www.usorebro.se/sv/videoarkiv/ under patientinformation

Läs mer

Råd till nyblivna föräldrar. Information från BB-avdelning. Kvinnoklinik

Råd till nyblivna föräldrar. Information från BB-avdelning. Kvinnoklinik Råd till nyblivna föräldrar Information från BB-avdelning Kvinnoklinik Att bli en familj Innehållsförteckning Att bli en familj...3 Barnet...6 Mamman...12 Pappan...16 Amning...17 För dig som inte ammar...33

Läs mer

Xyloproct FÖR BEHANDLING AV ÄNDTARMSBESVÄR ORSAKADE AV HEMORROJDER, ANALKLÅDA ELLER ANALSPRICKOR.

Xyloproct FÖR BEHANDLING AV ÄNDTARMSBESVÄR ORSAKADE AV HEMORROJDER, ANALKLÅDA ELLER ANALSPRICKOR. Xyloproct FÖR BEHANDLING AV ÄNDTARMSBESVÄR ORSAKADE AV HEMORROJDER, ANALKLÅDA ELLER ANALSPRICKOR. ÄNDTARMSBESVÄR Många i befolkningen lider av ändtarmsbesvär och besvären börjar oftast i åldern 20-39 år.

Läs mer

RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att ditt barn får en svår infektion

RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att ditt barn får en svår infektion RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att ditt barn får en svår infektion Vad är RS-virus? RS-virus är ett av våra vanligaste luftvägsvirus och det sprids lätt. I stort

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

till dig som ska opereras för Gallsten

till dig som ska opereras för Gallsten till dig som ska opereras för Gallsten Information till dig som ska opereras för gallsten Varför bildas gallsten? Gallan bildas i levern och når via den djupa gallgången sin lagringsplats, gallblåsan,

Läs mer

Obesitaskirurgi. efter operationen. Ersta sjukhus en del av Ersta diakoni

Obesitaskirurgi. efter operationen. Ersta sjukhus en del av Ersta diakoni Obesitaskirurgi efter operationen Ersta sjukhus en del av Ersta diakoni Smärtlindring Värk och smärta från operationsområdet brukar kvarstå cirka en vecka för att sedan avta. Värk från axlar kan sitta

Läs mer

Klåda i underlivet? Så här behandlar du svampinfektion i underlivet.

Klåda i underlivet? Så här behandlar du svampinfektion i underlivet. Klåda i underlivet? Så här behandlar du svampinfektion i underlivet. Svampinfektion i underlivet upplevs ofta som alltför intimt att tala om. Därför kan den här informationen från oss på läkemedelsföretaget

Läs mer

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva L.SE.12.2014.1480 December 2014 Information om HEMORROJDER, TILLHÖRANDE KLÅDA OCH IRRITATION SAMT YTLIGA SPRICKBILDNINGAR

Läs mer

Välkomna att föda barn i Västerås!

Välkomna att föda barn i Västerås! Välkomna att föda barn i Västerås! Praktisk information till alla blivande föräldrar i Västmanland! 2010-12-20 Graviditetsproblem före vecka 22+0 Vid problem i tidig graviditet: Före vecka 22+0 ska du

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11)

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA

INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA Den här broschyren är riktad till dig som ska behandlas med QUTENZA (kapsaicin). Här kan du läsa om vad QUTENZA är, hur det fungerar och hur behandlingen

Läs mer

Här får du se några sidor av VIP-boken min kropp. Hela boken är på 24 sidor och kan beställas via www.ltdalarna.se/vip VIP min kr opp

Här får du se några sidor av VIP-boken min kropp. Hela boken är på 24 sidor och kan beställas via www.ltdalarna.se/vip VIP min kr opp VIP min kropp 1 Den här boken handlar om din kropp. Här finns lite fakta om kroppen och om hur du sköter den. Längd och viktkurva kan du fylla i själv efter eller under ditt besök hos skolsköterskan. Likaså

Läs mer

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2015 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08 6186386,

Läs mer

DRAFT. 2.4 Om du tagit del av inspirationsföreläsning vid Sjukhuset i Skövde vid ett tillfälle, vilket datum var det vid första tillfället?

DRAFT. 2.4 Om du tagit del av inspirationsföreläsning vid Sjukhuset i Skövde vid ett tillfälle, vilket datum var det vid första tillfället? Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

Infektionskänslighet i samband med hematologisk behandling. Information till patient och närstående

Infektionskänslighet i samband med hematologisk behandling. Information till patient och närstående Infektionskänslighet i samband med hematologisk behandling Information till patient och närstående Informationen ska vara en vägledning för dig och dina närstående. Är det något du undrar över - tveka

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Geting- och bistick Sid 2 Hjärnskakning hos barn Sid 4 Frakturer hos barn (benbrott hos barn) Sid 6 Näsblod Sid 7 Skavsår (blåsor) Sid 8 Stukning eller vrickning Sid 9 Sår/Skärsår

Läs mer

Diabetes och fotvård

Diabetes och fotvård DIABETES OCH FÖTTER Diabetes och fotvård Att leva med diabetes gör att det blir ännu viktigare att ta hand om sin personliga hälsa. Det gäller även vården av fötterna. Personer som har diabetes drabbas

Läs mer

Elevhälsans medicinska insats PUBERTET. Killsnack

Elevhälsans medicinska insats PUBERTET. Killsnack Elevhälsans medicinska insats PUBERTET Killsnack KÖNSORGANENS ANATOMI Penis Penis är det manliga könsorganet som är uppbyggt av rot, skaft, ollon, sträng och förhud. En del killar oroar sig för om deras

Läs mer

Patientinformation. Herpes i underlivet. (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik

Patientinformation. Herpes i underlivet. (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik Patientinformation Herpes i underlivet (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus Hud- och STD-klinik Herpes i underlivet Herpes i underlivet orsakas av ett virus: Herpes simplex, som förekommer

Läs mer

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion RS-virusinfektion, mer än en förkylning I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt Syncytialvirus), hur det smittar, symtom på infektion och hur du kan skydda ditt barn mot smitta. roxenback.com

Läs mer

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad vulvacancer

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad vulvacancer Till dig som patient Inför operation vid misstänkt eller konstaterad vulvacancer Med ett besked om misstänkt eller konstaterad cancer kommer oftast en rad olika frågor, tankar och känslor. I denna folder

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion.

Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion. Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion. Pegasys_patientbrosch_105x148_071 1 07-08-28 15.10.27 Pegasys_patientbrosch_105x148_072 2 07-08-28 15.10.29

Läs mer

till dig som ska opereras för Bråck

till dig som ska opereras för Bråck till dig som ska opereras för Bråck Information till dig som ska opereras för bråck Varför bildas bråck? Bråck bildas när en liten säck av bukhinnan glider ut genom ett svagt ställe i bukväggen. Orsaken

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

Till dig som får behandling med Diflucan (flukonazol)

Till dig som får behandling med Diflucan (flukonazol) Läs mer Vill du läsa mer om Diflucan, gå in på www.diflucan.se, www.fass.se eller läs bipacksedeln som följer med förpackningen. Till dig som får behandling med Diflucan (flukonazol) Pfizer AB Vetenskapsvägen

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

Knipkulor för bäckenbottenträning

Knipkulor för bäckenbottenträning Knipkulor för bäckenbottenträning Guide till en starkare bäckenbottenmuskulatur Vielle VAGITRIM knipkulor är kliniskt utformade för att stärka bäckenbottenmuskulaturen och därigenom hjälpa till att kontrollera

Läs mer