Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdprogram Utvecklingsenheten för mödra- och barnhälsovård 4 9
|
|
- Vilhelm Ek
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdprogram Utvecklingsenheten för mödra- och barnhälsovård 4 9 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Eva Nilsson, Verksamhetsutvecklare Karin Malmqvist, Divisionschef allmänmedicin Amning i vårdkedjan Gäller för: Landstinget i Värmland 1 (9)
2 Innehåll Tio steg till lyckad amning 3 Personalen inom mödrahälsovård, förlossningsvård, BB-vård och barnhälsovård bör: 3 Främja amning genom att: 4 Amning är bra för att: 4 BMM / förvård, avd 14 5 Förlossningen 5 EVM / avd 14 6 Neonatalavdelningen avd 11 6 Hemsjukvård avd 11 7 Barn- och ungdomsavdelning 12 7 BVC 8 Referenslitteratur 9 Enligt punkt 1 i WHO/UNICEF: s Tio steg till lyckad amning, har vi utarbetat ett vårdprogram för all personal i Landstinget i Värmland som kommer i kontakt med blivande och nyblivna föräldrar. Vårdprogrammet är sanktionerat av Mödrahälsovårdsenheten, Barnhälsovårdsenheten, samt verksamhetsområdena Barn- och ungdomsmedicin och Kvinnosjukvård, Centralsjukhuset i Karlstad inom Landstinget i Värmland. 2 (9)
3 Tio steg till lyckad amning Baby Friendly Hospitals Initiative-aktionen har till syfte att förmå varje enhet som arbetar med mödravård och vård av nyfödda barn att leva upp till UNICEF/WHO:s globala kriterier för hur en amningsvänlig vård ska bedrivas. De globala kriterierna har arbetats fram av en arbetsgrupp med representanter från UNICEF, Wellstart och WABA. De är summerade i UNICEF/WHO:s förenade uttalande Att skydda, främja och stödja amning; mödra-, förlossnings-, BB- och barnhälsovårdens viktiga roll vilken inkluderar Tio steg till lyckad amning. För att passa svenska förhållanden har de ursprungliga till svenska översatta formuleringarna av stegen modifierats något. Personalen inom mödrahälsovård, förlossningsvård, BB-vård och barnhälsovård bör: 1. Följa ett handlingsprogram för amning som all personal är medveten om. 2. Ha de kunskaper och färdigheter som behövs för att följa handlings-programmet. 3. Informera alla blivande mammor/föräldrar om fördelarna med att amma och hur man kommer igång med och upprätthåller amningen. 4. Låta barnet så snart som möjligt efter förlossningen ligga hud mot hud hos mamman under en till två timmar. Se till att barnet har fria luftvägar och mår bra. Uppmuntra mamman/föräldrarna att lägga märke till när barnet är redo att bli ammat och erbjuda hjälp om det behövs. 5. Visa mammorna hur de kan amma och hålla igång mjölkproduktionen, även om de måste vara åtskilda från sina barn. 6. Inte ge nyfödda barn annan föda än bröstmjölk, såvida det inte är medicinskt motiverat. 7. Ha samvård, det vill säga låt mammor/föräldrar och nyfödda barn vara tillsammans dygnet runt. 8. Uppmuntra mamman att amma så ofta barnet vill. 9. Informera mammor/föräldrar om att de vid amningsproblem kan undvika att ge barn sug- och dinapp under första en till två levnadsveckorna för att underlätta att amningen ska komma igång. 10. Uppmuntra att det bildas stödgrupper för amning. Informera mammor/ föräldrar när de skrivs ut från sjukhuset om möjligheten att få stöd och hjälp vid amningsmottagningar och BVC. 3 (9)
4 Amning är ett sätt att leva tillsammans och lära känna sitt barn. Amning är inte bara mat, genom amningen får barnet närhet, värme och tröst. Bekräfta att pappan/partnern är ett viktigt stöd. Främja amning genom att: Skapa en grund för samstämmiga råd. Skapa en amningsfrämjande miljö. Ge behovsanpassat stöd. Skapa lugn och trygg atmosfär. Personalen är välutbildad och bevakar, motverkar och agerar mot oetisk marknadsföring. Amningen blir en positiv upplevelse för familjen. Amning är bra för att: Bröstmjölken är den bästa näringen för barnet. Mammans mjölk är anpassad för just hennes barn. Bröstmjölken skyddar mot vissa infektioner och bidrar till ökad hälsa. Barnet får ett naturligt påslag av maghormoner och blir lugnt. Barnet kan själv bestämma när och hur länge det vill suga. Den ger tillfälle att i lugn och ro njuta av barnets närhet. Oxytocinutsöndringen bidrar till att ge avspänning och vila. Den bidrar till att livmodern dras samman, fördröjer menstruationens återkomst samt bidrar till ökad hälsa. Bröstmjölken är hygieniskt förpackad, har lagom temperatur och är alltid till hands. Det är praktiskt, billigt och dessutom bra för den globala ekologin. 4 (9)
5 BMM / förvård, avd 14 Samtala med de blivande föräldrarna om förväntningar inför amningen tidigt i graviditeten. Ta hjälp av docka och tygbröst för praktisk undervisning. Var lyhörd för de blivande föräldrarnas erfarenheter, kunskaper och förväntningar. Dokumentera. Stärk kvinnans tillit till sin förmåga att amma. Samtala med de blivande föräldrarna om attityder kring amning. Belys fördelarna med amning och bröstmjölkens betydelse. Belys fördelarna med tidig hud-mot-hudkontakt för anknytning och amning. Samtala om det nyfödda barnets förmåga och beteende. Informera om barnets oregelbundna dygnsrytm, mattider och stora behov av närhet. Informera om amningshjälpmedlens för- och nackdelar. Informera om handurmjölkning samt bröstens anatomi och fysiologi. Informera om EVM, BVC och Amningshjälpen. Identifiera blivande mammor med tidigare traumatiska amningserfarenheter eller annan orsak till rädsla inför den kommande amningen. Erbjud samtal redan under graviditeten, sammarbeta med BVC. Barnmorskan dokumenterar i sammanfattningen. Förlossningen Var försiktig med sederande medicinering. Låt barnet ligga hud mot hud. Därigenom främjas anknytning, amningsreflexer och barnet hålls varmt. Invänta barnets amningsreflexer. Låt gärna föräldrarna underlätta för barnet att komma i amningsläge, men låt barnet ta bröstet själv. Undvik att manuellt hjälpa barnet till bröstet. Utnyttja i stället barnets egen förmåga. Var med vid första amningen, titta på barnets läge vid bröstet och barnets tag om bröstet. Dokumentera och beskriv amningsförsök eller amning. Undvik att skilja mor och barn vänta med födelsedagsbrickan vänta med att sköta barnet Barn som inte ammat inom 6 timmar skall eftervårdas på avd (9)
6 EVM / avd 14 Samvårda mor och barn, de behöver varandra både dag och natt. Låt barnet ligga hud mot hud. Hör efter hur amningen har fungerat på förlossningsavdelningen samt i hemmet. Var lyhörd för föräldrarnas erfarenheter, kunskaper och förväntningar, undvik att ta över skötsel av barnet. Var med vid amningen, titta på barnets läge vid bröstet och barnets tag om bröstet. Dokumentera amningsobservationen. Undvik att manuellt hjälpa barnet till bröstet. Utnyttja i stället barnets egen förmåga. Samtala med föräldrarna om barnets reflexer och förmåga. Ha tillit till barnets och mammans egen förmåga. Praktisera fri amning. Undvik amningsvikt. Lär ut handurmjölkning till alla mödrar. Fullgångna och friska barn tillmatas endast efter läkarordination. Dokumentera. Ordinerat tillägg ges med kopp eller sked. Undvik amningsnapp innan mjölken runnit till. Undvik tröstnappar innan amningen är etablerad motivera. Överrapportera och gör en omvårdnadsepikris vid speciella behov hos mor och/eller barn. Informera om att BVC, Amningshjälpen, EVM och avd 14 är en resurs. Neonatalavdelningen avd 11 Samvårda mor och barn i så stor utsträckning som möjligt. Stärk kvinnan i hennes mammaroll och visa att hon behövs, undvik separation. Stärk mannen i hans papparoll och visa att han behövs, undvik separation. Tillämpa hud-mot-hudkontakt (känguruvård). Var lyhörd för föräldrarnas erfarenheter, kunskaper och förväntningar, undvik att ta över skötsel av barnet. Informera om urmjölkning och dess betydelse. Instruera och visa handurmjölkning och informera och visa maskinell pumpning. Handurmjölkning bör ske första dygnet. Samtala med föräldrarna om amningsutvecklingen; hud-mot-hud, lukta, söka, slicka, suga, svälja. Använd amningsjournal Snuttesnurran. Dokumentera. Låt barnet få suga vid sondmatning eller vara vid bröstet. Barn som behöver tidig tillmatning av medicinska skäl, matas med kopp eller sond. Ge i första hand mammans egen mjölk. Ha tillit till barnets och mammans egen förmåga. Håll kontakten med BVC. Vid behov ordna före hemgång en träff med BVCsjuksköterska, barn, föräldrar och patientansvarig sjuksköterska. Informera om BVC och Amningshjälpen. 6 (9)
7 Uppmärksamma situationer där det behövs extra stöd; anknytning mor barn, kulturella aspekter, vid behov använd Hemsjukvård avd 11 Planera tillsammans med mamman upptrappning av amning och nertrappning av sondning. En rekommenderad dygnsmängd föreslås under sondmatningsperioden. Mamman uppskattar den mängd barnet tar på bröstet och minskar på så vis sondmatningen. Använd amningsjournal Snuttesnurran som vägledning. Om barnet kräks under sondningen avbryts sondningen, (barnet har då förmodligen ätit mer än den uppskattade mängden). Individualisera mattiderna efter barnets behov. Vid hembesök/mottagningsbesök nakenvägs barnet. En utvärdering tillsammans med mor görs av var barnet befinner sig i amningsutvecklingen. En ny matstrategi planeras. Barnet ammar halvfritt med övergång till fri amning. Uppmuntra delvis amning. Ordna vid behov en träff med BVC-sjuksköterskan. Informera om BVC och Amningshjälpen. Barn- och ungdomsavdelning 12 Var lyhörd för föräldrarnas erfarenheter, kunskaper och förväntningar. Dokumentera. Undvik att ta över skötsel av barnet. Ha tillit till barnets och mammans egen förmåga. Problematisera inte amning vid annan inläggningsorsak. Var delaktig vid amningstillfällen. Titta på barnets läge vid bröstet och barnets tag om bröstet. Dokumentera. Undvik amningsvikt. Barn som behöver tillmatas matas med kopp/sked eller via sond. Låt barnet få suga vid sondmatning eller vara vid bröstet. Samtala med mamman om hur man ökar respektive minskar mjölkproduktionen samt lär ut handurmjölkning. Ge stöd och uppmuntra även delvis amning. Håll kontakten med barnavårdscentralen. Vid hemgång informera om BVC och Amningshjälpen. 7 (9)
8 BVC Ta del av vårdrutin Meddelandeblad från BMM till BVC (Metodboken I:B.14), se Amning. Var lyhörd för föräldrarnas erfarenheter, kunskaper och förväntningar. Dokumentera. Hör efter hur amningen fungerat hittills. Dokumentera. Bekräfta föräldrarnas och barnets förmåga. Individualisera stöd och rådgivning enligt föräldrarnas behov under hela amningstiden. Vid behov, var med vid ett amningstillfälle. Samtala med mamman om hur man ökar respektive minskar mjölkproduktionen samt vid behov lär ut handurmjölkning. Samtala om användning av tröst- respektive amningsnapp. Uppmuntra helamning i 6 månander. Ge stöd och uppmuntra även delvis amning. Undvik amningsvikt. Informera om Amningshjälpen. Vid amningsproblem använd Vårdprogram vid amningskomplikationer, via länk: av%20och%20styrande%20dokument/vardprogram/amningskomplikationervardprogram.pdf 8 (9)
9 Referenslitteratur Amningshjälpens tidskrift, Amningsnytt, 4 nr/år. Auerbach KG, Riordan J: Breastfeeding and human lactation, Jones and Barlett Publishers, Canada 1998 Broberg A, Granqvist P, Ivarsson T, Risholm-Mothander P: Anknytningsteori, Bokförlaget Natur och Kultur 2006 Ekström Anette: Amning och vårdkvalitet. Doktorsavhandling, Karolinska Institutet, Stockholm 2005 Flackning Renée: Breastfeeding and Experiences of Mothers of Preterm Infants. Acta Universitatis Uppsalaiensis. Uppsala. Avhandling (2007) Folkhälsoinstitutet: Amning idag, Gothia 1998 Folkhälsoinstitutet: Lättare att amma. Gothia, reviderad upplaga 2008 Författningshandboken, 2008 Hansson Lars A: Immunibiology of Human Milk. Göteborgs Universitet. Göteborg (2004) Henschel D, Inch S: Breastfeeding, a guide to midwives. Studentlitteratur, Lund Innocentideklarationen 2005, Om späda och små barns mat. Ljungberg Tomas: Vad är naturligt för mitt barn? Exiris 1995 SoS-rapport 1999:14: Amning och bröstmjölksersättningar Svensson Kristin, Nordgren Malin: Amningsboken, Bokförlaget Natur och Kultur 2002 Uvnäs Moberg K: Lugn och beröring, Bokförlaget Natur och Kultur 2000 Weimers L, Nyström H: Amningsguide. Jorma Tryck AB 2000 Sökord: Amning Utarbetad av: Arbetsgruppen Livets tråd Fastställt av: Karin Malmqvist, divisionschef allmänmedicin Tobias Kjellberg, divisonschef medicinska specialiteter och opererande specialiteter 9 (9)
Mödrahälsovård Förlossning BB Neonatalavdelning Barnhälsovård
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(8) Dokument ID: 09-259400 Fastställandedatum: 2017-06-12 Giltigt t.o.m.: 2019-06-12 Upprättare: Annette L Lindgren Fastställare: Ingela Högerås Amningsstrategi - VO Kvinno-
Läs merAmningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans!
Styrande lokalt dokument 1 (5) Omvårdnads PM Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans! Utarbetat av Kristin Svensson, Leg. Barnmorska Godkänd av Agneta Rudels, Vårdchef
Läs merAmningsstrategi för all personal i hela vårdkedjan
Amningsstrategi för all personal i hela vårdkedjan inom Mödra- och Barnhälsovården i Göteborg och Södra Bohuslän samt Obstetrik vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset Östra/Mölndal och Neonatologi vid Drottning
Läs merAMNINGSSTRATEGI OCH HANDLINGSPLAN FÖR REGION ÖREBRO LÄN. 1 Inledning Tio steg som främjar amning Amningsstrategi...
AMNINGSSTRATEGI OCH HANDLINGSPLAN FÖR REGION ÖREBRO LÄN Författat av: Länsamningsgruppen, Region Örebro län Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Tio steg som främjar amning... 4 3 Amningsstrategi...
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [dokumentnr] Medicinsk rutin Amningsstrategi för all personal i hela vårdkedjan
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [dokumentnr] Medicinsk rutin 2013-03-19 Riktlinje Amningsstrategi för all personal i hela vårdkedjan Innehållsansvarig: Anna-Karin Ringqvist VU Obstetrik
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Riktlinje Amningsstrategi för all personal i hela vårdkedjan
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 14414 su/med 2015-01-16 3 Innehållsansvarig: Anna-Karin Ringqvist, Verksamhetsutvecklar, Gemensamt Kvinnosjukvård (annri13) Godkänd av: Henrik Almgren,
Läs merPärm - amningsråd på BVC
Pärm - amningsråd på BVC Innehåll: Handledning angående amningsråd på BVC Flik 1 Inledning sid 2 Bakgrund sid 2 Barnets första levnadsdagar sid 2 Syfte sid 3 Mål sid 3 Amningsråd på BVC Flik 2 1. Amningsråd
Läs merAmning på neonatalavdelning. Ewa Johansson Barnsjuksköterska avdelning 210
Amning på neonatalavdelning Ewa Johansson Barnsjuksköterska avdelning 210 Annorlunda start Oförberedd på förlossning Traumatisk förlossning Sjuk mor Sjukt barn eller barn som fötts för tidigt Krisreaktioner
Läs merAmningsråd på BVC 1. Amningsråd från första besöken på BVC
Amningsråd på BVC 1. Amningsråd från första besöken på BVC Amningsstarten kan vara svår och all information kan inte ges vid första kontakten. Vissa insatser är viktiga vid det första mötet, medan andra
Läs merHandlingsplan för Karolinska Universitetssjukhuset Sverige
Handlingsplan för Karolinska Universitetssjukhuset Sverige Picasso, Maternity 1905 ett komplement till UNICEF/WHO TIO STEG för att skydda, stödja och främja amning i hela vårdkedjan www.karolinska.se/amningscentrum
Läs merDet nyfödda barnet -amning & omvårdnad. Föräldrautbildning på mödravården
Det nyfödda barnet -amning & omvårdnad Föräldrautbildning på mödravården Att diskutera Vilka behov har ett nyfött barn? Det nyfödda barnets behov Närhet, trygghet och tröst Välbekanta lukter och röster
Läs merAmning/rådgivning på BVC
Amning/rådgivning på BVC Verksamhetsutvecklare BVCs styrdokument och basprogram Amningssamtalet på BVC Amning rökning, alkohol Amningsstatistik Avsluta amningsperioden Styrdokument BVC Artikel 2 Alla barn
Läs merAmning Riktlinjer för vårdkedjan - för att skydda, stödja och främja amning i hela vårdkedjan
Giltigt: 2 år fr.o.m. 2010-10-13 PM Gäller för enhet: Dokumenttyp: Framtagen av: Godkänd av: Amning Riktlinjer för vårdkedjan - för att skydda, stödja och främja amning i hela vårdkedjan Mödra- och Barnhälsovården
Läs merAmningsstrategi Landstinget Västmanland
Amningsstrategi Landstinget Västmanland Västerås 2013-11-15 INLEDNING Nyblivna familjer i Sverige har goda förutsättningar för amning, bland annat genom möjligheten att vara hemma med sitt barn tack vare
Läs merUtarbetat av Kristin Svensson, Leg. Barnmorska Godkänd av Agneta Rudels Björkman, vårdchef obstetrik
Styrande lokalt dokument 1 (5) Omvårdnads PM Barn som inte visar amningsbeteende och inte suger på bröstet första dygnet Utarbetat av Kristin Svensson, Leg. Barnmorska Godkänd av Agneta Rudels Björkman,
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 14434 su/med 2018-12-21 7 Innehållsansvarig: Anna-Karin Ringqvist, Verksamhetsutvecklar, Obstetrik gemensamt (annri13) Godkänd av: Nils Crona, Verksamhetschef,
Läs merHUR KAN VI ALLA BIDRA TILL ATT STÖDJA KVINNOR SÅ DE KAN AMMA SÅ LÄNGE DE ÖNSKAR?
HUR KAN VI ALLA BIDRA TILL ATT STÖDJA KVINNOR SÅ DE KAN AMMA SÅ LÄNGE DE ÖNSKAR? Margareta Berglund Distriktssköterska, Vårdutvecklare Kunskapscentrum Barnhälsovård Region Skåne https://www.youtube.com/watch?v=lmpygaxisrq
Läs merOmstart : Barnets väg till bröstet. Amning Speciella omständigheter. Spruta för indragna bröstvårtor. Plana eller indragna bröstvårtor
2009 Amning Speciella omständigheter Omstart : Barnets väg till bröstet Anna Maria /Mia/ Westlund Barnmorska IBCLC Kontakt : mia.westlund@home.se Låt mamman sitta/halvsitta bekvämt Börja med en lugn baby
Läs merAmningsstrategi för personal i vårdkedjan
1(13) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Amningsstrategi för personal 2 Vårdprogram i vårdkedjan Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Amning. Vårdkedja, 2015-12-03 Bröstkomplikationer.
Läs merLitteratur. Internetresurser. Attityder till amning. Stark tillit och motivation Svag tillit stark motivation Ej sås. motiverad väljer annat
2009 Amning Litteratur Anna Maria /Mia/ Westlund Barnmorska IBCLC Breastfeeding: A Guide for the Medical Profession Ruth Lawrence, Robert Lawrence Human Lactation Jan Riordan Immunobiology of Human Milk
Läs merHälsa Sjukvård Tandvård. Amning. Välkommen till BB-avdelningen på Sjukhuset i Varberg! Den här pärmen innehåller information och råd om amning.
Hälsa Sjukvård Tandvård Amning Välkommen till BB-avdelningen på Sjukhuset i Varberg! Den här pärmen innehåller information och råd om amning. Den här pärmen innehåller information och råd om amning som
Läs merPublicerat för enhet: Kvinnoklinik; Avdelning 34 Version: 7
Publicerat för enhet: Kvinnoklinik; Avdelning 34 Version: 7 Innehållsansvarig: Elizabeth Franklin, Barnmorska, Obstetrisk mottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus (elifr16) Giltig från: 2018-08-14 Godkänt
Läs merStrategisk plan för samordning av amningsfrågor 2013-2016
Strategisk plan för samordning av amningsfrågor 2013-2016 Konsumentverket Livsmedelsverket Socialstyrelsen Statens folkhälsoinstitut 1 Bakgrund Enligt regeringsbeslut den 23 juni 2004 fick Livsmedelsverket
Läs merAmning- handlingsplan
Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Mödravård Giltig fr.o.m: 2016-04-01 Faktaägare: Kira Kersting, Överläkare Mödravården Fastställd av: Maria Lundgren, Verksamhetschef Revisions nr: 1 Faktaägare:
Läs merVälkomna att föda barn i Västerås!
Välkomna att föda barn i Västerås! Praktisk information till alla blivande föräldrar i Västmanland! 2010-12-20 Graviditetsproblem före vecka 22+0 Vid problem i tidig graviditet: Före vecka 22+0 ska du
Läs merAMNING OCH UPPFÖDNING Allmänt om amning Tio steg som främjar amning. Lind/Ekholm / HANDLINGSPLAN. Se följande sidor.
AMNING OCH UPPFÖDNING Allmänt om amning Tio steg som främjar amning Lind/Ekholm 2015-01-16/2011-01-17 HANDLINGSPLAN Se följande sidor. HANDLINGSPLAN ett komplement till UNICEF/WHO TIO STEG för att skydda,
Läs merTill dig som inte ammar
Kvinnokliniken MK 2 Obstetriksektionen Till dig som inte ammar Matningsstunden en möjlighet Vi vill med denna broschyr berätta om hur du kan gå till väga när du inte ammar. Matstunden är en unik möjlighet
Läs merFrågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner
Frågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att beskriva hur vården efter förlossning ser ut i Sverige
Läs merBARN SOM VÅRDATS PÅ NEONATALAVDELNING. JÄRN TILL LÅGVIKTIGA. Samverkan mellan BVC, avdelning 69 och neonatal hemvård
BARN SOM VÅRDATS PÅ NEONATALAVDELNING. JÄRN TILL LÅGVIKTIGA Samverkan mellan BVC, avdelning 69 och neonatal hemvård Bakgrund Att föda ett barn för tidigt eller att få ett sjukt nyfött barn innebär en oväntad
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 14434 su/med 2014-11-15 4 Innehållsansvarig: Anna-Karin Ringqvist, Verksamhetsutvecklar, Gemensamt Kvinnosjukvård (annri13) Godkänd av: Henrik Almgren,
Läs merStudiehandledning Amning och bröstmjölk, 7.5 hp U713A/U513G
Studiehandledning Amning och bröstmjölk, 7.5 hp U713A/U513G VT 2016 Kursansvarig: Elisabeth Kylberg Examinator: Anette Ekström Välkommen till kursen i Amning och bröstmjölk Kursen vill förbereda dig som
Läs merFrågor till ledningen i landets landsting/regioner om vården efter förlossning
Frågor till ledningen i landets landsting/regioner om vården efter förlossning Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att beskriva hur vården efter förlossning ser ut i Sverige idag, samt att
Läs merI samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård
II Till Mammor I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård Här kommer det andra frågeformuläret i studien om kängurumetoden. Det innehåller flera olika delar, med bland annat
Läs merAmningsutbildning VGR Göteborg 28 oktober 2014 Vicky Brundin James
Amningsutbildning VGR Göteborg 28 oktober 2014 Vicky Brundin James Amningskurs för blivande föräldrar Amningsutbildning för vårdpersonal Göteborg, 28 oktober 2014 i Göteborg och Södra Bohuslän Mölndals
Läs merAmning på neonatal en högprioriterad arbetsuppgift. Annorlunda start. Amning på neonatalavdelning. Vägen till amning
Annorlunda start Amning på neonatalavdelning Oförberedd på förlossning Traumatisk förlossning Sjuk mor Ewa Johansson Barnsjuksköterska avdelning 309 Sjukt barn eller barn som fötts för tidigt Krisreaktion
Läs merBARN SOM VÅRDATS PÅ NEONATALAVDELNING. JÄRN TILL LÅGVIKTIGA
Landstinget Västmanland apr 2014 Länshandboken BARN SOM VÅRDATS PÅ NEONATALAVDELNING. JÄRN TILL LÅGVIKTIGA UPPFÖLJNING OCH RUTINER HOS LÅGVIKTIGA BARN Vilka barn följs upp på neonatalavdelning 69? - alla
Läs merStockholms läns landsting. Tillmatning av nyfödda barn på BB i Stockholms läns landsting
Stockholms läns landsting Tillmatning av nyfödda barn på BB i Stockholms läns landsting 2010 1 Deltagare i arbetsgruppen: Anna Gustafsson Leg. Barnmorska, MSc Karolinska Institutet Ulla Idenstedt Vårdutvecklare
Läs merBakgrund. Sjunkande amningsförekomst i Sverige. Föräldraskap och påfrestningar. Aktualisera 10 stegen till en lyckad amning
Amningsstudien Bakgrund Sjunkande amningsförekomst i Sverige Föräldraskap och påfrestningar Aktualisera 10 stegen till en lyckad amning Implementering av ny kunskap Helamning 2 månader 6 månader Område
Läs merSTOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR
SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på
Läs merÅrsrapport 2014 RMPG Kvinnosjukvård Kvalitetsgrupp BB-vård (BBQ)
Årsrapport 214 RMPG Kvinnosjukvård Kvalitetsgrupp BB-vård (BBQ) Anna Hallberg KK Värnamo Anna Westling KK länssjukhuset Ryhov Jönköping Cecilia Lundgren KK länssjukhuset Kalmar Emma Lindqvist KK Höglandsjukhuset
Läs merGraviditet VT 2011 AÅ
9 maj 2011 Annika Åhman annika.ahman@kbh.uu.se Hälsoaspekter av graviditet på mor och barn Fosterdiagnostik Mödrahälsovård Det nyfödda barnets behov och omhändertagande Det nyfödda barnets vanliga sjukdomar
Läs merKvinnors upplevelse av förlossnings- och BB-vård
Kvinnors upplevelse av förlossnings- och BB-vård Ulla Waldenström Institutionen för kvinnors och barns hälsa Karolinska Institutet Vem och vad ska styra vårdens innehåll? De trendkänsliga? Alla blivande
Läs merBarnmorskans upplevelse av sin stödjande roll i samband med den första amningen
EXAMENSARBETE - MAGISTERNIVÅ I VÅRDVETENSKAP VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2009:1 Barnmorskans upplevelse av sin stödjande roll i samband med den första amningen Elisabet Blidberg Maria Livf Uppsatsens
Läs merAmning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren
Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren (c) Mats Berggren Mats Berggren Arbetat med föräldrastöd sedan 1997. Jämställdhetskonsult Startar och driver föräldragrupper i Stockholm. Arbetar med pappautbildning
Läs merTill dig som inte ammar
Amningscentrum Kvinnokliniken MK 2 Karolinska Universitetssjukhuset Till dig som inte ammar Matningsstunden en möjlighet Vi vill med denna broschyr berätta om hur du kan gå till väga när du inte ammar.
Läs merFrågor till verksamhetsansvariga på landets förlossnings- och BB/eftervårdsavdelningar om vård efter förlossning
Frågor till verksamhetsansvariga på landets förlossnings- och BB/eftervårdsavdelningar om vård efter förlossning Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att beskriva hur vården efter förlossning
Läs merAMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal
1 AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal Författare: Hannula Leena, (arbetsgruppens ordförande),
Läs merKatarina Heed. Amningsstarten
Katarina Heed Amningsstarten Den första amningen Skrik Vila Vakenhet Aktivitet Krypande rörelser Vila Möta - göra sig bekant Suga Sova Barnet skriker till Barnet slappnar av och vilar Barnet tittar upp,
Läs merAmning. och typ 1-diabetes
Amning och typ 1-diabetes Amning är ett känslofyllt ämne oavsett hur din amning har sett ut innan eller kommer att se ut. Har du diabetes kan det ibland bli en extra utmaning när du ska amma då bland annat
Läs merKvinnors upplevelse av amningsinformation under graviditeten
Kvinnors upplevelse av amningsinformation under graviditeten En kvalitativ studie Författare: Alexandra De Silva Handledare: Eva-Kristina Persson Kandidatuppsats Hösten 2014 Lunds universitet Medicinska
Läs merAmning & Jämställdhet Av: Mats Berggren
Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren Mats Berggren www.mfj.se Män för Jämställdhet En ideell och partipolitisk obunden riksorganisation som verkar för jämställdhet och mot mäns våld. Ny generation föräldrar
Läs merAmning & Jämställdhet
Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren (c) Mats Berggren Mats Berggren www.mfj.se Arbetat med föräldrastöd för män sedan 1997. Verksamhetsutvecklare på Män För Jämställdhet (MFJ) Projektledare för New
Läs merInsulinbehandlad diabetiker. Amningsutbildning steg 2. Amningssvårigheter för diabetiker. Mjölkproduktion hos diabetiker. Hur lyckas man med amningen?
Amningsutbildning steg 2 amningsbild Insulinbehandlad diabetiker Efter drygt 6 timmar BB perm och barnet läggs på mors bröst och suger några tag. Information om handmjölkning efter ca 9 timmar, men vill
Läs merAtt amma två. Hur man kan sitta bra De flesta vill ha kuddar till hjälp. Vad som passar bäst beror på många saker:
Att amma två Första försöken Tänk på att barnen är två olika individer, om än aldrig så lika. Börja gärna med att amma dem en och en. På så sätt bekantar du dig med barnen och kan lättare se hur var och
Läs merRPH310, Kvinno- och familjehälsa I, 12,0 högskolepoäng Reproductive and perinatal health for women and family I, 12.0 higher education credits
SAHLGRENSKA AKADEMIN RPH310, Kvinno- och familjehälsa I, 12,0 högskolepoäng Reproductive and perinatal health for women and family I, 12.0 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande
Läs merOmvårdnad AV, Verksamhetsförlagd utbildning - Förlossningsvård I, 12 hp
1 (5) Kursplan för: Omvårdnad AV, Verksamhetsförlagd utbildning - Förlossningsvård I, 12 hp Nursing Science MA, Clinical studies- Maternity care, 12 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde
Läs merSaker du inte behöver göra
Saker du inte behöver göra Du behöver inte plocka undan i sovrummet. Skjut på saker, bokstavligt, så skapar du en liten gång utan risk för snubbel. Du behöver inte ringa alla och rapportera om hur saker
Läs merMammors upplevelser av amning och erfarenheter av amningsstöd
KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för kvinnor och barns hälsa Enheten för reproduktiv hälsa Kurs: VK 17 Mammors upplevelser av amning och erfarenheter av amningsstöd En kvalitativ intervjustudie Mothers
Läs merExamensarbete Magisternivå Kvinnans tillit till amning
Examensarbete Magisternivå Kvinnans tillit till amning En enkätstudie på BB och Eftervårdsmottagningen i Värmland Breastfeeding and self-efficacy A survey in Postnatal ward and Postnatal carecenter in
Läs merHälsa Sjukvård Tandvård HANDLINGSPROGRAM. Alkoholförebyggande arbete i småbarnsfamiljer vid barnavårdscentraler i Halland
HANDLINGSPROGRAM Alkoholförebyggande arbete i småbarnsfamiljer vid barnavårdscentraler i Halland Det alkoholförebyggande arbetet har en självklar plats i vardagen på familjecentraler, barnmorskemottagningar
Läs merLandstinget Sörmland Fullmäktigemötet den 11 juni 2013 LANDSTINGETSÖRMLAND den2013-06- 1 1 D.nr.L-5-1-6P0-101 MOTIONfrån Vänsterpartiet Kommunikationsstöd i förlossningsvården Kvinnor från utomeuropeiska
Läs merMagisteruppsats Nyblivna mödrars erfarenheter av förberedelse och initiering av amning
Magisteruppsats Nyblivna mödrars erfarenheter av förberedelse och initiering av amning Författare: Anna Myrén och Mikaela Ericsson Handledare: Marie Oscarsson Examinator: Lena Ledahls Program: Barnmorskeprogrammet
Läs merFolkhälsovetenskap. ett exempel. Amning. Clara Aarts, lektor Institutionen för Folkhälsa och Vårdvetenskap
Folkhälsovetenskap ett exempel Amning Clara Aarts, lektor Institutionen för Folkhälsa och Vårdvetenskap Nivåer i folkhälsoarbete Folkhälsoarbete för amning sker på alla nivåer: Samhällsnivå, nationellt
Läs merTRATTEN. Informationstidning för personal inom mödrahälsovården. Mödrahälsovårdsenheten Landstinghet i Värmland September 2016
TRATTEN Informationstidning för personal inom mödrahälsovården Mödrahälsovårdsenheten Landstinghet i Värmland September 2016 Innehåll Gravida och influensavaccination. Webbkurs om våld. Info från Psykologmott
Läs merLänsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten
Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten Verksamhetschef Annika Selberg Lundberg annika.selberg-lundberg@norrbotten.se Divisionschef Närsjukvård Chef för verksamhet och utveckling Närsjukvårdsstaben
Läs merBarnmorskan i förlossningsvården
Är ni flera från arbetsplatsen som vill gå kontakta oss för grupprabatt! Barnmorskan i förlossningsvården Att arbeta för en trygg och patientsäker förlossningsvård Normalförlossning att skynda på eller
Läs merMellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Förlossningsavdelningen 3 Mariegatan 16-20, Karleby tel Efter förlossningen
Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Förlossningsavdelningen 3 Mariegatan 16-20, Karleby tel. 06 826 4355 Efter förlossningen Efter förlossningen När du blir utskriven från sjukhuset
Läs merStöd till kvinnor i fertil ålder/gravida som har, eller lever med person som har riskbruk/missbruk
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdprogram Allmänmedicin Region Värmland 2 14 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Margareta Goop Karin Malmqvist, divisionschef
Läs merMötet med mammor under amningstiden BVC-sköterskors erfarenheter
EXAMENSARBETE - MAGISTERNIVÅ I VÅRDVETENSKAP VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2013:66 Mötet med mammor under amningstiden BVC-sköterskors erfarenheter Sara Jarneving Mille Persson Uppsatsens titel:
Läs merTvärprofessionella samverkansteam
Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns
Läs merAmningsstöd. Leg Barnmorska, Magister i Internationell hälsa, Dr med. Jobbar på KC och Högskolan Kristianstad, samt kliniskt mhv.
Amningsstöd Kunskapscentrum kvinnohälsa, Pernilla Ny samba/utvecklare Pernilla Ny Leg Barnmorska, Magister i Internationell hälsa, Dr med. Jobbar på KC och Högskolan Kristianstad, samt kliniskt mhv. Kursansvarig
Läs merAtt uppmärksamma våld i nära relationer
Att uppmärksamma våld i nära relationer - ett pilotprojekt inom barnhälsovården i Stockholm Arbetsgrupp 6 BVC-sjuksköterskor Projektledare för Kunskapscentrum för Våld i nära relationer (Stockholms Läns
Läs merAMNING EN NEDÅTGÅENDE TREND
AMNING EN NEDÅTGÅENDE TREND Mammors erfarenhet av amningsinformation och amningsstöd under BB tiden En webbaserad enkätstudie ELIN HIRVELÄ ELIN LANDÉN Akademin för hälsa, vård och välfärd Vårdvetenskap
Läs merDen första tiden Livet kan börja!
Den första tiden Livet kan börja! INNEHÅLL Att bli en familj Amning Mamma och barn Barn Tidig hemgång Råd om kroppen De första dagarna och veckorna efter en förlossning innebär en stor omställning i livet.
Läs merNYFÖDDAS HEMVÅRDS- FÖRESKRIFTER
NYFÖDDAS HEMVÅRDS- FÖRESKRIFTER Nyföddas intensiv och övervakning PERSONUPPGIFTER namn: födelsetid: Döpt Odöpt Nöddöpt Nöddopet skall bestyrkas i den egna församlingen. födelsevikt: vikten vid hemfärden:
Läs merAtt stimulera bröstmjölksproduktionen
Att stimulera bröstmjölksproduktionen Varför är det bra med tidig bröstmjölksstimulering/urmjölkning? Timmarna efter förlossningen är nivåerna av amningshormonerna oxytocin och prolaktin extra höga. Genom
Läs merDen första tiden Livet kan börja!
Den första tiden Livet kan börja! INNEHÅLL Att bli en familj Amning Mamma och barn Barn Tidig hemgång Råd om kroppen De första dagarna och veckorna efter en förlossning innebär en stor omställning i livet.
Läs merArbets- och Referensgruppen för Psykosocial Obstetrik och Gynekologi. Nr Förlossningsrädsla. KK, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm
Arbets- och Referensgruppen för Psykosocial Obstetrik och Gynekologi Nr 77 2017 Förlossningsrädsla Författare: Ulla Björklund Joy Ellis Britt Baummann Gustafsson Maria Hammarström Caroline Lilliecreutz
Läs merLäkemedelsbehandling och amning
Läkemedelsbehandling och amning Susanne Näslund, Apotekare Avdelningen för Klinisk Farmakologi Umeå universitet Läkemedelsinformationscentralen ELINOR Norrlands universitetssjukhus 1 Innehåll Faktorer
Läs merMödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän
Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Metod Tidigare besök på MVC Strukturerad
Läs merInformationsblad från Mödrahälsovårdsenheten
Informationsblad från Mödrahälsovårdsenheten Landstinget i Värmland Februari 2012 sid 2 Information från spec-mvc Dagdroppe Nya medarbetare sid 3 sid 4 sid 5 MHV-registret Så kan vården använda 1177 Frågor
Läs merMånadsbladet NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD. nr 4, april 2014
Månadsbladet nr 4, april 2014 NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD Barn i Sverige har rätt till en likvärdig vård för sin fysiska, psykiska och sociala hälsa oavsett var de bor. Barnhälsovården har en särskilt
Läs merAmning Riktlinjer för vårdkedjan - för att skydda, stödja och främja amning i hela vårdkedjan. Föreläsningens titel
Amningsutbildning Amning Riktlinjer för vårdkedjan - för att skydda, stödja och främja amning i hela vårdkedjan Födelsevikt 2400 g i vecka 36 Barnets temp 36,3. TM ord. av barnläkare 10-15 x 8. Pojken
Läs merNeonatalvården i fokus. 71 sidor 50 referenser (varav 21 vetenskapliga tidskrifter) ca 60 citat
Neonatalvården i fokus 71 sidor 50 referenser (varav 21 vetenskapliga tidskrifter) ca 60 citat 1. Neonatalvården i fokus Neonatalvården är en viktig del av vårdkedjan Arbetet är en del av en pågående nationell
Läs merKvinnohälsovård 1, 11,5 högskolepoäng Women s Health Care 1, 11.5 credits
Kursplan Institutionen för vårdvetenskap Kvinnohälsovård 1, 11,5 högskolepoäng Women s Health Care 1, 11.5 credits Ladokkod: 62BK12 (version 1) Gäller från: Höstterminen 2011 Fastställd av: Utbildningsutskottet
Läs merB 64 AMNINGSHJÄLPEN: Acc 2013
B 64 AMNINGSHJÄLPEN: Acc 2013 Volym 58: 1977 1985 Amning av äldre barn Adresser Korrespondens, bl a med dr Jens Kruse Pedersen, Danmark, 1984 Amningsproblem Arkiv från Maudhe, bl a ang sen avvänjning,
Läs merEtt barn är fött. En rapport om förlossningsvård och föräldrautbildning
Ett barn är fött En rapport om förlossningsvård och föräldrautbildning Förlossningsvården bättre än Betlehem? Många av oss känner till historien om de överfulla härbärgena i Betlehem och om stallet dit
Läs merAmningskomplikationer
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Vårdprogram Divisioner: allmänmedicin, opererande spe- 3 cialiteter och medicinska specialiteter Version 33 Antal sidor Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig
Läs merIa Jeppsons tal vid manifestationen 3 december 2013
Ia Jeppsons tal vid manifestationen 3 december 2013 Idag är det snart 9 månader sen vi samlades här för första gången och protesterade mot en förlossningsvård som vi inte längre ansåg vara säker eller
Läs merOmvårdnad neonatal utvecklingsanpassad
2017-08-29 22605 1 (7) Omvårdnad neonatal utvecklingsanpassad Sammanfattning Riktlinje gällande utvecklingsanpassad omvårdnad, känguruvård/hudnära och kroppsnära vård, omvårdnadsamtal, kontaktmannaskap
Läs merTill Mammor I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder
III Till Mammor I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder Här kommer det tredje frågeformuläret i studien om kängurumetoden. Det innehåller flera olika delar, med bland annat frågor om hur
Läs merInformation till den nya familjen
Information till den nya familjen INNEHÅLL Grattis, du har blivit förälder!... 3 EFTER FÖRLOSSNINGEN Eftervärkar... 4 Avslag... 4 Bristningar och klipp... 4 Operationssåret vid kejsarsnitt... 5 Urin och
Läs merVi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård!
Eva Nordlunds tal vid manifestationen 19 mars 2013 Det är nog nu! Stockholms barnmorskor har fått nog! Sveriges barnmorskor har fått nog! Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker
Läs merPsykisk ohälsa under graviditet
Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård; Mödrahälsovårdsenheten; Region Uppsala Bakgrund Psykisk ohälsa är vanligt, lika vanlig hos gravida kvinnor som hos
Läs merPersonalens betydelse för att främja amningen av förtidigt födda barn - en litteraturstudie
Beteckning: Institutionen för vårdvetenskap och sociologi Personalens betydelse för att främja amningen av förtidigt födda barn - en litteraturstudie Gunilla Lindström september 2009 Examensarbete, 15
Läs merVårdprogram Diarienr: Ej tillämpligt 1(26)
Vårdprogram Diarienr: Ej tillämpligt 1(26) Dokument ID: 09-119110 Fastställandedatum: 2014-11-17 Giltigt t.o.m.: 2015-11-17 Upprättare: Birgitta J Hadin Lusth Fastställare: Bo Claesson Amning rådgivning
Läs merInformation till dig som har fött barn på SUS
Information till dig som har fött barn på SUS FamiljeBB Du kommer till FamiljeBB om allt är bra med dig och ditt barn efter förlossningen. Man måste dock stanna på förlossningen i minst 3 timmar för observation.
Läs merVarmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap
Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap Charlotte Luptovics Larsson Barnsamordnare, Handledare Leg. Sjuksköterska Lagstiftning
Läs merLi#eratur. Internetresurser. A.tyder 1ll amning. Inte amma. ! Vet inte/vågar inte/vill inte! Vet/vågar/vill
2014 Anna Maria /Mia/ Westlund Barnmorska IBCLC Li#eratur! Breastfeeding: A Guide for the Medical Profession Ruth Lawrence, Robert Lawrence! Human Lactation Jan Riordan! Immunobiology of Human Milk Lars-Åke
Läs mer