Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanställning av nuläge inför GAP analys"

Transkript

1 JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum

2 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I hur stor utsträckning tar ni upp levnadsvanefrågorna patienterna? Alla patienter eller vissa diagnosgrupper?... 3 Centrum för icinska specialiteter... 3 Privata vårdgivare primärvård... 4 Föräldra- och barnhälsan (FBH) - Kompetenscentrum för barn- och mödrahälsovård... 4 Område psykiatri... 4 När ni identifierar levnadsvanor på er avd/område (ang rökning, riskbruk av, otillräcklig fysisk aktivitet, ohälsosamma matvanor), hur går ni till väga?... 5 Centrum för icinska specialiteter (diabetes- hjärtinfarkt- och strokemottagningen)... 5 Primärvården JLL... 6 Privata vårdgivare Primärvård... 6 Föräldra- och barnhälsan (FBH) - Kompetenscentrum för barn- och mödrahälsovård... 7 Område psykiatri... 8 Hänvisar ni patienter till primärvården/länssjukvården? Om så, vilka diagnosgrupper och hur går hänvisningen till?... 8 Centrum för icinska specialiteter... 8 Primärvården JLL... 9 Privata vårdgivare Primärvård... 9 Föräldra- och barnhälsan (FBH) - Kompetenscentrum för barn- och mödrahälsovård... 9 Område psykiatri... 9 Förklaring av vad som menas Enkla råd, Rådgivande samtal och Kvalificerat rådgivande samtal

3 Varför en nulägesbeskrivning? Folkhälsocentrum har fått i uppdrag att möjliggöra implementeringen av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder i hela JLL s hälso- och sjukvårdsverksamhet. Processägare är folkhälsochefen. Projektledare är folkhälsosamordnare. En del av uppdraget är att kartlägga nuläget och bad därför verksamheterna att svara på nedanstående tre frågor. Frågorna berör vuxna samt personer som skall genomgå operation. Gravida och ammande mammor. De tre frågor som ställdes var: I hur stor utsträckning tar ni upp levnadsvanefrågorna patienterna? Alla patienter eller vissa diagnosgrupper? När ni identifierar levnadsvanor på er avd/område (ang rökning, riskbruk av, otillräcklig fysisk aktivitet, ohälsosamma matvanor), hur går ni till väga? Hänvisar ni patienter till primärvården/länssjukvården? Om så, vilka diagnosgrupper och hur går hänvisningen till? Nulägesresultat: I hur stor utsträckning tar ni upp levnadsvanefrågorna patienterna? Alla patienter eller vissa diagnosgrupper? Centrum för icinska specialiteter I landstingsplanen finns det skrivet att man ska arbeta förebyggande avseende Motion, Alkohol, Kost och Tobak. Det finns ingen skriftlig rutin som beskriver hur detta arbete ska bedrivas. Centrumet har beslutat att all legitimerad personal (läk, ssk och dietister) skall fråga patienter som kommer till diabetes-, stroke- eller infarktsmottagning (i första hand pat diagnos ischemisk hjärtsjukdom alt annan hjärtsjukdom) frågor om Motion-, Alkohol- och Kost- och Tobaksvanor (MAKT frågor). Detta skall ske vid varje besök. Detta registreras sedan under Motiverande Intervju i VAS. Man kan då få ut statistik under förkortningen MIM, MIA, MIK och MIT. När någon av dessa yrkeskategorier ställer en fråga som t.ex. röker du? Så journalför sekreterarna detta som en motiverande intervju. Detta betyder att statistiken visar inte på hur omfattande råd patienten fått. Det varierar mellan en fråga till Vi har nyligen beslutat att diabetesssk och dietister inte längre kommer ha krav på sig att ställa dessa frågor vid varje besök. Vi kommer inte heller längre mäta hur ofta patienterna får dessa frågorna av dessa yrkeskategorier. Detta på grund av att dietisterna till stor del ha äldre palliativa patienter där man ofta har svårt att se fördelen att ställa dessa frågor samt att diabetesssk inte heller vid varje träff patienten känner sig bekväma att ta upp samma frågor. 3

4 Diabetesmottagningen % 60% 50% 40% 30% 2012 ssk 2012 läk 20% 10% 0% Andel Andel kost Andel motion Andel tobak Primärvården JLL I hälsovalet ingår att arbeta livsstilsfrågor gällande patienter tobaks- och riskbruk för att få dem tobaksfria samt gjort en ny AUDIT 6 månader efter identifierat bruk. Vi skall också efter 6 månader följa upp de patienter som fått FAR. Vid möten på hälsocentralerna patienter där det är relevant (diabetiker, patienter hjärtoch/eller blodtrycksbesvär m. m.) tas dessa frågor alltid upp. Vid möten andra patienter där personalen anser det relevant tas frågorna också upp. Privata vårdgivare primärvård Målet är att alla som kommer till HC under 1 år ska få frågor kring levnadsvanor. Däremot är det mer tydligt att i gruppen diabetes och hypertoni som kommer på årliga kontroller tas dessa frågor upp. De som besöker sjukgymnast får som regel alltid frågan kring levnadsvanor. Den nationella pat enkäten visar på att vi måste bli ännu bättre på att ställa dessa frågor. På bvc diskuteras det i föräldragrupperna. Mvc jobbar efter sitt program. Läkarna upplevs ibland inte prioritera arbetet. Föräldra- och barnhälsan (FBH) - Kompetenscentrum för barn- och mödrahälsovård Patientarbetet vid FBH bedrivs av psykologer och socionomer. De vanligaste besöksorsakerna är stöd i graviditet/föräldraskap och utredning av förskolebarn utvecklingsavvikelser. Vi möter således blivande föräldrar och ammande mammor samt även föräldrar som matar barnen ersättning. I vårt patientarbete vid enheten tas inte frågor om levnadsvanor upp rutinmässigt. Där det faller sig naturligt berörs förstås även sådana frågor, t ex i samtal den gravida mamman då det framkommer att hon behöver stöd för att avstå från under graviditeten. Då verkar FBH:s behandlare naturligtvis till kontakt rätt instans. Frågor om våld är det område där vi kommit en god bit på väg men det är fortfarande upp till den enskilde behandlaren att bedöma om/när och hur frågorna ställs. Ett stöd är att sökord våld är infört i VAS för journalskrivandet. Område psykiatri Vissa diagnosgrupper eller utifrån särskild läkeelbehandling. 4

5 När ni identifierar levnadsvanor på er avd/område (ang rökning, riskbruk av, otillräcklig fysisk aktivitet, ohälsosamma matvanor), hur går ni till väga? Centrum för icinska specialiteter (diabetes- hjärtinfarkt- och strokemottagningen) Diabetesmottagningen Tobaksbruk Läk, vid Ssk vid Vid nästa Riskbruk av Ssk vid Alkoholvanor Vid nästa diskuteras relativt omfattande ur risksynpunkt till hur detta påverkar insulinnivåer och en förmåga att hantera sin diabetes. Inte så mycket fokus på risken för missbruk Läk, vid. Otillräcklig fysisk aktivitet Läk, vid Ssk vid Vid nästa Ohälsosamma matvanor Läk, vid Ssk vid Vid nästa. Hjärtinfarktmottagningen Patienterna på hjärtinfarktmottagningen har ingen. Läkarna bedöms inte har mer omfattande rådgivning är läkarna på diabetesmottagningen. Tobaksbruk Riskbruk av Otillräcklig fysisk HIA ssk HIA ssk HIA 5

6 aktivitet Ohälsosamma matvanor ssk HIA ssk Strokemottagningen Patienterna på strokemottagningen har ingen. Uppföljningen i PV är otillräcklig så storkemottagningen planeras att starta inom specialistsjukvården efter avslutat SPIKprojekt. Läkarna bedöms inte har mer omfattande rådgivning är läkarna på diabetesmottagningen. Tobaksbruk Strokemott, ssk Riskbruk av Strokemott, ssk Otillräcklig fysisk Strokemott, ssk aktivitet Ohälsosamma Strokemott, ssk matvanor Primärvården JLL Tobaksbruk Ja Ja Ja Ja Ja Riskbruk av Ja Ja Otillräcklig fysisk Ja Ja Ja Ja Ja aktivitet Ohälsosamma matvanor Ja Ja Ja Ja Ja Privata vårdgivare Primärvård Tobaksbruk x x x x 6

7 Riskbruk av Otillräcklig fysisk aktivitet Ohälsosamma matvanor X audit förekommer x x x ffa sjg. X saknar metod för x överviktiga x x Den som fått frågan om tobaksvanor får ofta enkla råd men där det finns en vilja att sluta kopplas de över till och ofta t o m kvalificerade samtal dsk och läkare eller tobaksavvänjare. Även på alkolsidan finns möjlighet på vissa HC till kvalificerade. Dsk på ex vis Offerdals HC är utbildad kostrådgivare där dom kan erbjuda kvalificerade samtal rådgivning vb. Fys aktiviteten får enklare råd av dsk, sköt och läkare. Mer kvalificerad rådgivning erbjuds av sjukgymnster. DSK och SG använder sig av nationella riktlinjer för kost, fys aktivitet och /tobak. De flesta i personal är utbildad i MI teknik. Föräldra- och barnhälsan (FBH) - Kompetenscentrum för barn- och mödrahälsovård Tobaksbruk x x? x Riskbruk av x x? x Otillräcklig fysisk x aktivitet Ohälsosamma matvanor x Mödra- och barnhälsovården (MHV/BHV) Vid länets barnmorskemottagningar och barnavårdscentraler görs kartläggning av levnadsvanor. Ansvar för MHV vilar på MHV-öl och motsvarande för BHV. Mål som redovisas och följs upp årligen inom Kompetenscentrum gäller vaccination, amning, rökande och snusande gravida och nyblivna mammor samt överviktiga fyraåringar. (Se bilaga från årsbokslut 2012). Kort sammanfattning av vad som görs vid MVC och BVC: Tobaksbruk registreras i journal, graviditetsvecka 32, när barnet är 0-4 v, 8 mån, 18 mån och 4 år (Hälsosamtal). Enkla råd och, belyser risker för barnets och moderns hälsa. Hänvisar till tobaksenheten (?) vid behov. Tobaksbruk kartläggs vid MVC och följs upp vid BVC. Metod som används är MI. Riskbruk av. Vid MVC gör AUDIT. Vårdkedjedelande används för att föra informationen vidare till BVC som följer upp höga poäng i regel vid första besöket/hembesöket 7

8 när barnet är fött. Enkla råd och används samt filmer, broschyrer och infomaterial. Fysisk aktivitet och matvanor: Vid 4-en görs BMI-mätning. Frågor om aktiviteter och matvanor för barnet och familjen tas upp. Föräldragrupper är ett annat forum där levnadsvanor tas upp samt vid Familjecentralerna. Område psykiatri Tobaksbruk x Riskbruk av x x x Otillräcklig fysisk x x x aktivitet Ohälsosamma matvanor x x x Hänvisar ni patienter till primärvården/länssjukvården? Om så, vilka diagnosgrupper och hur går hänvisningen till? Centrum för icinska specialiteter Patienter vid diabetesmottagningen Patienter ohälsosamma tobaksvanor hänvisas till Tobaksenheten/tobaksavvänjare pv. Patienter problem vid fåtal tillfällen har hänvisats till behandlande läkare som därifrån hjälpt patienten komma rätt. Ohälsosamma matvanor. Alla patienter får träffa dietist. Där stort fokus ligger på kolhydraträkning och inte på ohälsosamma matvanor. Patienter vid infarktmottagningen Patienter hjärt-kärlsjukdom hänvisas i första hand till primärvården vid behov via remiss till läkare/distriktssjuksköterska Patienter vid strokemottagningen Patienter ohälsosamma tobaksvanor hänvisas till Tobaksenheten/tobaksavvänjare pv. Patienter änvisas i första hand till primärvården vid behov via remiss till läkare/distriktssjuksköterska 8

9 Primärvården JLL Patienter som Primärvården hänvisar till specialistvården riksbruk/missbrukspatienter enl överenskommelsen som finns psykiatrin vissa patienter ohälsosamma matvanor kan ibland remitteras till dietist Privata vårdgivare Primärvård Som regel kan vi ta de flesta pat själv. Vi skulle vilja kunna remittera överviktspat till en dietist men vi saknar i stort sett sådana i PV och till länssjukvården får dom ej komma. Alkoholberoende kan remitteras till beroendeenheten i kommunen. Föräldra- och barnhälsan (FBH) - Kompetenscentrum för barn- och mödrahälsovård I det psykosociala behandlingsarbetet som bedrivs vid FBH stödjande/rådgivande/behandlande inriktning framkommer ibland behov som är kopplade till levnadsvanor och som inte ingår i vårt uppdrag att ta hand om. Det kan handla om hänvisning till berörda instanser för att få stöd vad gäller tobaksbruk, riskbruk, matvanor och motion. Kan handla både om primärvård och länssjukvård, t e x remiss till Beroendeenheten. Hänvisning kan innebära att patienten själv tar kontakt alternativ att remiss skrivs. Område psykiatri Tveksamt i så fall enstaka patienter som remitteras 9

10 Förklaring av vad som menas Enkla råd, Rådgivande samtal och Kvalificerat (utdrag ur riktlinjehandboken sid ) 10

11 11

12 12

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013. Eva Åkesson, Folkhälsoutvecklare Sara Maripuu, Processledare Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari. Folkhälsoenheten

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. För vuxna och personer som skall genomgå operation. Vissa fall gravida och ammande. Nuläge - stort

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-09-23 Det här ska jag prata om Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte

Läs mer

Landstingets hälsofrämjande. Landstinget Västmanland

Landstingets hälsofrämjande. Landstinget Västmanland www.pwc.se Förstudie Landstingets hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Thomas Lidgren Landstinget Västmanland Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1. Revisionsfråga... 1 1.2. Revisionsmetod...

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA BIL 1 2012-04-25 LD11/02518 UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA Sammanfattning av uppdragen Upprätta långsiktig plan för varaktig tillämpning av riktlinjerna Kartläggning

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Dokumentation av levandsvanor grundnivå

Dokumentation av levandsvanor grundnivå Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (8) Dokumentation av levandsvanor grundnivå Berörda enheter Alla vårdenheter inom Norrbottens läns landsting. Syfte Enhetlig journalföring av samtal om levnadsvanorna

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012 Hälso- och sjukvårdspersonalens syn på rådgivning om alkohol En enkätstudie hösten 2012 Vid frågor kontakta Riitta Sorsa e-post riitta.sorsa@socialstyrelsen.se tel 075-247 34 91 Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

I' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden

I' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden m, Samvelkansnämnden.. UPPSAJ.A.()RElJlUh~./OfI.tBV ts'lå4a Au ~ ido J:? RevideratS/utförs/ag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala Örebroregionen,

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-11-12 De nationella riktlinjerna 2014-11-12 2 Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Andel med ohälsosamma

Läs mer

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

öppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder

öppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 1 Vad ska riktlinjerna leda till? God vård och omsorg genom att stödja: öppna och systematiska beslut

Läs mer

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje Specialistmottagningar för hälsosamma levnadsvanor Maja Schultz Hälsopedagog, Steg 1 KBT-terapeut Hälsomottagningen Järva www.halsomottagning.sll.se Hälsosamma

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor Enkla råd (5 minuter) Kvalificerat rådgivande

Läs mer

Nuläge och konsekvensbeskrivning för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinje för sjukdomsförebyggande

Nuläge och konsekvensbeskrivning för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinje för sjukdomsförebyggande Annika Sundelin Kaj Sundström PM 1 (8) 2012-10-30 Konsekvensbeskrivning Nuläge och konsekvensbeskrivning för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinje för sjukdomsförebyggande metoder 2011

Läs mer

Sjukdomsförebyggande & Utvecklingsuppdrag

Sjukdomsförebyggande & Utvecklingsuppdrag Sjukdomsförebyggande & Utvecklingsuppdrag Östersunds sjukhus, hörsalen 2014-03-25 Thomas Ljung Leg läk, Docent Vetenskaplig handledare JLL Adj lektor folkhälsovetenskap MIUN & Ronny Weyland Chef Folkhälsocentrum

Läs mer

ORGANISATION RIKTLINJEARBETET IMPLEMENTERING AV NATIONELLA RIKTLINJER FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER

ORGANISATION RIKTLINJEARBETET IMPLEMENTERING AV NATIONELLA RIKTLINJER FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER ORGANISATION RIKTLINJEARBETET IMPLEMENTERING AV NATIONELLA RIKTLINJER FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER 130515 UPPDRAG Att skapa en enhetlig struktur för implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande

Läs mer

Slutrapport Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder i Jämtlands läns landsting

Slutrapport Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder i Jämtlands läns landsting Slutrapport Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder i Jämtlands läns landsting 2013-2014 Ansvarig: Ronny Weylandt, chef Folkhälsocentrum 2(17) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förslag till nya uppdrag...

Läs mer

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Enkla råd/tobak Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder DELAKTIGHET VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL SOCIALSTYRELSEN 06--8 750/06 (6) Kontakt: Irene Nilsson

Läs mer

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare:

Läs mer

MI i Socialstyrelsens riktlinjer med exempel från tobaksområdet

MI i Socialstyrelsens riktlinjer med exempel från tobaksområdet MI i Socialstyrelsens riktlinjer med exempel från tobaksområdet Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se www.mi-utbildarna.se www.psykologermottobak.org Hemsidor om MI www.fhi.se/mi www.motiverandesamtal.org

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur?

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur? Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Varför, vad, hur? Sara Maripuu, processledare, folkhälsoenheten September 2014 Kroniska sjukdomar - NCD 44 % av befolkningen har en kronisk sjukdom Många av de kroniska

Läs mer

5.4 Regelbok Mödrahälsovård 2015

5.4 Regelbok Mödrahälsovård 2015 1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård 2015 2 (5) 5.4 Regelbok för Mödrahälsovården 5.4.1 Bakgrund Barnmorskemottagningen inom primärvården ska erbjuda hälsovård under graviditet, inklusive föräldrastöd och

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer

Handlingsprogram. Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg

Handlingsprogram. Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg Handlingsprogrammet är utarbetat av en arbetsgrupp bestående av: Mödrahälsovårdsöverläkare

Läs mer

Sammanställning av uppföljning av systematiskt arbete. med levnadsvanor på vårdcentralerna i Region Skåne. Enkät maj 2015

Sammanställning av uppföljning av systematiskt arbete. med levnadsvanor på vårdcentralerna i Region Skåne. Enkät maj 2015 Sammanställning av uppföljning av systematiskt arbete med levnadsvanor på vårdcentralerna i Region Skåne. Enkät maj 2015 September 2015 Innehåll Sammanfattning... 3 Generella rekommendationer... 3 Bakgrund...

Läs mer

Bilaga 46 a 2013-03-01 Dnr HSS 2013-0021 Dnr CK 2012-0369 Bodil Aksén 018-611 62 24 Bodil.aksen@lul.se Landstingsstyrelsen Yttrande över motion Ta sjukdomen KOL på allvar Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Program för bättre hälsa

Program för bättre hälsa Program för bättre hälsa Mål Strategier Åtgärder Program för bättre hälsa Program för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete antogs av landstingsfullmäktige 2010-06-22 och anger riktlinjer för

Läs mer

Prioriterade strategiska och operativa insatser i det tobakspreventiva arbetet. Målgrupper. Prioriterade insatser

Prioriterade strategiska och operativa insatser i det tobakspreventiva arbetet. Målgrupper. Prioriterade insatser Cancerplanen Arbetsgruppen förebyggande och tidig upptäckt 2011-03-14 Prioriterade strategiska och operativa insatser i det tobakspreventiva arbetet Syftet med arbetet och förslagen som presenteras nedan

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hans Hägglund Överläkare, docent Verksamhetschef Akademiska Sjukhuset Hemsjukvård efter benmärgstransplantation har

Läs mer

1. Bakgrund. Mål och avgränsningar

1. Bakgrund. Mål och avgränsningar Projektplan för införande av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande arbete omfattande tobak, alkohol, kost och fysisk aktivitet 1. Bakgrund Socialstyrelsen gav 2011 ut sina riktlinjer

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor Lena Haglund Förbundsordförande Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Lena Haglund 2013-11-28 1 Att vara arbetsterapeut är att vara expert på vardagens aktiviteter

Läs mer

Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012)

Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012) Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012) I Socialstyrelsens nationella riktlinjer 1 ges rekommendationer om metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja människors

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket)

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) En idéburen verksamhet där det viktigaste kriteriet för medlemskap är viljan att utveckla sin organisation mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Medlemskapet

Läs mer

Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog

Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog Hållpunkter Varför behöver vi veta Barn ska skyddas Prioriterat mål ANDT Gravida Gravida RMT Kartläggningen Metod

Läs mer

Landstinget Blekinges Levnadsvanemottagning. Thoraxcentrum, Karlshamn

Landstinget Blekinges Levnadsvanemottagning. Thoraxcentrum, Karlshamn Landstinget Blekinges Levnadsvanemottagning Thoraxcentrum, Karlshamn En titt i backspegeln År Aktivitet 2011 Nationella Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2012- Implementering av riktlinjerna

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Levnadsvanor så enkelt och så svårt!? Socialstyrelsens riktlinjer om sjukdomsförebyggande metoder.

Levnadsvanor så enkelt och så svårt!? Socialstyrelsens riktlinjer om sjukdomsförebyggande metoder. Levnadsvanor så enkelt och så svårt!? Socialstyrelsens riktlinjer om sjukdomsförebyggande metoder. Terapigruppen för kap. 1 Hälsofrämjande levnadsvanor April 2012 Terapigruppen Katarina Larborn, Sjg. Regionkontoret,

Läs mer

HFS, Hälsofrämjande sjukvårdsorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret 2013

HFS, Hälsofrämjande sjukvårdsorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret 2013 HFS, Hälsofrämjande sjukvårdsorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret 13 Sammanfattning av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet inom JLLs primärvård (både jll- och privatdrivna).

Läs mer

Uppsala ser lönsamhet i att förebygga

Uppsala ser lönsamhet i att förebygga Uppsala ser lönsamhet i att förebygga Hälsofrämjande insatser, hälsa och hälsoekonomi - framsteg och utmaningar Varför ska sjukvården arbeta hälsoinriktat? HSL Möten och trovärdighet Stora folksjukdomar

Läs mer

HFS, Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret 2012

HFS, Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret 2012 HFS, Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret Sammanfattning av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet inom JLLs primärvård (både jll- och privatdrivna).

Läs mer

AKTIVITETSPLAN. för Filipstads kommun 2013-2015. Lokala folkhälsorådet i Filipstads kommun

AKTIVITETSPLAN. för Filipstads kommun 2013-2015. Lokala folkhälsorådet i Filipstads kommun AKTIVITETSPLAN för 2013-2015 Lokala folkhälsorådet i Förkortningar som kan förekomma i texten HVB LSS BUF HIV POSOM STI MI FaR BVC Audit Dudit Hem för vård och boende enligt socialtjänsten Lagen om stöd

Läs mer

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Kompetenslyftet ehälsa i primärvården. Dialogseminarium Levnadsvanor för Rehab Välkommen!

Kompetenslyftet ehälsa i primärvården. Dialogseminarium Levnadsvanor för Rehab Välkommen! 1 Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Dialogseminarium Levnadsvanor för Rehab Välkommen! 2 Levnadsvanor Levnadsvanor vad är det egentligen? Nya förhållanden och behov - Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 25 juni 2012 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder varför? 50% av alla kvinnor och 65% av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana

Läs mer

Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna Sjukdomsförebyggande arbete Varför? Fungerar det? Hur?

Läs mer

6.3 Mödrahälsovård Primärvårdsprogrammet 2017

6.3 Mödrahälsovård Primärvårdsprogrammet 2017 1 (5) 6.3 Mödrahälsovård Primärvårdsprogrammet 2017 2 (5) 6.3 Mödrahälsovård 6.3.1 Bakgrund Mödrahälsovårdens övergripande mål är en god sexuell och reproduktiv hälsa för hela befolkningen. Barnmorskemottagning

Läs mer

Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008

Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas geografiska områden Folkhälsoplanerare Peter Möllersvärd

Läs mer

Utbildning för utförare av Hälsosamtal

Utbildning för utförare av Hälsosamtal Utbildning för utförare av Hälsosamtal Temadag Alkohol 2 okt 2013 Britt-Marie Karlsson Folkhälsostrateg, Folkhälsocentrum Kravspecifikation Hälsocentralen utser en person eller fler som utför hälsosamtal

Läs mer

Mäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna

Mäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna Mäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna Bakgrund Alltför många (?) kommer för att mäta sitt blodtryck. Gör vi nytta?? Vi DSK upplever

Läs mer

Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. så kan hälso- och sjukvården stödja dig att ändra ohälsosamma levnadsvanor

Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. så kan hälso- och sjukvården stödja dig att ändra ohälsosamma levnadsvanor Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor så kan hälso- och sjukvården stödja dig att ändra ohälsosamma levnadsvanor Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt SFAMs höstmöte 2010-10-14 Astri Brandell Eklund Lars Jerdén Herbert Sandström Samhällets krav och belöningar Patogenes Expertis Utredning Behandling Individens

Läs mer

Handledning kring levnadsvanor 2014

Handledning kring levnadsvanor 2014 STABEN FÖR VERKSAMHETSUTVECKLING Handledning kring levnadsvanor 2014 För dig som arbetar med patientenkäten Frågor om levnadsvanor och dokumenterar levnadsvanor i SYSteam Cross. Handledningen utgår från

Läs mer

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 GUNNEL HOLMQVIST, SAMORDNANDE BVC-SJUKSKÖTERSKA ANNA LUNDMARK, BARNHÄLSOVÅRDSÖVERLÄKARE FÖRÄLDRA- och BARNHÄLSAN Kompetenscentrum

Läs mer

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor AGENDA Samtal och råd om matvanor Ohälsosamma matvanor

Läs mer

Resurspersoner och stimulansbidrag för en kraftsamling av arbetet med tobaksavvänjning i landstingen.

Resurspersoner och stimulansbidrag för en kraftsamling av arbetet med tobaksavvänjning i landstingen. Resurspersoner och stimulansbidrag för en kraftsamling av arbetet med tobaksavvänjning i landstingen. Inom Nationella tobaksuppdraget fick landstingen möjlighet att under både 2009 och 2010 söka stimulansmedel

Läs mer

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet, matvanor Karin Kauppi Dietist/Verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård 6 maj 2015 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande

Läs mer

Våld i nära relationer med fokus på barnet

Våld i nära relationer med fokus på barnet Kunskapscentrum för barnhälsovård Våld i nära relationer med fokus på barnet Andreas Andersson, leg psykolog Pernilla Arvidsson, socionom leg psykoterapeut Projektets syfte Uppmärksamma barn som upplever

Läs mer

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor Nationell Kvalitetsdag för primärvården Svenska Läkaresällskapet 2014-11-12 Åsa Thurfjell, Specialist i Allmänmedicin Kista VC, medlem SFAMs levnadsvaneråd SFAMs

Läs mer

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regional Levnadsvanedag för fysioterapeuter och dietister, Skövde 14 11 06 WHO konferens i Ottawa

Läs mer

Levnadsvanor i praktiken

Levnadsvanor i praktiken Levnadsvanor i praktiken Ett neurologiskt perspektiv 25 oktober 2016 Helene Henriksson, leg sjukgymnast Hälsoenheten, Skånes Universitetssjukvård samt Kunskapscentrum för prevention och sjukdomsförebyggande

Läs mer

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Elin Khokhar Distriktsläkare Foto: Nicklas Blom/ bildarkivet.se 2014-03-04 Innehåll i riktlinjerna På Inte vilket vilka sätt kan levnadsvanorna

Läs mer

Hälsoval Jämtlands län

Hälsoval Jämtlands län Hälsoval Jämtlands län - ökar patientens valfrihet och inflytande i vården Varför hälsoval? Obligatoriskt för landstingen att från och med 2010 införa valfrihetssystem (vårdval) i primärvården. Lagen om

Läs mer

Handlingsprogram. Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer. Mödra- och barnhälsovården Göteborg och Södra Bohuslän

Handlingsprogram. Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer. Mödra- och barnhälsovården Göteborg och Södra Bohuslän Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer Mödra- och barnhälsovården Göteborg och Södra Bohuslän Mars 2010 Bakgrund Riskbruk av alkohol är en konsumtion som kan

Läs mer

Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete

Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete under graviditet och under spädbarns- och förskoleåldern vid kvinnohälsovård (KHV) och barnhälsovård (BHV) i Jönköpings län Bakgrund Alkoholkonsumtionen och

Läs mer

Tobaksfri graviditet och tobaksfria barn. Noomi Carlsson Med.dr., Linköpings universitet Sektionschef, Landstinget i Jönköpings län

Tobaksfri graviditet och tobaksfria barn. Noomi Carlsson Med.dr., Linköpings universitet Sektionschef, Landstinget i Jönköpings län Tobaksfri graviditet och tobaksfria barn Noomi Carlsson Med.dr., Linköpings universitet Sektionschef, Landstinget i Jönköpings län Andel rökare under tidig graviditet, 1985-2010 Källa: Socialstyrelsen

Läs mer

MHV. Livsstils- och folkhälsofrågor inom Mödrahälsovården. Rimlig viktuppgång under graviditet utifrån ingångs-bmi

MHV. Livsstils- och folkhälsofrågor inom Mödrahälsovården. Rimlig viktuppgång under graviditet utifrån ingångs-bmi MHV PM Kvinnokliniken Länssjukhuset Kalmar Författare: Helene Muhr Giltigt from 2014-09-11 Giltigt tom 2016-09-11 Livsstils- och folkhälsofrågor inom Mödrahälsovården Fysisk aktivitet under graviditet

Läs mer

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Metod Tidigare besök på MVC Strukturerad

Läs mer

Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation

Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation Riksföreningen för operationssjukvård och Svensk sjuksköterskeförening, ett projekt i två delar om levnadsvanor i samband med ett

Läs mer

Struktur, rutiner och utbildning

Struktur, rutiner och utbildning Struktur, rutiner och utbildning Margareta Pantzar, psykolog, FFoU-enheten LANDSTINGET I UPPSALA Psykologer mot Tobak Struktur Socialstyrelsens uppföljning av Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

Den tobaksfria familjen - utvärdering

Den tobaksfria familjen - utvärdering Projektrapport Den tobaksfria familjen - utvärdering ehälsoinstitutet Clara Axelsson 2010-12-17 www.ehalsoinstitutet.se Sammanfattning Inom Folkhälsocentrum, Landstinget i Kalmar län har projektet Den

Läs mer

Tobaksarbetet i Sverige/Östergötland. Maria Elgstrand Hälsoprocessledare HFS Landstinget i Östergötland

Tobaksarbetet i Sverige/Östergötland. Maria Elgstrand Hälsoprocessledare HFS Landstinget i Östergötland Tobaksarbetet i Sverige/Östergötland Maria Elgstrand Hälsoprocessledare HFS Landstinget i Östergötland Dagens agenda Tobaksbruket regionalt och nationellt Varför tobaksprevention Socialstyrelsens riktlinjer

Läs mer

HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Patientperspektivet INDIKATORER HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Styr- och ledningsperspektivet Medarbetarperspektivet 2016-09-22 Sofia Dahlin, ST-läkare i Socialmedicin, Region Östergötland HFS-nätverkets

Läs mer

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man?

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man? Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man? Lolita Mörk, leg dietist Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset, Uppsala 2015 Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor SFD Vårmöte, Karlstad, 12 maj 2011 Lars Weinehall, prioriteringsordförande Professor i allmänmedicin

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept Karlskoga lasarett. Föreläsare: Monika Randén Sjukgymnast och FaR-koordinator 2012-10-11-12

Fysisk aktivitet på Recept Karlskoga lasarett. Föreläsare: Monika Randén Sjukgymnast och FaR-koordinator 2012-10-11-12 Fysisk aktivitet på Recept Karlskoga lasarett Föreläsare: Monika Randén Sjukgymnast och FaR-koordinator 2012-10-11-12 Implementering av fysisk aktivitet på recept hösten 2006 Uppföljning av ordination?

Läs mer

7. Uppföljning och rapportering. Primärvårdsprogram 2016

7. Uppföljning och rapportering. Primärvårdsprogram 2016 1 (6) 7. Uppföljning och rapportering Primärvårdsprogram 2016 2 (6) 7. Uppföljning 7.1 Inledning Kvalitetsuppföljning, medicinsk revision, verksamhetsdialog och övrig analys av data från verksamheten,

Läs mer

Dokumenteras i VAS under sökord Tobaksvanor. Åtgärd dokumenteras under Tobaksrådgivning.

Dokumenteras i VAS under sökord Tobaksvanor. Åtgärd dokumenteras under Tobaksrådgivning. Kapitel 1 I arbetet kring hälsofrämjande hälso- och sjukvård ingår att stödja människor att göra hälsosamma val och ta ansvar för sin egen hälsa, där det hälsofrämjande samtalet utgör ett av de viktigaste

Läs mer

Utökade Valmöjligheter i hälso- och sjukvården

Utökade Valmöjligheter i hälso- och sjukvården Utökade Valmöjligheter i hälso- och sjukvården Gäller från 1 januari 2003 Foldern innehåller information om: Utökade valmöjligheter att välja vård och behandling inom sjukvården... 3 Vad innebär möjligheten

Läs mer

Fokusområden ett steg till

Fokusområden ett steg till Handlingsplan Fokusområden ett steg till År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. Det är landstingets vision som antogs år 2000. Landstinget hade då länge arbetat

Läs mer