Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Transkript

1 JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum

2 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I hur stor utsträckning tar ni upp levnadsvanefrågorna patienterna? Alla patienter eller vissa diagnosgrupper?... 3 Centrum för icinska specialiteter... 3 Privata vårdgivare primärvård... 4 Föräldra- och barnhälsan (FBH) - Kompetenscentrum för barn- och mödrahälsovård... 4 Område psykiatri... 4 När ni identifierar levnadsvanor på er avd/område (ang rökning, riskbruk av, otillräcklig fysisk aktivitet, ohälsosamma matvanor), hur går ni till väga?... 5 Centrum för icinska specialiteter (diabetes- hjärtinfarkt- och strokemottagningen)... 5 Primärvården JLL... 6 Privata vårdgivare Primärvård... 6 Föräldra- och barnhälsan (FBH) - Kompetenscentrum för barn- och mödrahälsovård... 7 Område psykiatri... 8 Hänvisar ni patienter till primärvården/länssjukvården? Om så, vilka diagnosgrupper och hur går hänvisningen till?... 8 Centrum för icinska specialiteter... 8 Primärvården JLL... 9 Privata vårdgivare Primärvård... 9 Föräldra- och barnhälsan (FBH) - Kompetenscentrum för barn- och mödrahälsovård... 9 Område psykiatri... 9 Förklaring av vad som menas Enkla råd, Rådgivande samtal och Kvalificerat rådgivande samtal

3 Varför en nulägesbeskrivning? Folkhälsocentrum har fått i uppdrag att möjliggöra implementeringen av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder i hela JLL s hälso- och sjukvårdsverksamhet. Processägare är folkhälsochefen. Projektledare är folkhälsosamordnare. En del av uppdraget är att kartlägga nuläget och bad därför verksamheterna att svara på nedanstående tre frågor. Frågorna berör vuxna samt personer som skall genomgå operation. Gravida och ammande mammor. De tre frågor som ställdes var: I hur stor utsträckning tar ni upp levnadsvanefrågorna patienterna? Alla patienter eller vissa diagnosgrupper? När ni identifierar levnadsvanor på er avd/område (ang rökning, riskbruk av, otillräcklig fysisk aktivitet, ohälsosamma matvanor), hur går ni till väga? Hänvisar ni patienter till primärvården/länssjukvården? Om så, vilka diagnosgrupper och hur går hänvisningen till? Nulägesresultat: I hur stor utsträckning tar ni upp levnadsvanefrågorna patienterna? Alla patienter eller vissa diagnosgrupper? Centrum för icinska specialiteter I landstingsplanen finns det skrivet att man ska arbeta förebyggande avseende Motion, Alkohol, Kost och Tobak. Det finns ingen skriftlig rutin som beskriver hur detta arbete ska bedrivas. Centrumet har beslutat att all legitimerad personal (läk, ssk och dietister) skall fråga patienter som kommer till diabetes-, stroke- eller infarktsmottagning (i första hand pat diagnos ischemisk hjärtsjukdom alt annan hjärtsjukdom) frågor om Motion-, Alkohol- och Kost- och Tobaksvanor (MAKT frågor). Detta skall ske vid varje besök. Detta registreras sedan under Motiverande Intervju i VAS. Man kan då få ut statistik under förkortningen MIM, MIA, MIK och MIT. När någon av dessa yrkeskategorier ställer en fråga som t.ex. röker du? Så journalför sekreterarna detta som en motiverande intervju. Detta betyder att statistiken visar inte på hur omfattande råd patienten fått. Det varierar mellan en fråga till Vi har nyligen beslutat att diabetesssk och dietister inte längre kommer ha krav på sig att ställa dessa frågor vid varje besök. Vi kommer inte heller längre mäta hur ofta patienterna får dessa frågorna av dessa yrkeskategorier. Detta på grund av att dietisterna till stor del ha äldre palliativa patienter där man ofta har svårt att se fördelen att ställa dessa frågor samt att diabetesssk inte heller vid varje träff patienten känner sig bekväma att ta upp samma frågor. 3

4 Diabetesmottagningen % 60% 50% 40% 30% 2012 ssk 2012 läk 20% 10% 0% Andel Andel kost Andel motion Andel tobak Primärvården JLL I hälsovalet ingår att arbeta livsstilsfrågor gällande patienter tobaks- och riskbruk för att få dem tobaksfria samt gjort en ny AUDIT 6 månader efter identifierat bruk. Vi skall också efter 6 månader följa upp de patienter som fått FAR. Vid möten på hälsocentralerna patienter där det är relevant (diabetiker, patienter hjärtoch/eller blodtrycksbesvär m. m.) tas dessa frågor alltid upp. Vid möten andra patienter där personalen anser det relevant tas frågorna också upp. Privata vårdgivare primärvård Målet är att alla som kommer till HC under 1 år ska få frågor kring levnadsvanor. Däremot är det mer tydligt att i gruppen diabetes och hypertoni som kommer på årliga kontroller tas dessa frågor upp. De som besöker sjukgymnast får som regel alltid frågan kring levnadsvanor. Den nationella pat enkäten visar på att vi måste bli ännu bättre på att ställa dessa frågor. På bvc diskuteras det i föräldragrupperna. Mvc jobbar efter sitt program. Läkarna upplevs ibland inte prioritera arbetet. Föräldra- och barnhälsan (FBH) - Kompetenscentrum för barn- och mödrahälsovård Patientarbetet vid FBH bedrivs av psykologer och socionomer. De vanligaste besöksorsakerna är stöd i graviditet/föräldraskap och utredning av förskolebarn utvecklingsavvikelser. Vi möter således blivande föräldrar och ammande mammor samt även föräldrar som matar barnen ersättning. I vårt patientarbete vid enheten tas inte frågor om levnadsvanor upp rutinmässigt. Där det faller sig naturligt berörs förstås även sådana frågor, t ex i samtal den gravida mamman då det framkommer att hon behöver stöd för att avstå från under graviditeten. Då verkar FBH:s behandlare naturligtvis till kontakt rätt instans. Frågor om våld är det område där vi kommit en god bit på väg men det är fortfarande upp till den enskilde behandlaren att bedöma om/när och hur frågorna ställs. Ett stöd är att sökord våld är infört i VAS för journalskrivandet. Område psykiatri Vissa diagnosgrupper eller utifrån särskild läkeelbehandling. 4

5 När ni identifierar levnadsvanor på er avd/område (ang rökning, riskbruk av, otillräcklig fysisk aktivitet, ohälsosamma matvanor), hur går ni till väga? Centrum för icinska specialiteter (diabetes- hjärtinfarkt- och strokemottagningen) Diabetesmottagningen Tobaksbruk Läk, vid Ssk vid Vid nästa Riskbruk av Ssk vid Alkoholvanor Vid nästa diskuteras relativt omfattande ur risksynpunkt till hur detta påverkar insulinnivåer och en förmåga att hantera sin diabetes. Inte så mycket fokus på risken för missbruk Läk, vid. Otillräcklig fysisk aktivitet Läk, vid Ssk vid Vid nästa Ohälsosamma matvanor Läk, vid Ssk vid Vid nästa. Hjärtinfarktmottagningen Patienterna på hjärtinfarktmottagningen har ingen. Läkarna bedöms inte har mer omfattande rådgivning är läkarna på diabetesmottagningen. Tobaksbruk Riskbruk av Otillräcklig fysisk HIA ssk HIA ssk HIA 5

6 aktivitet Ohälsosamma matvanor ssk HIA ssk Strokemottagningen Patienterna på strokemottagningen har ingen. Uppföljningen i PV är otillräcklig så storkemottagningen planeras att starta inom specialistsjukvården efter avslutat SPIKprojekt. Läkarna bedöms inte har mer omfattande rådgivning är läkarna på diabetesmottagningen. Tobaksbruk Strokemott, ssk Riskbruk av Strokemott, ssk Otillräcklig fysisk Strokemott, ssk aktivitet Ohälsosamma Strokemott, ssk matvanor Primärvården JLL Tobaksbruk Ja Ja Ja Ja Ja Riskbruk av Ja Ja Otillräcklig fysisk Ja Ja Ja Ja Ja aktivitet Ohälsosamma matvanor Ja Ja Ja Ja Ja Privata vårdgivare Primärvård Tobaksbruk x x x x 6

7 Riskbruk av Otillräcklig fysisk aktivitet Ohälsosamma matvanor X audit förekommer x x x ffa sjg. X saknar metod för x överviktiga x x Den som fått frågan om tobaksvanor får ofta enkla råd men där det finns en vilja att sluta kopplas de över till och ofta t o m kvalificerade samtal dsk och läkare eller tobaksavvänjare. Även på alkolsidan finns möjlighet på vissa HC till kvalificerade. Dsk på ex vis Offerdals HC är utbildad kostrådgivare där dom kan erbjuda kvalificerade samtal rådgivning vb. Fys aktiviteten får enklare råd av dsk, sköt och läkare. Mer kvalificerad rådgivning erbjuds av sjukgymnster. DSK och SG använder sig av nationella riktlinjer för kost, fys aktivitet och /tobak. De flesta i personal är utbildad i MI teknik. Föräldra- och barnhälsan (FBH) - Kompetenscentrum för barn- och mödrahälsovård Tobaksbruk x x? x Riskbruk av x x? x Otillräcklig fysisk x aktivitet Ohälsosamma matvanor x Mödra- och barnhälsovården (MHV/BHV) Vid länets barnmorskemottagningar och barnavårdscentraler görs kartläggning av levnadsvanor. Ansvar för MHV vilar på MHV-öl och motsvarande för BHV. Mål som redovisas och följs upp årligen inom Kompetenscentrum gäller vaccination, amning, rökande och snusande gravida och nyblivna mammor samt överviktiga fyraåringar. (Se bilaga från årsbokslut 2012). Kort sammanfattning av vad som görs vid MVC och BVC: Tobaksbruk registreras i journal, graviditetsvecka 32, när barnet är 0-4 v, 8 mån, 18 mån och 4 år (Hälsosamtal). Enkla råd och, belyser risker för barnets och moderns hälsa. Hänvisar till tobaksenheten (?) vid behov. Tobaksbruk kartläggs vid MVC och följs upp vid BVC. Metod som används är MI. Riskbruk av. Vid MVC gör AUDIT. Vårdkedjedelande används för att föra informationen vidare till BVC som följer upp höga poäng i regel vid första besöket/hembesöket 7

8 när barnet är fött. Enkla råd och används samt filmer, broschyrer och infomaterial. Fysisk aktivitet och matvanor: Vid 4-en görs BMI-mätning. Frågor om aktiviteter och matvanor för barnet och familjen tas upp. Föräldragrupper är ett annat forum där levnadsvanor tas upp samt vid Familjecentralerna. Område psykiatri Tobaksbruk x Riskbruk av x x x Otillräcklig fysisk x x x aktivitet Ohälsosamma matvanor x x x Hänvisar ni patienter till primärvården/länssjukvården? Om så, vilka diagnosgrupper och hur går hänvisningen till? Centrum för icinska specialiteter Patienter vid diabetesmottagningen Patienter ohälsosamma tobaksvanor hänvisas till Tobaksenheten/tobaksavvänjare pv. Patienter problem vid fåtal tillfällen har hänvisats till behandlande läkare som därifrån hjälpt patienten komma rätt. Ohälsosamma matvanor. Alla patienter får träffa dietist. Där stort fokus ligger på kolhydraträkning och inte på ohälsosamma matvanor. Patienter vid infarktmottagningen Patienter hjärt-kärlsjukdom hänvisas i första hand till primärvården vid behov via remiss till läkare/distriktssjuksköterska Patienter vid strokemottagningen Patienter ohälsosamma tobaksvanor hänvisas till Tobaksenheten/tobaksavvänjare pv. Patienter änvisas i första hand till primärvården vid behov via remiss till läkare/distriktssjuksköterska 8

9 Primärvården JLL Patienter som Primärvården hänvisar till specialistvården riksbruk/missbrukspatienter enl överenskommelsen som finns psykiatrin vissa patienter ohälsosamma matvanor kan ibland remitteras till dietist Privata vårdgivare Primärvård Som regel kan vi ta de flesta pat själv. Vi skulle vilja kunna remittera överviktspat till en dietist men vi saknar i stort sett sådana i PV och till länssjukvården får dom ej komma. Alkoholberoende kan remitteras till beroendeenheten i kommunen. Föräldra- och barnhälsan (FBH) - Kompetenscentrum för barn- och mödrahälsovård I det psykosociala behandlingsarbetet som bedrivs vid FBH stödjande/rådgivande/behandlande inriktning framkommer ibland behov som är kopplade till levnadsvanor och som inte ingår i vårt uppdrag att ta hand om. Det kan handla om hänvisning till berörda instanser för att få stöd vad gäller tobaksbruk, riskbruk, matvanor och motion. Kan handla både om primärvård och länssjukvård, t e x remiss till Beroendeenheten. Hänvisning kan innebära att patienten själv tar kontakt alternativ att remiss skrivs. Område psykiatri Tveksamt i så fall enstaka patienter som remitteras 9

10 Förklaring av vad som menas Enkla råd, Rådgivande samtal och Kvalificerat (utdrag ur riktlinjehandboken sid ) 10

11 11

12 12