VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna."

Transkript

1 VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna. Innehållsförteckning 1. Målsättning Barnavårdscentral (BVC) Verksamhetens struktur Verksamhetens innehåll Verksamhetens resultat Uppföljning av verksamheten...12

2 1. Målsättning Främja barnens hälsa, trygghet och utveckling! Detta övergripande mål kan uppnås genom: Att stödja föräldrar i ett aktivt föräldraskap Att upptäcka och förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos barn Att uppmärksamma och förebygga risker för barn i närmiljö och samhälle Alla förskolebarn i området skall ha tillgång till barnhälsovård och aktivt erbjudas att ansluta sig till barnhälsovården, vars övergripande mål och innehåll följer: Health For All By The Year 2000, WHO, Alma Ata 1978 Konventionen om barnens rättigheter, FN 1989 Målen konkretiseras i: Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, SFS 1982:763) Hälsovård för mödrar och barn inom primärvården, SoS 1981:4 Hälsoundersökningar inom barnhälsovården (Allmänna Råd, SoS, 1991:8) Metodbok för barnhälsovården, se respektive BHV-enhet Kvalitetssäkring av BHV 1994:14 Socialstyrelsen Kvalitetssystem i Hälso- och sjukvården, SOSFS 1996:24 Omvårdnad inom Hälso- och sjukvården Socialstyrelsens Allmänna Råd: SOSFS 1993:17 2

3 2. Barnavårdscentral (BVC) Definition En barnavårdscentral är en lokal där hälsovård bedrivs för förskolebarn inom ett geografiskt avgränsat område/betjäningsområde och som leds av en sjuksköterska. Flera barnavårdscentraler kan vara lokaliserade i samma byggnad med gemensam lokal. Vårdtyngd Vårdtyngd kan definieras som den arbetsinsats en BVC-sjuksköterska gör för att genomföra barnhälsovårdens program enligt verksamhetsbeskrivningens riktlinjer för ett givet antal barnfamiljer. Med ökad vårdtyngd avses förhållanden som medför ökad arbetsinsats för BVC-sjuksköterskan och övrig personal. Ökad arbetsinsats krävs för att ge god barnhälsovård till barn med utländsk härkomst, flyktingbakgrund, liksom barn till föräldrar med missbruksproblem, funktionshandikapp, psykisk sjukdom eller påtaglig social problematik. Ensamstående föräldrar samt barn med olika funktionshinder i ett område ger också ökad vårdtyngd. 3

4 3. Verksamhetens struktur Inom barnhälsovården skall: ansvaret för barnhälsovård i ett geografiskt specificerat område åvila en barnavårdscentral (BVC); s.k. områdesansvar. Detta innebär att sjuksköterskan vid BVC kan bevaka barnets rätt till hälsovård och förutsättningarna för nära samverkan med kommunernas socialtjänst/barnomsorg och andra lokala barnverksamheter. alla förskolebarn i området ha tillgång till barnhälsovård och aktivt erbjudas att ansluta sig till barnhälsovårdens program. BVC-sjuksköterskan och läkaren ha särskild tid för verksamheten. verksamheten bedrivas i särskild lokal (BVC), med eget väntrum som skall uppfylla samma säkerhetskrav som beskrivs i Barnmiljörådet 1992 sidorna 20 22: Barnets rätt till en säker miljö. BVC-sjuksköterskan för ett normalområde ha c:a 60 nyfödda/år och heltidstjänst och barnunderlaget reduceras vid ökad vårdtyngd. föräldrar ha möjlighet att fritt välja barnavårdscentral. 4

5 Personal BVC-sjuksköterskan Sjuksköterskan är nyckelperson på BVC, eftersom den största delen av barnhälsovårdens arbete utförs av denna. Arbetsuppgifterna har successivt ökat och ändrat karaktär. Läkarinsatserna har minskat och en förskjutning av arbetet har skett från ett övergripande somatiskt perspektiv mot ett alltmer psykosocialt och folkhälsoinriktat perspektiv. Förskjutningen beror på att barnen fysiskt har blivit allt friskare, medan de psykosociala och miljömässiga problemen har ökat. Detta kräver ett annat arbetssätt och en mer stödjande roll av BVC-sjuksköterskan, där individuellt stöd, föräldragrupper, och nätverksarbete har fått en ökad betydelse i verksamheten. Behörighet och kompetens BVC-sjuksköterskan skall vara specialistutbildad barnsjuksköterska (40 poäng) och/eller distriktssköterska (50 poäng). Organisation I ett normalområde har sjuksköterskan ansvar för cirka 60 nyfödda/år och heltidstjänst. I ett område med färre än 25 nyfödda/år kan det bli svårt att upprätthålla kompetens och erfarenhet. Enskild sjuksköterska skall ha minst halvtidstjänst. Se Nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänstgöring inom barnhälsovården, Nationella nätverket för barnhälsovårdssamordnare/vårdutvecklare, Arbetet organiseras så att största möjliga kontinuitet erhålls i kontakterna mellan barnfamiljer och BVC-personal. Hög tillgänglighet eftersträvas vilket innebär att sjuksköterskan kan nås per telefon varje arbetsdag och ha såväl öppna mottagningar som tidsbeställda mottagningstider och hembesök. Under mottagningstid arbetar BVC-sjuksköterskan enbart med barnhälsovård, och väntrummet disponeras enbart för denna verksamhet. Sjuksköterskan skall ha tid avsatt för konsultation med BVC-psykolog regelbundet. 5

6 Sjuksköterskan skall ha avsatt tid för regelbunden kontakt med mödrahälsovård, BB, socialtjänst och barnomsorg. Sjuksköterskan skall delta i fortbildning organiserad av barnhälsovårdsenheten minst 15 timmar/år och i handledning i grupp (s.k. områdesträffar, kollegial handledning eller i andra former) minst 20 timmar/år. Nyanställd sjuksköterska på BVC skall kontakta den centrala barnhälsovårdsenheten för genomgång av handlingsprogram och föreliggande riktlinjer för barnhälsovårdsverksamheten. BVC-läkaren Behörighet och kompetens BVC-läkaren skall vara specialistkompetent barnläkare eller allmänläkare. Läkare under utbildning inom allmänmedicin eller barn- och ungdomsmedicin kan ha BVC om handledare finns utsedd. Se överenskommelsen mellan Barnläkarföreningen, Svenska Distriktsläkarföreningen och Svensk Förening för Allmänmedicin om Läkartjänstgöring inom barnhälsovården Organisation I ett område med cirka 60 nyfödda/år uppskattas behovet av läkartid på BVC till 4,5 veckotimmar. För mottagningsverksamhet behövs c:a 3,5 timmar/vecka då läkaren arbetar enbart med barnhälsovård. Den övriga tiden skall avsättas för samråd med sjuksköterskan och BVC-konsulter (teamkonferens), samverkan med barnomsorgen, deltagande i föräldrautbildning samt tid för fortbildning (varav 12 timmar/år organiserad av barnhälsovårdsenheten), områdesträffar (4 timmar/år) etc. Läkaren bör erbjudas handledning. Läkaren inom utbildning till annan specialistkompetens än barn- och ungdomsmedicin eller allmänmedicin skall ha minst 2 månaders tjänstgöring vid barnklinik för att vara aktuella för tjänstgöring på BVC. Förmågan att bedöma ett barns utveckling och hälsotillstånd grundas på erfarenhet och teoretiska kunskaper. Det är viktigt att se ett tillräckligt stort antal barn i olika åldrar för att upprätthålla en personlig referensram för vad som är normalt. Denna kunskap är svår att vidmakthålla om BVC och dess läkare får ansvar för färre än c:a 25 nyfödda/år. 6

7 Nyanställd läkare på BVC skall kontakta den centrala barnhälsovårdsenheten för genomgång av handlingsprogram och föreliggande riktlinjer för barnhälsovårdsverksamheten. BVC-psykolog Psykologen skall tillsammans med och i samarbete med BVC- personal arbeta för att främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa hos blivande föräldrar och småbarnsfamiljer. Behörighet och kompetens Psykologen skall ha goda kunskaper i konsultationsmetodik, utvecklingspsykologi, graviditetspsykologi, anknytningsteori samt teorier om föräldraskap och familjeliv. Psykologen ska kunna göra barnutredningar på BVC-nivå. Organisation Behovet är beräknat till1 tjänst/3000 barn, för kombinerad MVC/BVC-psykolog 1 tjänst/ barn. Varje BVC skall ha tillgång till Central barnhälsovårdsenhet Barnmedicinsk konsult (specialistläkare barn- och ungdomsmedicin) Logoped Dietist Socionom Tandhälsovård ( Den organisatoriska lösningen av detta kan variera i regionen.) Lokaler Verksamheten skall vara förlagd till lokal särskilt avsedd för barnhälsovård och skild från sjukvårdande verksamhet. Lokaler skall vara ändamålsenliga, vilket innebär: Barnanpassad miljö med leksaker, skötrum och barnvagnsutrymme. 7

8 Barnhälsovårdens barn skall ej blandas med infekterade barn eller vuxna. Uppfylla krav på handikappanpassning och barnsäkerhet. Anpassade för genomförande av hälsoscreening (syn- och hörselprövning, koncentrationsbedömning). Vara lämpliga för föräldragrupper. Central barnhälsovårdsenhet De centrala barnhälsovårdsenheternas roll är: att i enlighet med nationella program, författningar och handlinsplaner utarbeta riktlinjer och metoder för det hälsobefrämjande och förebyggande arbetet på BVC att vara en förmedlande länk mellan landsting och kommunens hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för förskolebarn att ansvara för att stimulera och förmedla aktuell forskning och vägleda personal på BVC att erbjuda kompetenshöjande utbildningsinsatser till all personal på BVC att samla in, analysera och bearbeta hälsodata och prestationsbeskrivningar från BVC. Personal Barnhälsovårdsöverläkare Vårdutvecklare för barnhälsovården/samordnande barnhälsovårdssjuksköterska Samordnande barnhälsovårdspsykolog Teamassistent för barnhälsovården Denna kompetens kan kompletteras med samordnande barnhälsovårdslogoped, samordnande barnhälsovårdssocionom och samordnande barnhälsovårdsdietist efter lokala förutsättningar. Centrala barnhälsovårdsenheter finns i Göteborg, Mölndal, Uddevalla, Trollhättan, Borås och Skövde. 8

9 4. Verksamhetens innehåll Hälsoövervakning Barnfamiljerna erbjuds ett generellt program med hälsoövervakning och med regelbunden sjuksköterskekontakt samt läkarundersökningar. Vaccinationer Vaccinationer ska erbjudas enligt socialstyrelsens rekommendationer (SOSFS 1996:1) Hälsoövervakning skall ske enligt: Allmänna Råd SoS 1981:4, 1991:8, 1996:1 Riktlinjer för BHV-verksamhet angivna i den av varje BHV-enhet fastställda metodboken BVC skall under verksamhetsåret haft kontakt med: Minst 99 % av barnen 0-1 år och Minst 80 % av barnen 2 6 år Metoder för föräldrastöd Hembesök erbjuds alla föräldrar med nyfödda inom 1 vecka efter hemkomst samt till nyinflyttade. Adoptivbarn, kommunplacerade flyktingar och familjer med särskilda behov skall också erbjudas hembesök. Föräldrastöd i grupp erbjuds alla nyblivna föräldrar. 95 % av förstagångsföräldrar skall få hembesök 80 % av flerbarnsföräldrar skall få hembesök 70 % förstabarnsföräldrar deltar minst hälften av erbjudna tillfällen Individuellt stöd ges till barn och familjer med särskilda behov, t.ex. barn med funktionshinder, barn till missbrukare och psykiskt sjuka föräldrar Metoder för att främja samspelet mellan föräldrar och barn samt för att erbjuda stöd till mödrar med risk att utveckla depression under barnets första levnadsmånader Hälsoupplysning om barns utveckling och behov, amning, kostfrågor, skadeprevention och samlevnadsfrågor. Alla föräldrar skall informeras om tobaksrökens och alkoholens skadeverkningar. Hälsovård i förskolan. BVC-sköterskan besöker förskolan minst en gång årligen, vid behov med BVC-läkaren och/eller samla förskolepersonal till regelbundna träffar Rökvanorna hos minst 98 % av föräldrarna skall registreras i BHVjournalen då barnet är 0-4 veckor och 8 månader Minst 75 % av områdets förskolor bör besökas årligen (Detta område är för närvarande föremål för översyn.) 9

10 Prevention av psykisk ohälsa Barnens psykiska hälsa har inte förbättrats i samma takt som den fysiska hälsan. Barnhälsovården kan bidra till förbättrad psykisk hälsa genom stöd till föräldrarna. Sådant stöd ökar möjligheterna att utveckla en trygg relation mellan barn och föräldrar. Detta ger skydd mot psykisk ohälsa under uppväxtåren och senare i vuxen ålder. För att ge föräldrastöd med god kvalitet behövs tid och möjlighet till handledning och konsultation av psykolog. Undersökningar som erbjuds alla Fortlöpande hälsokontroller av BVC- sjuksköterskan i enlighet med basprogram Läkarundersökning vid 2, 6, 12 och/eller 18 mån ålder Hörselbedömning Språkbedömning Synundersökning 4-årsundersökning 5-årsundersökning Samverkan I varje betjäningsområde skall finnas en planering för barnhälsovårdens samverkan med barnomsorg, övrig socialtjänst och skola. Likaså skall det finnas utarbetade rutiner för samverkan med övrig primärvård, barnläkare, mödrahälsovård, förlossning, BB och folktandvård. Om BVC-läkare ej är barnläkarspecialist skall barnläkarkonsult vara knuten till BVC. BVC bör ha nära tillgång och upparbetade kontaktvägar till logoped, dietist, ortoptist, sjukgymnast, socionom och habilitering. 10

11 5. Verksamhetens resultat Vaccinationer Resultatkriterier I berörda åldersgrupper skall alla barn erbjudas vaccination mot difteri (D), stelkramp (T), kikhosta (P), polio, Hemophilus influenzae typ B (Hib), mässling, påssjuka, röda hund (MPR). Barn med ökad risk för tuberkulos erbjuds BCG-vaccin 99 % bör vara vaccinerade mot DTP, polio och Hib 96 % bör vara vaccinerade mot MPR 96 % av riskbarnen bör vara vaccinerade mot tuberkulos Amning Resultatkriterier BVC ger råd och stöd för amning. 90 % av 2 mån barn ammas helt 80 % av 4 mån barn ammas helt eller delvis 80 % av 6 mån barn ammas helt eller delvis Erbjuden undersökning Läkarundersökning vid 2, 6, 12 och/eller 18 mån ålder Hörselbedömning Språkbedömning Synundersökning 4-årsundersökning 5-årsundersökning Resultatkriterier 98 % undersöks 98 % undersöks före 12 månader 98 % undersöks före 3 års ålder 98 % undersöks före 5 års ålder 98 % skall ha genomgått 4-årsundersökn 98 % skall ha genomgått 5-årsundersökn 11

12 6. Uppföljning av verksamheten Läkaren och sjuksköterskan skall medverka i det eventuella kvalitetssäkringsprogram som sjukvårdsområdet i samarbete med BHV-överläkaren fastställer och årligen lämna de statistiska uppgifter som respektive barnhälsovårdsenhet och beställarenhet efterfrågar. Miniminivå är de uppgifter som efterfrågas för nationell BVC-statistik. Om uppföljningen visar att målen för barnhälsovården ej nås: skall BVC rapportera till verksamhetsledning och central BHV-enhet skall verksamhetsledning i samverkan med den centrala barnhälsovårdsenheten och BVC identifiera orsaker och ge förslag till åtgärder för förbättrad verksamhet Om förbättrad verksamhet ej uppnås fattar beställarenheten beslut om eventuella åtgärder. I enkätundersökningar till föräldrar skall uppfattningen om verksamheten efterfrågas och minst 90 % bör vara nöjda med BVC. 12

Barnhälsovården. Hälsa Sjukvård Tandvård. Barnhälsovården i Landstinget Halland. Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring

Barnhälsovården. Hälsa Sjukvård Tandvård. Barnhälsovården i Landstinget Halland. Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring Hälsa Sjukvård Tandvård Barnhälsovården Barnhälsovården i Landstinget Halland Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring Förord Det handlar om att främja barns hälsa, trygghet och utveckling

Läs mer

Riktlinjer för. Barnhälsovården

Riktlinjer för. Barnhälsovården Riktlinjer för barnhälsovården Riktlinjer för Barnhälsovården Riktlinjer för barnhälsovården i Landstinget Gävleborg Riktlinjerna har utarbetats av barnhälsovårdsenheten i landstinget Gävleborg i samverkan

Läs mer

NATIONELL MÅLBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKETJÄNSTGÖRING INOM BARNHÄLSOVÅRDEN

NATIONELL MÅLBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKETJÄNSTGÖRING INOM BARNHÄLSOVÅRDEN NATIONELL MÅLBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKETJÄNSTGÖRING INOM BARNHÄLSOVÅRDEN 2007 Nationella nätverket för Vårdutvecklare /Barnhälsovårdssamordnare Förord När barnsjuksköterskor och distriktssköterskor

Läs mer

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt

Läs mer

Kravspecifikation för barnhälsovården, Landstinget i Värmland

Kravspecifikation för barnhälsovården, Landstinget i Värmland 1(19) KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD, LANDSTINGET I VÄRMLAND Godkänd av: BVC-sjuksköterskor BVC-läkare Utgåva: 2 Utarbetad av: Anders Berner, BÖL Cristina Gillå, samord ssk Revisionsansvarig: Barnhälsovårdsöverläkare

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND

KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND LSN-HSF12-169 KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND Barnhälsovården Sörmland 2012 Kravspecifikation för barnhälsovård i Sörmland 2012 Sid 1 (11) Innehållsförteckning 1. Uppdrag...

Läs mer

Styrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län. Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län

Styrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län. Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län 1 Styrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län 2013 03 25 2 Innehållsförteckning 1. Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring...

Läs mer

RIKTLINJER FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND. Kravspecifikation för verksamheten

RIKTLINJER FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND. Kravspecifikation för verksamheten RIKTLINJER FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Kravspecifikation för verksamheten Barnhälsovården Sörmland 2009 Kravspecifikation för barnhälsovården i Sörmland 2009 Sid 1 (7) 1. Uppdrag Barnhälsovården

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Riktlinje Division allmänmedicin 4 11

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Riktlinje Division allmänmedicin 4 11 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Riktlinje Division allmänmedicin 4 11 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Staffan Skogar, barnhälsovårdsöverläkare Mathias Karlsson, områdeschef

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

RIKTLINJER FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Kravspecifikation för verksamheten

RIKTLINJER FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Kravspecifikation för verksamheten HN-HOS10-304 RIKTLINJER FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Kravspecifikation för verksamheten Barnhälsovården Sörmland 2011 Kravspecifikation för barnhälsovården i Sörmland 2011 Sid 1 (11) Innehållsförteckning

Läs mer

Översikt basprogrammet [Gamla basprogrammet]

Översikt basprogrammet [Gamla basprogrammet] Översikt basprogrammet [Gamla basprogrammet] I följande avsnitt finns en beskrivning av verksamhetens innehåll och detaljerade anvisningar om vad man kan och bör göra vid de olika besöken på BVC. De ska

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) 1(8) Gråmarkerat justeras i varje uppdragsbeskrivning, enl proj Avtalsstruktur. HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) 1 Mål och inriktning Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv skall genomsyra

Läs mer

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016 1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016 2 (5) 5.5 Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett nationellt fastställt barnhälsovårdsprogram med såväl

Läs mer

Dags att välja Barnavårdscentral

Dags att välja Barnavårdscentral Dags att välja Barnavårdscentral Grattis till ditt föräldraskap! Nu har du möjlighet att välja Barnavårdscentral I denna broschyr kan du läsa hur vi kan hjälpa dig och hur du ska göra för att lista ditt

Läs mer

11.3 Checklista - Egengranskning Barnhälsovården

11.3 Checklista - Egengranskning Barnhälsovården 11.3 Checklista - Egengranskning Barnhälsovården PUNK-handboken NATIONELL NIVÅ Lagar, föreskrifter, allmänna råd och dokument. 1. Hälsoundersökningar inom Barnhälsovården, SOSFS, 1991:8 2. Föräldrabalk,

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut. Förslag till reviderade Riktlinjer för Barnhälsovården fastställs.

Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut. Förslag till reviderade Riktlinjer för Barnhälsovården fastställs. Hälso- och sjukvårdsnämnden PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2006-02-16 HN-HOS06-041 9 Riktlinjer för Barnhälsovården i Sörmland Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut Förslag till reviderade Riktlinjer för Barnhälsovården

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Psykologer för Mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version Augusti 2011 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

Vaccinationer inom barnhälsovården. Kunskapscentrum barnhälsovård

Vaccinationer inom barnhälsovården. Kunskapscentrum barnhälsovård Vaccinationer inom barnhälsovården Kunskapscentrum barnhälsovård Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar 9 till alla 1 till flickor (HPV) Riktad del hepatit B och Tuberkulos

Läs mer

Till innehållsförteckningen. Statistik med vårdtyngdsmätning. Barnavårdscentralerna Örebro läns landsting

Till innehållsförteckningen. Statistik med vårdtyngdsmätning. Barnavårdscentralerna Örebro läns landsting Till innehållsförteckningen Statistik 2 med vårdtyngdsmätning Barnavårdscentralerna s landsting Innehållsförteckning BVC-statistik med vårdtyngdsmätning ÖLL 2...sid 3 Basprogram BHV - översikt... 4 Inskrivna

Läs mer

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer xxxxxxxhslf Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Folkhälsomyndighetens

Läs mer

Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård

Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård BESKRIVNING AV ARBETSUPPGIFTER I NATIONELLA MÅLBESKRIVNINGEN Publicerad 2015, uppdaterad 2016 Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård Konsultation till personal angående

Läs mer

Nationell målbeskrivning för psykologer för mödrahälsovård och barnhälsovård. Antagen , uppdaterad

Nationell målbeskrivning för psykologer för mödrahälsovård och barnhälsovård. Antagen , uppdaterad Nationell målbeskrivning för psykologer för mödrahälsovård och barnhälsovård Antagen 2007-09-21, uppdaterad 2016-01-22 Värdegrund Alla barn har rätt till goda och trygga uppväxtvillkor. Verksamhetsmål

Läs mer

Barnhälsovårdsrapport för år 2010 Södra Älvsborg

Barnhälsovårdsrapport för år 2010 Södra Älvsborg Barnhälsovårdsrapport för år 2010 Södra Älvsborg Centrala Barnhälsovården Daniel Wallmyr, BHV-överläkare Katarina Almkvist, verksamhetsutvecklare Julia Backlund, dietist Gun-Britt Szymanski, teamassistent

Läs mer

HÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN

HÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN Gävleborg HÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN Syfte Att uppmärksamma svårigheter som kan ha betydelse för barnets situation i förskoleklass och skola eller för barnets hälsa och välbefinnande

Läs mer

Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun

Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun Bakgrund Skolhälsovårdens mål är enligt Skollagen att: Främja och bevara elevernas fysiska och psykiska hälsa samt att verka för sunda levnadsvanor. Skolhälsovården

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL Ht 2014-2015 Elevhälsan I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsan som då avser skolsköterskornas och skolläkarnas verksamhet. Mål Målsättningen för

Läs mer

BARNHÄLSOVÅRD Möte med kommun/förskola Kristin Lindblom BHV-öl Dalarna nov

BARNHÄLSOVÅRD Möte med kommun/förskola Kristin Lindblom BHV-öl Dalarna nov BARNHÄLSOVÅRD Möte med kommun/förskola 2016-17 Kristin Lindblom BHV-öl Dalarna nov 2016 1 Barnhälsovårdens föränderliga uppdrag Från ett övergripande somatiskt perspektiv mot ett alltmer psykosocialt och

Läs mer

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun SOTENÄS KOMMUN Arbetsutskottet 2007-05-10 Beslut i Utbildningsnämnden 2007-05-31 68 och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun K:\PROT\UN\2007\ och riktlinjer för skolhälsovården 070531.doc 2008-08-21

Läs mer

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun 2016-2017 Ett basprogram säkerställer likvärdig Elevhälsa medicinsk inriktning - för alla elever i Tierps kommun och programmet följer Socialstyrelsens

Läs mer

Insatser från Barnhälsovården

Insatser från Barnhälsovården Insatser från Barnhälsovården - vid tidig upptäckt av psykisk ohälsa hos barn (och deras föräldrar). Victoria Laag Leg. psykolog Samordnare/verksamhetsutvecklare Barnhälsovårdens centrala utvecklingsteam

Läs mer

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård 1(5) Utlåtande från expertgruppen för vaccinationer Barnvaccinationer Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård Information om det allmänna vaccinationsprogrammet Det svenska barnvaccinationsprogrammet

Läs mer

Barnhälsovården I Fyrbodal 2011

Barnhälsovården I Fyrbodal 2011 Barnhälsovården I Fyrbodal 2011 Innehåll Barnhälsovårdens mål 3 Bakgrund. 4 Verksamhet på BVC 4 Barnhälsovårdens kvalitetsindikatorer 5 Insamling av hälsodata 6 Barnavårdscentraler i Fyrbodal.. 7 Geografiskt

Läs mer

Barnhälsovårdsrapport för år 2012 Södra Älvsborg

Barnhälsovårdsrapport för år 2012 Södra Älvsborg Barnhälsovårdsrapport för år 2012 Södra Älvsborg Centrala Barnhälsovården Södra Älvsborg Daniel Wallmyr, BHV-överläkare Katarina Almkvist, verksamhetsutvecklare Julia Backlund, dietist Gun-Britt Szymanski,

Läs mer

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 GUNNEL HOLMQVIST, SAMORDNANDE BVC-SJUKSKÖTERSKA ANNA LUNDMARK, BARNHÄLSOVÅRDSÖVERLÄKARE FÖRÄLDRA- och BARNHÄLSAN Kompetenscentrum

Läs mer

Krav- och kvalitetsbok Del 3 MHV, BHV, Familjecentral och Ungdomsmottagning Uppdrag, uppföljning och kommersiella villkor

Krav- och kvalitetsbok Del 3 MHV, BHV, Familjecentral och Ungdomsmottagning Uppdrag, uppföljning och kommersiella villkor Krav- och kvalitetsbok Del 3 MHV, BHV, Familjecentral och Ungdomsmottagning Uppdrag, uppföljning och kommersiella villkor Förfrågningsunderlag med förutsättningar för att bedriva vårdcentral inom Hälsoval

Läs mer

barnhälsovård i halland 2010

barnhälsovård i halland 2010 barnhälsovård i halland 2010 Barnrapport Denna rapport är en sammanfattning av verksamheten vid Hallands barnavårdscentraler under 2010. Vår förhoppning är att rapporten, som ges ut årligen, ska ge en

Läs mer

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Metod Tidigare besök på MVC Strukturerad

Läs mer

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård

Läs mer

Krav- och kvalitetsbok

Krav- och kvalitetsbok Krav- och kvalitetsbok VERSION 0.2, 2015-04-20 Del 3 BMM, BVC, Familjecentral och Ungdomsmottagning Uppdrag, uppföljning och kommersiella villkor Förfrågningsunderlag med förutsättningar för att bedriva

Läs mer

SOSFS 2006:22 (M) Föreskrifter. Vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2006:22 (M) Föreskrifter. Vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2006:22 (M) Föreskrifter Vaccination av barn Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är

Läs mer

Innehållsförteckning sid. 1. Sammanfattning sid. 2. Barnhälsovård sid. 8. Barnhälsovårdsrapport. sid. 10. Insamling av hälsodata sid.

Innehållsförteckning sid. 1. Sammanfattning sid. 2. Barnhälsovård sid. 8. Barnhälsovårdsrapport. sid. 10. Insamling av hälsodata sid. 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning sid. 1 Sammanfattning sid. 2 Barnhälsovård sid. 8 Barnhälsovårdsrapport. sid. 10 Insamling av hälsodata sid. 13 Verksamhetsuppföljning sid. 14 Arbetstid sid.

Läs mer

Barns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya

Barns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya UMEÅ OKTOBER 2014 Barns psykiska hälsa och språkutveckling Evelinaarbetet och det nya BHV programmet. Björn Kadesjö Jämlik och rättvis barnhälsovård Toni Reuter Kaffe Margaretha Magnusson Fortsättning

Läs mer

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder Vaccinationer inom barnhälsovården Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa kommer i främsta rummet (artikel 3) Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar» 9 till alla»

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS 2017-01-11 VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS Läsåret 2016-2017 Elevhälsan I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsan som då avser skolsköterskornas och skolläkarnas verksamhet, det

Läs mer

Barnpsykologer inom barnhälsovården

Barnpsykologer inom barnhälsovården Revisionsrapport* Barnpsykologer inom barnhälsovården Norrbottens läns landsting Oktober 2007 Hans Rinander, Certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Bakgrund och revisionsfrågor...1

Läs mer

Barnhälsovårdens program. Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård

Barnhälsovårdens program. Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård UMEÅ OKTOBER 2014 Barnhälsovårdens program Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård Varför? Borttagna styrande dokument från Socialstyrelsen

Läs mer

1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård

1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård 1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård 1 2 (5) Regelbok för Mödrahälsovården 5.4.1 Bakgrund Barnmorskemottagningen inom primärvården ska erbjuda hälsovård under graviditet, inklusive föräldrastöd och livsstilssamtal,

Läs mer

Rutiner vid begäran om registerutdrag

Rutiner vid begäran om registerutdrag Rutiner vid begäran om registerutdrag Följande rutiner gäller i det fall ett barns vårdnadshavare begär information om de uppgifter som finns lagrade på barnet i Basta. 1. Vårdnadshavaren informeras av

Läs mer

5.4 Regelbok Mödrahälsovård 2015

5.4 Regelbok Mödrahälsovård 2015 1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård 2015 2 (5) 5.4 Regelbok för Mödrahälsovården 5.4.1 Bakgrund Barnmorskemottagningen inom primärvården ska erbjuda hälsovård under graviditet, inklusive föräldrastöd och

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: ANSVAR, LEDNING, TILLSYN OCH UPPFÖLJNING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: ANSVAR, LEDNING, TILLSYN OCH UPPFÖLJNING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Region Stockholm Innerstad Sida 1 (6) Rev. 2013-11-17 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH : ANSVAR, LEDNING, TILLSYN OCH UPPFÖLJNING AV HÄLSO- OCH Sjuksköterskor och

Läs mer

Vaccinationsbehov hos asylsökande. Eva Netterlid Sakkunnig Enheten för vaccinationsprogram

Vaccinationsbehov hos asylsökande. Eva Netterlid Sakkunnig Enheten för vaccinationsprogram Vaccinationsbehov hos asylsökande Eva Netterlid Sakkunnig Enheten för vaccinationsprogram eva.netterlid@folkhalsomyndigheten.se RU KAVA Regeringsuppdrag Kartläggning och analys av behovet av vaccin hos

Läs mer

Månadsbladet NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD. nr 4, april 2014

Månadsbladet NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD. nr 4, april 2014 Månadsbladet nr 4, april 2014 NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD Barn i Sverige har rätt till en likvärdig vård för sin fysiska, psykiska och sociala hälsa oavsett var de bor. Barnhälsovården har en särskilt

Läs mer

Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015

Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015 Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015 Översikt 1-3v 4v 6-8v 3-5m 6m 8m 10m 12m 18m 2,5-3 år* 4 år 5 år Hem BVC BVC BVC BVC BVC Hem BVC BVC BVC BVC BVC BVC S 2 besök L+S

Läs mer

PROGRAM FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATSER I HANINGE KOMMUN

PROGRAM FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATSER I HANINGE KOMMUN Elevhälsans Medicinska Insatser PROGRAM FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATSER I HANINGE KOMMUN REGELVERK Utdrag ur Skollagen 2010:800: Elevhälsans omfattning 25 För eleverna i förskoleklassen, grundskolan,

Läs mer

Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev. 2015-10-12

Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev. 2015-10-12 Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev. 2015-10-12 Inledning Denna information vänder sig till vårdgivare i primärvården och ska förtydliga vad som ingår i en hälsoundersökning av asylsökande med

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning Sesam Familjecentral 2014

Verksamhetsbeskrivning Sesam Familjecentral 2014 Verksamhetsbeskrivning Sesam Familjecentral 2014 1 Innehållsförteckning Varför Familjecentral? 3 Målet med samverkan och arbetet på SESAM 3 Bild av Samverkan 4 Förutsättningar på Sesam 5 Medarbetare 5

Läs mer

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24 KARLSKRONA SPRÅKFRISKOLA KARLSKRONA MONTESSORIFRISKOLA Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24 Innehållsförteckning ORGANISATION/STYRNING MEDICINSKA INSATSER... 4 DEN MEDICINSKA

Läs mer

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut Regeringsbeslut II:1 2011-06-30 S2011/6353/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till

Läs mer

BARNHÄLSOVÅRDEN 2007

BARNHÄLSOVÅRDEN 2007 BARNHÄLSOVÅRDEN 2007 Sammanfattning Under 2007 har det alkoholförebyggande arbetet inom barnhälsovården diskuterats under en heldagsutbildning i Riskbruksprojektet (ett statligt projekt rörande riskbruk

Läs mer

Barnhälsovårdsenheten i Västerbotten. Barnhälsovård i Västerbottens län Årsrapport 2013

Barnhälsovårdsenheten i Västerbotten. Barnhälsovård i Västerbottens län Årsrapport 2013 Barnhälsovårdsenheten i Västerbotten Barnhälsovård i Västerbottens län Årsrapport Förord Först och främst vill vi säga tack till alla BVC-sköterskor för ert mycket värdefulla arbete på BVC med att främja

Läs mer

NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN

NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN Nr: 2/2007 Sid:1 NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN 1. FÖRESKRIFTER OM VACCINATION AV BARN Nyheter: Åldern för difteri- stelkramp- och kikhostevaccindos 4 sänks från 10 år till 5-6 år och ges då tillsammans

Läs mer

Mariette Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Läkemedel i Skåne Nyheter i barnvaccinationsprogrammet

Mariette Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Läkemedel i Skåne Nyheter i barnvaccinationsprogrammet Mariette Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Läkemedel i Skåne 2017 Nyheter i barnvaccinationsprogrammet Nya Föreskrifter för barnvaccinationsprogrammet och ny Vägledning från

Läs mer

Specifikationer kvalitetsmål/krav

Specifikationer kvalitetsmål/krav 1 Specifikationer kvalitetsmål/krav Förebyggande arbete Sjukvård Rehabilitering Vården av äldre Barnhälsovård Kvalitetssäkring 2 1 Inledning... 3 1.1 Kompetens... 3 1.2 Tillgänglighet... 3 1.3 Kontinuitet...

Läs mer

Elevhälsan vid Edenskolan

Elevhälsan vid Edenskolan Elevhälsan vid Edenskolan Sida! 1 av 9 Innehållsförteckning 1. Skollag a) Elevhälsans omfattning b) Hälsobesök c) Enkla sjukvårdsinsatser 2. Elevhälsans syfte 3. Elevhälsans lokala omfattning 4. Elevhälsans

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

SOSFS 2008:31 (M) Föreskrifter. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2008:31 (M) Föreskrifter. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2008:31 (M) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter

Läs mer

Barnhälsov. lsovårdsenheten i Östergötlandtland

Barnhälsov. lsovårdsenheten i Östergötlandtland Barnhälsov lsovårdsenheten i Östergötlandtland Barnhälsovårdsenheten Östergötland länsövergripande enhet Barnhälsovårdsenhet är organisatoriskt är placerad under Närsjukvården i Östra Östergötland Barnhälsovårdsenhetens

Läs mer

Barnhälsovården i Västernorrland 2014 Verksamhetsredovisning

Barnhälsovården i Västernorrland 2014 Verksamhetsredovisning Barnhälsovården i Västernorrland 201 Verksamhetsredovisning Innehållsförteckning sid Sammanfattning 2 Utmaningar 201 2 FBHV organisation 3 Kravspecifikation Resultatredovisning 201 Inskrivna barn 31 dec

Läs mer

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården Datum Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården 1. Parter Vårdenhetens namn och ort: Kommunens namn: 2. Avtalstid Avtalet gäller

Läs mer

Klara, färdiga, gå! Om de yngsta medborgarna och deras rättigheter. Barnombudsmannens årsrapport 2007

Klara, färdiga, gå! Om de yngsta medborgarna och deras rättigheter. Barnombudsmannens årsrapport 2007 Klara, färdiga, gå! Om de yngsta medborgarna och deras rättigheter Barnombudsmannens årsrapport 2007 Alla har rätt till en bra barndom här och nu! Medborgare i unga år Föräldraskapande Före skolan Hälsa

Läs mer

Likheter och olikheter i skandinavisk barnhälsovård Sverige har bäst förutsättningar för gott samarbete läkare sjuksköterska

Likheter och olikheter i skandinavisk barnhälsovård Sverige har bäst förutsättningar för gott samarbete läkare sjuksköterska originalstudie Läs mer Medicinsk kommentar sidan 2372 Likheter och olikheter i skandinavisk barnhälsovård Sverige har bäst förutsättningar för gott samarbete läkare sjuksköterska ANNA HÅKANSSON, leg sjuksköterska,

Läs mer

Konsultation med BVC och elevhälsa

Konsultation med BVC och elevhälsa Konsultation med BVC och elevhälsa När ett barn utreds är det viktigt att socialsekreterare konsultera den medicinska komptens som finns runt barnet. Nedanstående punkter är ett stöd vid konsultation kring

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. 2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

Till alla BVC-sjuksköterskor i Göteborg och Södra Bohuslän

Till alla BVC-sjuksköterskor i Göteborg och Södra Bohuslän Till alla BVC-sjuksköterskor i Göteborg och Södra Bohuslän Kära Vänner! Det är december och adventsljusstaken lyser så vackert, snart är det jul, och med julen kommer vaccinations-, amnings-, och rökstatistik

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL FAMILJECENTRAL

SAMVERKANSAVTAL FAMILJECENTRAL SAMVERKANSAVTAL FAMILJECENTRAL mellan Landstinget i Värmland och Forshaga kommun 1. Inledning Familjecentrum är en familjecentral, en byggnad med mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och förebyggande

Läs mer

Vägledning för barnhälsovården

Vägledning för barnhälsovården Vägledning för barnhälsovården Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella

Läs mer

SÖDRA BOHUSLÄN. Årsstatistik för BVC 2004. Årsrapport Amningsstatistik Rökregistrering Vaccinationsrapport

SÖDRA BOHUSLÄN. Årsstatistik för BVC 2004. Årsrapport Amningsstatistik Rökregistrering Vaccinationsrapport Årsstatistik för BVC 2004 Årsrapport Amningsstatistik Rökregistrering Vaccinationsrapport SÖDRA BOHUSLÄN Centrala Barnhälsovården Krokslätts Vårdcentral Box 2004 431 02 Mölndal Tfn: 031-862661 Fax: 031-86

Läs mer

Vaccinationer på BVC

Vaccinationer på BVC Vaccinationer på BVC Nya föreskrifter om vaccination av barn gäller från 1 juni 2016 (HSLF-FS 2016:51) Vaccination av barn och ungdomar. Vägledning för vaccination enligt föreskrifter och rekommendationer

Läs mer

Barnhälsovården Årsrapport 2013 med Barnhälsoindex

Barnhälsovården Årsrapport 2013 med Barnhälsoindex Barnhälsovården Årsrapport 2013 med Barnhälsoindex Leif Ekholm Maria Lindh orebroll.se/bhv Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 Förord... 4 Sammanfattning 2013... 5 Barnhälsovård i landstinget...

Läs mer

FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet

FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet FÖRETAGSHÄLSOVÅRD I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Företagshälsovårdens kärnverksamhet ligger inom områdena fysisk och psykosocial arbetsmiljö samt hälsa och arbetslivsinriktad

Läs mer

Barn och ungdomar med hiv

Barn och ungdomar med hiv Smittskyddsläkaren Barn och ungdomar med hiv Riktlinjer för barnomsorg och skola Förlagan till detta dokument kommer från Smittskyddsenheten i Stockholms läns landsting 2 (5) Barn och ungdomar med hiv

Läs mer

Välkomna till BHV-dag

Välkomna till BHV-dag Välkomna till BHV-dag 8.30 8.45 Välkomna! Lisa, Jennie och Anna 8.45-9.15 Vaccinationer & Resultat 2015 Anna 9.15-9.30 Fika 9.30 10.30 Nysvenska barn och mat Anna Strandberg von Essen, dietist BUM ökande

Läs mer

Strategisk plan för samordning av amningsfrågor 2013-2016

Strategisk plan för samordning av amningsfrågor 2013-2016 Strategisk plan för samordning av amningsfrågor 2013-2016 Konsumentverket Livsmedelsverket Socialstyrelsen Statens folkhälsoinstitut 1 Bakgrund Enligt regeringsbeslut den 23 juni 2004 fick Livsmedelsverket

Läs mer

Må bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg

Må bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg Må bra i förskola och skola Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg 1 Barn och ungdomar som mår bra har bättre förutsättningar att utvecklas och ta till sig kunskap. Vi vet att det finns

Läs mer

Barnhälsovårdsrapport för år 2011 Södra Älvsborg

Barnhälsovårdsrapport för år 2011 Södra Älvsborg Barnhälsovårdsrapport för år 2011 Södra Älvsborg Centrala Barnhälsovården Daniel Wallmyr, BHV-överläkare Katarina Almkvist, verksamhetsutvecklare Julia Backlund, dietist Gun-Britt Szymanski, teamsekreterare

Läs mer

Hembesök hos nyfödda, födda Amning, barn födda Föräldragrupp på BVC, barn födda EPDS, barn födda

Hembesök hos nyfödda, födda Amning, barn födda Föräldragrupp på BVC, barn födda EPDS, barn födda Barnhälsovården i Västra Götaland Nämndområde 1, 2 och 3 2014 Innehåll Barnhälsovårdens mål... 4 Främja barns hälsa, trygghet och utveckling... 4 Målen konkretiseras i... 4 Bakgrund... 5 Verksamhet på

Läs mer

BHV-bladet. Innehåll. Minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Sommar igen. Juni 2014. igenom Det nya Barnhälsovårdsprogrammet

BHV-bladet. Innehåll. Minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Sommar igen. Juni 2014. igenom Det nya Barnhälsovårdsprogrammet BHV-bladet Juni 2014 Innehåll Sommar igen... 1 Minska risken för plötslig spädbarnsdöd. 1 Nya psykologer... 2 Semesterschema för MBHV-psykologer. 3 Barn från annan BMM än den egna vårdcentralens... 3 SBU

Läs mer

Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag?

Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag? Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag? 1 Vad är en familjecentral En familjecentral innehåller mödrahälsovård,

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a)

Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a) Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i HSL (8b) och SoL (5a.9a) Målgrupper 1. Föräldrar/gravida med missbruk/beroende samt deras barn (inkl. det väntade barnet) 2. Ungdomar

Läs mer

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef Vårdrutin 1 (5) Barn och ungdomar med sk t.o.m. 17 år. division allmänmedicin och division Gäller för: Division allmänmedicin och division Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Läs mer

Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2

Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2 PROGRAM FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I UPPSALA KOMMUN Antaget av Kommunfullmäktige 29 maj 2001. Reviderat i april 2002 på grund av ändringar i lagen. Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2

Läs mer

Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC

Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC 451 80 Uddevalla 1 Målsman för......... Välkomna till Barnavårdscentralen!.. är nu i 5 ½ - årsåldern och befinner sig i slutet av sin förskoleperiod.

Läs mer

Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde

Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde Komplement till Policy och arbetsgång för elevhälsa Partille kommun, oktober 2008 1 Innehåll Inledning Elevhälsa och lärande hand i hand 3 Öjersjös vision

Läs mer