NATIONELL MÅLBESKRIVNING

Transkript

1 NATIONELL MÅLBESKRIVNING FÖR LÄKARTJÄNSTGÖRING INOM BARNHÄLSOVÅRDEN (BHV) Revidering fastställd i oktober 2018 Av Nationella nätverket för barnhälsovårdsöverläkare i Sverige

2 INNEHÅLL Förord Barnhälsovårdens (BHV) uppgift är att främja barns hälsa och utveckling, förebygga ohälsa och tidigt identifiera och initiera åtgärder vid problem i barns hälsa, utveckling och uppväxtmiljö. Den nationella målbeskrivningen för läkartjänstgöringen inom barnhälsovården ska utgöra ett stöd för fortsatt gott och kvalitativt arbete. Den nationella målbeskrivningen är reviderad av Mariette Derwig, barnläkare, Maria Jansson, distriktsläkare och Pär Lindström, barnläkare, samtliga representanter för det nationella nätverket av barnhälsovårdsöverläkare, och godkänd av yrkesföreningarna: Introduktion Definitioner Mål med BHVläkarens arbete Organisation för BHV Vägledande och styrande dokument Behörighet och kompetens Introduktion av nyanställd Kompetensutveckling Referenser Anna Bärtås Barnläkarföreningen Anette Sjöstedt BLF Delförening för Allmänpediatrik och Hälsovård Marina Tuutma Svenska Distriktläkarföreningen Annika Larsson Svensk förening för Allmänmedicin Oktober

3 Introduktion Grunden för läkarens tjänstgöring inom barnhälsovården (BHV) är kunskaper om barnets normala utveckling och om barnaålderns sjukdomar. Dessutom behövs ett socialpediatriskt förhållningssätt (1) och kunskaper och förmåga till helhetssyn för att kunna främja barnets och familjens hälsa och ha förståelse för hur levnadsförhållanden och livsmiljö påverkar hälsan, samt för att kunna förebygga ohälsa hos barnet. För att bedriva barnhälsovård med god kvalitet krävs kompetens att använda sig av bästa tillgängliga kunskap och vetenskapligt underlag i komplexa situationer men också en förtrogenhet med de praktiska moment som är en del av arbetet. För detta är introduktion och i början barnhälsovårdsarbete under handledning nödvändigt. FN:s Konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, är vägledande för arbetet inom barnhälsovården. All planering och alla åtgärder ska ha ett barnperspektiv där barnets bästa kommer i främsta rummet (2) BHV-läkarens arbete baseras på aktuella lagar, myndigheters riktlinjer, rekommendationer och praktisk vägledning i den digitala Rikshandboken (3), Socialstyrelsens vägledning för barnhälsovården (2), riktlinjer samt anvisningar som gäller för vårdvalsystemet i den region där BHVläkaren är verksam. Definitioner Med barnhälsovård (BHV) avses arbetet som utförs av medarbetare på BVC. Med barnavårdscentral (BVC) avses lokalen där barnhälsovård bedrivs. Mål med BHV-läkarens arbete Enligt Socialstyrelsens vägledning för barnhälsovården (2) är barnhälsovårdens, och därmed BHV läkartjänstgöringens, mål att: främja barns hälsa och utveckling förebygga ohälsa hos barn tidigt identifiera och initiera åtgärder vid problem i barns hälsa, utveckling och uppväxtmiljö För att uppnå Barnhälsovårdens mål erbjuds barnfamiljerna ett nationellt fastställt barnhälsovårdsprogram med såväl universella insatser- återkommande hälsosamtal och hälsoövervakning- till alla barn, som riktade insatser till alla barn efter varje barns behov. Målsättningen med det nationella programmet är att det ska bidra till en jämlik och rättvis barnhälsovård för alla barn i Sverige. Den digitala Rikshandboken är barnhälsovårdens nationella metodbok som ger konkreta råd för arbetets utförande. (3) 2

4 Organisation Organisatoriskt tillhör BVC primärvården och kan drivas i offentlig eller privat regi. Uppdraget är enligt Socialstyrelsen att erbjuda ett fastställt program för barnhälsovård innehållande hälsovägledning, föräldrastöd och hälsoövervakning åt alla barn anslutna till BVC (2). Verksamhetschefen ansvarar för verksamheten på BVC inklusive kvalitetssäkring av arbetet som utförs av medarbetare på BVC. Organisatoriskt ansvarar verksamhetschefen för att läkartjänstgöring på BVC blir ändamålsenlig genom att tillgodose behovet av behörig personal. Det är också verksamhetschefens ansvar att läkare som arbetar med barnhälsovård upprätthåller sin kompetens genom regelbundet deltagande i fortbildning. Läkare ska ha särskild tid avsatt för arbete på BVC-mottagning. Läkarbesök ska ske i team tillsammans med BHV-sjuksköterskan. Behovet av läkare på BVC uppskattas till minst 4 timmar per arbetsvecka i område med cirka 55 nyfödda per år. 3,5 timmar avsätts för teambesök, övrig tid för teamarbete, utbildning, utveckling m.m. (4) Förmågan att bedöma ett barns utveckling och hälsotillstånd grundas på erfarenhet och på teoretiska kunskaper. Det krävs ett visst antal barn för att BHVmedarbetare ska kunna upprätthålla sina kunskaper om barn och utveckla en adekvat metodik i arbetet. Det är därför önskvärt att varje läkare får ansvar för minst 25 nyfödda per år. Rekommendationen är att 30 minuter bör avsättas för varje teambesök läkare och sjuksköterska. Arbetet bör organiseras så att största möjliga kontinuitet erhålls i kontakten med barn och deras familjer. Vägledande och styrande dokument Lagar Föräldrabalk (1949:381) Hälso- och sjukvårdslag (2017:30) Patientdatalag (2008:355) Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) Patientsäkerhetslag (2010:659) Patientlag (2014:821) Socialtjänstlag (2001:453), särskilt 14 kap. 1 c Lag (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor Smittskyddslagen (2004:168), särskilt 2 kap 3a nationella vaccinationsprogram Lag (2012:453) om register över nationella vaccinationsprogram Socialstyrelsens och Folkhälsomyndigheters föreskrifter och rekommendationer SOSFS 1999:26 Om att förebygga och ha beredskap för att behandla vissa överkänslighetsreaktioner samt ändring i föreskrifterna (SOSFS 2009:16) SOSFS 2008:14 Om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården SOSFS 2008:33 Om information som avser uppfödning genom amning eller med modersmjölksersättning för hälso- och sjukvårdspersonal m fl. Ändringsförfattning 2017 SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2014:4 Våld i nära relationer SOSFS 2015:10 Basal hygien i vård och omsorg 3

5 HSLF-FS 2016:51 Folkhälsomyndighetens föreskrifter om vaccination av barn HSLF-FS 2017:37 Om ordination och hantering av läkemedel i sjukvården Rekommendationer för profylax mot hepatit B, profylax med vaccin och immunglobulin före och efter exposition. Folkhälsomyndigheten, 2016 Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos-hälsokontroll, smittspårning, behandling av latent infektion och vaccination. Folkhälsomyndigheten, 2017 Vaccination av barn och ungdomar- vägledning för vaccination enligt föreskrifter och rekommendationer. Folkhälsomyndigheten, 2017 Vägledningar från socialstyrelsen Barn som far illa eller riskerar att fara illa en vägledning för hälso- och sjukvården samt tandvården gällande anmälningsskyldighet och ansvar. Socialstyrelsen, 2014 Minska risken för plötslig spädbarnsdöd - en vägledning för hälso- och sjukvårdspersonal Socialstyrelsen, 2014 Samverka för barns bästa en vägledning om barns behov av insatser från flera aktörer Socialstyrelsen, 2013 Vägledning för barnhälsovården. Socialstyrelsen, 2014 Övriga dokument FN:s Konvention om Barnets rättigheter, 1989 Rikshandboken Barnhälsovård Till dig som är skyldig att anmäla oro för barn. Socialstyrelsen, 2014 Riktlinjer för vårdval i respektive region/landsting Behörighet och kompetens Läkare som tjänstgör inom BHV ska vara specialistkompetent eller ST-läkare, inom allmänmedicin eller barn- och ungdomsmedicin. Läkare under specialistutbildning ska ha BVC under handledning. BHV-läkare medverkar vid teambesöken vid 4 veckors ålder, vid 6 och 12 månaders ålder samt vid 2,5 3 års ålder. Utrymme ska finnas för ytterligare teambesök utifrån individuella behov (2). Arbete i ett tvärprofessionellt team med läkare och sjuksköterska ger möjlighet för en helhetssyn på barnet i sin familj där både medicinska och psyko-sociala omständigheter uppmärksammas och beaktas. BHV-läkare skall ha goda kunskaper om barns utveckling, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder, barnaålderns sjukdomar och de psykosociala faktorernas betydelse. Legitimerad läkare inom BHV ska ha goda kunskaper om (5): Allergisjukdomar och förebyggande av dessa Amning och barnnutrition Anknytning och samspel mellan barn och förälder/föräldrar Barns och föräldrars livsvillkor, jämställt föräldraskap Barns psykiska hälsa och ohälsa (beteende, regleringsvårigheter som sömn- och ätsvårigheter, koncentration, barnets sociala förmåga) Barn som far illa eller riskerar att fira illa Barns utveckling och behov, normal och dess variationer Barnsäkerhet Bedömning av tillväxt, undervikt/övervikt och fetma Folkhälsa och hälsans bestämningsfaktorer Hälsofrämjande och förebyggande arbete bland barn och barnfamiljer 4

6 Hälsoövervakning inom barnhälsovården t ex somatiska undersökningar av hjärta, höfter, testiklar och ögon. Hälsovård för barn med funktionsnedsättningar/kroniska sjukdomar Infektioner och smittorisker t.ex. i förskolan Kommunikation och samtalsmetodik för hälsosamtal samt kunskap om arbete i team Kunskap om nyföddhetsperiod, t.ex. ikterus Migrationens betydelse för barns livsvillkor samt global hälsa Vaccinationer och vaccinationsprogram Vanliga hälsoproblem under småbarnsåren (t e x hud, förstoppning, psykosomatik) Läkaren bör när så behövs delta i möten med psykolog, förskola, socialtjänst, elevhälsan och andra viktiga instanser. Konsult med barnmedicinsk kompetens ska finnas tillgänglig för BVC. Introduktion av nyanställd BHV-läkare Läkare som tjänstgör på BVC ska ha deltagit i introduktionsprogram eller kurs i barnhälsovård och bör ha tjänstgjort minst två månader på barnklinik/barnmottagning. För att arbeta med barnhälsovård krävs också en förtrogenhet med de praktiska moment som är en del av arbetet. Därför ska bredvidgång och handledning av erfaren kollega erbjudas. Kompetensutveckling För att garantera verksamhetens kvalitet ska BHV läkare delta i fortbildning som anordnas för barnhälsovården.. Referenser 1. Magnusson M, Lindfors A., Tell J. (2011). Stora skillnader i svensk barnhälsovård. Läkartidningen , nr Socialstyrelsen (2014). Vägledning för Barnhälsovård 3. Rikshandboken Barnhälsovård SSF & SLS (rev. 2017). Teamarbete och förbättringskunskap. Två kärnkompetenser för god och säkert vård. SSF. 5. Magnusson M, Blennow M, Hagelin, E: Barnhälsovård: att främja barns hälsa (2016). Liber. 5