Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015

Transkript

1 Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015

2 Översikt 1-3v 4v 6-8v 3-5m 6m 8m 10m 12m 18m 2,5-3 år* 4 år 5 år Hem BVC BVC BVC BVC BVC Hem BVC BVC BVC BVC BVC BVC S 2 besök L+S team S 2 besök S 3 besök L+S team S S L+S team S S L+S team S S VID VARJE KONTAKT: Barn/familjesituation Tillväxt Hälsosamtal Åtgärd Läkar us Utvecklin gsbed. EPDS Utvecklin gsbed. Läkar us Utvecklin gsbed Barnsäke rhet Utvecklin gsbed Läkar us Utvecklin gsbed Läk us BMI Utvbed Språk BMI Utvbed Hörsel Syn BMI Epikris Vacc 3m+ 5m Vacc Vacc Vacc Antal besök och när vid 2½-3 år anpassas efter val av språkscreening och lokala metoder. Utvecklingsarbete pågår. För vidare information om det nationella barnhälsovårdsprogrammet, dess innehåll, kunskapsunderlag och metoder var god se

3 Historik Mjölkdroppen 1937 Statsbidrag förebyggande verksamhet 50-tal Vaccinationer Barnmisshandel 1967 Statsbidrag upphörde 1968 Allmän hälsoundersökning av 4-åringar 1978 Hälsovård i förskolan 1979 Barnhälsovårdsutredning

4 1979 Föräldrautbildning 1981 Allmänna Råd Hälsovård för mödrar och barn 1991 Basprogram för barnhälsovård 1992 Skydda Skyddsnätet 1999 MFR State of the art 2000 Ny barnhälsovårdsjournal 2014 Vägledning för barnhälsovård

5 Barnhälsovårdens tre epoker Etableringsfas Optimistisk fas Omprövningsfas

6 Barnhälsovårdens Huvudmål Främja barns hälsa och utveckling Förebygga ohälsa hos barn Tidigt identifiera och initiera åtgärder vid problem i barns hälsa, utveckling och uppväxtmiljö

7 För att på ett framgångsrikt sätt nå upp till dessa mål kan barnhälsovården erbjuda insatser till alla barn och deras föräldrar såsom att stödja och aktivera föräldrar i deras föräldraskap för att på så sätt skapa gynnsamma betingelser för en allsidig utveckling för barn erbjuda hälsoövervakning av alla barn ge individuellt utformad hjälp till barn och deras föräldrar då ett barn löper högre risk att drabbas av ohälsa eller redan har nedsatt hälsa uppmärksamma förhållanden i barnets närmiljö

8 SALUTOGENES Aaron Antonovsky Vad orsakar och vidmakthåller hälsa? KASAM Känsla av sammanhang Begriplighet Meningsfullhet Hanterbarhet

9 Promotion - Definition: den process som gör det möjligt för människor att öka kontrollen över, och förbättra sin hälsa och därmed leva ett aktivt och produktivt liv för att uppnå välbefinnande och livskvalitet - Bibehålla hälsa

10 Prevention Primärprevention Sekundärprevention Tertiärprevention

11 PRIMÄRPREVENTION

12

13 Hur främja säker miljö?

14 Hur förebygga sjukdom? Vaccinationer D-vitamin Fluor

15 SEKUNDÄRPREVENTION

16 Träffar och undersöker alla barn Brett populationsinriktat universellt istället för punktinsatser Undvika stigmatisering

17 Vi vet inte från början vilka barn - Riskbarn - Nya barn

18 Hitta barn med ökad risk utan ohälsa

19 Upptäcka kongenitala avvikelser Upptäcka nytillkomna tillstånd Följa psykisk och fysisk utveckling

20 Hur upptäcka hälsoproblem? Hälsoundersökningar Hjärta Höfter Hörsel Syn Språk Neuropsykiatriska problem Tillväxt Samspel Beteendeproblem

21 TERTIÄRPREVENTION

22 Optimala förutsättningar Vikten av att erbjuda det universella programmet för alla Samverka

23 PSYKOSOCIALT STÖD Universell prevention Selektiv prevention Indikerad prevention

24 PROPORTIONELL UNIVERSALISM The Marmot Review, 2010 Det finns en social gradient i hälsa ju lägre en persons sociala position är, ju sämre är hans eller hennes hälsa. Åtgärder skall rikta in sig mot att reducera gradienten i hälsa. Att bara rikta in sig på de mest utsatta kommer inte att reducera ojämlikheten i hälsa tillräckligt. För att reducera den sociala gradienten, måste åtgärder vara universella, men med en omfattning och intensitet som är proportionell till graden av utsatthet. Vi kallar detta proportionell universalism

25 Vad krävs av oss för att: skapa hälsofrämjande möten? göra barn och föräldrar delaktiga? värdera barnets skydds- och riskfaktorer? arbeta i team och samverka? uppmärksamma och ge stöd till barn och familjer med ökade behov?

26 Barnhälsovårdens program varför, vad och hur Kurs i barnhälsovård - en introduktion Barnveckan 20 april 2015 Toni.Reuter@vgregion.se Margareta.Blennow@sodersjukhuset.se

27 Det saknades program Socialstyrelsen tog bort styrande dokument för barnhälsovården 2008

28 Nytt program Varför? BHV hade förändrats på 10 år 2000 BHV som erbjöds i landet var i stort sett likvärdig (Kornfäldt R, 2000) BHV visade stora skillnader: varierat antal läkarbesök olika metoder olika remisskriterier hälsofrämjande och förebyggande arbetet fick stå tillbaka universella program nådde de flesta, men insatser nådde inte barn med ökade behov (Magnusson M 2011, Wallby T 2012)

29 Varierat antal läkarbesök, olika metoder och olika remisskriterier M Magnusson M, Lindfors A, Tell J Läkartidningen 2011

30 Avhandling visade att universella program nådde de flesta, men insatser nådde inte barn med ökade behov Wallby, T. (2012). Lika för alla? Social position och etnicitet som determinanter för amning, föräldrars rökvanor och kontakter med BVC. Doktorsavhandling. Uppsala universitet.

31 Nytt program Varför? Det finns ny kunskap om. 1. Hälsans bestämningsfaktorer 2. Levnadsvanor (barns livssituation) och motivationsarbete för livsstilsförändringar 3. Effekt av tidig intervention 4. Betydelsen av förhållningssätt mellan barn/föräldrar och profession (Mötets magi) relationen mellan barn och föräldrar 5. Barns utveckling och beteende 6. Ändrat föräldraskap med bl.a. ökat informationsutbud, sociala medier, föräldrars delaktighet, ökad ålder, jämställt föräldraskap etc

32 Vårdval behov av styrdokument

33 Socialstyrelsen (SoS) fick 2010 i sitt regleringsbrev uppdrag av regeringen att ta fram en vägledning för barnhälsovården Publicerades publikationer2014/

34 Barnhälsovårdens program omfattar Vad = Vägledning Hur = RHB

35 Perspektiv och röd tråd i barnhälsovårdens arbete Perspektiv utifrån - barnets familj - barnkonventionen - etik - jämlikhet och - genus Hälsofrämjande, förebyggande Partnerskap och delaktighet Empowerment Teamarbete, samverkan Evidensbaserad praktik - bästa möjliga vetenskapliga grund

36

37

38 D-vitamin

39 screening-med-epds-psykisk-halsa/

40 Vilket samband finns mellan barnfamiljers köpkraft och frisk/riskfaktorer i Stockholms läns landsting?

41 Andel barn 0-5 år per kommun/stadsdel som tillhör familj med låg köpkraft och andel barn som får bröstmjölk enbart vid 4 månaders ålder (Pearsons linjära korrelationskoefficient r= - 0,80) Andel (%) Täby Danderyd Nykvarn Kungsholmen Norrmalm Ekerö Vallentuna Vaxholm Lidingö Älvsjö Bromma Södermalm Värmdö Österåker Nacka Hägersten-Liljeholmen Östermalm Sollentuna Solna Tyresö Salem Stockholms län Upplands Väsby Järfälla Upplands-Bro Norrtälje Skarpnäck Sundbyberg Haninge Huddinge Nynäshamn Enskede-Årsta-Vantör Farsta Sigtuna Hässelby-Vällingby Botkyrka Spånga-Tensta Södertälje Skärholmen Rinkeby-Kista Låg köpkraft Enbart ammade 4 m

42 Andel barn 0-5 år per kommun/stadsdel som tillhör familj med låg köpkraft och andel treåringar med karies (Pearsons linjära korrelationskoefficient 1 r=0,88) Andel (%) låg köpkraft Andel (%) barn med karies 70 16, , , ,0 8,0 30 6,0 20 4,0 10 2,0 0 0,0 Täby Danderyd Nykvarn Kungsholmen Norrmalm Ekerö Vallentuna Vaxholm Lidingö Älvsjö Bromma Södermalm Värmdö Österåker Nacka Låg köpkraft Andel barn med Karies Hägersten-Liljeholmen Östermalm Sollentuna Solna Tyresö Salem Stockholms län Upplands Väsby Järfälla Upplands-Bro Norrtälje Skarpnäck Sundbyberg Haninge Huddinge Nynäshamn Enskede-Årsta-Vantör Farsta Sigtuna Hässelby-Vällingby Botkyrka Spånga-Tensta Södertälje Skärholmen Rinkeby-Kista

43 Andel barn 0-5 år per kommun/stadsdel som tillhör familj med låg köpkraft och andel fyraåringar med fetma (Pearsons linjära korrelations koefficient 1 r=0,83) Andel (%) låg köpkraft Täby Danderyd Nykvarn Kungsholmen Norrmalm Ekerö Vallentuna Vaxholm Lidingö Älvsjö Bromma Södermalm Värmdö Österåker Nacka Hägersten-Liljeholmen Östermalm Andel låg köpkraft Andel 4-åringar med fetma Linjär (Andel 4-åringar med fetma) Sollentuna Solna Tyresö Salem Stockholms län Upplands Väsby Järfälla Upplands-Bro Norrtälje Skarpnäck Sundbyberg Haninge Huddinge Nynäshamn Enskede-Årsta-Vantör Farsta Sigtuna Hässelby-Vällingby Botkyrka Andel (%) 4-åringar med fetma 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Spånga-Tensta Södertälje Skärholmen Rinkeby-Kista

44 Sammanfattning Frisk- och riskfaktorer som speglar förskolebarns hälsa i Stockholms län visar väsentliga skillnader Barn som inte får bröstmjölk är passiva rökare har fetma har ökad risk för ohälsa Vad kan vården göra? Ge barn hälsovård efter behov

45 Jämlik och rättvis BHV? Jämlik? universella programmet fördelas lika till alla förskolebarn och föräldrar. Rättvis? till var och en efter behov Vad betyder det för oss som arbetar inom BHV? Vad behöver vi göra och vad behöver vi utvärdera?

46 Arbetsinnehåll utan inbördes prioritering Hälsoövervakning Vaccinationer Samtal och föräldrastöd Hembesök Föräldrastöd i grupp Teamarbete Samverkan All planering och alla åtgärder ska ha ett barnperspektiv där barnets bästa kommer i främsta rummet

47 Hälsoövervakning (besök, ej kontroller) Hälsoövervakning innebär att uppmärksamma och följa barns hälsa, utveckling och uppväxtmiljö värdera skydds- och riskfaktorer initiera stöd eller riktade insatser i tidigt skede

48 Stöd och riktade insatser har effekt Ytterligare rådgivande eller stödjande samtal Ytterligare hembesök Kontakt med psykolog för BHV Riktad gruppverksamhet Fördjupade samtal om exempelvis levnadsvanor Förmedla kontakt och samverka med andra verksamheter som socialtjänst, öppen förskolan och förskola.

49 Teamarbete Sjuksköterskans, läkarens och psykologens kompetenser och erfarenheter kompletterar och stärker varandra i arbetet inom barnhälsovården. I några landsting finns även logoped, dietist och socionom involverade. Deras erfarenheter kan bilda modell för andra landsting

50 Samverkan Viktiga samverkanspartners utöver barn och föräldrar är: Ex. på samverkan: Mödrahälsovård/BB/ Förlossning Sjukvården inkl barn- och vuxenpsykiatrin Förskolan Elevhälsan Tandvården Socialtjänsten Informationsutbyte Familjecentral Gemensamma mottagningsoch/eller hembesök Besök i varandras verksamheter Gemensam fortbildning Konsultmottagningar Upprättande av individuella planer

51 Barnhälsovårdens program Vad krävs av var och en av oss för att. skapa hälsofrämjande möten göra barn och föräldrar delaktiga värdera barnets skydds- och riskfaktorer arbeta i team och samverka uppmärksamma och ge stöd till barn och familjer med ökade behov

52 Kreativt avbrott