NATIONELL MÅLBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKETJÄNSTGÖRING INOM BARNHÄLSOVÅRDEN

Transkript

1 NATIONELL MÅLBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKETJÄNSTGÖRING INOM BARNHÄLSOVÅRDEN 2007 Nationella nätverket för Vårdutvecklare /Barnhälsovårdssamordnare

2 Förord När barnsjuksköterskor och distriktssköterskor tar initiativ till att själva formulera nationella mål för barnhälsovården och drar upp egna riktlinjer för sitt arbete är de värda all uppmuntran. Det är ett gott tecken som visar att yrkesgruppen både tar ansvar för att påverka kvalitén i verksamheten och för den egna yrkesfunktionens utveckling. Samtidigt är det viktigt att dokument av detta slag hålls levande, anpassas och utvecklas allteftersom behoven förändras hos befolkningen och hos yrkesgruppen själv. På samma gång som vi hoppas att dokumentet ska utgöra ett stöd för arbetet önskar vi därför att det prövas och granskas i syfte att fortlöpande utveckla instrumentet. Augusti 2007 Anna-Karin Eklund Ordförande Vårdförbundet Britt-Marie Ygge Ordförande Riksföreningen för Barnsjuksköterskor Inger Rising Ordförande Riksföreningen för distriktssköterskor 2 (8)

3 Nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänstgöring inom Barnhälsovården Sjuksköterskan är nyckelperson på barnavårdscentralen (BVC) eftersom den största delen av barnhälsovårdens arbete utförs av BVCsjuksköterskan. Barnhälsovårdsarbetet utgår från ett folkhälsoperspektiv. BVC-sjuksköterskan arbetar utifrån en hälsopedagogisk helhetssyn och stödjer aktivt föräldrarna och stärker deras tilltro till sin egen kompetens och problemlösningsförmåga. Sjuksköterskan skall ha en pediatrisk kompetens utifrån Förenta Nationernas barnkonvention. Sjuksköterskan skall också ha sådan kunskap som ger henne möjlighet att se hela barnfamiljen och hur levnadsförhållanden och livsmiljö påverkar hälsan. Sjuksköterskans arbete baseras på befolknings- och områdesansvar. Arbetsuppgifterna har under de senaste decennierna successivt ökat och ändrat karaktär. En förskjutning av arbetet har skett, från ett övergripande somatiskt perspektiv mot ett alltmer folkhälsoinriktat och psykosocialt perspektiv. Det moderna förebyggande arbetet med barn och deras familjer förutsätter att BVC- sjuksköterskan även har nära kontakt och samarbete med ett flertal verksamheter. Målsättning Målsättningen för sjuksköterskan verksam vid BVC, är att främja barnens hälsa, trygghet och utveckling. Socialstyrelsens Allmänna Råd 1991:8 sätter upp följande huvudmål: Att minska dödlighet, sjuklighet och handikapp hos nyblivna mödrar och deras barn Att minska skadlig påfrestning för föräldrar och barn Att stödja och aktivera föräldrar i deras föräldraskap och härigenom skapa gynnsamma betingelser för en allsidig utveckling för barn Delmålen är följande: Att genomföra differentierad hälsoövervakning av alla barn före skolåldern Att minska väsentliga hälsoproblem för barnfamiljen Att ge behovsanpassad service, stöd och vård till föräldrar och barn Att uppmärksamma och förebygga förhållanden i närmiljö och samhälle som kan hota barns hälsa 3 (8)

4 I sitt arbete har sjuksköterskan att följa Konventionen om barns rättigheter (FN 1989) Hälso- och sjukvårdslagen (HSL SFS 1982:763 med ändringar) Patientjournallagen (SFS 1985:562 med ändringar) Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1993:17) Omvårdnad inom hälso- och sjukvården Socialstyrelsens föreskrifter ( SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Hälsoundersökningar inom barnhälsovården (SoS 1991:8) Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 1983:21) för hälso- och sjukvårdspersonal m fl. vid tillämpning av internationell kod för marknadsföring av bröstmjölksersättningar Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2006:22) om vaccinationer av barn Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2006:24) om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1999:26) om att förebygga och ha beredskap för att behandla vissa överkänslighetsreaktioner Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2001:16 ) om kompetenskrav för sjuksköterskor vid förskrivning av läkemedel Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2006:23) om ändring i föreskrifterna (SOSFS 2001:16) om kompetenskrav för sjuksköterskor vid förskrivning av läkemedel Smitta i förskolan (Socialstyrelsen 2001) Nationell handbok för barnhälsovården och lokala vårdprogram från barnhälsovårdsenheten Nationella folkhälsomålen Behörighet och kompetens Sjuksköterskan, som arbetar med barnhälsovård, skall ha specialistutbildning till distriktssköterska eller specialistutbildning inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar. Arbetsuppgifterna på BVC innebär att sjuksköterskan behöver ha både hög barnkompetens och socialmedicinsk kunskap. För att bibehålla kompetens och färdighet i arbetet med barn, särskilt med nyfödda, bör BVC-sjuksköterskan arbeta huvudsakligen med barnhälsovård, dock minst 50 % av heltid och ha ansvar för minst 25 nyfödda per år. BVC-sjuksköterskan, som i sitt område har färre än 25 4 (8)

5 nyfödda barn per år, kan ha svårt att upprätthålla sin kompetens och skall ha möjlighet till kompletterande stöd och handledning. Introduktion av nya BVC-sjuksköterskor skall ske enligt ett väl genomarbetat program i samråd med verksamhetsledning och den centrala barnhälsovårdsenheten (BHV-enhet). Verksamhetschef eller annan utsedd person introducerar den nyanställda på arbetsplatsen. Möjlighet att gå dubbelt med erfaren kollega inom aktuell BVC bör erbjudas. Hospitering kan också ske inom mödrahälsovård, BBavdelning, amningsmottagning, neonatalavdelning, barnmottagning och besök på förlossningsavdelning. Mentor bör utses till varje nyanställd BVC-sjuksköterska. Regelbundna träffar bör ske under ett år. Den centrala barnhälsovårdsenheten erbjuder alla nyanställda sjuksköterskor ett utbildningsprogram innehållande barnhälsovårdens mål för verksamheten, arbetsmetoder och arbetsmaterial. Programmet skall innehålla metodik med inriktning på barnhälsovårdens mål. Kompetensutveckling För att garantera verksamhetens kvalitet krävs att sjuksköterskor inom barnhälsovården deltar i regelbunden fortbildning. Sjuksköterskan skall ha avsatt tid för praktisk handledning. Vid införande av nya metoder behöver sjuksköterskan regelbunden handledning. Medicinsk handledning ges dels av barnhälsovårdsöverläkaren dels av BVC-läkaren vid mottagningar och teamkonferenser. Regelbunden konsultation ges av barnhälsovårdspsykolog vid ex teamkonferenser eller individuell diskussion. Metodhandledning ges av samordnande sjuksköterska/vårdutvecklare från centrala barnhälsovårdsenheten. Samverkan Särskild tid bör avsättas för samverkan med andra vårdgivare, verksamheter inom kommunen exempelvis; socialtjänst och förskolor samt olika former av yrkes- och områdesträffar. Arbetssätt I ett normalområde med ca 60 nyfödda per år behöver BVCsjuksköterskan 40 arbetstimmar per vecka för att fullfölja uppgifterna inom barnhälsovården. I ett område med ökad vårdtyngd bör barnantalet reduceras i förhållande till tyngden eller att sjukskötersketiden utökas. Med hög vårdtyngd kan avses stor andel föräldrar med utländsk bakgrund, hög andel förstabarnsföräldrar, många ensamstående föräldrar, låg utbildningsnivå, hög arbetslöshet och hög omflyttning inom området. Arbetet organiseras så att största möjliga tillgänglighet och kontinuitet erhålls i kontakten med barnfamiljerna. BVC-sjuksköterskan skall ha särskild tid avsatt för verksamheten och skall kunna nås per telefon 5 (8)

6 varje vardag samt erbjuda planerade eller oplanerade besökstider i förhållande till barnfamiljernas behov. Verksamheten skall bedrivas i särskild lokal anpassad för barnhälsovårdsverksamhet. Vid läkarmottagningstid på BVC bör BVC-sjuksköterska och BVCläkare arbeta tillsammans i undersökningsrummet för att få möjlighet till en gemensam bedömning av barnet och ge en samlad rådgivning till föräldrarna. Barnfamiljerna erbjuds ett generellt program med hälsoövervakning. Detta kompletteras med individuella kontakter med BVCsjuksköterskan för stöd och rådgivning utifrån familjernas egna behov samt föräldragrupp-träffar, då föräldrarna, båda mamma och pappa, har möjlighet att ta upp aktuella frågor, diskutera i grupp och träffa andra föräldrar. Hembesök Alla nyblivna föräldrar erbjuds ett hembesök så snart som möjligt efter hemkomsten från BB eller neonatalavdelning. Även föräldrar till adoptivbarn, nyinflyttade barn (inkluderar asylsökande och flyktingar) samt familjer med särskilda behov skall erbjudas hembesök. Hälsovård i förskolan bör regleras genom överenskommelse mellan landsting och kommun. BVC och förskolan samverkar i syfte att främja barnens fysiska och psykiska hälsa. Avtalet kan exempelvis innehålla att sjuksköterskan ger förskolans personal stöd i frågor som rör barns hälsa och läkaren fungerar som konsult i medicinska frågor. De gemensamma rekommendationerna när barn efter sjukdom kan återvända till barnomsorgen ska vara väl förankrade och kända av BVC- och förskolepersonal. BVC-sjuksköterskan och barnomsorgens personal bör ha god kunskap om varandras verksamheter. För att stödja barn och familjer på bästa sätt, och förhindra att flera aktörer agerar utan kännedom om varandra, föreligger ett ömsesidigt ansvar att information mellan BVC och förskola alltid sker med förälderns samtycke. Sjuksköterskan och vaccinationer inom barnhälsovården Vaccinationsverksamheten är en del av läkemedelshanteringen och regleras av SOSFS 2006:24 (M). I samma författning regleras också sjuksköterskors behörighet vid vaccination. Enligt SOSFS 2006:24 (M) 10, får en sjuksköterska som genomgått specialistutbildning till distriktssköterska eller specialistutbildning inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar ordinera läkemedel för vaccination i enlighet med de vaccinprogram som finns upptagna i följande föreskrifter, allmänna råd och rekommendationer: 1. Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1990:21) om profylax mot difteri och stelkramp 2. Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1994:26) Vaccination mot pneumokocker 6 (8)

7 3. Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1997:21) Vaccination mot influensa 4. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn 5. Socialstyrelsens rekommendationer för profylax mot hepatit B, Profylax med vaccin och immunoglobulin före och efter exposition 6. Socialstyrelsens rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos. En sjuksköterska som genomgått en utbildning som är likvärdig med någon av specialistutbildningarna till distriktssköterska eller inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar är behörig att till barn och vuxna ordinera läkemedel för vaccination enligt punkterna 1 6. En sjuksköterska som genomgått någon annan utbildning som innefattar kunskapsområdet är behörig att till vuxna ordinera läkemedel för vaccination enligt 1 3, 5 och 6. Verksamhetschefen skall ansvara för att det görs en bedömning av om de genomgångna utbildningarna motsvarar specialistutbildningarna. Bedömningen skall dokumenteras i den lokala instruktionen för läkemedelshantering. Den centrala barnhälsovårdsenheten med barnhälsovårdsöverläkare och samordnande sjuksköterska/vårdutvecklare bör ansvara för att såväl sjuksköterskor som läkare vid BVC får kontinuerlig fortbildning på vaccinationsområdet liksom att nyanställda utan aktuell erfarenhet av eller aktuell kunskap om barnvaccinationer får adekvat information och handledning. Organisation och ansvar Organisatoriskt tillhör BVC-verksamheten primärvården, som i sin tur drivs av landsting, kommun eller privat vårdgivare. Det är primärvårdens ansvar att erbjuda alla förskolebarn en förebyggande hälsovård. Organisatoriskt ansvarar verksamhetschefen (vårdcentralchef eller motsvarande) för verksamheten på barnavårdscentralen. Barnhälsovårdsöverläkare (BHV-överläkaren) har det övergripande ansvaret för arbetsinnehåll, metodutveckling, utbildning och kvalitetssäkring. Verksamheten på BVC är mångskiftande och sjuksköterskor inklusive annan BVC-personal skall ha tillgång till en central barnhälsovårdsenhet (BHV-enhet). Enheten består vanligen av BHV-överläkare, samordnande sjuksköterska/vårdutvecklare, psykolog och administratör/sekreterare. BHVenheten har en rådgivande funktion med ansvar för metodutveckling, utvecklings- och utbildningsinsatser, verksamhetsuppföljning, kvalitetssäkring och kvalitetskontroll. Till BHV-enhetens uppgifter hör också att ge konsultationsstöd till läkare och sjuksköterskor på BVC. Barnhälsovårdsenheten ansvarar också för att utarbeta riktlinjer och/eller kravspecifikationer för BVC- verksamheten. 7 (8)

8 Övrigt Sjuksköterska på BVC får förskriva läkemedel enligt Socialstyrelsens föreskrift, SOSFS 2001:16 3. Gällande anvisningar för dokumentation och manual för journalanvändning ska finns tillgängliga. Hög kvalitet ska eftersträvas i journalföringen och anteckningar i journalen signeras. Barnhälsovårdens kvalitetssäkringsprogram ska följas. Årliga statistikuppgifter lämnas in till barnhälsovårdsenheten. Nationella nätverket för vårdutvecklare/barnhälsovårdssamordnare Reviderad Augusti 2007 Susanne Falck vårdutvecklare/samordnande sjuksköterska Utvecklingsenheten för Barnhälsovård/Skåne sydväst Claesgatan 7, plan Malmö E-post: Susanne.Falck@skane.se 8 (8)