Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan

Transkript

1 Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan År Lars-Göran Hildor

2 Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 3 Struktur för uppföljning/utvärdering 3 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 3 Uppföljning genom egenkontroll 4 Samverkan för att förebygga vårdskador 4 Riskanalys 4 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 5 Hantering av klagomål och synpunkter 5 Sammanställning och analys 5 Samverkan med patienter och närstående 5 Resultat 6 Övergripande mål och strategier för kommande år 6 Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 2

3 Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Skolhälsovården dokumenteras i PMO, ett dokumentations-system för bland annat hälsovård. Systemet uppdaterades hösten Det finns en rutin för att undvika obehörig läsning av journal. Systemansvarig skolsköterska håller sig regelbundet uppdaterad om systemet. För läkemedelshantering uppdateras årligen generella direktiv. Medicintekniska produkter hanteras på ett säkert sätt, inklusive regelbunden kontroll och kalibrering. Den medicinska skolhälsan ska följa fastställd verksamhetsplan Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Vårdgivaren är ansvarig för patientsäkerhetsarbetet. Verksamhetschefen för skolhälsovården ansvarar för att alla medarbetare engageras och har rätt kompetens och befogenheter för att bedriva säker vård. Medicinskt ansvarig skolsköterska har ansvar för att upprätta riktlinjer och rutiner för att skolhälsovården ska kunna arbeta med patientsäkerhet samt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån ett hälso- och sjukvårdsperspektiv. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Medicinskt ansvarig skolsköterska har utarbetat rutiner för avvikelsehantering. Rutin finns för anmälan enligt Lex Maria. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Alla vårdinsatser dokumenteras. Inloggningsfunktion garanterar att obehöriga inte har tillgång till journaler eller annan dokumentation. Vid vaccination av elever med icke svensk skolbakgrund på Vård- och omsorgsprogrammet kontaktas föregående skola för information om aktuella tidigare vaccinationer. Programmen, och därmed eleverna, är tydligt uppdelade mellan skolsköterskorna för god kontroll och kontinuitet, men även för en smidig samverkan med övriga i elevhälsoarbetet. Inför varje läsår inhämtas kunskap hos avlämnande skolsköterskor om elever med särskilt medicinskt stödbehov och vid skolstart rekvireras skolhälsovårdsjournaler. 3

4 Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Medicinskt ansvarig skolsköterska deltar regelbundet i träffar med Örebro läns referensgrupp för skolhälsovård. Skolsköterskorna har fortlöpande dialog om hur hälsosamtal kan förbättras samt hur samverkan mellan sköterskorna kan ge nytta i elevhälsoarbetet. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 2 3 p 3 Skolsköterskorna samverkar med grundskolor för överrapportering av medicinsk information om elever och har regelbundna träffar med skolsköterskorna i Sydnärke. Skolsköterskorna deltar i referensgruppsmöten där förebyggande rutiner diskuteras. Samverkan sker med vårdcentraler och flykting- och invandrarhälsan gällande skolhälsovård för nyanlända, till exempel omkring vaccinationer. Samverkan sker även med skolhälsovårdsenheten i Örebro. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Skolsköterskorna gör, vid särskilt avsatta tillfällen, tillsammans med varandra, med verksamhetschef och med skolläkare bedömning av risker i verksamheten. 4

5 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 p 5 Avvikelser Vid avvikelser skrivs rapport. Därefter diskuteras avvikelsen, och eventuellt påföljande åtgärd, mellan skolläkare och skolsköterskor. Åtgärder för att minimera risk för avvikelser vidtas. Verksamhetschef informeras om avvikelser. Vid allvarliga avvikelser sker anmälan till medicinskt ansvarig skolsköterska som bedömer om det ska göras en Lex Maria anmälan. Hantering av klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Eventuella klagomål och synpunkter analyseras och återkopplas vid de träffar som sker två gånger per term in med verksamhetschef Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Rutin finns för sammanställning och analys av klagomål och synpunkter. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Efter överenskommelse med elever sker samverkan med vårdnadshavare. 5

6 Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Alla elever i årskurs 1 erbjöds hälsosamtal. Endast ett fåtal avstod erbjudandet. Elever i årskurs 1 på Vård- och omsorgsprogrammet vaccinerades mot hepatit B. Flickor i årskurs 1 och 2 erbjöds vaccination mot HPV, humant papillomvirus. Flykting- och asylsökande elever erbjöds kompletterande grundvaccination. Övergripande mål och strategier för kommande år Alla elever i årskurs 1 kommer att erbjudas ett hälsosamtal. I samtalen kommer det hälsofrämjande perspektivet att lyftas. Centralt i samtalen är att stärka elevernas självkänsla och stimulera dem till att göra medvetna val. Den medicinska skolhälsan ska medverka i skolans hälsofrämjande arbete. I syfte att utveckla och kvalitetssäkra dokumentationen kommer skolsköterskorna i Sydnärke att ha regelbundna träffar. I samarbete med samhällsmedicinska enheten vid Örebro läns landsting kommer statistik för bland annat jämförelse av hälsoläget att redovisas. 6