Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan

Transkript

1 Landstingets/regionens eller kommunens logotyp Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan Ragnhild Hellström, Verksamhetschef

2 Innehållsförteckning

3 Inledning De medicinska insatserna inom elevhälsan omfattar de insatser som skolläkare och skolsköterska utför. Skolläkare och skolsköterska, står under Socialstyrelsens tillsyn och ses som en hälso och sjukvårdsverksamhet och deras insatser ska därför bedrivas i enlighet med hälso och sjukvårdslagen (1982:763, HSL). I 2a HSL stadgas bl.a. följande: Hälso och sjukvården skall bedrivas så den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att den skall särskilt 1. Vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen 2. Vara lättillgänglig 3. Bygga på respekt för patientens självbestämmande och intigritet. Vårdgivaren ska senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse av vilken det ska framgå 1. hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår, 2. vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten, och 3. vilka resultat som har uppnåtts. Patientsäkerhetsberättelsen ska hållas tillgänglig för den som önskar ta del.

4 Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. De grundläggande uppgifterna för de såväl de medicinska som de psykosociala som de specialpedagogiska insatserna i Elevhälsan regleras i skollagen. (SFS 2010:800, 2kap 2526 ) Elevhälsans insatser riktas främst till barn/elever i förskoleklass, grundskolan och grundsärskolan. Vid vårdnadshavares godkännande inhämtas BVCjournaler hälsovårdsjournaler från skolor barnet/eleven tidigare varit inskriven i Medicinskt ansvariga inom elevhälsan erbjuder samtliga barn/elever minst tre hälsobesök. Hälsobesöken innefattar även allmänna hälsokontroller. Dessa besök är och ska vara, såväl hälsoövervakande som hälsofrämjande. Detta genom att man här tidigt upptäcker funktionssvårigheter, sjukdomar och andra hälsoproblem ger barnet/eleven möjlighet att diskutera sin hälsa och skolsituation med en professionell neutral vuxen. Hälsobesöken är jämnt fördelade under skoltiden och görs under barnets/elevens utbildning i förskoleklass årskurs 4 årskurs 8. Utöver detta görs en begränsad hälsokontroll i årskurs 2. För att identifiera oupptäckta funktionssvårigheter, sjukdomar och andra hälsoproblem används två principiellt olika arbetsformer, nämligen klinisk identifikation screeningundersökning Klinisk identifikation innebär att man sammanställer och värderar information från olika källor (t.ex. barn/elev, vårdnadshavare, BVC). Detta kräver tolkning, kliniska övervägande och kunskap om barns och ungdomars utveckling. En screeningundersökning kan däremot utföras utan att undersökaren behöver värdera utfallsresultatet lika omfattande. I enlighet med hälso och sjukvårdslagen gör medicinskt ansvarig även

5 en bedömning av sin egen kompetens i förhållande till det enskilda fallet. Detta för att vid behov remittera vidare Medicinskt ansvariga inom elevhälsan utför även enkla sjukvårdsinsatser vaccinationer enligt Socialstyrelsen fastställt program medicinska utredningar för att identifiera elevers behov av särskilt stöd Även då rektor har det formella ansvaret för elevernas arbetsmiljö, bör elevhälsan bevaka arbetsmiljöns betydelse för elevernas välbefinnande genom att delta i skyddsronder för att bevaka arbetsmiljöns betydelse för elevernas välbefinnande bistå rektor i de utredningar som görs för att förebygga olycksfall eller ohälsa i skolarbetet. Av 1 kap 3 Arbetsmiljölagen framgår att elever under sin utbildning omfattas av huvuddelen av lagens bestämmelser. Av 3 kap 2a arbetsmiljölagen och 89 i Arbetsmiljöverkets författning (AFS 2001:1) om systematiskt kvalitetsarbete framgår att skolans huvudman, rektor ska undersöka arbetsförhållandena på skolan och bedöma riskerna. Om någon elev råkar ut för ohälsa eller olycksfall i skolarbetet ska rektor utreda orsakerna så att risker för olycksfall och ohälsa kan förebyggas i fortsättningen. Här bistår skolhälsovården naturligtvis rektor. Dessutom erbjuds ungdomar/unga vuxna 1620 år som är inskrivna i gymnasieskolans introduktionsprogram minst ett hälsobesök som innefattar en allmän hälsokontroll.

6 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Vårdgivare är Barn och utbildningsnämnden. Vårdgivare ansvarar för att ledning av verksamheten organiseras så att den tillgodoser kraven på hög patientsäkerhet och god kvalitet samt främjar kostnadseffektiviteten. (HSL 28 ) Verksamhetschef är Ragnhild Hellström. Verksamhetschef för de medicinska insatserna i elevhälsan ingår i tjänsten som verksamhetschef för Elevhälsan. Detta är helt i linje med den nya skollagen (SFS 2010:800 2 kap ) där skolsköterska och skolläkare ses en del i elevhälsan. Då verksamhetenschefen saknar den medicinska kompetensen har medicinskt ledningsansvarig (MLA) utsetts. (HSL 30 ) Det samlade ledningsansvaret ligger dock kvar hos verksamhetschefen. Verksamhetschefen ansvarar för att det systematiska kvalitetsarbetet följs upp och dokumenteras. Verksamhetschefen ansvarar även för redovisning till vårdgivare Medicinskt ledningsansvarig i elevhälsan är Johanna Lisshammar MLA kommer att sammanställa resultatet i avvikelsehanteringen och redovisar detta i kommande års patientsäkerhetsberättelse.

7 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Verksamhetschefen har träffat skolsköterskorna kontinuerligt i syfte att hantera frågeställningar rörande organisation och resursfördelning kring de medicinska insatserna i elevhälsan. Det har varit såväl skolsköterskans som skolläkarens ansvar att rapportera till verksamhetschef eller vårdgivare när kvaliteten i verksamheten inte beaktats eller tillgodosets. Medicinskt ledningsansvarig (MLA) i skolhälsovården ingår i ett nätverk som träffas flera gånger per termin. Där diskuteras bl.a. arbetssätt och metoder, kvalitet, lagar systematiskt kvalitetsarbete och andra viktiga ämnen. En förutsättning för ökad patientsäkerhet, förutom kompetensutveckling kring arbetssätt och metoder är att verksamheten är väl förtrogen med gällande styrdokument. Skolsköterskor och skolläkare har träffats regelbundet under året. På dessa möten har även avikelser kunnat rapporteras och hanteras. Inga avvikelser har betraktats som så allvarliga att det föranlett skäl att, i enlighet med Lex Maria anmäla vidare till Socialstyrelsen. Grundläggande för patientsäkerhet och kvalitet inom all hälso och sjukvård, är dokumentation av elevernas, patienternas besvär och symtom samt professionens bedömning och åtgärder. Dokumentation i patientjournaler är också basen för uppföljning och utvärdering av verksamheten. I Patientjournallagen (1985:562) och i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1993:20) regleras journalföring och hantering av journalanteckningar. Bestämmelser i lagen och i SOFS 1993:20 gäller också skolhälsovården. Dessa krav uppfylls väl i det journalhanteringssystemet (PMO) som används av skolsköterska och skolläkare. Även då inte kurator, psykolog eller specialpedagog ingår i den del av elevhälsan som lyder under hälso och sjukvårdslagen är det av stor vikt att säkra dokumentationen av samma skäl som angetts ovan. Under året har rutiner utarbetats mellan förberedelseklassen och skolhälsovården i syfte att i ett tidigt stadie fånga upp denna elevgrupp.

8 Det är viktigt att påpeka att elevhälsan uppmärksammar barn/elever först när de skrivs in i skolan. I lag SFS 2008:344, regleras asylsökandes m.fl. rätt till sjuk och hälsovård inom landstinget. Denna rättighet utnyttjas inte alltid av våra asylsökande. Detta innebär att skolhälsovården har ett stort ansvar att tidigt fånga upp dessa elever när de skrivs in i skolan.

9 Övergripande mål och strategier för kommande år Då Socialstyrelsen har beslutat om nya föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom hälso och sjukvården kommer nya former att utarbetas för att anpassas till de nya regler som gäller från och med januari Denna skrift är en del i detta arbete. Det systematiska kvalitetsarbetet 2012 Detta för att öka patientsäkerheten och även fortsättningsvis kunna undvika allvarliga vårdskador. Möjligheter att utnyttja PMO i det systematiska kvalitetsarbetet för patientsäkerheten kommer att utarbetas av Maria Högfeldt som är Lokalt System Ansvarig (LSA). Resultatet kommer att redovisas i kommande patientsäkerhetsberättelse. Skolsköterskorna kommer tillsammans med verksamhetschefen att se över hur mycket tid som läggs på resor till och från mottagningarna (en på varje skola). Detta utifrån krav på att ökad patientsäkerhet som främjar kostnadsef

10 fektiviteten. Socialstyrelsen presenterade vid årsskiftet föreskrifter och allmänna råd beträffande hälsoundersökning av asylsökande m.fl., SOSFS 2011:11. Denna målgrupp kommer särskilt att uppmärksammas, då vi inte har sett effekterna av detta.

11 Hälso och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p Såväl skolsköterskor som skolläkare har eget medicinskt yrkesansvar för det direkta vårdarbetet. (LYHS 1998:531) Det är såväl skolsköterskans som skolläkarens ansvar att rapportera till verksamhetschef eller vårdgivare när kvaliteten i verksamheten inte beaktas eller tillgodoses. I de fall avikelsen är ringa skrivs en avvikelserapport av MLA, denna hanteras sedan i verksamheten och rapporteras i kommande års patientsäkerhetsredovisning. Av 6 kap 4 LYHS framgår att den som bedriver vårdverksamhet är skyldig att snarast anmäla till Socialstyrelsen om en patient i samband med vård, behandling eller undersökning drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom. Vid allvarlig vårdskada görs en LexMaria anmälan. Den kan göras direkt till Socialstyrelsen utan att verksamhetschef eller vårdgivare informerats Utöver detta bör tilläggas att det i 14 kap 1 andra stycket Socialtjänstlagen (2001:453) framgår att myndigheter vars verksamhet berör barn och unga är skyldiga att genast anmäla till socialtjänsten om de i sin verksamhet får kunskap om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Hantering av klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6

12 Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Samverkan mellan myndigheter regleras i riktlinjer för Västbus. Styrgruppen för Västbus ingår som en del i Närvårdssamverkan Södra Älvsborg. Syftet med närvårdssamverkan är att förebygga framtida vård och omsorgsbehov inom Södra Älvsborg och att skapa smidiga övergångar för patienten i kontakten mellan sjukhus, primärvård och kommuner. Målgrupperna är de patienter som samtidigt och samordnat har behov av vård och omsorgsinsatser från både kommun och region. Närvårdsamverkan omfattar: Kommunal vård, omsorg, skola och socialtjänst i Alingsås, Bollebygd, Borås, Herrljunga, Lerum, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda. Regional närsjukvård inom primärvård, sjukhusvård och habilitering i Södra Älvsborg.