handbok a ELEVHÄLSAN/skolhälsovården (rev. okt 08) (grundskolan) Verksamhetsplan

Transkript

1 Bildningsförvaltningen handbok a ELEVHÄLSAN/skolhälsovården (rev. okt 08) (grundskolan) Verksamhetsplan ELEVHÄLSAN/ skolhälsovården i Bildningsförvaltningen Katrineholms kommun Läsåret Katrineholm okt Skolsköterskorna och Skolläkaren i Katrineholms kommun

2 2 Innehållsförteckning: s. 2 A. Verksamhetsbeskrivning s. 3 Inledning/ Bakgrund Regelverk för skolhälsovård Organisation i Katrineholms kommun Organisation i Bildningsförvaltningen Skolhälsovårdsjournal B. Mål och medel enl. Socialstyrelsen s Primär prevention (förebygga att ohälsa uppkommer) s. 5 Hälsofrämjande åtgärder - individuell hälsoupplysning - hälsoinformation i grupp Arbetsmiljö och olycksfallprevention Vaccinationer Medicinsk SYV Hälsokontroll enl. livsmedelslagen 2. Sekundär prevention (att tidigt upptäcka ohälsa) s. 6 planerade och årskursrelaterade hälsobesök SHV icke planerade mottagningar öppen mottagning 3. Tertiär prevention s. 7 (att lindra effekten av redan uppkommen ohälsa) 4. övrigt s. 7-2-

3 3 Katrineholms kommun ELEVHÄLSAN/ skolhälsovården Bildningsförvaltningen A. Verksamhetsbeskrivning Inledning/ Bakgrund Regelverk för skolhälsovård Skolhälsovården regleras av skollagen (1985:1100 kap. 14). Skolhälsovården är även en hälso- och sjukvårdsverksamhet och styrs av hälso- och sjukvårdslagen (1982:763, HSL). Följaktligen kan uppdragsgivaren vara elev, elevens vårdnadshavare eller skolan. Socialstyrelsen är tillsynsmyndighet för verksamheten. För all hälso- och sjukvård skall det, enl. lagen (1998: 531) om yrkesverksamhet på hälsooch sjukvårdens område (LYHS), finnas en tydligt definierad vårdgivare. Inom elevvården på en offentlig skola innebär sekretesslagen olika regler för olika befattningshavare. Skolsköterskor och skolläkare lyder under hälso- och sjukvårdssekretess enl. 7 kap. 1 sekretesslagen. Skolhälsovården är därför en självständig verksamhetsgren inom skolan. För skolhälsovården skall finnas skolläkare och skolsköterska. Det skall finnas förutsättningar för ett nära samarbete mellan skolsköterska och skolläkare. Organisation i Katrineholms kommun Vårdgivare i Katrineholms kommun är bildningsnämnden för grund- och gymnasieskolor. Nämnden skall utse verksamhetschef/er med ansvar för verksamheten. Verksamhetschef/er har det samlade ledningsansvaret för skolhälsovården inom sitt ansvarsområde. Organisation inom Bildningsförvaltningen ELEVHÄLSANS chef på grundskolan är tillika verksamhetschef för skolhälsovården inom grundskolan enl. hälso- och sjukvårdslagen. För gymnasieskolor utses en egen verksamhetschef. Skolsköterskornas och skolläkarens samlade kompetens är grunden för skolhälsovårdens kvalitet. Skolsköterskan är central för skolhälsovården eftersom hon är tillgänglig för eleven i deras vardagsmiljö, liksom för föräldrar och skolpersonal. Skolhälsovården inom Bildningsförvaltningen följer Socialstyrelsens riktlinjer för SHV från augusti Skolhälsovårdsjournal I Patientjournallagen (1985:562) och i Socialstyrelsens föreskrifter och allm. råd (SOSFS 1993:20) regleras journalföring och hanteringen av journalhandlingar. Bestämmelserna i lagen och i SOSFS 1993:20 gäller också skolhälsovården. Grundläggande för patientsäkerhet och kvalitet inom skolhälsovården, liksom inom all hälsooch sjukvård, är dokumentation av elevers/patienters, besvär och symtom samt professionens bedömning och åtgärder. Dokumentation i patientjournaler är också basen för uppföljning och utvärdering av verksamheten. SHV övertar journalen från barnhälsovården och upprättar en skolhälsovårdsjournal för varje elev före skolstart. Journalanteckningar förs fortlöpande, liksom register över elever med medicinska handikapp och andra speciella behov. I journalen registreras elevernas frånvaro per termin. Skolsköterskorna och skolläkare använder sig av datajournal. - 3-

4 4 B. Mål och medel Enl. skollagen skall skolhälsovård anordnas för eleverna i grundskolan, särskolan och gymnasieskolan. Skolhälsovården har som mål att - följa elevernas utveckling - bevara och förbättra deras själsliga och kroppsliga hälsa - verka för sunda levnadsvanor för dem. Skolhälsovården skall främst vara förebyggande. För att uppnå skolhälsovårdens mål anser Socialstyrelsen bl. a. som viktigt att vid hälsoundersökningar och hälsobesök tidigt identifiera problem eller symtom hos elever som kan innebära att de är i behov av insatser att aktivt bistå elever i behov av särskilt stöd att arbeta för en säker och god arbetsmiljö för eleverna att uppmärksamma förhållanden i elevernas närmiljö som kan innebära ökad risk för skador och ohälsa att tillföra medicinsk kompetens och omvårdnadskompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet att i samarbete med elever, vårdnadshavare och övrig skolpersonal arbeta för att ge eleverna kunskap om hälsosamma levnadsvanor och om faktorer som bidrar till ohälsa att bevaka vaccinationstäckning och fullfölja vaccinationer enligt Socialstyrelsens vaccinationsprogram (SOSFS 1996:1 och 2005:18) att tillse att skolhälsovårdens kunskap om elevernas hälsa tas tillvara i det elevvårdande arbetet. Förutsättningar för att nå dessa mål är att skolhälsovården samarbetar med skolans pedagogiska personal liksom med övrig elevvård i arbetsmiljöfrågor och övergripande elevvårdsfrågor bistår skolledning med information, råd och utredningar i frågor som är viktiga för elevernas hälsa samarbetar med landstingets hälso- och sjukvård har tillgång till ändamålsenliga lokaler inom skolan tar del av aktuell vetenskaplig utveckling inom relevanta områden för att utveckla skolhälsovårdens arbete. Skolsköterskor och skolläkare arbetar utifrån begreppen primär sekundär tertiär prevention. - 4-

5 5 1. Primär prevention: (förebygga att ohälsa uppkommer) Hälsofrämjande åtgärder: - individuell hälsoupplysning Det är viktigt att skolhälsovården tar tillvara möjligheten till individuellt anpassad hälsoupplysning. Hälsoupplysning ska vara en naturlig del av hälsobesöken, liksom vid alla andra elevkontakter. Hälsosamtal har av skolsköterskorna utvecklats till en särskild arbetsform med en stödjande och hälsofrämjande inriktning med utgångspunkt i individens starka och svaga sidor. - Hälsoupplysning i grupp Att främja hälsa genom hälsoundervisning och hälsoupplysning är en gemensam uppgift för all skolpersonal. Rektorn har det samordnande ansvaret. Skolhälsovårdens uppgift här är att bidra med medicinsk och hälsovårdande kompetens. Hälsofrågor lämpar sig sällan för traditionell faktaundervisning i stora grupper. I stället bör man sträva efter deltagarorienterade arbetsformer i mindre grupper under kompetent ledning, där elever får möjligheter till mer fördjupade diskussioner och där de kan lära av varandra. Arbetsmiljö och olycksfallprevention All personal inom skolan har ansvar för att eleverna får en god arbetsmiljö. Skolhälsovården har en viktig uppgift i detta arbete. Skolhälsovården bevakar miljörisker för elever och föreslår åtgärder i det systematiska arbetsmiljöarbetet inom respektive skola. Skolsköterskorna - ska kallas och ska vara delaktiga i skolans skyddsrond och allergirond - introducera skol-hlr (utbildning i hjärt- och lungräddning år F-9) för elever i förskoleklassen i mån av tid. - kan medverka i undervisning om olycksfallförebyggande arbete. Vaccinationer Skolhälsovården - följer upp BHV vaccinationsprogram genom att kompl. vacc. mot stelkramp, difteri och kikhosta, år 4 (födda 2001 och äldre) kompl. vacc. mot mässl., påssjuka och röda hund, år 6 (födda 2001 och äldre) kompl. vacc. mot mässl., påssjuka och röda hund, år 1 (f.o.m. barn födda 2002) kompl. vacc. mot stelkramp, difteri och kikhosta, år 8 (f.o.m. barn födda 2002) - erbjuder tuberculintest (PPD) och tuberkulosvaccination (BCG) av riskbarn - bedömmer behovet av kompletterande vaccinationer och planerar för dessa vid avvikelser från det nationella vaccinationsprogrammet Medicinsk syv ges v.b. till elever med medicinska handikapp. Hälsokontroll enl. livsmedelslagen erbjuds elever som i livsmedelslokal hanterar oförpackade livsmedel under praktik. Uppdragsgivare är rektor på resp. skola. - 5-

6 2. Sekundär prevention: (tidigt upptäcka ohälsa) a. sida: planerade och årskursrelaterade hälsobesök - Syftet med hälsobesök är att medvetandegöra föräldrar och elever om elevens hälsa, etablera kontakt med varje elev, spåra ohälsa samt ge råd och öka hälsomedvetandet. Hälsobesök anses vara en särskild arbetsform med både hälsoövervakande och hälsofrämjande funktioner. Vid hälsobesöken får eleven, - med eller utan vårdnadshavare, möjlighet att diskutera sin hälsa och sin skolsituation med en professionell neutral vuxen. Stor vikt läggs vid att försöka få en uppfattning om elevens psykiska välbefinnande och kartlägga hinder för elevens utveckling, t. ex begränsningar i barnets förutsättningar, skolans pedagogik, miljöförhållanden, riskfyllda levnadsvanor och psykiska eller sociala problem. Vid hälsobesöken är det viktigt att samarbeta nära med elev och vårdnadshavare. En skriftlig strukturerad hälsouppgift som besvaras av vårdnadshavare och/eller elev används inför/under hälsobesöket. Även elevens lärare bör få utrymme att bedöma elevens koncentrationsförmåga, samspel med vuxna och andra barn, inlärningsförmåga, emotionell utveckling (ängslan/aggressivitet), språk och motorik. Avsikten är att kartlägga om läraren uppfattar att eleven har sådana problem att de klart riskerar att påverka dess inlärning eller skolsituation i övrigt. Frågor till läraren kräver vårdnadshavarens medgivande! De elever som har hälsoproblem erbjuds extra kontakter och följs upp utifrån art och grad av respektive hälsoproblem. Det är också viktigt att följa upp elever med kända hälsoproblem när de byter lärare eller skola och vid stadieövergånger. - Innehåll av hälsobesök omfattar somatisk och psykisk utveckling och hälsa. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt elever i behov av särskilt stöd för sin inlärning. - Årskursrelaterade hälsobesök erbjuder skolhälsovården enl. skollagen och enl. Socialstyrelsens rekommendationer enl. följande (se bilaga) i förskoleklassen alternativt år 1 särskolan år 2 år 4 år 7 år 8 (enbart läsåret 2008/09) skolhälsovårdens icke planerade mottagningar öppen mottagning Socialstyrelsen anser att skolhälsovårdens mottagningsverksamhet är en del i ett generellt förebyggande och hälsofrämjande arbete. Skolhälsovården skall erbjuda enklare sjukvårdsinsatser. Det är dock viktigt att hålla isär den uppgiften från det ansvar primärvården har. Skolhälsovårdens öppna mottagning är inte sällan en oas för elever med svårigheter och problem. Skolsköterskan kan bli en viktig stödperson för dessa elever. Skolsköterskan kan då också se om en elev är i behov av särskilt stöd eller upptäcka om en elev riskerar att fara illa enligt socialtjänstlagen. Ett besök vid skolhälsovårdens öppna mottagning kan också vara ett tillfälle för skolsköterskan att informera om eller diskutera egenvård och tillsammans med eleven fundera över hur eleven kan påverka sin hälsa och livssituation. 6-6-

7 7 3. Tertiär prevention: (att lindra effekten av redan uppkommen ohälsa) Elever med kroniska sjukdomar, t.ex. diabetes, allergi, epilepsi eller enuresis, behöver särskild uppmärksamhet för att skolhälsovården ska kunna bedöma om det är något i skolsituationen som behöver anpassas till deras behov. Särskild arbetsplan för barn med medicinska handikapp finns. Särskild uppmärksamhet ägnas även åt elever med neuropsykiatriska diagnoser och psykisk ohälsa. 4. Övrigt vara länk i kommunens folkhälsoarbete ingå i elevvårdsteam medverka i elevvårdskonferenser samt andra aktuella arbetsgrupper gemensamma möten med andra yrkesgrupper inom ELEVHÄLSAN kontakt med andra myndigheter kompetensutveckling inom professionen föräldrakontakter utvecklingsarbete, ev. projekt, studier, fortlöpande utveckla skolhälsovårdens metodbok förberedande undersökning av kvotflyktingar och anknytningsfall enl. överenskommelse med migrationsverket på uppdrag av skolan erbjuda hälsoundersökning av nyanlända invandrare läkemedelshantering förrådshantering journalhantering (överföring till andra skolor, kommuner, arkivering) handledning av elever från vårdhögskolan Verksamhetsplanen ligger till grund för verksamhetsberättelsen som skrivs i slutet av juni varje läsår. Verksamhetsberättelsen skrivs av varje skolsköterska och lämnas till skolläkare för en sammanställning under sommarlovet. Resultatet presenteras, diskuteras och utvärderas tillsammans med verksamhetschefen vid uppstart till nästkommande läsår i början av augusti. Vid detta tillfälle kommer skolhälsovårdens personal att bestämma vilka moment av verksamheten som ska kvalitetssäkras under kommande läsår och på vilket sätt kvalitetssäkringen ska genomföras. Bilagor: schema hälsobesök och respektive enkäter - 7-