Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats (EMI) inom Kalmarsunds gymnasieförbund

Transkript

1 1 (8) Handläggare Chatharina Gustafsson Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats (EMI) inom Kalmarsunds gymnasieförbund Syftet med verksamhetsplanen är att säkerställa att elever och vårdnadshavare erbjuds en likvärdig och kostnadseffektiv medicinsk insats av hög kvalitet. 1. Styrdokument Hälso- och sjukvården i Sverige regleras av en mängd lagar och föreskrifter som är tvingande och därför styr personalens dagliga arbete. Skollagen och hälso- och sjukvårdslagen är de två viktigaste lagarna som styr elevhälsans medicinska insats (EMI) Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har ett tillsynsansvar över sjukvården och dess personal. Socialstyrelsen och Skolverket (2014) reglerar det systematiska kvalitetsarbetet som ska bedrivas inom verksamheten. Verksamheten ska utvärderas årligen och upprättad verksamhetsplan revideras efter utvärdering. Enligt patientsäkerhetslagen som infördes den 1 januari 2011, ska vårdgivare bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Socialstyrelsen anser att det är särskilt viktigt för EMI att uppmärksamma elever som behöver särskilt stöd, elevernas fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljö samt s.k. livsstilsrelaterade hälsorisker. Det är angeläget att hälsoarbetet utförs i samarbete med elever, vårdnadshavare, övrig elevhälsa och skolans pedagogiska personal. I och med skollagen (2010:800) som började tillämpas j juli 2011 samlades skolsköterska, skolläkare, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska insatserna i en samlad elevhälsa. Elevhälsa blir ett nytt begrepp i skollagen Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande roll blir tydligare Elevhälsan skall omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser Alla elever skall, utöver skolläkare och skolsköterska, ha tillgång till psykolog, kurator och personal med specialpedagogisk kompetens Nya sekretessbestämmelser

2 2 (8) Socialstyrelsen har tillsammans med Skolverket tagit fram ett vägledningsdokument där elevhälsans uppdrag och arbetsuppgifter förtydligas. För den samlade elevhälsan gäller generellt att elevhälsans insatser ska stödja elevens utveckling mot utbildningens mål. Elevhälsan ska användas som ett verktyg i skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete och i skolans arbete med att stödja elevernas utveckling mot utbildningsens mål. Enligt skollagen ska elever erbjudas hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Hälsobesöken ger förutsättningar att stödja elevernas utveckling mot målen, undanröja hinder för lärande samt återföra kunskaper i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Elevhälsan har en viktig uppgift i arbetet med särskilt stöd. Insatsernas olika kompetenser bidrar till hög kvalitet på de underlag som sedan leder till beslut om stödåtgärder för en elev. Elevhälsans medicinska insats (EMI) bör dessutom innefatta följande arbetsuppgifter enligt vägledningsdokumentet: tillföra medicinsk kompetens och omvårdnadskompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet, vid hälsobesök tidigt identifiera problem eller symptom hos elever som kan innebära att de är i behov av särskilt stöd eller andra insatser, i samverkan med elever, vårdnadshavare och skolans övriga personal arbeta för att ge eleverna kunskap om hälsosamma levnadsvanor och om faktorer som bidrar till hälsa eller ohälsa, ge handledning och konsultation till skolans övriga personal, bevaka elevernas vaccinationstäckning enligt Socialstyrelsens vaccinationsprogram, bidra med medicinsk kunskap inför arbetsmoment som är förlagda ute i verksamheter och vid yrkesvägledning samt ta tillvara kunskap om elevernas hälsa i skolans arbete. I styrelsens verksamhetsmål betonas vikten av att elevhälsan skall arbeta för att utbildningen sker i en god psykosocial och fysisk miljö med utgångspunkt från följande prioriterade målområden: Kunskap, utveckling och lärande Normer, värden och inflytande En skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Digital kompetens Entreprenöriellt lärande- attraktiv konkurrensmässig utbildningsorganisation Integration

3 3 (8) 2. Organisation Styrelsen för Kalmarsunds gymnasieförbund bedriver hälso- och sjukvård inom ramen för EMI vid förbundets skolor. I lagens mening är styrelsen vårdgivare. Vårdgivaren fastställer verksamhetens övergripande mål för kvalitet och patientsäkerhet och ska kontinuerligt följa upp och utvärdera målen. Om vårdgivaren inte utser någon verksamhetschef för EMI ligger det fulla ansvaret för det medicintekniska området kvar på vårdgivaren. Därför har styrelsen utsett den administrativa chefen vid förbundskontoret som verksamhetschef för EMI. Verksamhetschefens ansvar är att tillgodose att det finns en hög patientsäkerhet, god och säker vård, god kvalitet och kostnadseffektivitet och ansvarar för att det finns rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet. Verksamhetschefen skall i dialog med rektor se till att det finns ändamålsenliga lokaler och utrustning, personal med rätt kompetens, samt rutiner för EMI:s arbete. Rektor är chef och arbetsledare för EMI på respektive enhet. Rektor ansvarar för att den dagliga verksamheten inom EMI bedrivs enligt gällande lagstiftning, samt efter de mål och riktlinjer som styrelsen beslutar. Skolläkaren samarbetar med de skolenhetsbundna skolsköterskorna. Skolläkaren arbetar som medicinsk konsult för varje elev med medicinska/psykosociala svårigheter som hindrar elevens inlärning för att nå skolans kunskapsmål. Skolläkaren är medicinskt ansvarig, har ansvar för generella läkemedelsdirektiv samt Lex Maria anmälan. Samordnande skolsköterskan har ansvar för att ta fram rutiner som säkerställer en säker och ändamålsenlig hälso-och sjukvård av god kvalitet, att journaler förs enligt patientdatalagen, att läkemedelshanteringen är väl fungerande, att kontakt tas med läkare eller annan personal när elevens tillstånd kräver det. Samordnar, kallar till och genomför möten i EMI:s yrkesnätverk (YNV). Skolsköterskorna samarbetar med skolläkaren för att ur medicinsk/psykosocial aspekt säkra att eleverna når utbildningsmålen i gymnasieskolan. ar för att minst ett hälsobesök erbjuds alla elever i förbundets verksamhet. För de elever som önskar hälsosamtal är det också skolsköterskans ansvar att genomföra samtalen. Skolsköterskan skall på eget initiativ eller enligt uppdrag från rektor också arbeta med mer generellt inriktade uppgifter som rör elevernas arbetsmiljö, t.ex. skolans värdegrund, arbetet mot kränkande behandling, undervisningen om tobak, alkohol och andra droger, jämställdhet samt sex- och samlevnadsundervisning. Skolsköterskan ger råd och utför enklare sjukvårdsinsatser. Skolsköterskan genomför vaccinationer för de elever som ej fullföljt det nationella vaccinationsprogrammet (SOSFS 2006:22).

4 4 (8) Skolsköterskorna har öppen mottagning 1 timma/dag efter lokalt fastställda scheman. Skolpsykologens huvuduppgift består av psykologiska insatser inom elevhälsan i gymnasieskolan. Den psykologiska insatsen verkar utifrån förbundets övergripande mål att skapa en miljö som möter varje elev i sitt lärande och som tar sin utgångspunkt i att alla ungdomar har styrkor. Skolpsykologen är tillsammans med rektorerna drivande i utvecklingen av en förbundsgemensam stödprocess, med gemensamma begrepp och gemensam dokumentation. Skolpsykologen arbetar med att kvalitetssäkra analys och planering av elevhälsans insatser utifrån statistik, t.ex. data från trivselenkäten eller statistik från hälsosamtalen, men även utifrån skolenheternas kunskapsresultat. Alla medarbetare inom EMI ska aktivt medverka i det systematiska kvalitetsarbetet. Det är alla medarbetares ansvar att medverka i risk- och avvikelsehantering, och delta i arbetet med uppföljning av mål och resultat. Följande organisation för EMI finns inom Kalmarsunds gymnasieförbund: Vårdgivare Verksamhetschef Rektor Skolläkare Samordnande skolsköterska Skolsköterskor Skolpsykolog Styrelsen för Kalmarsunds gymnasieförbund Administrativa chefen på förbundskontoret Vid gymnasieförbundets skolor 20 % tjänst samt timanställd på gymnasiesärskolan 10 % tjänst Vid gymnasieförbundets skolor 8,3 tjänst 100 % tjänst 3. Patientsäkerhetslagen Den 1 januari 2011 infördes nu gällande lag för arbetet med patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården. Lagen ställer krav på vårdgivaren som bland annat innebär ett ansvar för att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Detta arbete syftar ytterst till att minimera och förebygga vårdskador inom verksamheten. Därför krävs att vårdgivaren vidtar riskminimerande åtgärder såsom: Att utreda händelser där det finns risk för en vårdskada (lidande, obehag, kroppslig eller psykisk skada, sjukdom eller död som orsakas av hälsooch sjukvården och som inte är en oundviklig konsekvens av patientens tillstånd). Att händelseförloppet dokumenteras.

5 5 (8) Att kartlägga orsaker och faktorer som påverkat händelseförloppet. Att ta fram underlag för beslut om åtgärder för riskminimering. Att tidsplanera åtgärderna på kort och lång sikt. Av detta följer att personalen inom hälso- och sjukvårdsverksamheten har en skyldighet att rapportera tillbud, risk för tillbud och avvikelser. Det krävs också att patienten/närstående informeras och ges möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet. Ovan beskrivet arbete skall utmynna i en patientsäkerhetsberättelse som skall vara färdigställd senast den 1 februari (enligt lag den 1 mars) varje år. Berättelsen skall innehålla patientsäkerhetsarbetet under det gångna året, vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten, samt vilka resultat som uppnåtts. Berättelsen redovisas i Kalmarsunds gymnasieförbunds årsredovisning. 4. Patientsäkerhetsarbete i Kalmarsunds gymnasieförbund EMI inom gymnasieförbundet har till sin verksamhet knuten en Metodbok, som bl.a. beskriver de rutiner som är vanligt förekommande i verksamheten. Denna finns placerad på förbundets interna hemsida och är därmed tillgänglig för alla anställda i gymnasieförbundet. Här finns också blanketter för rapportering av tillbud och avvikelser. Rutin för patientsäkerhetsarbete 1. Alla anställda inom EMI har en skyldighet att anmäla risk för tillbud, tillbud och avvikelser. 2. Anmälan skall dokumenteras på blankett i Metodboken och lämnas till verksamhetschefen. 3. Verksamhetschefen gör en första bedömning av anmälans allvarlighetsgrad och sannolikheten för att händelsen kan upprepas. 4. En dialog förs med skolläkare/skolsköterska om händelsen är av sådan art att den föranleder en Lex Maria anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). 5. Patienten informeras och bereds möjlighet att lämna sina synpunkter. 6. Verksamhetschefen kallar skolläkare och samordnande skolsköterska till verksamhetsmöten en gång per månad för uppföljning och beredning av ärenden inom EMI. 7. Vid dessa möten behandlas alla avvikelserapporter och beslut tas om vilka åtgärder som skall vidtas för att förhindra att händelsen inträffar igen. 8. Besluten dokumenteras och blir vägledande för EMI:s fortsatta arbete. 9. Dokumentationen utgör grunden i den årliga patientsäkerhetsberättelsen som skall ingå i förbundets årsredovisning. 10. Samordnande skolsköterska och skolläkare träffar skolsköterskorna kontinuerligt i yrkesnätverk för diskussion, erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling.

6 6 (8) 5. Verksamhetens mål Hälsobesök I skollagens 2:a kapitel 27 stadgas att varje elev i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska erbjudas minst ett hälsobesök som innefattar en allmän hälsokontroll. Hälsobesöken är frivilliga. Antalet genomförda hälsobesök ska uppgå till 75 %. Innehållet i samtalen ska utvecklas. Svaren ska användas för att arbeta med riktade insatser i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Föra statistik över utlämnade hälsoenkäter, samt genomförda hälsobesök. Ta ut rapporter ur PMO. Arbeta med att utveckla hälsosamtalets innehåll. Via hälsosamtalet identifiera faktorer som är ett hinder för lärande på individnivå samt genomföra generalla insatser på gruppnivå med utgångspunkt från identifierade problemområden. Kompletterande fortbildning inom metoden för motiverande samtal (MI) planeras och genomförs för nyanställda skolsköterskor. Skolsköterskorna ansvarar för metodutveckling och att föra statistik. Samordnande skolsköterskan ansvarar för att fortbildning inom MI genomförs. Hälsosamtal Hälsosamtalet är det viktigaste instrumentet för EMI, för att hälsobesöket skall bli meningsfullt för eleverna och därmed också upplevs ha en hög kvalitet. Att genomföra hälsosamtalet professionellt och på ett likvärdigt sätt förutsätter att samtalen har en gemensam struktur samt att skolsköterskorna har en god kompetens i samtalsmetodik. Hälsosamtalet förbereds genom ett informationsbrev och att en hälsoenkät fylls i av eleverna i första årskursen. Journalsystem/Dokumentation Inom hälso- och sjukvårdens område finns en lagstadgad skyldighet att föra journal. En förutsättning för detta är ett väl fungerande journalsystem. Förbundet ingår som en part i ett elektroniskt journalsystem som omfattar länets samtliga tolv kommuner. God dokumentation i skolhälsojournalerna garanterar en god och säker vård. Ur en korrekt dokumentation finns underlag till jämförbar statistik. En likvärdig dokumentation är också nödvändig för att garantera våra studerandes rättssäkerhet.

7 7 (8) Skolsköterskorna inom gymnasieförbundet ska dokumentera på ett enhetligt och likvärdigt sätt i hälsojournalerna. Skolsköterskegruppen analyserar i samband med nätverksträffarna ett urval av journaler som förts under verksamhetsåret. Kollegial granskning. Regelbunden utbildning i PMO en gång per termin. Ta fram rutin för journalhantering. Samordnande skolsköterska och berörda rektorer ansvarar för att utbildningen genomförs. Samordnande skolsköterska ansvarar för att rutin tas fram. Kontinuerlig yrkesspecifik fortbildning/ kompetensutveckling för skolhälsovårdens professioner För att kompetensen ska kunna upprätthållas är det önskvärt att arbetet för skolläkare och skolsköterskor planeras så att det ger möjlighet till kontinuitet på tjänsterna, handledning, fortbildning, forsknings- och utvecklingsarbete. Verksamhetschefens uppgift är att se till att personalens kompetens upprätthålls genom adekvata vidareutbildningsinsatser. Utbildning som nödvändig för EMI:s verksamhet/personal för att upprätthålla god och säker vård baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet. Utbildning som håller personalen medveten om samhällsutvecklingen vad gäller livsstilsfrågor såsom övervikt, sex- och samlevnad och ANDT, Internetbeteende och dessutom uppdatering i gällande lagar, förordningar föreskrifter och allmänna råd. Säkerställa att all personal inom EMI får kontinuerlig och likvärdig fortbildning för att upprätthålla lagstadgat kompetenskrav kopplat till legitimerade yrkesgrupper. Redovisas i patientsäkerhetsberättelsen. Skolsköterskorna deltar i den årligen återkommande Skolsköterskekongressen som anordnas av Riksföreningen för skolsköterskor (ideell fackligt obunden förening som arbetar med bl a branschspecifik utbildning för skolsköterskor). Verksamhetschef och berörda rektorer.

8 8 (8) Att främja psykisk hälsa och motverka psykisk ohälsa Sambandet mellan lärande och psykisk hälsa är ett centralt område för elevhälsan. Elevers hälsa, inte minst den psykiska hälsan, har stor betydelse för skolprestationer, välbefinnande och möjlighet att fungera i skolans sociala miljö. Omvänt har en elevs skolprestationer stor betydelse för den mentala hälsan. Det innebär att det finns ett dubbelriktat samband mellan hälsa och lärande. All personal inom EMI ska öka sin kompetens om elever med ångestproblematik Redovisas i patientsäkerhetsberättelsen. Fortbildningsinsatser planeras till utvecklingsdagar i höst samt återkommande i yrkesnätverket. Samordnande skolsköterska och skolläkare. Kvalitetsmått personalresurser inom EMI Hälso- och sjukvårdslagen anger att där det bedrivs hälso- och sjukvård skall det finnas den personal som behövs för att en god vård skall kunna ges. Socialstyrelsen anger inga specifika mått på tillräckliga personalresurser utan det är upp till varje huvudman att avgöra. I Kalmarsunds gymnasieförbund är det respektive skolledning som avgör omfattningen av EMI på respektive skola. Kalmar kommun har en viktning för elever i särskola med 2,0 och för nyanlända med 2,5. Förbundet har inte beslutat om någon sådan viktning. Svenska skolläkarföreningen rekommenderar ett elevunderlag motsvarande elever per heltidsanställd skolläkare. Riksföreningen för skolsköterskor rekommenderar ett underlag motsvarande 400 elever per heltidsanställd skolsköterska. För att få likvärdiga resurser inom förbundets skolor baserat på elevantal och elevgrupp, bör motsvarande viktning som Kalmar kommun har, tillämpas. Branschorganisationernas rekommendationer bör också vara en vägledning när resursbehov inom EMI bedöms. Alla förbundets gymnasieskolor ska ha likvärdiga resurser inom EMI Redovisas i patientsäkerhetsberättelsen. Kartlägg resurser inom EMI på respektive skola med utgångspunkt från omräkningsfaktorer och rekommenderade nyckeltal. Verksamhetschef och berörda rektorer