BARN OCH UTBILDNING. Kvalitetssäkring inom skolhälsovården. Huddinge Kommun

Transkript

1 BARN OCH UTBILDNING Kvalitetssäkring inom skolhälsovården Huddinge Kommun Reviderad upplaga, augusti 2004

2 Kvalitetsplan för skolhälsovården i Huddinge Kommun Skolhälsovårdens arbete styrs av bl a Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763, Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 1996:24 ( kvalitetssystem) och skollagen 1985:1100. kap 14. Förteckning över andra lagar och centrala föreskrifter av betydelse bifogas. Målsättning Nationellt Skolhälsovårdens mål är enl. Skollagen 1985:1100, 14 kapitel. att följa elevernas utveckling. att bevara och förbättra elevernas själsliga och kroppsliga hälsa. att verka för sunda levnadsvanor. att tillförsäkra elevernas rätt att vid behov söka skolhälsovården. Skolhälsovården skall främst vara förebyggande. Eleven skall erbjudas tre allmänna hälsoundersökningar jämt fördelad under grundskoletiden och en hälsoundersökning under gymnasietiden. För skolhälsovården skall finnas skolsköterska och skolläkare. Skolhälsovården följer dessutom vid planeringen av verksamheten State of the Art (SOTA) dokumentet från nov framtaget gemensamt av Svenska Skolläkareföreningen och Riksföreningen för Skolsköterskor och Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovården, från augusti Huddinge kommun Enligt skollagen skall varje kommun upprätta en skolplan. Kommunfullmäktige i Huddinge har uppsatt ett antal mål som skall vara styrande. Målen är: trygghet, hälsa, inflytande/delaktighet, utveckling och lärande samt jämlika villkor. En verksamhetsplan för skolhälsovården finns som följer kommunens mål. 1

3 Skolhälsovårdens uppgifter Skolhälsovården ska: i samarbete med barnhälsovården medverka till att barn vid skolstarten får ett omhändertagande i skolan som motsvarar deras mognadsnivå. erbjuda alla barn inom skolan hälsoundersökningar enligt fastställt program. att ge varje elev möjlighet att utifrån sina behov möta skolsköterskan. erbjuda uppföljning av avvikelser vid hälsoundersökningar. medverka i skolans utformning av åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd och för elever som i övrigt behöver stöd medicinskt och/eller psykiskt. medverka till att uppmärksamma mobbning och våld, mot såväl person som egendom, samt följa upp att åtgärder vidtas. medverka till att hälsoprogram utifrån lokala behov utformas kring t.ex. kost och övervikt/fetma, sex- och samlevnad samt droger. regelbundet delta i skydds- och allergironder för att förebygga skador och sjukdom. uppmärksamma brister i skolans fysiska och psykiska miljö och medverka till att dessa åtgärdas. (Arbetsmiljölagen gäller även för elever i skolan) föra elevernas talan i hälsofrågor och verka för att deras rättigheter blir tillgodosedda. aktivt medverka i och utveckla elevhälsan samt delta i elevhälsoarbetet i skolan. upprätta, föra och arkivera skolhälsovårdens journal enligt riktlinjer. Kompetens inom skolhälsovården Önskvärt är att skolläkare har specialkompetens, antingen i barn- och ungdomsmedicin, barn- och ungdomspsykiatri eller skolhälsovård. Skolsköterskor ska ha adekvat vidareutbildning, helst öppen hälso- och sjukvård eller hälso- och sjukvård för barn och ungdom. 2

4 Årskurs Skolsköterskans uppgifter Skolläkarens uppgifter GRUNDSKOLA Före skolstart Förskoleklass ÅK 1 Inhämta information från barnhälsovården. Skolhälsovården bjuder in till info möte (febr-mars). Mottagande av BVC journal och epikris (augusti). Upprätta skolhälsovårdsjournal (augusti). Hälsouppgifter från föräldrar (september). Frågor till lärare/förskollärare (november-december). Hälsoundersökning med hälsosamtal, bedömning av hälsotillstånd och utveckling, längd, vikt, syn och hörsel (hörsel senast åk 1, gäller omogna barn). Kompletterande vaccineringar. Efter behov informeras föräldrar lärare och elevhälsoteam. Uppföljning av elever med avvikelser. Kompletterande vaccineringar. Genomgång av hälsouppgifter, förskoleformulär samt BVC epikris/journal tillsammans med skolsköterskan. Riktade hälsokontroller med utgångspunkt från genomgången och utifrån elevens behov. Åk 2 Åk 3 Längd och vikt. Uppföljning av elever med avvikelser. Kompletterande vaccineringar. Uppföljning av elever med avvikelser. Kompletterande vaccineringar. 3

5 Åk 4 Åk 5 Hälsouppgifter från föräldrar och elever. Frågor till lärare Hälsoundersökning med hälsosamtal, bedömning av hälsotillstånd och utveckling, längd, vikt, syn- och ryggkontroll. dite Booster och kompletterande vaccineringar. Uppföljning av elever med avvikelser. Kompletterande vaccineringar. Riktad hälsoinformation enskilt eller i grupp. Genomgång av hälsouppgifterna tillsammans med skolsköterskan. Riktade hälsokontroller med utgångspunkt från genomgången och utifrån elevens behov. 4

6 Årskurs Skolsköterskans uppgifter Skolläkarens uppgifter Åk 6 Åk 7 Längd, vikt- och ryggkontroll. MPR- vaccinering och kompletterande vaccineringar. Riktad hälsoinformation enskilt eller i grupp. Uppföljning av elever med avvikelser. Riktad hälsoinformation enskilt eller i grupp. Åk 8 Åk 9 Efter Åk 9 Hälsouppgifter från elever. Hälsoundersökning med hälsosamtal, längd, vikt- ryggkontroll. Riktad färgsinnesundersökning vid behov (för elever som sökt elprogrammet på gymnasiet). Medicinsk studie- och yrkesvägledning. Uppföljning av elever med avvikelser. Kompletterande medicinsk studie- och yrkesvägledning. Hälsoinformation enskilt eller i grupp. Överföra journaler till arkivet på Barn- och utbildningsförvaltningen. Genomgång av hälsoenkäterna tillsammans med skolsköterskan. Riktade hälsokontroller med utgångspunkt från genomgången och utifrån elevens behov. Medverka vid medicinsk syo v.b. Medicinsk syo till barn med särskilda behov inför gymnasieansökan. I alla årskurser ingår att uppdatera journaler, komplettera vaccinationer samt stödja elever med särskilda behov och kroniska sjukdomar. 5

7 Årskurs Skolsköterskans uppgifter Skolläkarens uppgifter GYMNASIUM Åk 1 Rekvirera journaler på nya elever. Registrera alla journaler. Informera om elever med särskilda behov. Hälsouppgifter från elever. Hälsoundersökning med hälsosamtal, bedömning av hälsotillstånd och utveckling, längd, vikt. Riktade hälsoundersökningar utifrån gymnasieprogram (tex hygien, faecesprov, hörsel, färgsinne, syn samt eksem, allergi). Riktade hälsokontroller. Åk 2 Uppföljning av avvikelser. Stödja elever med särskilda behov och kroniska sjukdomar. Riktade hälsoundersökningar utifrån gymnasieprogram (tex hygien, faecesprov, hörsel). Åk 3 Uppföljning av avvikelser. Stödja elever med särskilda behov och kroniska sjukdomar. Riktade hälsoundersökningar utifrån gymnasieprogram (tex hygien, faecesprov, hörsel) Efter Åk 3 Överföra journaler till arkivet på Barn- och utbildningsförvaltningen. 6

8 INVANDRAR- ELEVER Grundskola och gymnasium SÄRSKOLAN Grundskola och gymnasium Hälsouppgift från föräldrar/elever. Hälsoundersökning med samtal sker av alla nyanlända invandrarelever som har sin första kontakt med svensk skola. Ev med tolk. Längd, vikt, syn, hörsel samt PPD. Genomgång av vaccinationsstatus och vid behov komplettering. Efter den första fullständiga hälsoundersökningen följer eleven samma program som skolan i övrigt. Särskilda hälsoblanketter. Följer i övrigt samma program som skolan i övrigt. Läkare skall träffa alla nyanlända invandrarelever. Anamnes, status med ryggkontroll samt medverkan vid vaccinationsbedömning. Alla elever skall läkarundersökas före eller i samband med särskolestart. 7

9 Övriga skolsköterske- och skolläkarinsatser Omvårdnad Skolsköterskans omvårdnadsarbete utgår från ett helhetsperspektiv och är en viktig del i samhällets totala folkhälsoarbete. Det innebär dels att stärka det friska hos varje elev, dels att för enskilda eller grupper av elever som drabbas av hälsoproblem bidra till att skapa resurser för den dagliga skolverksamheten. Hälsorådgivning. Sjukvård Rådgivning kring t.ex. kost och övervikt/fetma alt. undervikt, hygien, olycksfall, ABC- första hjälpen och hjärtlungräddning, sex- och samlevnad samt droger ges utifrån lokala behov. Det kan ges endera enskilt eller i grupp och kan med fördel samordnas med lärarnas undervisning. Eleverna gör spontana besök på skolhälsovårdsmottagningen för bedömning och omhändertagande av akuta och mindre skador och för psyko- somatiska besvär. Denna s.k. lilla sjukvård ingår i skolsköterskans löpande uppgifter. Utvecklingsavvikelser, utvecklingsstörning, DAMP, dyslexi och Asperger Skolsköterska och skolläkare är med och startar samt deltar i utredningar. De sker i samråd med föräldrarna och inrymmer: Lärarobservation utförda av klasslärare och speciallärare. Bedömning av skolpsykolog. Eventuell remiss till STUDS- teamet eller BUP. Bedömning görs av barnets behov i skolsituationen. Åtgärder börjar vidtas, utifrån elevhälsans samlade kunskap om eleven, utan att invänta externa utredningsresultat. Barn med kroniska sjukdomar och medicinska handikapp Skolläkare skall tillsammans med skolsköterska se till att barnets vardag i skolan fungerar så bra som möjligt trots barnets sjukdom eller handikapp. Barn med psykiatriska problem Skolläkare och skolsköterska medverkar till utredning av t ex depression, suicidtankar, anorexi, skolk mm. 8

10 Kvalitetsuppföljning All hälso- och sjukvård skall omfattas av system för planering, utförande, uppföljning och utveckling av kvaliteten i verksamheten. All personal skall medverka i den systematiska och fortlöpande kvalitetsutvecklingen av verksamheten SOSFS 1996: Planering Verksamhetschef för skolhälsovården och samordnande skolsköterska, båda med placering på skolhälsovårdsenheten, planerar och utvecklar skolhälsovården. Verksamhetschef för skolhälsovården och samordnande skolsköterska följer och uppdaterar verksamheten utifrån nationella och kommunala mål, samt utifrån State of the Art dokumentet från nov och Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovården från augusti 2004 Planeringsdagar med verksamhetschef, samordnande skolsköterska samt alla skolsköterskor sker två till tre gånger varje termin. En tvådagars konferens genomförs i början av varje läsår då även alla skolläkare är med. Alla skolsköterskor deltar i månatliga möten. Sammankallande är en grupp skolsköterskor enl. rullande schema. Skolläkarna träffas internt två gånger årligen. Arbetet sker under löpande kontakter med cheferna för elevstödsenheten, grundskolan och gymnasiet. Utförande Att insatserna blir gjorda på rätt sätt, att rätt saker blir gjorda och att hälsokontroller görs när de skall, i enlighet med föreliggande kvalitetssäkringsdokument. Rutiner för läkemedelshantering följs. Rutiner för avvikelsehantering finns. Audiometrar kalibreras varje år. Riskavfall samlas in årligen centralt av samordnande skolsköterska för vidaretransport och destruktion av SRV. (Agenda 21- samordnaren i kommunen står för kostnaden.) Uppföljning Varje skolsköterska och skolläkare ska utföra eget kvalitetsarbete. En arbetsplan upprättas på varje skolsköterskemottagning. Statistiken sammanställs årligen för respektive skola utifrån hälsodeklarationer/hälsoprofiler och hälsoundersökningar. Skolsköterskan skriver en verksamhetsberättelse varje läsår. 9

11 Statistiken sammanställs på kommunnivå av verksamhetschef och samordnande skolsköterska. Utvärderingar av överföringen av elevakter från BVC till SHV. Verksamhetschef och samordnande skolsköterska skriver verksamhetsberättelse över all skolhälsovård. Fall enligt Lex Maria - lagstiftningen gås igenom varje år. Skolhälsovårdens lokaler och utrustning kvalitetsbedöms. Utveckling Verksamhetschef och samordnande skolsköterska ansvarar gemensamt för utvecklingsarbetet på skolhälsovårdsenheten. Fortbildningsdagar för skolsköterskor och skolläkare genomförs varje termin. Samarbete med Barn- och utbildningsförvaltningens kvalitetsavdelning för att utveckla verktyg för statistikunderlag. Elektroniska journaler införs för att underlätta såväl journalföring som databearbetning av skolhälsovårdens arbete. Huddinge Tryggve Årman, Verksamhetschef skolhälsovården Solveig Kraft Skolsköterska med ledningsansvar Maud Hedrell Chef elevstödsenheten Inga-Lill Tingström Grundskolechef Dag Samuelsson Gymnasiechef 10

12 Viktiga lagar, föreskrifter och allmänna råd som styr skolhälsovårdens arbete Bilaga Skollagen 1985:1100 kapitel 14 Skolhälsovårdens mål Hälso-och sjukvårdslagen, HSL 1982:763 Patientjournallagen 1985:562 Behörighetslagen 1984:542 - behörighet att utöva yrke:6-8 - skydd mot yrkestitel 9 Åliggandelagen 1994: eget yrkesansvar 6 - vetenskap och beprövad erfarenhet: 2 åliggandelagen Lag om yrkesverksamhet inom hälso- och sjukvård, LYHS 1998:531 Sekretesslagen 1980:100 Arbetsmiljölagen 1977:1160 Gäller för elever från förskoleklass Läkemedelslagen 1992:859 Socialtjänstlagen Anmälningsplikt14 kap, 1 Smittskyddslagen 1988:1472 SOSFS 1997:8 SOSFS 1996:24 SOSFS 1993:20 SOSFS 1999:18 SOSFS 1996:1 SOSFS 1999:26 SOSFS 2000:1 SOSFS 1997:14 SOSFS 2002: 4 SOSFS 1993:20 SOSFS 1999:27 SOSFS 1996:33 SOSFS 1996:7 Verksamhetschef inom hälso- och sjukvård Kvalitetssystem i hälso- och sjukvård Journalföring och hantering av journalhandlingar Föreskrifter om vaccinationsverksamhet Socialstyrelsens allmänna råd om vaccination av barn Allm råd förebygga/beredskap vid överkänslighetsreaktioner Läkemedelshantering Delegering Lex Maria Journalföring och hantering av journalhandlingar Riskavfall Allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Allmänna råd om buller inomhus och höga ljudnivåer Referenser: Författningshandboken Arbetsmiljöverket: Skolsköterskeföreningen, State of the Art dokumentet Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovården 11