Plan för barn- och elevhälsan på Hästhagen-Uddaredsenheten

Transkript

1 LERUM400, v 1.0, (11) Datum Plan för barn- och elevhälsan på Ledstjärnor för barn- och elevhälsan är ett salutogent förhållningssätt och inkludering. All personal som arbetar runt barnet/eleven ingår i elevhälsan. Salutogent förhållningssätt Barn och elever skall ha en känsla av sammanhang, meningsfullhet och begriplighet. I vårt hälsoarbete fokuserar vi på friskfaktorer och det önskade beteendet. Nyckelord i vår verksamhet är bekräftelse, delaktighet, trygga ramar, stödjande lärmiljö, ansvar och tillit. På det individuella planet handlar det om att känna tilltro till den egna förmågan, livsoptimism och att kunna hantera olika skeenden, även oanade, i tillvaron. Det handlar också om kunskap om var, och att, man kan söka hjälp av andra vid tillfällen i livet då du inte kan hantera din livssituation, i samspel med andra. (Lundgren & Persson, 2003) I förskolan och skolan arbetar pedagoger och annan personal i arbetslag för att tillsammans kunna följa barnet hela dagen. Ansvarspedagog (den som har utvecklingssamtalet) är närmast ansvarig och arbetar tillsammans med sitt arbetslag. Det skall finnas en bred kompetens i arbetslagen så att vi tidigt kan möta barnens och elevernas individuella behov. Vi vill skapa lärandemiljöer som gynnar alla barn, både vad gäller organisation och förhållningssätt. Utifrån de ramar vi har att förhålla oss till, tar vi hänsyn till vilka individer som går i de olika grupperna och vilka behov av stöd de olika barnen befinner sig i. Det innebär att våra grupper kan variera i storlek. Kontinuerligt görs behovsanalys i arbetslagen. Resursfördelning revideras vid behov. Barn och elever har en individuell utvecklingsplan och vid behov utarbetas också åtgärdsprogram respektive plan för stöd. Vi arbetar för ett nära samarbete och kommunikation med barnets vårdnadshavare. Då barn är i behov av särskilt stöd försöker vi i första hand att hitta former för lärande i den grupp där barnet vistas. I allt arbete att organisera tänker vi utifrån tre nivåer; organisation, grupp och individ.

2 2 (11) Inkludering För oss innebär inkludering att barnet upplever delaktighet, kamratskap, välbefinnande och alla människors lika värde. Att bli respekterad för den man är. Först när man ser hur alla i gruppen anpassar sig till varandra och känner sig delaktiga i form av att känna att de har något att tillföra gruppen och när förlusten av en medlem känns påtaglig, då har inkludering kommit långt. (Emanuelson, 2001)Litt?? Elevhälsoteam På vår enhet finns ett elevhälsoteam med ett övergripande ansvar för Hästhagen- Uddaredsenheten. Elevhälsoteamet består av specialpedagog, skolsköterska, kurator, psykolog och rektorer. Målsättningen för elevhälsoteamet är att arbeta förebyggande och hälsofrämjande i enlighet med skollagen. Elevhälsoteamet träffas regelbundet. Mötet är ett forum där policy- och utvecklingsfrågor kring elevhälsa lyfts. I elevhälsoteamet förs samtal om enskilda barn/elever och grupper för att stödja barn/elever på bästa sätt. Vid behov samverkar elevhälsoteamet med externa instanser exempelvis BUP, Centrala resursteamet, Stöd och Omsorg och Habiliteringen. Ibland i form av västbusmöten. Personal erbjuds att delta på elevhälsoteamets möte för att samtala om enskilda barn/elever eller grupper. (För vidare beskrivning av respektive yrkes uppdrag, se bilaga 3.) Trygghetsgrupp Det finns en trygghetsgrupp på respektive Uddareds- och Hästhagenskolan. Trygghetsgrupperna arbetar förebyggande utifrån skolenheternas likabehandlingsplan. Vid behov kopplas elevhälsoteamets och trygghetsgruppernas arbete ihop eftersom ärendena ibland går in i varandra. Båda grupperna är viktiga delar i elevhälsoarbetet.

3 3 (11) Utvecklingssamtal Minst en gång per läsår erbjuds varje elev utvecklingssamtal. Då samtalar barn, vårdnadshavare, ansvarspedagog och eventuellt annan personal ur elevhälsan om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Vid utvecklingssamtalet upprättas en framåtsyftande individuell utvecklingsplan. Vid behov träffas också ansvarspedagog och vårdnadshavare utan barn beroende på samtalets innehåll. I förskolan erbjuds varje barn minst ett utvecklingssamtal per läsår. Åtgärdsprogram/Plan för stöd För elever i behov av stöd upprättas åtgärdsprogram. För barn i behov av stöd upprättas en plan för stöd. (se Plan för arbetet med barn i behov av särskilt stöd under rubriken Åtgärdsprogram Bilaga 1)

4 4 (11) Bilagor till 1. Plan för arbetet med barn- och elever i behov av stöd. 2. Verksamhetsplan för elevhälsoteamets arbete. 3. Uppdragsbeskrivningar för yrkesgrupperna i elevhälsoteamet. 4. Mall för resursinventering.

5 5 (11) Bilaga 1. Plan för arbetet med barn- och elever i behov av stöd Mål med vårt arbete Vi arbetar hela tiden för att alla elever ska nå målen. Vi vill öka elevernas trivsel, trygghet och lusten att lära. För bästa resultat ser vi det av största vikt att vi skapar förutsättningar för att barn och elever ska uppleva ett meningsfullt lärande. Vi eftersträvar en nära samverkan med vårdnadshavare. Inventering av elever i behov av stöd I början av varje termin görs i skolan en inventering av elever i behov av särskilt stöd. Denna inventering görs i respektive arbetslag. Specialpedagog, skolsköterska och rektor deltar vid denna inventering. Mall för inventering av elever i behov av stöd används (se bilaga 4). I elevhälsoteamet görs en avstämning av inventering och resursfördelning. I förskolan sker en kontinuerlig inventering av barnens behov. På våren sker en väl planerad överlämning från förskola till förskoleklass och från åk 5 till åk 6. Inför läsårsstarten sker en väl planerad överlämning från förskoleklass till åk 1 och från åk 3 till åk 4. Arbetsgång när behov av stöd uppstår under terminen All personal har ansvar för elevhälsan i sin klass eller grupp. Alla som arbetar i skolan har anmälningsplikt till rektor vad det gäller barn som riskerar att inte nå målen eller som uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Pedagogerna arbetar utifrån varje elevs individuella behov. Är inte detta tillräckligt gör läraren/arbetslaget en liten utredning för att komma fram till vad elevens behov är. Är det fortfarande inte tillräckligt kontaktar arbetslaget elevhälsoteamet. Vårdnadshavare informeras om kontakten med elevhälsoteamet i förväg. Ansvarig mentor gör en kortfattad muntlig presentation av ärendet. Inför kontakten med elevhälsoteamet kan arbetslaget beskriva ärendet skriftligt och kortfattat. Elevhälsoteamet analyserar tillsammans med pedagogen och kommer fram till vidare åtgärder. Beroende på problematiken kan dessa åtgärder se olika ut såsom pedagogiska, medicinska, sociala, psykosociala och specialpedagogiska.

6 6 (11) Åtgärdsprogram För elever som riskerar att inte nå målen eller som uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation skall åtgärdsprogram upprättas. Processen vid upprättande av åtgärdsprogram: Inventering/uppmärksammande Anmälan till rektor Rektor fattar beslut om liten eller stor utredning Rektor fattar beslut om upprättande av åtgärdsprogram Upprättande av åtgärdsprogram (vid behov deltar specialpedagogen) Specialpedagogen tar del av åtgärdsprogrammet Underskrifter av delaktiga i åtgärdsprogrammet Uppföljning Utvärdering Åtgärdsprogrammet upprättas i samråd med elev och vårdnadshavare. Vårdnadshavare får inte åläggas åtgärder i åtgärdsprogrammet. Åtgärdsprogrammet förvaras i original hos specialpedagogen. Övriga delaktiga får en kopia. Åtgärdsprogrammet ska vara ett levande dokument. EHM (elevhälsomöte) För den kontinuerliga uppföljningen förekommer elevhälsomöten (EHM) i olika forum. I dessa möten deltar de som är nödvändiga för att hjälpa barnet/eleven. Vårdnadshavare, lärare, arbetslag, elevhälsoteam

7 7 (11) Bilaga 2. Verksamhetsplan för elevhälsoteamet Övergripande mål Under verksamhetsåret ska elevhälsoteamet fokusera på det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Åtgärder Verka för att Elevhälsoplanen ska genomsyra det dagliga arbetet på våra skolor och förskolor. Arbeta för att upprätthålla för att upprätthålla nuvarande samverkan med externa instanser såsom BUP, Stöd och Omsorg med flera Ökat deltagande i arbetslagens arbete Representanter från elevhälsoteamet besöker skolans arbetslag i september och februari för inventering av barn i behov av stöd Kompetensutveckling av teamet sker i form av bokcirkel, arbetslagsutveckling eller annan gemensam utbildning Agneta Petersson och Johanna Haga Fenn ansvarar för studiecirklar i två arbetslag på skolorna; "Vilse i skolan" Pedagogerna i förskolan erbjuds studiecirklar vid behov Pedagoger i förskolan och skolan erbjuds handledning hösten Handledningen leds av representanter från personal från Floda elevhälsoteam. Denna omgång Agneta Petersson och Johanna Haga Fenn Ninni Tingström ingår i Hästhagenskolans trygghetsteam Utvärdering och analys Maj 2014

8 8 (11) Bilaga 3. Uppdragsbeskrivningar för yrkesgrupperna i elevhälsoteamet. Specialpedagogiskt övergripande uppdrag Specialpedagogerna finns på enheterna för att skapa goda lärmiljöer i första hand för barn/elever som är i behov av särskilt stöd. Det kan vara barn/elever med språkförsening, läs och skrivsvårigheter eller barn/elever med psykiska eller intellektuella handikapp. Specialpedagogen är också ett pedagogiskt stöd för rektorer och den pedagogiska personalen Deltar i arbetet med organisationsplanering och utvecklingsplaner. Utför pedagogiska utredningar och gör analyser på individ/grupp och organisationsnivå Verkar som stöd för pedagoger vid upprättande av åtgärdsprogram/handlingsplan för stöd Ger handledning och konsultation till personal Har kontakt med andra stödfunktioner kring barn/elever Deltar vid behov vid elevhälsomöte/ föräldrakontakter/nätverksträffar Förmedlar kunskap till personal angående barn i behov av särskilt stöd Har kontakt med andra skolformer och institutioner Deltar vid överlämning och uppföljning vid övergångar Ingår i elevhälsan på respektive skolenhet Ingår i specialpedagogiskt nätverk/skolutveckling Skolkuratorers uppdrag Skolkuratorns mål är att främja barn/elevers hälsa så att sociala och psykologiska faktorer ses i ett sammanhang. Kuratorn arbetar utifrån en helhetssyn, där barnet/elevens situation och relation till sin omgivning, familj och skola bearbetas. Kuratorn arbetssätt kallas psykosocialt behandlings arbete. Utföra psykosocialt behandlingsarbete med enskilda elever och grupper t.ex. konfliktlösning, relationsbearbetning Genom olika behandlingsinsatser, i samarbete med föräldrar, skolpersonal och sociala myndigheter, stödja barn/elever med svårigheter i skola och hem

9 9 (11) Medverka vid planering och genomförande av såväl den förebyggande som den behandlande elevhälsan. Delta vid elevvårdskonferenser, elevhälsoteam (EHT), APT som bland annat vara sakkunnig i sociala frågor Utveckla arbetsformer och förebyggande metoder inom elevhälsan. Medverka till ett fördjupat samarbete inom skolan samt mellan hem och skola Ge handledning och konsultation till personal i sociala frågor Ha kontakt med andra skolformer, institutioner, myndigheter och organisationer Delta vid överlämning och uppföljning vid övergångar Ingå i nätverk för skolkuratorer Informera elever och föräldrar om möjligheter att erhålla samhällets hjälp Skolpsykologens uppdrag Skolpsykologens uppdrag är att bidra till elevhälsa med sin omfattande kunskap om barns psykologiska och kognitiva utveckling. Handleder, utbildar och ger konsultation. I kartläggande och stödjande samtal med pedagogerna bidrar psykologen med specialistkunskaper och en helhetssyn på barnet med dess förutsättningar, livssituation och faktorer i förskolan/skolan. Ökad förståelse för det enskilda barnet och därmed genomtänkta åtgärder och förhållningssätt leder till goda utvecklingsmöjligheter och lärandemiljöer för barn i svårigheter. Utreder och bedömer barns utveckling och förutsättningar. För att förtydliga elevens behov i skolan görs en psykologisk utredning, vilken berör barnets kognitiva och sociala utveckling samt den arbetsmiljö som barnet vistas i. Utredningen åtföljs alltid av en samplanering med föräldrar och berörd personal för att omsätta bedömningen i pedagogiska åtgärder. Arbetar med skolrelaterade problem genom Stödsamtal med elever och föräldrar. krisstöd och konfliktlösning enskilt eller i grupp på alla nivåer. samverkan med BUP, BVC, Socialtjänsten, Barnhabiliteringen m.fl. Skolhälsovården (SHV) en fortsättning efter barnhälsovården (BVC) Skolhälsovårdens främsta uppgift är att främja hälsa och förebygga ohälsa. Alla elever erbjuds kostnadsfri skolhälsovård från förskoleklass till och med gymnasiet sista år. I skolhälsovården arbetar både skolsköterska och skolläkare. Skolsköterskan har en specialistutbildning som distriktssköterska eller är barnsjuksköterska; skolläkaren har specialistutbildning i allmänmedicin eller är barnläkare. Skolläkaren och skolsköterskan

10 10 (11) har tystnadsplikt och journalföringsplikt samt att de följer samma sekretessregler och lagar som övrig hälso- och sjukvårdspersonal. Skolhälsovården - eget verksamhetsområde i den pedagogiska miljön Skolhälsovården ska följa elevernas utveckling, bevara och förbättra elevens kroppsliga och själsliga hälsa samt verka för sundare levnadsvanor. Det sker bland annat genom hälsobesök, hälsosamtal, hälsofrämjande arbete som information och utbildning enskilt och i grupp kring kost, motion, pubertetsutveckling och andra livsstilfrågor. Stöd erbjuds även i medicinsk yrkesorientering.?? Skolhälsovården är för barn och ungdomar det företagshälsovården kan vara för vuxna. Det innebär bl.a. att elever själva kan söka kontakt med skolsköterskan för att rådfråga i hälsofrågor. En av skolhälsovårdens viktigaste uppgifter är att medverka till att varje elev får goda förutsättningar för sitt lärande. Skolhälsovården har ett speciellt ansvar för elever med kroniska sjukdomar/skador, funktionsnedsättningar eller inlärningssvårigheter. Skolhälsovården medverkar till att elevens förutsättningar och behov anpassas till inlärningssituation i skolans arbetsmiljö. Skolhälsovården ingår i skolans elevhälsoteam. Skolhälsovården samverkar med skolans personal och externa resurser med hänsyn till den enskildas integritet och sekretess. Hälsobesök och vaccinationer Ninni Kolla upp Basprogrammet!!Stämmer det? Eleverna ska enligt Skollagen erbjudas ett större hälsobesök i varje stadie (förskoleklass, år 4, år 6 och första året på gymnasiet). Dessemellan erbjuds eleverna enklare hälsobesök med bl.a. uppföljning av tillväxten. De större hälsobesöken omfattar en hälsouppgift från vårdnadshavare/elev, hälsosamtal, uppföljning av tillväxt (längd, vikt och rygg) och undersökning av syn och hörsel (förskoleklass och år 6). Uppföljningsbesök planeras efter individuella behov och miljö. SHV följer Basprogrammet i Lerums Kommun. Vaccinationer erbjuds enligt nationella vaccinationsprogrammet: I åk 2 och åk 5 erbjuds vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR). I åk 4 erbjuds vaccination mot difteri, stelkramp och kikhosta (DTPa). Kolla Upp! Ninni

11 11 (11) Bilaga 4. Inventering av barn och elevers behov av stöd För att ha en gemensam utgångspunkt när vi diskuterar barn och elevers behov av olika stöd delar vi in behov i tre nivåer. Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 De elever vi bedömer har ett stort behov av extra stöd utöver ordinarie individualisering. De elever vi bedömer har behov av extra stöd utöver ordinarie individualisering. De elever vi bedömer inte har behov extra stöd mer än ordinarie individualisering. Försök att placera in eleverna utifrån definition ovan. Klass: 1 2 3