Elevhälsoplan. Röselidsskolan F-9 med fritidshem. Vision: "Vår främsta kund är det framtida samhället"

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Elevhälsoplan. Röselidsskolan F-9 med fritidshem. Vision: "Vår främsta kund är det framtida samhället""

Transkript

1 Elevhälsoplan Röselidsskolan F-9 med fritidshem Vision: "Vår främsta kund är det framtida samhället" Värdegrund: På Röselidsskolan visar man respekt för sig själv, för andra och för sin omgivning. 1

2 Innehåll Sidan Syfte 3 Bakgrund 4 Elevhälsans kompetensområden 5 - Rektor 5 - Medicinsk del 6 - Skolpsykolog 7 - Kurator 7 - Specialpedagog - Elevhälsopedagog 8 Rutiner för det löpande elevhälsoarbetet 10 Rutiner för det förebyggande elevhälsoarbetet Att uppmärksamma och kartlägga Att utreda Att dokumentera Att åtgärda Att utvärdera 15 Handlingsplan för barn- och elevhälsa 16 Bilaga 1 Särskilt stöd riktlinjer Lerums kommun Bilaga 2 Modell för Systematiskt kvalitetsarbete 2

3 Elevhälsoplanen är reviderad SYFTE OCH BAKGRUND All personal på Röselidsskolan arbetar för att förverkliga skolans vision; "Vår främsta kund är framtidens samhälle" och skolans värdegrund; "På Röselidsskolan visar man respekt för sig själv, för andra och för sin omgivning" Syfte Syfte med en övergripande Elevhälsoplan är att skapa en gemensam syn på vad elevhälsa är inom grundskoleverksamheten för Röselidsskolan i Lerums kommun. Planen är skriven utifrån ett salutogent förhållningssätt och i en struktur som alla ska vara förtrogna med, oberoende av var i verksamheten man befinner sig. Ett salutogent perspektiv är ett hälsofrämjande perspektiv. Verksamheten skall fokusera på friskfaktorer på organisations-, grupp och individnivå. Barnens egna resurser skall tas tillvara och synliggöras. Vi vill att våra barn skall kunna förstå sin omvärld, se sin egen roll och möjliga handlingsalternativ, se ett meningsfullt mönster och sammanhang i livet. Syftet är också att i samverkan med elever och vårdnadshavare skapa goda lärandemiljöer som främjar en gynnsam utveckling för varje elev. Begreppet elevhälsa har i och med den nya skollagen (SFS 2010:800) skrivits in i skolförfattningarna och enligt skollagen ska elevhälsan omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Vidare står även att elevhälsan ska fungera hälsofrämjande och förebyggande till stöd för elevens utveckling mot målen. Elevhälsans mål är att skapa en så positiv lärmiljö som möjligt för eleven. En väl fungerande elevhälsa förutsätter att skolan och hemmet tar ett gemensamt ansvar, allt för att främja elevens lust att lära inom både lärande, personlig utveckling och hälsa. Elevhälsans riktlinjer syftar till att säkra alla elevers rätt till en likvärdig utbildning. Detta omfattar inte endast särskilda insatser, utan är ett samlingsbegrepp för alla insatser som görs för att skapa en positiv arbetsmiljö inom skola och fritidshem. Elevhälsa prioriteras i verksamhetens styrdokument och ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Elevhälsan har därför ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. Lusten att lära är starkt kopplad till känslan av välbefinnande. Lärande och hälsa påverkas i stor utsträckning av samma faktorer och gynnas av: Trygghet Trivsel Upplevelse av sammanhang och mening 3

4 Delaktighet Inflytande God självkänsla Använda sina sinnen och kreativitet I grunden handlar det om att få känna sig respekterad och värdefull. Bakgrund I arbete med barn- och ungdomar är det särskilt viktigt att vara medveten om sina egna värderingar, förhållningssätt och attityder. Alla anställda måste dela och arbeta enligt de grundläggande värden som är formulerade i läroplanerna och i FN:s barnkonvention. Barnkonventionen är en del av den internationella folkrätten. Barnets rätt att uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör sig själv är ett av barnkonventionens mest angelägna budskap och tydliggör barnet som subjekt med en egen mening som ska respekteras. Även Salamancadeklarationens hänvisningar, kring anordnande av skolmiljön för elever i behov av särskilt stöd, har haft betydelse för hur styrdokument för elevhälsan har utformats. Här ges ex på gällande styrdokument; Skollagen "Alla barn och elever skall ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling." (2010:800, 3kap. 3 ) "Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas." (2010:800, 2kap. 25 ) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet enl Lgr 2011 "Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet." (Lgr 2011, s.7) "Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper." (Lgr 2011, s.8) "Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla." (Lgr 2011, s.8) Hälso- och sjukvårdslagen "Skolläkare och skolsköterskor är hälso- och sjukvårdspersonal och lyder under de bestämmelser som gäller inom hälso- och sjukvårdande arbete om utförande, dokumentation och kvalitetsarbete. Skolhälsopersonalen har självständigt ansvar för medicinskt inriktade insatser och skall samverka med annan skolpersonal." (SFS 1982:763) 4

5 Elevhälsan ska finnas tillgänglig för elever, vårdnadshavare, arbetslag och skolledning. Utgångspunkten för elevhälsan ska vara att skolan är en plats för lärande och hållbar utveckling där all skolpersonal i samverkan med elever och föräldrar skall skapa goda lärmiljöer för varje barn. Lärande och hälsa påverkas av samma generella faktorer, nämligen delaktighet, självkänsla, inflytande och möjligheter att påverka. Elevhälsan bygger på ett samarbete där det är viktigt att ansvarsfördelningen är tydlig. Hur de olika ansvarsområdena fördelas framgår nedan under avsnittet Elevhälsoteamets kompetensområden. Elevhälsan ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande, fokus ska ligga på ett salutogent synsätt som främjar känslan av sammanhang (KASAM). Begreppet salutogenes myntades av Aaron Antonovsky ( ) professor i medicinsk sociologi vid Ben Gurion University of Negev, Beersheba, Israel. Det salutogena perspektivet fokuserar på vilka faktorer som orsakar och vidmakthåller hälsa mer än vad som orsakar sjukdom. Ett viktigt begrepp inom den salutogena forskningen är SOC (Sence of Coherence), på svenska översatt till Känsla Av SAMmanhang, förkortat KASAM. A. Antonovsky menar att tillvaron blir sammanhängande när den görs begriplig, hanterlig och meningsfull. Känsla av sammanhang omfattar enligt Antonovsky tre delar; Begriplighet Att det som inträffar är förståeligt och upplevs som ordnat, strukturerat och tydligt. Hanterbarhet Att man har en upplevelse av att ha tillräckliga resurser för att kunna möta olika situationer i livet. Meningsfullhet Att man har en upplevelse av delaktighet i det som sker och att något är värt att satsa på. "Det är viktigt att förstå att delbegreppen står i relation till varandra - de ska inte förstås som självständiga enheter." (A. Antonovsky; 1979, Health, Stress and Coping) Elevhälsans arbete på Röselidsskolan förhåller sig även till hållbarhet och miljö i enlighet med Lerums kommuns vision. Detta innebär att alla elever är beroende av hur väl skolan lyckas skapa en god lärande och utvecklande miljö. ELEVHÄLSANS KOMPETENSOMRÅDEN I elevhälsan ingår yrkeskompetenser inom det medicinska, psykologiska, sociala samt det specialpedagogiska området, detta för att kunna arbeta med skolrelaterade problem ur flera perspektiv. I vissa fall kan även andra instanser kopplas in för samverkan t.ex. BVC, BUP, IFO och Barnhabiliteringen. Elevhälsans personal skall ingå som en självklar del i skolans samverkan med andra institutioner och myndigheter. Att förebygga svårigheter i skolan genom att planera för och ge särskilt stöd, är en fråga för hela enheten. Elevhälsan har här ett särskilt ansvar och skall bidra med specialistkompetens. Rektor Huvudmannen och rektor har, i enlighet med Lgr 2011 och Skollagen 2010:800, det övergripande ansvaret för arbete i skolan och för att verksamheten som helhet inriktas på att 5

6 nå de nationella målen. I uppdraget ingår bland annat att organisera arbetslagen, elevhälsan och skolans andra resurser så att eleverna får det särskilda stöd och hjälp de behöver. Elevhälsan bygger på samarbete mellan flera funktioner och det är viktigt att ansvarsfördelningen är tydlig. Rektor har särskilt ansvar för elever som behöver särskilt stöd. Rektor är ansvarig för att en utredning görs om det finns signaler om att eleven kan vara i behov av särskilda stödåtgärder. När så krävs skall stödinsatser sättas in under tiden utredningen pågår. Att ge särskilt stöd till en elev för att nå de nationella målen är centralt i skollagstiftningen. Rektor ansvarar för att det genomförs en utredning om eller när det finns signaler kring att en elev kan vara i behov av särskilda stödåtgärder. Om utredningen visar att eleven är i sådant behov skall särskilt stöd ges. I vissa fall kan en utredning göras av skolans egen personal. I andra fall kan det behövas en mer omfattande utredning och huvudmannen kan i sådana fall behöva anlita ytterligare utredningskompetens. Rutiner för hur ett elevärende ska hanteras och utredas finns för Lerums kommun i dokumentet Särskilt stöd riktlinjer, Dokumentet är upprättat i enlighet med Skollagen 2010:800 kapitel (bilaga 1) Medicinsk del Med skolhälsan menas insatser av skolsköterska och skolläkare för att främja elevers hälsa. Skolhälsovården skall främst vara förebyggande. Den skall omfatta hälsokontroller och enklare sjukvårdsinsatser. Skolsköterskan och skolläkaren står för den medicinska kompetensen på specialistnivå, vilket omfattar kunskap på naturvetenskaplig grund om barns- och ungdomars utveckling och växande samt kunskap i hälsofrämjande arbete i fysisk, psykisk och social miljö. Skolsköterskan har omvårdnadskompetens att utifrån ett helhetsperspektiv identifiera och förebygga ohälsa. I arbetet ingår bedömning, planering och att vidta åtgärder som är hälsofrämjande på både individ- och gruppnivå, samt råd och stöd till vårdnadshavare. Skolläkaren har kompetens inom diagnostisering och sjukdomsbehandling, samt inom förebyggande arbete mot hälso- och sjukdomsproblem. Skolhälsan styrs av flera regelsystem; Skollagen, Hälso- och sjukvårdslagen och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, Patientjournallagen, Föreskrifter om kvalitetssystem, kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling, Sekretesslagen och Socialtjänstlagen samt Arbetsmiljölagen. Skolhälsans mål och medel Skolhälsans mål, som definieras i skollagen, är att bevara och förbättra elevernas psykiska och kroppsliga hälsa och verka för sunda levnadsvanor. För att uppnå detta mål är det bl.a. viktigt att vid hälsoundersökningar och hälsobesök tidigt identifiera problem eller symtom hos elever som kan innebära att de är i behov av insatser. att aktivt bistå elever i behov av särskilt stöd. 6

7 att arbeta för en säker och god arbetsmiljö för eleverna. att uppmärksamma förhållanden i elevernas närmiljö som kan innebära ökad risk för skador och ohälsa. att tillföra medicinsk kompetens och omvårdnadskompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet. att i samarbete med elever, vårdnadshavare och övrig skolpersonal arbeta för att ge eleverna kunskap om hälsosamma levnadsvanor och om faktorer som bidrar till ohälsa. att bevaka vaccinationstäckning och fullfölja vaccinationer enligt Socialstyrelsens vaccinationsprogram. (SOSFS 1996:1) att tillse att skolhälsans kunskap om elevernas hälsa tas till vara i det elevstödjande arbetet. (Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovården, ) Skolpsykolog Skolpsykologens uppdrag är att bidra till elevhälsan med sina omfattande kunskaper om barns psykiska utveckling på olika områden och arbeta förebyggande. Ger konsultation och utbildar; I samtal med personal, enskilt och i grupp bidrar psykologen med specialistkunskaper och en helhetssyn på barnet med dess inneboende förutsättningar, livssituation och faktorer i förskolan/skolan. Ökad förståelse för det enskilda barnet och därmed genomtänkta åtgärder och förhållningssätt skapar förutsättningar för goda utvecklingsmöjligheter och lärandemiljöer. Utreder barns utveckling och förutsättningar i skolan; För att förtydliga elevens behov i skolan görs en psykologisk kartläggning, analys och bedömning. Där berörs barnets kognitiva, känslomässiga och sociala utveckling, samt den miljö som barnet vistas i. Bedömningen åtföljs alltid av en samplanering med föräldrar och berörd personal för att omsättas i pedagogiska åtgärder. Skolpsykologen arbetar med skolrelaterade problem genom stödsamtal med elever samt råd och stöd till föräldrar krisstöd och konfliktlösning enskilt eller i grupp samverkan med BUP, BVC, IFO, Barnhabiliteringen m fl Skolpsykologens legitimation medför självständigt professionsansvar avseende exempelvis val av insats, metod och arbetsinstrument. Skolkurator Skolkuratorns mål är att främja barn/elevers hälsa så att sociala och psykologiska faktorer ses i ett sammanhang. Kuratorn arbetar utifrån en helhetssyn på individ-, grupp- och organisationsnivå, där barnet/elevens situation och relation till sin omgivning, familj och skola bearbetas. Kuratorns arbetssätt kallas psykosocialt behandlingsarbete och innefattar 7

8 kunskaper inom beteendevetenskap, samhällsvetenskap och juridik med inriktning på barn ungdom och familj. Utför psykosocialt behandlingsarbete med enskilda elever och grupper t.ex. konfliktlösning, relationsbearbetning. Genom olika behandlingsinsatser, i samarbete med föräldrar, skolpersonal och sociala myndigheter, stödjer barn/elever med svårigheter i skola och hem. Medverkar vid planering och genomförande av såväl den förebyggande som den behandlande elevvården. Deltar vid elevvårdskonferenser, elevhälsoteam (EHT), APT som bland annat sakkunnig i sociala frågor. Utvecklar arbetsformer och förebyggande metoder inom det elevvårdande området. Medverkar till ett fördjupat samarbete inom skolan samt mellan hem och skola. Ger handledning och konsultation till personal i sociala frågor. Har kontakt med andra skolformer, institutioner, myndigheter och organisationer. Deltar vid överlämning och uppföljning vid övergångar. Ingår i närverk för skolkuratorer. Informerar. elever och föräldrar om möjligheter att erhålla samhällets hjälp. Specialpedagog Specialpedagog finns på enheten för att skapa goda lärmiljöer i första hand för barn/elever som är i behov av särskilt stöd. Det kan vara barn/elever med språkförsening, matematik-, läs- och skrivsvårigheter eller barn/elever med psykiska, fysiska och/eller intellektuella handikapp. Specialpedagogen är också ett pedagogiskt stöd för rektorer och den pedagogiska personalen. Inom specialpedagogens kompetensområde ligger kunskaper om barns och ungdomars lärande utifrån de beteendevetenskapliga, samhällsvetenskapliga, medicinska och språkvetenskapliga forskningsfälten. I specialpedagogens uppgifter ingår att: delta i arbetet med organisationsplanering, utvecklingsplaner. utföra pedagogiska utredningar samt tester och gör analyser på individ/grupp och organisationsnivå. verka som stöd för pedagoger vid upprättande av åtgärdsprogram. utveckla arbetsformer och förebyggande metoder inom det elevvårdande området, undanröja hinder och orsaker till svårigheter i undervisnings- och lärmiljöer. ge handledning och konsultation till personal. ha kontakt med föräldrar och andra stödfunktioner kring barn/elever. delta vid behov vid elevvårdskonferenser / föräldrakontakter/nätverksträffar. förmedla kunskap till personal angående barn i behov av särskilt stöd. ha kontakt med andra skolformer och institutioner. delta vid överlämning och uppföljning vid övergångar. 8

9 ingå i elevhälsan på enheten. ingå i specialpedagogiskt nätverk/skolutveckling. Elevhälsopedagog Detta kompetensområde är under framarbetning och kommer att beskrivas senare under läsåret 12/13. RUTINER FÖR DET LÖPANDE ELEVHÄLSOARBETET Elevstödjande arbete är en stående punkt på dagordningen vid varje arbetslagsmöte. Här diskuteras förebyggande åtgärder, möjligheter och lösningar. Regelbunden utvärdering av insatta åtgärder görs under terminen. I det löpande arbetet ingår även återkommande besök av elevhälsan och observationer i respektive arbetslag och elevgrupper. Besök följs upp av pedagogiska samtal med arbetslagen och ligger som löpande underlag för ett utvecklande av arbetet med eleverna. Gemensam helhetssyn omkring elevhälsa och resursfördelning gäller, vilket innebär att i all pedagogisk planering skall elever i behov av särskilt stöd prioriteras. Arbetslagen ansvarar för att åtgärdsprogram utarbetas och följs upp. Elev och vårdnadshavare är delaktiga i utarbetande och uppföljning av åtgärdsprogram. Rektor beslutar kring upprättande av åtgärdsprogram samt relevant utredning som ska ligga som grund för åtgärder. En samsyn innebär även att de olika personalgrupperna i skolan arbetar tillsammans för att skapa en god generell miljö. Helhetsperspektivet är centralt både i arbetet med att ge särskilt stöd och för att åstadkomma delaktighet för alla, både elever och personal. Elevhälsan har möte varje vecka. Vid detta möte görs även en översyn av förebyggande och hälsofrämjande insatser och uppföljningar av dessa på både individ-, grupp- och organsiationsnivå. RUTINER FÖR DET FÖREBYGGANDE ELEVHÄLSOARBETET Som stöd i det löpande och förebyggande elevhälsoarbetet har vi i verksamheten olika forum och handlingsplaner. Sådana är exempelvis Trygghetsgrupp, Elevråd, Systematiskt kvalitetsarbete, Systematiskt arbetsmiljöarbete och Likabehandlingsplan. För att upptäcka och åtgärda särskilda behov finns det en tydlig arbetsprocess. Denna kan beskrivas i fem steg: 1. Att uppmärksamma: Närvaro Fysiskt & psykiskt mående Socialt samspel med kamrater och vuxna 9

10 Inlärning, förmåga till koncentration mm Trivsel Kartläggning av elevers hälsa och kunskapsutveckling Förskoleklass Sv: Bornholmsmodellen Första hälsobesöket i skolhälsovården innehåller bl. a.: Samtal med elev och vårdnadshavare om bl.a. inlärning, trivsel, kamratrelationer, eventuella hälsoproblem eller svårigheter, kost och fysisk aktivitet. En undersökning görs av längd, vikt, syn och hörsel. År 1 Sv: Nya språket lyfter - Vt: avstämning A Bokstavskontroll, avkodning samt fonologisk förmåga i det läsmaterial eleven använder Ma: Tester och diagnoser knutet till läromedlet. År 2 Sv: Nya språket lyfter - Vt: avstämning B DLS 2 (rättstavning) Ma: PRIMgruppen, Stockholms Universitet Tester och diagnoser knutet till läromedlet Skolsköterskan har ett samtal om inlärning, trivsel och kamratrelationer och gör en synundersökning samt mätning av längd och vikt, vaccination MPR (mässling, påssjuka och röda hund) för barn födda 2002 och senare. År 3 Sv: Nya språket lyfter - Vt: avstämning C Ma: Skolverkets diagnostiska material för de yngre åldrarna Tester och diagnoser knutet till läromedlet Nationella prov i sv, ma År 4 Sv: DLS 4 (rättstavning 1, ordförståelse, läshastighhet) Ma: Tester och diagnoser knutet till läromedlet Skolsköterskan gör ett större hälsobesök med hälsouppgift från vårdnadshavare och hälsosamtal med eleven om bl.a. trivsel, eventuella inlärningssvårigheter, kost och fysisk aktivitet. Undersökning av: syn, längd, vikt och rygg. 10

11 År 5 Sv: DLS år5 Ma: Tester och diagnoser knutet till läromedlet Vaccination MPR (mässling, påssjuka och röda hund) för barn födda före 2002 År 6 Nationella prov i sv, ma och eng Skolsköterskan gör ett större hälsobesök med hälsouppgift från vårdnadshavare och hälsosamtal med eleven om bl.a. trivsel, eventuella inlärningssvårigheter, kost och fysisk aktivitet. Undersökning av: syn, hörsel, längd, vikt och rygg. År 7 Sv: DLS år 7 Ma: Tester och diagnoser knutna till läromedlet. År 8 Skolsköterskan har ett samtal om inlärning, trivsel och kamratrelationer och gör en synundersökning samt mätning av syn, längd och vik och rygg. Vaccination DTP (difteri, tetanus och partusis) för barn födda 2002 och senare. År 9 Nationella prov i sv, ma, eng och NO. 2. Att utreda Organisationsnivå: På vårterminen, under mars månad, görs en analys av de stödinsatser som gjorts under läsåret vid en arbetslagsträff. Utifrån denna analys görs en bedömning av processledare, arbetslag och specialpedagog inför kommande läsårs behov. En sammanställning görs av specialpedagog och presenteras för rektorer och Elevhälsan. Sammanställningen ligger till grund för ansökan om tilläggsbelopp. Överlämningsmöten sker mellan arbetslag F-3, 4-7 och 8-9. Gruppnivå: Resursfördelningen presenteras för arbetslagen. En diskussion förs i arbetslaget och i samråd med ledning och Elevhälsan, för att skapa en gemensam syn på arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Fördelade resurser används så att de gagnar dessa elever på bästa sätt. Individnivå: Då processledare finner att ytterligare insatser, förutom de som redan gjorts i laget, behövs kontaktas Elevhälsan. Beslut tas av rektor om vilka insatser eller utredningar som ska genomföras. Syftet med en allsidig elevutredning är främst att ge fördjupad förståelse och 11

12 kunskap om elevens behov. Utredningen skall i första hand tjäna som underlag för åtgärder i lärandemiljön i skolan. Utredningen kan även ligga till grund för remiss till specialistnivåns verksamheter, detta sker när analysen visar att specialistnivåns insatser är nödvändiga för eleven. Remissen undertecknas av rektor eller av rektor delegerad i elevhälsoteamet. En vårdnadshavare kan för sitt barn söka hjälp på specialistnivån utan att skolan blivit involverad. 3. Att dokumentera Både IUP-mål och eventuella åtgärdsprogram ska ligga som underlag för arbetslagets dokumenterade planering. IUP - Individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen. Sedan1 januari 2006 finns det en lag som bestämmer att alla barn i grundskolan ska ha en IUP. (7 kap. 2 grundskoleförordningen ) Alla elever har rätt till en IUP. Den upprättas tillsammans med elev och vårdnadshavare. IUP skrivs i en positiv utvecklingsanda som visar elevens framsteg och utvecklingsmöjligheter. Vid behov upprättas åtgärdsprogram i samarbete med elev och vårdnadshavare. IUP är utgångspunkten för åtgärdsprogrammet. Den samlade och systematiserade kunskap som skolan får om varje elevs utveckling, utgör underlag för lärarens och arbetslagets planering. Den ger också skolan möjlighet att samlat se över och analysera sin verksamhet och synliggöra vilka behov av utveckling som finns på såväl grupp-, ämnes- som skolnivå. På så sätt blir dokumentationen en betydelsefull del i skolans ständigt pågående kvalitetsarbete. Åtgärdsprogram Åtgärdsprogram föregås av en utredning, rektor ska se till att detta sker skyndsamt. utarbetas så att det tydligt framgår vilka behoven är, samt hur de ska tillgodoses, i arbetsprocessen ska eleven och elevens vårdnadshavare ges möjlighet att delta. utvärderas kontinuerlig med tre till högst sex veckors mellanrum. förvaras i arbetslaget samt arkiveras. är möjligt att överklaga, vårdnadshavare ställer i sådana fall sin överklagan till skolväsendets överklagandenämnd, ett upphävt beslut återförvisas till rektor för ny bedömning och nytt beslut. Minnesanteckningar från AL-möten rörande elevstödjande arbete dokumenteras och förvaras hos arbetslaget. Elevhälsans minnesanteckningar samt dokumentation vid beslut kring Åtgärdsprogram förvaras i arkiv. Trygghetsgruppens (THG) dokumentation och minnesanteckningar förvaras hos THG. 12

13 Sekretess I arbetet kring ett elevärende har varje profession ansvar för att gällande sekretess iakttas. Vad någon får föra vidare och vad som är belagt med sekretess regleras i offentlighets- och sekretesslagen. Det bör dock uppmärksammas om eller när generalklausulen kan tillämpas. Generalklausulen innebär att om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas ut har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda, får man lämna ut uppgiften. Det vill säga att om det är till uppenbart gagn för eleven kan en personal i skolan, lämna uppgifter till en annan verksamhetsgren, det vill säga en annan verksamhetsgren inom skolan, en annan skola eller en annan myndighet. 4. Att åtgärda Åtgärderna i åtgärdsprogrammet ska vara både kortsiktiga och långsiktiga. De ska relatera till målen i läro- och kursplaner. Det ska anges vilka elevens behov är och hur behoven skall tillgodoses. Det är viktigt att syftet med åtgärderna konkretiseras så att programmet kan följas upp och utvärderas. Utvärderingen ska därefter användas så att det som framkommit verkligen används för att förändra stödåtgärder om det behövs. Genom att på det här sättet studera orsaken till att eleven gör framsteg, kan förhoppningsvis ny kunskap fås. Insatserna ska leda till en förbättrad skolsituation och därigenom en bättre livssituation, vara till grund för hållbar utveckling samt ge eleven möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Det är väsentligt att åtgärdsprogrammet beaktar faktorer i elevens hela lärmiljö och att eleven och vårdnadshavaren ges möjlighet att kontinuerligt medverka i stödprocessen. Meningen är att stärka elevens och föräldrarnas/vårdnadshavarnas roll. Samtidigt har rektorn alltid det yttersta ansvaret för att ett åtgärdsprogram upprättas även om vårdnadshavarna motsätter sig detta. Lärmiljön anpassas efter målen i åtgärdsprogrammet. För att underlätta studierna kan olika pedagogiska och metodiska verktyg komma till användning, till exempel digitala hjälpmedel som datorer, MP3-spelare samt kompensatoriska hjälpmedel som inlästa läromedel, DAISY, talböcker, talsyntes med mera. 5. Att utvärdera Vi har alla ansvar för att utveckla kvalitén i enlighet med måldokumenten. En grund för hela verksamhetens utveckling är ett Systematiskt kvalitetsarbete som löpande genomförs under skolåret. Arbetet medför en kontinuerlig uppföljning och utvärdering samt innefattar också analyser och åtgärder. Se modell bilaga 2. Den angivna arbetsprocessen kring åtgärdsprogram, skall kontinuerligt dokumenteras och utvärderas. Utvärderingarna ska vara regelbundna med tre till högst sex veckors mellanrum. IUP, Individuell utvecklingsplan, följer varje elev under hela skolgången. Resultat av screening och diagnoser skapar underlag för utformandet av undervisningen på organisations-, grupp- och individnivå. I ett förebyggande syfte görs enkäter angående trivsel på skolan. 13

14 Resultat av de nationella proven analyseras och åtgärder vidtas för att våra elever ska uppnå de nationella målen. Övergripande diskussioner förs på organisationsnivå för att skapa en medvetenhet om alla elevers behov och i synnerhet elever i behov av särskilt stöd. Därefter görs reflektioner kring stödåtgärder såsom resursfördelning, kompetens på skolan, fortbildningsbehov, skolklimat, delaktighet samt ytterligare relevanta faktorer som kan komma ifråga för en specifik elev och/eller situation. HANDLINGSPLAN FÖR ELEVHÄLSAN på Röselidsskolan F-9 med fritidshem Syfte: Mål: Arbetsgång: Att ha en väl fungerande elevhälsa med en tydlig demokratisk arbetsgång, där alla elever i behov av särskilt, stöd i enlighet med Skollagen (2010:800), uppmärksammas Att alla barn i behov av särskilt stöd får det stöd de behöver i ett perspektiv av livslångt lärande Elevhälsoärenden tas upp på olika nivåer enligt följande schema Arbetslags möte (AL) Elevhälsan Elevstödjande arbete är en stående punkt på dagordningen vid varje AL-möte. Här diskuteras förebyggande åtgärder, möjligheter och lösningar. Arbetslaget har en gemensam helhetssyn på barn/elever i behov av särskilt stöd och ansvarar för att ett åtgärdsprogram utarbetas och följs upp. Rektor beslutar. - består av rektor, skolpsykolog, specialpedagog, kurator, skolsköterska och elevhälsopedagog. - träffas regelbundet varje vecka, vid detta möte görs en översyn av hälsofrämjande insatser och uppföljningar av dessa. - samverkar löpande med arbetslag och vårdnadshavare. - diskuterar/planerar behov av handledning, stöd från resursteamet, BUP, Stöd och omsorg, habiliteringen och/eller extern samverkan enligt Västbus. Samrådsmöte Till uppföljande samrådsmöte inbjuds vid behov vårdnadshavare och om lämpligt också elev, då särskilda åtgärder behöver sättas in eller följas upp för elev. Vårdnadshavare, ev elev, berörd pedagog och elevhälsan ingår vid ett sådant möte. Externa samarbetspartners, t ex BUP, socialtjänst, kallas vid behov. Extern Samverkan Resursteamet består bl a av hörselpedagog, talpedagog, specialpedagog för grundskolan respektive särskolan, specialpedagog för kompensatoriska hjälpmedel, fältsekreterare och medicinsk ansvarig. Resursteamet erbjuder konsultation och handledning. 14

Barn- och elevhälsoplan

Barn- och elevhälsoplan Stenkulans enhet - förskola och skola Reviderad 2013-11-05 Barn- och elevhälsoplan TRYGGHET-RESPEKT-ANSVAR 1 Innehåll Sidan Syfte och bakgrund 3 Barn- och elevhälsoteamets kompetensområden 5 - Rektor 5

Läs mer

Elevhälsoplan. Aspenässkolan 2015/16

Elevhälsoplan. Aspenässkolan 2015/16 Elevhälsoplan Aspenässkolan 2015/16 ELEVHÄLSOPLAN 2 (7) I arbetet med skolans vision har elevhälsoarbetet på Aspenässkolan en central roll. Elevhälsoarbetet ska främst vara förebyggande, hälsofrämjande

Läs mer

Handlingsplan. för elevhälsan på Mössebergsskolan. Läsåret 13/14

Handlingsplan. för elevhälsan på Mössebergsskolan. Läsåret 13/14 Handlingsplan för elevhälsan på Mössebergsskolan Läsåret 13/14 Innehållsförteckning: 1. Förhållningssätt, syfte och mål 2. Beskrivning av ansvarsområden för: klasslärare elevhälsan 3. Arbetsgång elevärende

Läs mer

Elevhälsoplan för Tuna skola

Elevhälsoplan för Tuna skola Elevhälsoplan för Tuna skola 2014-08-04 2 (10) Innehåll Inledning... 3 Arbetsgrupper... 3 Elevhälsoplanens grund... 4 Syftet med elevhälsoplanen... 4 Ansvar för elevhälsoarbetet... 4 Mål med elevhälsoarbetet...

Läs mer

Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015

Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015 Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015 Reviderat 2014-10- 01 Innehåll Handlingsplan för elevhälsa... 3 Sverigefinskaskolans handlingsplan... 4 Syftet med handlingsplanen:... 4 Målet

Läs mer

Gefle Montessoriskolas. Handlingsplan för elevhälsa. Läsåret 2015/2016

Gefle Montessoriskolas. Handlingsplan för elevhälsa. Läsåret 2015/2016 Gefle Montessoriskolas Handlingsplan för elevhälsa Läsåret 2015/2016 Kunskap är glädje Planen är reviderad 2015-09-15 och omfattar förskoleklass, skola, skolbarnomsorg (fritidshemmet) från förskoleklass

Läs mer

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 1 (9) Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 Förändrad skollag I Lekebergs kommun pågår ett utvecklings- och förändringsarbete av elevhälsan för "att organisera arbetet på ett sätt som gör

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA

ELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA Rev ELEVHÄLSOPLAN FÖR UDDEVALLA GYMNASIESKOLA AGNEBERG AKADEMI SINCLAIR MARGRETEGÄRDE ÖSTRABO 1 ÖSTRABO Y POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX POSTGIRO 451 81 Uddevalla Skolgatan 2 0522-69 68 50 0522-697410

Läs mer

Till stöd för ledning och personal inom Mölndals stads skolor Fastställd av skolförvaltningens chef 2014-04-14

Till stöd för ledning och personal inom Mölndals stads skolor Fastställd av skolförvaltningens chef 2014-04-14 SKN 468/14 Elevhälsoplan Till stöd för ledning och personal inom Mölndals stads skolor Fastställd av skolförvaltningens chef 2014-04-14 Innehåll Inledning... 3 Elevhälsa allas ansvar... 3... 4 Förhållningssätt...

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan. I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad

Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan. I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad Elevhälsa UTDRAG UR 2 KAP. 25 SKOLLAGEN (2010:800) För elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan

Barn- och elevhälsoplan Dokumenttyp: Strategi/Policy/Plan Giltighetstid: Årligen Beslutad av: Gäller från: BUN Dokumentansvarig: Diarienr: Barn- och elevhälsoplan Till ledning för förskolechefer, rektorer och personal vid förskolor

Läs mer

Barn och elevhälsoplan 2011

Barn och elevhälsoplan 2011 Barn och elevhälsoplan 2011 Elevhälsoplanen gäller alla barn och ungdomar i förskola, grundskola, fritidshem, grundsärskola och gymnasie. Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Helhetsidéer 3 2.1. Vår

Läs mer

Barn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun.

Barn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun. Barn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun. Inledning I Barn- och Elevhälsoplanen används begreppen förskola och skola. Begreppet skola omfattar förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola.

Läs mer

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 En samlad elevhälsa i Nordmalings kommun Bakgrund I och med den nya skollagen (2010:800) samlades skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska

Läs mer

Elevhälsoplan Strömstads ö-skolor Våren 2014

Elevhälsoplan Strömstads ö-skolor Våren 2014 Elevhälsoplan Strömstads ö-skolor Våren 2014 Bakgrund För elever i skolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsoplan Vt- 2014 Elevhälsa är ett nytt begrepp i skollagen Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande

Läs mer

Handlingsplan. Elevhälsan. Forsheda rektorsenhet 7-9

Handlingsplan. Elevhälsan. Forsheda rektorsenhet 7-9 Forsheda-Hånger rektorsenhet Handlingsplan Elevhälsan Forsheda rektorsenhet 7-9 Aug 2014 Innehållsförteckning Vision för elevhälsan i Värnamo kommun... 3 Skollag (2010:800) - Elevhälsa... 4 Skollag (2010:800)

Läs mer

HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa

HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ Vår skolas rutiner för elevhälsa VÅR SKOLAS RUTINER FÖR ELEVHÄLSA INNEHÅLL Helhetsperspektivet Rektors ansvar Så skapar vi en god lärandemiljö Ett elevärendes gång Varför åtgärdsprogram

Läs mer

Sektor för barn och utbildning Reviderad Sept 2012 ELEVHÄLSA

Sektor för barn och utbildning Reviderad Sept 2012 ELEVHÄLSA Sektor för barn och utbildning Reviderad Sept 2012 ELEVHÄLSA Elevhälsan Elevhälsan finns till för att eleverna på vår skola ska må bra, både fysiskt och psykiskt och för att eleverna ska få rätt stöd i

Läs mer

Det handlar om möten mellan människor! Där skapas kvalitet. Värdegrundsarbetet syns i vardagen. Jag kan, jag vill, jag duger.

Det handlar om möten mellan människor! Där skapas kvalitet. Värdegrundsarbetet syns i vardagen. Jag kan, jag vill, jag duger. Elevhälsaplan Karlbergsskolan Vallentuna kommun Reviderad av ledningsgruppen Höstterminen 2014 Det handlar om möten mellan människor! Där skapas kvalitet. Värdegrundsarbetet syns i vardagen. Släpp inte

Läs mer

Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola

Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola 2012-12-20 Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola Barn- och utbildningsförvaltningen Lindesbergs kommun Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden 2012-12-20 Innehåll

Läs mer

Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd. 4.1 Arbetslagets generella individinriktade insatser

Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd. 4.1 Arbetslagets generella individinriktade insatser Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd Skollagen 3 kap. 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling

Läs mer

Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016

Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016 Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016 2015-05-27 Elevhälsa Elevhälsa är ett samlingsbegrepp för skolans uppdrag att främja varje elevs hälsa, lärande och allmänna utveckling. Uppdraget

Läs mer

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram 1 Förord Bestämmelserna om arbetet med särskilt stöd förändrades i vissa avseenden i samband med

Läs mer

Handlingsplan för Elevhälsan Skårsskolan F-6

Handlingsplan för Elevhälsan Skårsskolan F-6 Handlingsplan för Elevhälsan Skårsskolan F-6 2015-2016 Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där, Detta är hemligheten i

Läs mer

Reviderad 2013-09-26. Tegnérskolan

Reviderad 2013-09-26. Tegnérskolan Reviderad 2013-09-26 Tegnérskolan Barnvision i Örebro Varje barn i Örebro, utan undantag, har rätt att leva och utvecklas under omständigheter som gynnar barnets eget bästa och som beroende på barnets

Läs mer

Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun 2013-2014

Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun 2013-2014 Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun 2013-2014 ÖVERTORNEÅ KOMMUN www.overtornea.se/elevhalsan.shtml 1. Målsättning - Organisera ett välfungerande elevhälsoteam för hela kommunen där en tydlig

Läs mer

Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun

Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun Utbildningsförvaltningen Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun Vad är en riktlinje? Riktlinjen slår fast vad som gäller för Växjö kommun vid sidan av vad som följer av lagar och förordningar. Dess

Läs mer

Barn- och Elevhälsoplan

Barn- och Elevhälsoplan Barn- och Elevhälsoplan Kultur- och utbildningsförvaltningen 1 Melleruds kommun Barn- och elevhälsoplan i Melleruds kommun Syfte Syftet med en övergripande Barn- och Elevhälsoplan är att skapa en gemensam

Läs mer

Handlingsplan för barn/elevhälsoarbetet inom Strövelstorps Rektorsområde Läsåret 2014-2015

Handlingsplan för barn/elevhälsoarbetet inom Strövelstorps Rektorsområde Läsåret 2014-2015 Handlingsplan för barn/elevhälsoarbetet inom Strövelstorps Rektorsområde Läsåret 2014-2015 Reviderad oktober 2014 Ängelholms kommun 262 80 Ängelholm Tel: 0431-870 00 E-post: info@engelholm.se www.engelholm.se

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Denna barn- och elevhälsoplan ska bidra till att vi gör det goda livet möjligt och för att skapa alltid bästa möte

Läs mer

2012-05-14. Riktlinjer för elevhälsa i Norrköpings Skola

2012-05-14. Riktlinjer för elevhälsa i Norrköpings Skola 2012-05-14 Riktlinjer för elevhälsa i Norrköpings Skola 1 INNEHÅLL Sammanfattning 2 Inledning 2 Bakgrund. 2 Syfte 3 Styrdokument för elevhälsa. 3 Nationella styrdokument. 3 Styrdokument i Norrköpings kommun..

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun

Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun Klicka för datum Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun Läsår 2014-2015 Louise Olsson Rektor Bruksskolan Sida 2 av 10 Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar

Läs mer

Elevhälsan vid Edenskolan

Elevhälsan vid Edenskolan Elevhälsan vid Edenskolan Sida! 1 av 9 Innehållsförteckning 1. Skollag a) Elevhälsans omfattning b) Hälsobesök c) Enkla sjukvårdsinsatser 2. Elevhälsans syfte 3. Elevhälsans lokala omfattning 4. Elevhälsans

Läs mer

Elevhälsoplan VÄXTHUSET

Elevhälsoplan VÄXTHUSET UPPSALA KOMMUN VÅRD OCH BILDNING Elevhälsoplan VÄXTHUSET Elevhälsoplan Växthuset skola 0 Innehåll Inledning 2 Elevhälsoteamets sammansättning och ansvar..2 Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd

Läs mer

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Elevhälsoplan. för grundskolan. Elevhälsoplan 1

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Elevhälsoplan. för grundskolan. Elevhälsoplan 1 Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Elevhälsoplan för grundskolan Elevhälsoplan 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN 2015/2016

ELEVHÄLSOPLAN 2015/2016 ELEVHÄLSOPLAN 2015/2016 INLEDNING Syftet med elevhälsoplanen är att, utifrån nationella styrdokument och skolans beprövade erfarenhet, skapa struktur och kultur på lokal nivå för att trygga kvalitén i

Läs mer

FÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9

FÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9 FÖRSLAG Allmänna råd för DEN INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN med skriftliga omdömen Innehåll Förord 2 Inledning 3 Utgångspunkter för den individuella utvecklingsplanen 4 Den individuella utvecklingsplanens

Läs mer

ELEVHÄLSA PÅ NORDISKA MUSIKGYMNASIET RUTINER

ELEVHÄLSA PÅ NORDISKA MUSIKGYMNASIET RUTINER ELEVHÄLSA PÅ NORDISKA MUSIKGYMNASIET RUTINER 1 I N N E H Å L L Helhetsperspektivet 3 Rektors ansvar 4 Så skapar vi en god lärandemiljö 5 Ett elevärendes gång 6 Varför åtgärdsprogram? 8 Kartläggning - utredningsskyldighet

Läs mer

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplanen ligger till grund för att Irstaskolans elever i behov av särskilt stöd ska få bästa möjliga hjälp. Irstaskolan läsåret 2015-2016 Reviderad

Läs mer

Verksamhetsplan elevhälsan

Verksamhetsplan elevhälsan Verksamhetsplan elevhälsan För EduLexUs AB 2012/2013 Innehåll Elevhälsan blir ett nytt begrepp i skollagen...3 Om sekretess...3 Elevhälsan inom EduLexUs...4 Så här fungerar det...5 Prioriterade utvecklingsområden

Läs mer

4 AUGUSTI 2014. Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem

4 AUGUSTI 2014. Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem 4 AUGUSTI 2014 Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015 1 Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Örsundsbroskolan ligger c:a två mil

Läs mer

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? 2011-12-07 Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? Den 1 juli 2011 började den nya skollagen att tillämpas 1. Lagen tydliggör alla barns/elevers rätt till

Läs mer

Barn- och elevhälsan i Kungsbacka kommun

Barn- och elevhälsan i Kungsbacka kommun Barn- och elevhälsan Barn- och elevhälsan i Policydokument Beslutad av Nämnden för Förskola & Grundskola 2013-04-25, 30 1 Utges av 09-04-22, reviderad 2013-04-25 2 Förord Ett gott barn- och elevhälsoarbete

Läs mer

Elevhälsoplan. Mölndals Stad 2014-10-14

Elevhälsoplan. Mölndals Stad 2014-10-14 Elevhälsoplan Mölndals Stad 2014-10-14 Innehåll Inledning... 2 Förebyggande arbete... 2 Systematiskt kvalitetsarbete... 2 Screeningmaterial som genomförs systematiskt... 3 Ledarskap... 4 Undervisning och

Läs mer

Den individuella utvecklingsplanen

Den individuella utvecklingsplanen SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2008 Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690

Läs mer

Arbetsmodell för elevhälsan vid Gumaeliusskolan

Arbetsmodell för elevhälsan vid Gumaeliusskolan 20160108 Arbetsmodell för elevhälsan vid Gumaeliusskolan Nivå 1 (se handlingsplanen) Arbetslaget Nivå 2 (se handlingsplanen) Lilla Elevhälsan Bollplank Kontaktlänk Överlämnande av ärenden till elevhälsan

Läs mer

Elevhälsa Errarps skola

Elevhälsa Errarps skola Elevhälsorutiner Errarps skola 2015/2016 1 Elevhälsa Errarps skola Det lokala elevhälsoteamet på Errarps skola består av: Rektor Agneta J:son Eklund Agneta.JsonEklund@engelholm.se Specialpedagog Jessica

Läs mer

Eiraskolans elevhälsoplan

Eiraskolans elevhälsoplan EIRASKOLAN UTBILDNING SFÖRVALTNINGEN SID 1 (5) 2014-08-13 Eiraskolans elevhälsoplan Utdrag ur Lgr11 Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan Dennis Holm 2015-10-01 Bergvretenskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings tätort. Närområdet består

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Hälsoplan för Stadsmissionens skola läsåret 12/13... 2 Inledning... 2 Vision och mål... 2 Grunderna för vår verksamhet... 2 Organisation... 2 Målbild... 3 Arbetssätt 3 Ett förebyggande

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan

Barn- och elevhälsoplan ÅMÅLS KOMMUN Barn- och elevhälsoplan Plan för arbete med elevhälsa i förskola och grundskola i Åmåls Kommun Barn- och utbildningsnämnden 2012-01-01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Elevhälsans uppdrag 2. Resursenheten

Läs mer

Elevhälsoplan Alléskolan. Reviderad 2014-09-01

Elevhälsoplan Alléskolan. Reviderad 2014-09-01 Elevhälsoplan Alléskolan Reviderad 2014-09-01 1 Elevhälsoplan Reviderad 2014-09-01 Förord Alléskolan är en skola som präglas av trivsel, trygghet och allas utvecklingsmöjligheter oavsett bakgrund och förutsättningar.

Läs mer

BARN OCH ELEVHÄLSA I LYCKSELE

BARN OCH ELEVHÄLSA I LYCKSELE BARN OCH ELEVHÄLSA I LYCKSELE - en decentraliserad och sammanhållen verksamhet med relationskompetens som grund. Lycksele - staden i Lappland 12426 inv 1260 elever i år F-9 27 elever i särskolan 604 barn

Läs mer

Den individuella utvecklingsplanen

Den individuella utvecklingsplanen SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2005 Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690 95 50, e-post: skolverket@fritzes.se

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan Knivsta kommun

Barn- och elevhälsoplan Knivsta kommun Barn- och elevhälsoplan Knivsta kommun Alla barn och elever har rätt att nå målen Ny skollag ställer högre krav och innehåller en rad förändringar som påverkar förskola och skola 1. I all utbildning och

Läs mer

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning Reviderad 2015-09-01 Hjälpreda Hörsel Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning www.spsm.se www.vgregion.se www.rjl.se www.regionhalland.se www.skl.se Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice 106

Läs mer

ÖVERTORNEÅ KOMMUN Barn- och utbildningsnämnden. Elevhälsa. Handlingsplan. Barn- och utbildningsnämnden 2007-03-13

ÖVERTORNEÅ KOMMUN Barn- och utbildningsnämnden. Elevhälsa. Handlingsplan. Barn- och utbildningsnämnden 2007-03-13 ÖVERTORNEÅ KOMMUN Barn- och utbildningsnämnden Elevhälsa Handlingsplan Barn- och utbildningsnämnden 2007-03-13 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVHÄLSA MÅL Skolans allmänna målsättning enligt skollag, arbetsmiljölag

Läs mer

Plan för elevhälsoarbetet på Aroseniusskolan

Plan för elevhälsoarbetet på Aroseniusskolan Plan för elevhälsoarbetet på Aroseniusskolan Gäller från augusti 2012 2012-06-26/CO 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Arbetsgång vid stödinsatser 4 Flödesschema vid stödinsatser

Läs mer

Kastellskolan Elevhälsoplan 2012-2013 antagen 201211, reviderad 20130911 Claesson Schéele

Kastellskolan Elevhälsoplan 2012-2013 antagen 201211, reviderad 20130911 Claesson Schéele Elevhälsoplan Kastellskolan 2013-2014 Skolans arbete ska vila på en grund av kunskap om vad som främjar elevens lärande och utveckling. Styrdokumenten för skolan är tydliga med att alla elever ska få den

Läs mer

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer ELEVHÄLSA Elevhälsa - definition Elevernas hälsa är allas angelägenhet och ansvar. Lärande och hälsa går hand i hand. Elever arbetar och presterar bättre om de mår bra fysiskt, psykiskt och socialt. Varje

Läs mer

Riktlinjer. vid elevvårdsarbete. i Robertsfors Kommun

Riktlinjer. vid elevvårdsarbete. i Robertsfors Kommun Riktlinjer vid elevvårdsarbete i Robertsfors Kommun 2013-2014 Innehållsförteckning Inledning... 3 Mål och syfte... 3 Styrdokument... 4 Skollagen 2010:800... 4 Skolförordningen 2011:185... 4 Gymnasieförordningen

Läs mer

Elevhälsoplan/EHP. för Järvsö utbildningsområde. Gäller från och med höstterminen 2013

Elevhälsoplan/EHP. för Järvsö utbildningsområde. Gäller från och med höstterminen 2013 sidan 1 av 8 Elevhälsoplan för Järvsö utbildningsområde Gäller från och med höstterminen 2013 Lärare och klassföreståndare Elevhälsosarbetet är en mycket viktig del av varje elevs socialisationsprocess

Läs mer

2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/

2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/ 2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/ årsarbetare 2014; 13,1 elev/ anställd 2014; 41,1 elev/avdelning

Läs mer

Individuella utvecklingsplaner IUP

Individuella utvecklingsplaner IUP Individuella utvecklingsplaner IUP 1 SYFTE OCH BAKGRUND Regeringen har beslutat att varje elev i grundskolan skall ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från januari 2006. I Säffle är det beslutat att

Läs mer

Elevers (o)hälsa Hur kan vi främja elevernas utveckling, hälsa och lärande?

Elevers (o)hälsa Hur kan vi främja elevernas utveckling, hälsa och lärande? Elevers (o)hälsa Hur kan vi främja elevernas utveckling, hälsa och lärande? Johanna Freed Margareta Bondestam 2014-10-29 Varför en ny vägledning? Professionernas önskemål Skollagen definierar elevhälsan

Läs mer

Stämmer Stämmer delvis Stämmer inte x

Stämmer Stämmer delvis Stämmer inte x Skolkollen nr 10 Särskilt stöd, rätt utbildning Stämmer Stämmer vis Stämmer x INSATSER För att uppmärksamma elever i behov av stöd lyfter varje arbetslag i elevhälsan de elever som riskerar att nå målen.

Läs mer

Plan för barn- och elevhälsan på Hästhagen-Uddaredsenheten

Plan för barn- och elevhälsan på Hästhagen-Uddaredsenheten LERUM400, v 1.0, 2007-06-15 1 (11) Datum 2014-03-03 2013-2014 Plan för barn- och elevhälsan på Ledstjärnor för barn- och elevhälsan är ett salutogent förhållningssätt och inkludering. All personal som

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ELEVHÄLSA FÖR VISTASKOLAN HUDDINGE TAL- OCH SPRÅKSKOLA

HANDLINGSPLAN FÖR ELEVHÄLSA FÖR VISTASKOLAN HUDDINGE TAL- OCH SPRÅKSKOLA HANDLINGSPLAN FÖR ELEVHÄLSA FÖR VISTASKOLAN HUDDINGE TAL- OCH SPRÅKSKOLA Innehåll Uppdrag 3 Elevvård definition 3 Målsättning för elevvårdsarbetet 3-4 Aktiviteter/handlingar för en bra elevhälsa 4 Ansvarsfördelning

Läs mer

Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd

Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd 1. Extra anpassningar 2. Extra anpassning och intensifiering 3. Anmälan om risk för bristande måluppfyllse 4. Pedagogisk utredning av en elevs

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2008/2009. Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist

Kvalitetsredovisning 2008/2009. Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist Kvalitetsredovisning 2008/2009 Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings- och kulturdepartementet 2005-08-15

Läs mer

Verksamhetsplan för skolhälsovården inom Kalmarsunds gymnasieförbund

Verksamhetsplan för skolhälsovården inom Kalmarsunds gymnasieförbund Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Mål - Uppdrag 03 1(8) Dokumentansvarig (namn och funktion) Fastställd av (namn och funktion) Fastställd datum Reviderad datum Chatharina Gustafsson, administrativ

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan

Barn- och elevhälsoplan 1 (6) Lärande Barn- och elevhälsoteamet Knappekullaenheten Barn- och elevhälsoplan 2012-13 Knappekullaenheten Knappekulla är en enhet där alla barn är allas ansvar och där varje barn ska få det de behöver

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete. Barn- och ungdomsnämnden, Laholms kommun

Systematiskt kvalitetsarbete. Barn- och ungdomsnämnden, Laholms kommun Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och ungdomsnämnden, Laholms kommun Juni 2014 www.laholm.se Systematiskt kvalitetsarbete För huvudman, förskolor, skolor och fritidshem i Laholms kommun I detta dokument

Läs mer

Barnhälsoplan 2014-2015. Förskolan Citronen. Knivsta kommun

Barnhälsoplan 2014-2015. Förskolan Citronen. Knivsta kommun Barnhälsoplan 2014-2015 Förskolan Citronen Knivsta kommun Reviderad ht-2014 Barnhälsoarbetet utgår från Skollagen och Läroplanen för förskolan Lpfö-98 rev 2010 Skollagen (2010) 8 kap Särskilt stöd 9 Barn

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg i Linghem 2016/2017 Vi blir ett! Vi har hög pedagogisk kvalitet på samtliga förskolor och annan pedagogisk verksamhet i Linghem 1 Förord Under våren

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan verksamhetsåret 2013/2014 Förskoleverksamhet i Skäggetorp Stiglötsgatan 33 Linköpings kommun linkoping.se Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan ska systematiskt

Läs mer

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola Skolinspektionen 2014-02-28 Ikasus AB susarme.siden@frosunda.se Rektorn vid Ikasus friskola birgitta.krantz@frosunda.se Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola efter tillsyn i Ikasus friskola i Vallentuna

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-05-27 Reviderad Tuna skolområde 2014-05-26 1 (9) Plan mot diskriminering och kränkande behandling Tuna skolområde INNEHÅLL: o Lagtexter o Tuna skolområde en beskrivning o Vision o Främjande arbete

Läs mer

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Vision På Emanuelskolan har eleverna en fysiskt bra arbetsmiljö, är trygga och trivs i skolan. Man kan komma till skolan som man är och man utvecklas som

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016. Lillåns skola F-6 inkl fritidshem Grundskolnämnden

Arbetsplan 2015/2016. Lillåns skola F-6 inkl fritidshem Grundskolnämnden Arbetsplan 2015/2016 Lillåns skola F-6 inkl fritidshem Grundskolnämnden Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Kunskaper, Bedömning och betyg

Läs mer

Skolans plan för särskilt stöd

Skolans plan för särskilt stöd Gävle Kommun Skolans plan för särskilt stöd Bomhus rektorsområde Läsåret 2014/2015 Arbetsgång 1. Elev uppmärksammas a. När ansvarig lärare ser att en elev riskerar att inte nå lägsta kunskapsmål och kunskapskrav

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Skolförvaltningen Plan mot diskriminering och kränkande behandling Toltorps förskola 2015/2016 Upprättad 2014 av Förskolans Utvecklingsgrupp samt förskolechef för Toltorps förskola Reviderad: aug -15 av

Läs mer

Elevhälsoplan. Mölndals Stad 2014-10-14

Elevhälsoplan. Mölndals Stad 2014-10-14 Elevhälsoplan Mölndals Stad 2014-10-14 Innehåll Inledning... 2 Främjande och förebyggande arbete... 2 Systematiskt kvalitetsarbete... 2 Ledarskap... 3 Undervisning och bedömning som främjar inkludering...

Läs mer

Verksamhetsplan. Fylsta Skola 2015-2016

Verksamhetsplan. Fylsta Skola 2015-2016 Verksamhetsplan Fylsta Skola 2015-2016 Fylsta skola 2015/2016 Förutsättningar Fylsta skola är en fyravånings F 5 skola belägen i centrala Kumla. Den uppfördes 1902 och har sedan dess genomgått ett antal

Läs mer

Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847)

Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847) Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847) Undervisning och lärande 1. Se till att undervisningen i olika ämnesområden samordnas så

Läs mer

Central Barn- och Elevhälsoplan

Central Barn- och Elevhälsoplan Central Barn- och Elevhälsoplan Tjörns kommun 2012-2013 Handläggare: Susanne Pettersson Resurscentrum Datum: 2012-03-26 Tjörn Möjligheternas ö Inledning Den centrala elevhälsoplanen syftar till att skapa

Läs mer

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Innehållsförteckning Vision 4 Så här arbetar vi för att nå vår vision: 4 Kyrkenorumskolans värdegrund 5 På Kyrkenorumskolan

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016 150812 Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Reviderad 20160107. Riktlinjer för fritidshemsverksamhet i Bjuvs kommun

Reviderad 20160107. Riktlinjer för fritidshemsverksamhet i Bjuvs kommun Reviderad 20160107 Riktlinjer för fritidshemsverksamhet i Bjuvs kommun Bakgrund Regeringen har fastställt en ny skollag och en samlad läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmen. Den nya

Läs mer

Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr 43-2011- 4847)

Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr 43-2011- 4847) Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr 43-2011- 4847) Undervisning och lärande 1. Se till att lärarna samverkar med varandra i arbetet

Läs mer

Lokal arbetsplan Tokarpsskolan

Lokal arbetsplan Tokarpsskolan Lokal arbetsplan Tokarpsskolan Verksamhetens organisation Tokarpsskolan är en F-9 skola, vilket innebär att eleverna är mellan 6 till 16 år. Skolan är indelad i olika arbetslag, F-3 DE, 4-6 DE, 7-9 DG

Läs mer

Lokal elevhälsoplan för Rosendalsskolan

Lokal elevhälsoplan för Rosendalsskolan Lokal elevhälsoplan för Rosendalsskolan Inledning I enlighet med Skollagen (2010:800) har skolan ansvar för att skapa en god lärandemiljö för elevernas kunskapsutveckling och personliga utveckling. Visioner

Läs mer

Bakgrund och förutsättningar

Bakgrund och förutsättningar Bakgrund och förutsättningar Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2014/2015 Stråningstorpsskolan Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Innehållsförteckning Inledning... 3 Skolans syfte och

Läs mer

Kvalitetsrapport för Hulanskolan 20121212

Kvalitetsrapport för Hulanskolan 20121212 1 (8) 2012-11-20 Lärande Lärande Centralt Hulanskolan Kvalitetsrapport för Hulanskolan 20121212 LERUM100, v 1.0, 2008-07-25 1. Allmän del - Beskrivning av verksamheten Verksamhetsidé På Hulanskolan har

Läs mer

ELEVHÄLSATEAMET Styrdokument

ELEVHÄLSATEAMET Styrdokument ELEVHÄLSATEAMET Styrdokument BARNPERSPEKTIVET Förhållningssätt i Strömstad Stärka Barnets/ Familjens förmåga och resurser Samverka kring Barnet/ Familjen Polis Sjukvård HAB BUP Vuxenresursc. Familjecentral

Läs mer

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. Innehållsförteckning 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. 3.4 Förskola och hem. 3.5 Samverkan med förskoleklassen,

Läs mer

Elevhälsoplan. Rönnängs Rektorsområde Rönnängs skola, förskoleklass, fritidshem

Elevhälsoplan. Rönnängs Rektorsområde Rönnängs skola, förskoleklass, fritidshem Elevhälsoplan Rönnängs Rektorsområde Rönnängs skola, förskoleklass, fritidshem 2013 2014 Innehållsförteckning Inledning...4 Vision...4 Syfte...5 Mål...5 Från elevvård till elevhälsa...6 En skola för lärande

Läs mer