Barn- och elevhälsoplan

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barn- och elevhälsoplan"

Transkript

1 Stenkulans enhet - förskola och skola Reviderad Barn- och elevhälsoplan TRYGGHET-RESPEKT-ANSVAR 1

2 Innehåll Sidan Syfte och bakgrund 3 Barn- och elevhälsoteamets kompetensområden 5 - Rektor 5 - Förskolechef 6 - Skolsköterska, skolläkare 6 - Barnhälsovård 7 - Skolkurator, specialpedagog 7 - Psykolog 8 - Studie- och yrkesvägledare 9 Rutiner för det löpande elevhälsoarbetet 9 Rutiner för det förebyggande elevhälsoarbetet Att uppmärksamma 10 Kartläggning av elevers hälsa och kunskapsutveckling Att upptäcka, anmäla,utreda Att dokumentera Att åtgärda Att utvärdera 16 Handlingsplan för barn i behov av särskilt stöd på Stenkulans förskolor 17 Handlingsplan för barn- och elevhälsa - Stenkulan F

3 SYFTE OCH BAKGRUND Det mest betydelsefulla i verksamheten sker inom en salutogen organisation där kommunikation och relation mellan pedagog, barn och elev tillsammans skapar gynnsamma lärprocesser. Syfte med en övergripande BARN- OCH ELEVHÄLSOPLAN är att skapa en gemensam syn på vad barn-/elevhälsa är inom förskole- och grundskoleverksamheten för Stenkulans enhet. Planen beskriver ett förhållningssätt och en struktur som alla ska vara förtrogna med, oberoende av var i verksamheten man befinner sig. Syftet är också att i samverkan med personal, barn, elever och föräldrar skapa goda lärandemiljöer som främjar en gynnsam utveckling för varje barn/elev. En väl fungerande barn- och elevhälsa förutsätter att förskolan, skolan och hemmet tar ett gemensamt ansvar. Barn- och elevhälsa syftar till att främja hälsa hos alla barn/elever och ha fokus på barn/elever som är i behov av särskilt stöd och hjälp för sitt lärande. Den omfattar inte bara särskilda insatser, utan är ett samlingsbegrepp för alla de insatser som görs för att skapa ett positivt arbetsklimat i förskola, skola och fritidshem för att undanröja hinder i varje individs lärande och utveckling. Barn- och elevhälsa prioriteras i verksamhetens styrdokument. I arbete med barn och ungdomar är det särskilt viktigt att vara medveten om sina egna värderingar, förhållningssätt och attityder. Alla anställda måste dela och arbeta enligt de grundläggande värden som är formulerade i läroplanerna och i FN:s barnkonvention. Alla anställda måste arbeta för att ge uttryck för dessa värderingar i ord och handling. Barnkonventionen är en del av den internationella folkrätten. Barnets rätt att uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör det är ett av barnkonventionens mest angelägna budskap och tydliggör barnet som subjekt med en egen mening som ska respekteras. Skollagen "Alla barn och elever skall ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål." (3 kap 3 ) Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. (3 kap 8 ) (Rektors uppgifter är i denna paragraf delegerad till specialpedagog) 3

4 Skolans läroplan (Lgr11) En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Förskolans läroplan (Lpfö 98, reviderad) " Verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar så att de utvecklas så lång som möjligt." (Kap 1) "Arbetslaget ska samarbeta för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande och särskilt uppmärksamma och hjälpa de barn som av olika sköl behöver stöd i sin utveckling." (Kap 2:2) Hälso- och sjukvårdslagen Skolläkare och skolsköterskor är hälso- och sjukvårdspersonal och lyder under de bestämmelser som gäller inom hälso- och sjukvårdande arbete om utförande, dokumentation och kvalitetsarbete. Skolhälsopersonalen har självständigt ansvar för medicinskt inriktade insatser och skall samverka med annan skolpersonal. Den verksamhet som bedriv av psykologen i skolan utgör i vissa delar hälso- och sjukvården. Psykologen har legitimation för yrke inom hälso- och sjukvården. Den innebär bl.a. att när psykologen arbetar med arbetsuppgifter som räknas till hälso- och sjukvård ska hälso- och sjukvårdslagstiftningen förljas och patientjournal föras (enligt patientdatalagen). Barn- och elevhälsan ska finnas tillgänglig för barn, elever, vårdnadshavare, arbetslag och skolledning. Utgångspunkten för barn- och elevhälsa ska vara att skolan är en plats för lärande och utveckling där all personal i samverkan med barn, elever och föräldrar skall skapa goda lärandemiljöer för varje barn/elev. Lärande och hälsa påverkas av samma generella faktorer, nämligen delaktighet, självkänsla, inflytande och möjligheter att påverka. Relationer och samverkan i förskolan/skolan är centrala för förskolans/skolans möjligheter att uppfylla sina mål. Utgångspunkten är ett miljörelaterat synsätt, vilket innebär att andelen barn/elever i svårigheter är beroende av hur väl förskolan/skolan lyckas med att skapa en lärandemiljö. Diagnoser får aldrig vara en förutsättning för att ge särskilt stöd till barn/elever som behöver det. Det krävs en noggrann analys för att upprätta effektiva stödinsatser för barn/elever i svårigheter. Den psykosociala miljön har stor betydelse för barnens/elevernas trivsel och den påverkar därmed också hur eleverna lyckas nå målen i skolarbetet. Barn- och elevhälsan ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Fokus ska ligga på friskfaktorer och ett salutogent synsätt, enligt Aaron Antonovsys KASAM (Känsla Av SAMmanhang). 4

5 Känsla av sammanhang omfattar enligt Antonovsky tre delar: Begriplighet Att det som inträffar är förståeligt och upplevs som ordnat, strukturerat och tydligt. Hanterbarhet Att man har en upplevelse av att ha tillräckliga resurser för att kunna möta olika situationer i livet. Meningsfullhet Att man har en upplevelse av delaktighet i det som sker och att något är värt att satsa på. "Det är viktigt att förstå att delbegreppen står i relation till varandra - de ska inte förstås som självständiga enheter." (Antonovsky) BARN- OCH ELEVHÄLSOTEAMETS (EHT) KOMPETENSOMRÅDEN Att förebygga svårigheter i förskolan och skolan genom att planera för och ge särskilt stöd är en fråga för hela enheten. Barn- och elevhälsan kan här bidra med sin kompetens och helhetssyn. Barn- och elevhälsans personal bör ingå som en självklar del i förskolans/skolans samverkan med andra institutioner och myndigheter. Framgångsfaktorer för barn- och elevhälsans arbete är: I barn- och elevhälsan ingår kompetenser inom det medicinska, psykologiska, psykosociala och det specialpedagogiska området för att kunna arbeta med förskole- och skolrelaterade problem. Barn- och elevhälsoteamet verkar i nära samarbete med studievägledare. I vissa fall kan även andra instanser kopplas in som t.ex. BVC, BUP, SO, Centrala elevhälsan. Rektor Stenkulan är uppdelad i två enheter, f-3 och 4-9, med varsin rektor. Rektor har ansvar för elevhälsans verksamhet på respektive enhet. Rektor är ansvarig för skolans resursfördelning och har kunskap om hur de olika behoven fördelar sig. Enligt skollagen är rektor ansvarig för att en utredning görs om det finns signaler om att eleven kan vara i behov av särskilda stödåtgärder. Att ge särskilt stöd till en elev för att nå målen är centralt i skollagstiftningen. Rektor ansvarar enligt lag för att genomföra en utredning om det finns signaler om att eleven kan vara i behov av särskilda stödåtgärder. På Stenkulan är detta delegerat till specialpedagog. När så krävs skall stödinsatser sättas in under tiden utredningen pågår. Om utredningen visar att eleven är i behov av stödåtgärder för att kunna nå målen skall ett sådant stöd ges. I vissa fall kan en utredning göras av skolans egen personal. I andra fall kan det behövas en mer omfattande utredning och huvudmannen kan i sådana fall behöva anlita ytterligare utredningskompetens. Rektor ansvarar alltid för att utredningen utförs. Rutiner finns för hur ett elevärende ska hanteras. (se Handlingsplan för barn- och elevhälsa) 5

6 Förskolechef Förskolechef är den som har ansvar för att de barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver. Förskolechef är ansvarig för förskolans resursfördelning och ska ha en god kunskap om hur de olika behoven fördelar sig. Ett nära samarbete med vårdnadshavarna är centralt i förskolans arbete med särskilt stöd. Rutiner finns för hur ett ärende ska hanteras (se Handlingsplan Särskilt stöd i förskolan). Skolsköterska och skolläkare Med skolhälsovård menas insatser av skolsköterska och skolläkare för att främja elevers hälsa. Skolhälsovården skall främst vara förebyggande. Den skall omfatta hälsokontroller och enkla sjukvårdsinsatser. Skolhälsovården styrs av flera regelsystem. Dessa är: Skollagen, Hälso- och sjukvårdslagen och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, Patientjournallagen, Föreskrifter om kvalitetssystem, kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling, Sekretesslagen och socialtjänstlagen samt Arbetsmiljölagen. Skolhälsovårdens mål och medel Skolhälsovårdens mål, som definieras i skollagen, är att bevara och förbättra elevernas psykiska och kroppsliga hälsa och verka för sunda levnadsvanor. För att uppnå detta mål är det bl.a. viktigt: att vid hälsoundersökningar och hälsobesök tidigt identifiera problem eller symtom hos elever som kan innebära att de är i behov av insatser. att aktivt bistå elever i behov av särskilt stöd. att arbeta för en säker och god arbetsmiljö för eleverna. att uppmärksamma förhållanden i elevernas närmiljö som kan innebära ökad risk för skador och ohälsa. att tillföra medicinsk kompetens och omvårdnadskompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet. att i samarbete med elever, vårdnadshavare och övrig skolpersonal arbeta för att ge eleverna kunskap om hälsosamma levnadsvanor och om faktorer som bidrar till ohälsa. att bevaka vaccinationstäckning och fullfölja vaccinationer enligt Socialstyrelsens vaccinationsprogram. (SOSFS 1996:1). att tillse att skolhälsovårdens kunskap om elevernas hälsa tas till vara i det elevvårdande arbetet. ingår i elevhälsoteamet (EHT) och deltar vid elevhälsomöten (EHM) och arbetsplatsträffar (APT) som sakkunnig i medicinska frågor. (Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovården, ) 6

7 Barnhälsovård När det gäller barn inom förskolan vänder sig vårdnadshavare till BVC angående frågor som rör barnets hälsa. Skolkurator Skolkuratorns mål är att främja barns/elevers hälsa så att sociala och psykologiska faktorer ses i ett sammanhang. Kuratorn arbetar utifrån en helhetssyn, där barnets/elevens situation och relation till sin omgivning, familj och skola bearbetas. Kuratorns arbetssätt kallas psykosocialt behandlingsarbete. Utför psykosocialt behandlingsarbete med enskilda elever och grupper som t.ex. konfliktlösning, relationsbearbetning, krisstöd. Genom olika behandlingsinsatser, i samarbete med föräldrar, skolpersonal och sociala myndigheter, stödjer barn/elever med svårigheter i skola och hem. Medverkar vid planering och genomförande av såväl den förebyggande som den behandlande elevvården. Ingår i elevhälsoteamet (EHT) och deltar vid elevhälsomöten (EHM) och arbetsplatsträffar (APT) som sakkunnig i psykosociala frågor. Utvecklar arbetsformer och förebyggande metoder inom det elevvårdande området. Medverkar till ett fördjupat samarbete inom skolan samt mellan hem och skola. Ger handledning och konsultation till personal i psykosociala frågor. Har kontakt med andra skolformer, institutioner, myndigheter och organisationer. Deltar vid överlämning och uppföljning vid övergångar. Ingår i närverk för skolkuratorer. Informerar elever och föräldrar om möjligheter att erhålla samhällets hjälp. Specialpedagog Specialpedagog finns på enheten för att skapa goda lärmiljöer i första hand för barn/elever som är i behov av särskilt stöd. Det kan vara barn/elever med språkförsening, matematik-, läs- och skrivsvårigheter eller barn/elever med psykiska eller intellektuell funktionsnedsättning. Specialpedagogen är också ett pedagogiskt stöd för förskolechef, rektorer och den pedagogiska personalen. I specialpedagogens uppgifter ingår att: Delta i arbetet med organisationsplanering och utvecklingsplaner. Utföra pedagogiska utredningar och göra analyser på individ-,grupp- och organisationsnivå. Verka som stöd för pedagoger vid upprättande av handlingplan/åtgärdsprogram. 7

8 Utveckla arbetsformer och förebyggande metoder inom det elevvårdande området. Ge handledning och konsultation till personal. Ha kontakt med andra stödfunktioner kring barn/elever. Delta vid behov vid elevhälsomöten / föräldrakontakter/nätverksträffar. Förmedla kunskap till personal angående barn i behov av särskilt stöd. Ha kontakt med andra skolformer och institutioner. Delta vid överlämning och uppföljning vid övergångar. Ingå i elevhälsoteamet (EHT) och deltar vid elevhälsomöten (EHM) och arbetsplatsträffar (APT) som sakkunnig i pedagogiska frågor. Ingå i specialpedagogiskt nätverk/skolutveckling. Psykolog Psykologens uppgift är att bistå skolan med psykologisk kompetens och psykologiska insatser i syfte att möjliggöra för eleverna att nå de uppsatta kunskaps- och hälsomålen. Psykologen arbetar förebyggande och hälsofrämjande genom att bidra med sin kunskap om barns psykologiska och kognitiva utveckling i samverkan med andra yrkesgrupper. Psykologen arbetar på uppdrag av rektor/förskolechef med skolrelaterade problem genom: Deltagande i barn och elevhälsoteam, där psykologens roll är att tillföra psykologisk kunskap som en del i ett helhetsperspektiv. Konsultation till förskolans/skolans personal. Information och fortbildning till skolans/förskolans personal, vårdnadshavare och/eller elever. Krisstöd och konfliktlösning. Psykologiska utredningar och bedömningar av skolbarns förutsättningar och behov. Hänvisning/remittering till annan utrednings- och/eller behandlingsinstans. Samverkan med vårdgrannar, t.ex. BUP, BHV, Habilitering och Socialtjänst, kring elevers situation. Rådgivning och stöd till vårdnadshavare kring skolrelaterade frågor. Stödsamtal med elever under begränsad tid kring skolrelaterade frågor. Medverkan i förskolans/skolans organisationsutveckling och kvalitetsarbete. 8

9 Studie- och yrkesvägledare Studievägledning är en professionell verksamhet med syfte att hjälpa människor välja studieväg inför framtida arbetsmarknad. Studievägledning medverkar till att: ge eleven insikt om sina egna resurser och tillgångar. ge information för att fatta välgrundade egna beslut om studie- och yrkesval. ge tydlig information om regler inom utbildningsområdet. främja elevens fria studie- och yrkesval oavsett kön, social och etnisk bakgrund eller funktionshinder. RUTINER FÖR DET LÖPANDE BARN- OCH ELEVHÄLSOARBETET Helhetssyn på barn- och elevhälsa ska gälla, vilket innebär att all pedagogisk planering och resursfördelning ska ha barn/elever i behov av särskilt stöd som utgångspunkt. Barn- och elevhälsa är en stående punkt på dagordningen vid varje arbetslagskonferens. Här diskuteras förebyggande åtgärder, möjligheter och lösningar för barn/elever som är i behov av särskilt stöd i förskoleverksamheten/ skolarbetet. I elevhälsoteamet, EHT, ingår kompetenser inom det medicinska, psykosociala, psykologiska och det specialpedagogiska området för att kunna arbeta med skolrelaterade problem. De verkar i nära samarbete med studievägledare. I vissa fall kan även andra instanser kopplas in som t.ex. BVC, BUP, SO. EHT träffas varje vecka. Vid detta möte görs en översyn av elevhälsofrämjande insatser och uppföljningar av dessa. Ledamöter i elevhälsomöte, EHM: Rektor Företrädare från EHT Berörd mentor/ansvarspedagog Andra berörda, t ex skolpsykolog, BUP eller SO kallas vid behov. Detta bestäms oftast inför varje konferens med hänsyn till vilka i personalen som kan bidra med relevant information och nödvändig kunskap. EHT besöker regelbundet arbetslagen för att delta på punkten Elevvård. Då kan laget lyfta elevärenden som man vill fundera kring tillsammans med EHT. Omdömen skrivs i Unikum för varje elev i april-maj/november. För åk 1-3 görs detta endast på våren. Pedagogerna gör en analys över hur de undervisat och vilket resultat det gett för den enskilde eleven. Utifrån sammanställningen av måluppfyllelsen i Unikum träffar rektor och specialpedagog efter ett par veckor arbetslaget för att diskutera måluppfyllelsen för de elever som riskerar att inte nå målen. Fokus ligger på utvecklingen hos eleven i förhållande till kunskapsmålen, vilka stödåtgärder som görs och vad som kan förbättras. 9

10 I december och maj hålls betygskonferens för åk 6-9, då pedagogerna kan diskutera oklarheter i betygssättning med rektor, specialpedagog och kollegor. Analys av betygskatalogen görs av rektor och specialpedagog vid varje terminsslut. Under verksamhetsveckan i juni presenteras läsårets måluppfyllelse för alla arbetslag. Ämnesgrupperna arbetar under en av uppstartsdagarna fram ett förslag till hur lagen kan arbeta för att nå ännu högre måluppfyllese av kunskapsmålen. Regelbunden utvärdering av insatta åtgärder, både socialt och pedagogiskt, görs under terminen på arbetslagets träffar. Om det befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås följs enhetens rutiner för anmälningsplikt, utredning och beslut om åtgärdsprogram. På Stenkulan har specialpedagog delegation på att ta emot anmälan, besluta om upprättande eller inte upprättande av åtgärdsprogram samt besluta om och skriva på åtgärdsprogrammet. Endast då det förekommer åtgärder som anpassad studiegång, enskild undervisning eller särskild undervisningsgrupp går rektor in och fattar beslut om dessa. (Se även "Rutiner för anmälningsplikt, utredning och beslut om åtgärdsprogram" på intranätet under Ledning och styrning - Stenkulan - Åtgärdsprogram) RUTINER FÖR DET FÖREBYGGANDE ELEVHÄLSOARBETET Som stöd i det löpande och förebyggande elevhälsoarbetet har vi i verksamheten olika forum och handlingsplaner. Sådana är exempelvis trygghetsgrupp, elevråd, elevskyddsombud, systematiskt arbetsmiljöarbete och likabehandlingsplan. För att kunna upptäcka och åtgärda särskilda behov måste det finnas en tydlig arbetsprocess. Denna kan beskrivas i fem steg: 1. Att uppmärksamma Beteenden som vi skall uppmärksamma: Frånvaro hög frånvaro ströfrånvaro Störande uppträdande aggressiv ovårdat språk högljudd Trötthet Dålig koncentration Dra sig undan tyst, håglös ej med i gruppen Ont i magen, huvudet, andra ställen på kroppen 10

11 Nedstämdhet Kommunikation- och/eller språksvårigheter Stora inlärningssvårigheter Dålig kontakt med vuxna ingen kontakt alltför beroende går runt till alla vuxna Kamratproblem Avvikande beteende Kartläggning av barn/elevers trivsel, hälsa och kunskapsutveckling läsåret 2012/2013 Förskolans pedagoger genomför barnintervjuer, som dokumenteras tillsammans med barnet i Unikum, inför utvecklingssamtal. Skolans dokumentation i Unikum visar elevens framsteg och utvecklingsmöjligheter. Trivselenkät genomförs en gång per termin, på förskolan en gång per läsår. Skolhälsovården följer Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovården. Varje läsår görs, förutom de nationella proven i åk 3, 6 och 9,en kartläggning av elevers kunskapsutveckling från förskoleklass till årskurs 9 genom ett fastställt screeningschema i svenska, matematik och engelska. F-klass Hälsouppgift från vårdnadshavare, hälsosamtal och undersökning av längd, vikt, syn och hörsel Sv: Bornholmsmodellens kartläggning i fonologisk medvetenhet Åk 1 Sv: Nya språket lyfter - Vt: avstämning A Läsettan (bokstavskontroll, avkodning) Ma: Intervju - grundläggande matematisk förståelse Förstå och använda tal (McIntosch) - test 1 Åk 2 Undersökning av syn, längd och vikt och senare födda, vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund. Sv: DLS 2 (rättstavning) Vilken bild är rätt? (läsförståelse) Nya språket lyfter - Vt: avstämning B Ma: Förstå och använda tal - test 2 UiM, Utvärdering i matematik (PRIM-gruppen) ALP 1 (Analys av Läsförståelse i Problemlösning) Åk 3 Sv: Nya språket lyfter - Vt: avstämning C Ma: Förstå och använda tal - test 3 ALP 2 11

12 Nationella prov i svenska och matematik Åk 4 Hälsouppgift från vårdnadshavare och eleven, hälsosamtal samt undersökning av längd, vikt, rygg, syn och hörsel. Pubertetssamtal med flickor och pojkar var för sig, i samverkan med skolans lärare och utifrån skolans och elevers behov. Sv: DLS 4 (rättstavning 1, ordförståelse, läshastighet) Ma: ALP 3 Förstå och använda tal - test 4 Åk och tidigare födda, vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund. Pubertetssamtal med flickor och pojkar var för sig, i samverkan med skolans lärare och utifrån skolans och elevers behov. Sv: DLS 5 (rättstavning 2, läsförståelse) Nya språket lyfter - Vt: avstämning D Ma: ALP 4 Förstå och använda tal - test 5 Eng: Tidigare nationella prov Åk 6 Hälsouppgift från vårdnadshavare och eleven, hälsosamtal samt undersökning av längd, vikt, rygg, syn och hörsel. Vaccination mot livmoderhalscancer erbjuds flickor. Ma: Förstå och använda tal - Test 6 ALP 5 Eng: Skolverkets diagnostiska material DM (Me and My English/ Getting Better All the Time. Chatting) Nationella prov i svenska, matematik och engelska Åk 7 Sv: DLS 7 (rättstavning, ordförståelse, läshastighet, läsförståelse) Ma: ALP 6 Förstå och använda tal - Test 7 Eng: Skolverkets diagnostiska material DM (Getting to Know Each Other. Plan a Class Party. A Letter to My Teacher. A Letter to Kenya. Take a Message. What Are They Talking About. Conversation How to Get to Hastings. TV Programmes. Read and Write) Åk 8 Undersökning av syn, längd, vikt, rygg samt vid behov medicinsk yrkesorientering. Sv: LS II (läsförståelse) Pröva stavning Ma: ALP 7-8 Förstå och använda tal - Test 8 Eng: Skolverkets diagnostiska material DM (A Call to California. Rise and Shine. London Info. Stormy Weather) Åk 9 Ma: Förstå och använda tal - Test 9 Eng: Tidigare nationella prov från Skolverkets hemsida. 12

13 Nationella prov i svenska, matematik, engelska och NO När klasscreening i ett ämne är gjord presenteras resultatet av ämneslärare och/eller specialpedagog för alla i laget. Gemensamt görs en analys av vilka åtgärder som behövs på grupp- och individnivå för att alla ska nå målen utifrån följande frågor: - Vilka åtgärder på grupp- och individnivå behövs för att alla ska nå målen? - Hur ser resultatet ut mellan pojkar och flickor? - Behöver det ske en omfördelning av resurser under en längre tid eller en kort intensiv period? Datum för utvärdering av insatta åtgärder fastställs. 2. Upptäcka/anmäla Särskild tidsplan avseende utvecklingssamtal och klasskonferens finns. Om det enligt 8 i skollagens 3 kap. framkommer att en elev riskerar att ej nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller av annan anledning är i behov av stöd skall detta anmälas. Att kryssa i rutan för att Insats krävs i IUP:n är en anmälan. Anmälan vid annat tillfälle sker i första steget till elevens mentor som därefter anmäler till specialpedagog på avsedd anmälningsblankett. 3. Att utreda Förskolan Om arbetslag och förskolechef bedömer att ett barn på förskolan är i behov av särskilt stöd tas kontakt med vårdnadshavare och en handlingsplan upprättas på organisations- grupp- och individnivå. Skolan Organisationsnivå: På våren görs i skolan en analys av de stödinsatser som gjorts under läsåret vid en arbetslagsträff. Utifrån denna analys görs en bedömning av mentorer, arbetslag och specialpedagog inför kommande läsårs behov. En sammanställning görs av specialpedagog och presenteras för rektorer och EHT. Under verksamhetsveckan i juni kompletteras läsårets måluppfyllelse av kunskapsmålen (se sid.9) med övriga resultat och enkäter som kartlägger barnens/elevernas trivsel och trygghet. På så sätt får vi en helhetsbild av elevernas kunskaper och mående. En analys görs för att se samband mellan kartläggningen och de stödinsatser som gjorts för att sedan kunna arbeta fram nya mål för verksamheten. Överlämningsmöten sker mellan förskola/skola, åk3/åk 4, åk6/åk7 och åk 9/ gymnasiet samt vid lärarbyten enligt enhetens handlingsplan. Gruppnivå: Resursfördelningen presenteras för organisationsgruppen och arbetslagen. En diskussion förs i arbetslaget och i samråd med ledning och specialpedagog för att skapa en gemensam syn på arbetet med barn/elever i behov av särskilt stöd. Fördelade resurser används så att de gagnar dessa barn/elever på bästa sätt. 13

14 Individnivå: Som underlag för att besluta huruvida åtgärdsprogram ska upprättas behövs en utredning. Specialpedagog avgör vilka som ska vara med i utredningen samt om det är uppenbart obehövligt att samråda med elevhälsan. Mentor och arbetslaget utreder och dokumenterar utifrån frågorna i "Stödfrågor vid utredning särskilt stöd". Obligatoriskt är att inhämta elevens och vårdnadshavares synpunkter samt redovisning av resultat från screening och nationella prov. Då utredningen är klar överlämnas materialet till specialpedagog som kompletterar med eventuell fördjupad pedagogisk utredning samt övriga uppgifter från t.ex kurator, skolpsykolog, skolsköterska. Utifrån utredningen, som kan vara liten eller mer omfattande, fattas beslut om att upprätta eller ej upprätta åtgärdsprogram. Om det beslutas att ej upprätta åtgärdsprogram skickas detta hem med besvärshänvisning. Om det beslutas att upprätta åtgärdsprogram skickas inte detta hem separat utan sparas på enheten. Syftet med en allsidig elevutredning på basnivån är främst att ge fördjupad förståelse och kunskap om elevens behov. Utredningen skall i första hand tjäna som underlag för åtgärder i lärandemiljön i skolan. Utredningen kan även ligga till grund för remiss till specialistnivåns verksamheter - när analysen visar att specialistnivåns insatser är nödvändiga för eleven. Remissen undertecknas av rektor eller av rektor delegerad i elevhälsoteamet. En vårdnadshavare kan för sitt barn söka hjälp på specialistnivån utan att skolan blivit involverad. 4. Att dokumentera Både IUP-mål och eventuella åtgärdsprogram (skolan)/handlingsplaner (förskolan) ska ligga som underlag för arbetslagets dokumenterade planering. IUP - Individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen IUP upprättas på vårterminen för åk 1-5 tillsammans med elev och vårdnadshavare. IUP skrivs i en positiv utvecklingsanda som visar elevens framsteg och utvecklingsmöjligheter. Vid behov upprättas åtgärdsprogram i samarbete med elev och vårdnadshavare. IUP är utgångspunkten för åtgärdsprogrammet. Den samlade och systematiserade kunskap som skolan får om varje elevs utveckling, utgör underlag för lärarens och arbetslagets planering. Den ger också skolan möjlighet att samlat se över och analysera sin verksamhet och synliggöra vilka behov av utveckling som finns på såväl grupp-, ämnes- som skolnivå. På så sätt blir dokumentationen en betydelsefull del i skolans ständigt pågående kvalitetsarbete. Åtgärdsprogram Relaterade dokument: Anmälan - om att en elev riskerar att ej nå kunskapskraven eller har andra svårigheter i sin skolsituation Utredning särskilt stöd Stödfrågor vid utredning särskilt stöd Beslut om upprättande/ej upprättande av åtgärdsprogram Åtgärdsprogram med besvärshänvisning 14

15 Stöd vid upprättande av åtgärdsprogram Utvärdering av åtgärdsprogram. Anmälan, utredning, beslut, åtgärdsprogram och utvärdering arkiveras. Minnesanteckningar om elevvårdsfrågor från AL-möten dokumenteras och förvaras hos arbetslaget. EHM-protokoll EHT-minnesanteckningar Trygghetsgruppens (THG) dokumentation 4. Att åtgärda Uppdraget att upprätta åtgärdsprogram går till mentor och som stöd finns specialpedagog samt informationsdokumentet "Stöd vid upprättandet av åtgärdsprogram". Elev och vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogram utarbetas. Mentor kallar till ett möte där detta görs. Deras deltagande dokumenteras under rubriken "Delaktiga i åtgärdsprogrammet". Särskild vikt läggs vid att inhämta elevens synpunkter, på mötet eller i ett annat sammanhang. På mötet är fortfarande åtgärdsprogrammet ett förslag och ska inte skrivas under av vårdnadshavare. Mentor skickar förslaget på åtgärdsprogram till specialpedagog och man går igenom eventuella förändringar innan åtgärdsprogrammet beslutas. Specialpedagog beslutar om åtgärdsprogrammet, i det reviderade dokument som innehåller plats för underskrift samt besvärshänvisning. Ingen annan skriver under åtgärdsprogrammet. Mentor skickar hem detta. Åtgärderna i åtgärdsprogrammet ska vara både kortsiktiga och långsiktiga. De ska relatera till målen i läro- och kursplaner. Det ska anges vilka elevens behov är och hur behoven skall tillgodoses. Det är viktigt att syftet med åtgärderna konkretiseras så att programmet kan följas upp och utvärderas. Det är väsentligt att åtgärdsprogrammet beaktar faktorer i elevens hela lärmiljö, som anpassas efter målen i åtgärdsprogrammet. Fördelade resurser till arbetslagen används så att de gagnar elever i behov av särskilt stöd på bästa sätt. Möjlighet finns till flexibilitet för grupp- eller individuellt stöd. Eleven kan få undervisning i mindre grupp under kortare eller längre tid under del av skoldagen. Pedagoger har möjlighet till att kontinuerligt eller intensivt under kort tid undervisa elever individuellt. Tillgång finns till elevhälsopedagog och coach under kortare perioder. I yngreåren erbjuds tidig intensiv läsning, TIL, Bravkod (Bra avkodning) och Counting Recovery. Äldreåren har periodvis läsprojekt för att öka läsflyt och läsförståelse. Det finns även möjlighet till spetsmatte. Arbetslagen har läsecirklar av litteratur med inriktning på elever i behov av särskilt stöd, handledning ges av specialpedagog, konsultation av skolpsykolog eller kurator. Exempel på stöd till elever i behov av särskilt stöd: mellanmål och studiestöd, anpassning av läromedel, möjlighet till muntliga prov, förlängd tid vid prov, anpassning vid bedömning av elev med funktionshinder, resursperson, elevassistent, individuell studieplan för särskoleintegrerad elev, anpassad studiegång, flexibel liten grupp, fysiska hjälpmedel till elev med funktionshinder, anteckningar från whiteboard och Power Point, Svenska som andraspråk, regelbunden avstämningstid med mentor, tät kontakt med 15

16 vårdnadshavare, egen dator, pedagogiska datorprogram på alla elevdatorer, kompensatoriska hjälpmedel (inspelade läromedel, DAISY, light-böcker, AlphaSmart, Verktyg i datorn - t.ex. talsyntes, stavningskontroll på svenska och engelska, Symwriter, Rosetta Stone), samtalskontakt med kurator eller skolpsykolog. 5. Att utvärdera Den angivna arbetsprocessen kring åtgärdsprogram, skall kontinuerligt dokumenteras och utvärderas. Riktlinjen är att åtgärdsprogram följs upp och utvärderas efter 3-6 veckor. En utvärdering görs av de kortsiktiga målen. Effekt av insatta åtgärder analyseras och eventuella ändringar görs i följande åtgärdsprogram. Genom att på det här sättet studera orsaken till att eleven gör framsteg, kan ny kunskap fås om eleven. Insatserna ska leda till en förbättrad skolsituation och därigenom en bättre livssituation. Under utvärderingsveckan i juni kompletteras läsårets måluppfyllelse av kunskapsmålen med övriga resultat och enkäter som kartlägger elevernas trivsel och trygghet. På så sätt får vi en helhetsbild av elevernas kunskaper och mående. En analys görs för att se samband mellan kartläggningar och de stödinsatser som gjorts för att sedan kunna arbeta fram nya mål. Vi har alla ansvar för att utveckla kvalitén i enlighet med måldokumenten. Hela verksamhetens utveckling beskrivs i Kvalitetsrapporten som görs vid slutet av varje skolår. Till grund för kvalitetsredovisningen ligger skolans och arbetslagets kvalitetsarbete och analyser. Resutat av screening och diagnoser skapar underlag för utformandet av undervisningen på organisations-, grupp- och individnivå. I ett förebyggande syfte görs enkäter angående trivsel på skolan. Resultat av de nationella proven analyseras och åtgärder vidtas för att våra elever ska uppnå de nationella målen. Övergripande diskussioner förs på organisationsnivå för att skapa en medvetenhet om alla elevers behov och i synnerhet elever i behov av särskilt stöd. Därefter görs reflektioner kring stödåtgärder såsom t.ex. resursfördelning, kompetens på skolan, fortbildningsbehov och skolklimat. 16

17 HANDLINGSPLAN FÖR BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD - Stenkulans förskolor 1. Behovet uppmärksammas på förskolan. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling, ska få den omsorg och det stöd som deras behov kräver. Arbetslaget diskuterar pedagogiska strategier. 2. I de fall som de pedagogiska strategierna inte haft önskad effekt ska föräldrarna kontaktas. Läroplanen betonar betydelsen av att personalen har föräldrarnas förtroende när det gäller arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Särskilda stödinsatser kräver alltid vårdnadshavarnas medgivande. 3. Kontakt tas med enhetens ansvarige specialpedagog och förskolechef. Vid behov kontaktas även övriga resurser, som t.ex. talpedagog eller psykolog. 4. Handlingsplan ska utarbetas i samarbete med specialpedagog samt: föregås av enkel eller omfattande kartläggning/utredning följas upp och utvärderas kontinuerlig i arbetslaget förvaras i arbetslaget samt arkiveras hos rektor Åtgärderna i handlingsplanen ska vara både kortsiktiga och långsiktiga. De ska beaktas på organisations-, grupp- och individnivå. Åtgärderna ska syfta till att utveckla arbetslagets metoder och strategier för att arbetet med hela barngruppen ska passa för det barn som är i behov av särskilt stöd för sin utveckling. Det skall anges vilka barnets behov är och hur behoven skall tillgodoses. Stödåtgärderna i handlingsplanen ska kontinuerligt följas upp och utvärderas samt revideras vid behov. Rutiner finns för övergång mellan förskola och förskoleklass finns i särskild handlingsplan. Om dess rutiner inte räcker till: Överlämningsmöte anordnas med föräldrar, förskolans och förskoleklassens/skolans pedagoger samt eventuellt ansvarig rektor. 17

18 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVHÄLSA - Stenkulan F-9 Syfte: Mål: Arbetsgång: Att få en väl fungerande elevhälsa med en tydlig arbetsgång, där alla elever i behov av särskilt stöd uppmärksammas Att alla elever i behov av särskilt stöd får det stöd de behöver Elevhälsosärenden tas upp på olika nivåer enligt följande schema AL(arbetslags)-KONFERENS Elevhälsa är en stående punkt på dagordningen vid varje AL-konferens. Här diskuteras förebyggande åtgärder, möjligheter och lösningar. Arbetslaget har en gemensam helhetssyn på barn/elever i behov av särskilt stöd och ansvarar för att ett åtgärdsprogram utarbetas och följs upp. Vid behov av stöd anmäls ärendet till EHT. EHT - elevhälsoteam EHT består av rektor, skolpsykolog, specialpedagog, kurator och skolsköterska. EHT träffas regelbundet varje vecka. Vid detta möte görs en översyn av hälsofrämjande insatser och uppföljningar av dessa. EHT kan kalla berörd personal för samtal angående aktuellt ärende. Här tas beslut att kalla till EHM. Här diskuteras om handledning behövs eller om man ska gå vidare till Centrala elevhälsan, BUP, SO. EHT återkopplar till arbetslaget. EHM - elevhälsomöte Till elevhälsomöte kallas när särskilda åtgärder behöver sättas in eller följas upp för elev. Vårdnadshavare, ev elev, berörd pedagog, rektor, specialpedagog, skolsköterska, skolpsykolog eller kurator kan delta i EHM. Externa samarbetspartners, t ex BUP, SO, kallas vid behov. Områdesresurser Inom skolområdet finns tillgång till psykolog samt elevhälsopedagoger. Enheten för Elevhälsa och utveckling I Centralal elevhälsan finns tillgång till specialpedagog med inriktning tal, språk och hörsel, specialpedagog inriktning förskola och föräldrastöd, coacher, samt fältsekreterare. 18

Elevhälsoplan. Röselidsskolan F-9 med fritidshem. Vision: "Vår främsta kund är det framtida samhället"

Elevhälsoplan. Röselidsskolan F-9 med fritidshem. Vision: Vår främsta kund är det framtida samhället Elevhälsoplan Röselidsskolan F-9 med fritidshem Vision: "Vår främsta kund är det framtida samhället" Värdegrund: På Röselidsskolan visar man respekt för sig själv, för andra och för sin omgivning. 1 Innehåll

Läs mer

Elevhälsoplan. Aspenässkolan 2015/16

Elevhälsoplan. Aspenässkolan 2015/16 Elevhälsoplan Aspenässkolan 2015/16 ELEVHÄLSOPLAN 2 (7) I arbetet med skolans vision har elevhälsoarbetet på Aspenässkolan en central roll. Elevhälsoarbetet ska främst vara förebyggande, hälsofrämjande

Läs mer

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 1 (9) Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 Förändrad skollag I Lekebergs kommun pågår ett utvecklings- och förändringsarbete av elevhälsan för "att organisera arbetet på ett sätt som gör

Läs mer

Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015

Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015 Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015 Reviderat 2014-10- 01 Innehåll Handlingsplan för elevhälsa... 3 Sverigefinskaskolans handlingsplan... 4 Syftet med handlingsplanen:... 4 Målet

Läs mer

Elevhälsoplan för Tuna skola

Elevhälsoplan för Tuna skola Elevhälsoplan för Tuna skola 2014-08-04 2 (10) Innehåll Inledning... 3 Arbetsgrupper... 3 Elevhälsoplanens grund... 4 Syftet med elevhälsoplanen... 4 Ansvar för elevhälsoarbetet... 4 Mål med elevhälsoarbetet...

Läs mer

Gefle Montessoriskolas. Handlingsplan för elevhälsa. Läsåret 2015/2016

Gefle Montessoriskolas. Handlingsplan för elevhälsa. Läsåret 2015/2016 Gefle Montessoriskolas Handlingsplan för elevhälsa Läsåret 2015/2016 Kunskap är glädje Planen är reviderad 2015-09-15 och omfattar förskoleklass, skola, skolbarnomsorg (fritidshemmet) från förskoleklass

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA

ELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA Rev ELEVHÄLSOPLAN FÖR UDDEVALLA GYMNASIESKOLA AGNEBERG AKADEMI SINCLAIR MARGRETEGÄRDE ÖSTRABO 1 ÖSTRABO Y POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX POSTGIRO 451 81 Uddevalla Skolgatan 2 0522-69 68 50 0522-697410

Läs mer

Handlingsplan. för elevhälsan på Mössebergsskolan. Läsåret 13/14

Handlingsplan. för elevhälsan på Mössebergsskolan. Läsåret 13/14 Handlingsplan för elevhälsan på Mössebergsskolan Läsåret 13/14 Innehållsförteckning: 1. Förhållningssätt, syfte och mål 2. Beskrivning av ansvarsområden för: klasslärare elevhälsan 3. Arbetsgång elevärende

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan. I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad

Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan. I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad Elevhälsa UTDRAG UR 2 KAP. 25 SKOLLAGEN (2010:800) För elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Verksamhetsplan elevhälsan

Verksamhetsplan elevhälsan Verksamhetsplan elevhälsan För EduLexUs AB 2012/2013 Innehåll Elevhälsan blir ett nytt begrepp i skollagen...3 Om sekretess...3 Elevhälsan inom EduLexUs...4 Så här fungerar det...5 Prioriterade utvecklingsområden

Läs mer

Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016

Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016 Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016 2015-05-27 Elevhälsa Elevhälsa är ett samlingsbegrepp för skolans uppdrag att främja varje elevs hälsa, lärande och allmänna utveckling. Uppdraget

Läs mer

Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd. 4.1 Arbetslagets generella individinriktade insatser

Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd. 4.1 Arbetslagets generella individinriktade insatser Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd Skollagen 3 kap. 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling

Läs mer

Handlingsplan. Elevhälsan. Forsheda rektorsenhet 7-9

Handlingsplan. Elevhälsan. Forsheda rektorsenhet 7-9 Forsheda-Hånger rektorsenhet Handlingsplan Elevhälsan Forsheda rektorsenhet 7-9 Aug 2014 Innehållsförteckning Vision för elevhälsan i Värnamo kommun... 3 Skollag (2010:800) - Elevhälsa... 4 Skollag (2010:800)

Läs mer

Barn och elevhälsoplan 2011

Barn och elevhälsoplan 2011 Barn och elevhälsoplan 2011 Elevhälsoplanen gäller alla barn och ungdomar i förskola, grundskola, fritidshem, grundsärskola och gymnasie. Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Helhetsidéer 3 2.1. Vår

Läs mer

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram 1 Förord Bestämmelserna om arbetet med särskilt stöd förändrades i vissa avseenden i samband med

Läs mer

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 En samlad elevhälsa i Nordmalings kommun Bakgrund I och med den nya skollagen (2010:800) samlades skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska

Läs mer

Barn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun.

Barn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun. Barn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun. Inledning I Barn- och Elevhälsoplanen används begreppen förskola och skola. Begreppet skola omfattar förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola.

Läs mer

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplanen ligger till grund för att Irstaskolans elever i behov av särskilt stöd ska få bästa möjliga hjälp. Irstaskolan läsåret 2015-2016 Reviderad

Läs mer

Handlingsplan för barn/elevhälsoarbetet inom Strövelstorps Rektorsområde Läsåret 2014-2015

Handlingsplan för barn/elevhälsoarbetet inom Strövelstorps Rektorsområde Läsåret 2014-2015 Handlingsplan för barn/elevhälsoarbetet inom Strövelstorps Rektorsområde Läsåret 2014-2015 Reviderad oktober 2014 Ängelholms kommun 262 80 Ängelholm Tel: 0431-870 00 E-post: info@engelholm.se www.engelholm.se

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan

Barn- och elevhälsoplan Dokumenttyp: Strategi/Policy/Plan Giltighetstid: Årligen Beslutad av: Gäller från: BUN Dokumentansvarig: Diarienr: Barn- och elevhälsoplan Till ledning för förskolechefer, rektorer och personal vid förskolor

Läs mer

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? 2011-12-07 Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? Den 1 juli 2011 började den nya skollagen att tillämpas 1. Lagen tydliggör alla barns/elevers rätt till

Läs mer

Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun 2013-2014

Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun 2013-2014 Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun 2013-2014 ÖVERTORNEÅ KOMMUN www.overtornea.se/elevhalsan.shtml 1. Målsättning - Organisera ett välfungerande elevhälsoteam för hela kommunen där en tydlig

Läs mer

Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola

Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola 2012-12-20 Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola Barn- och utbildningsförvaltningen Lindesbergs kommun Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden 2012-12-20 Innehåll

Läs mer

Barn- och Elevhälsoplan

Barn- och Elevhälsoplan Barn- och Elevhälsoplan Kultur- och utbildningsförvaltningen 1 Melleruds kommun Barn- och elevhälsoplan i Melleruds kommun Syfte Syftet med en övergripande Barn- och Elevhälsoplan är att skapa en gemensam

Läs mer

Kastellskolan Elevhälsoplan 2012-2013 antagen 201211, reviderad 20130911 Claesson Schéele

Kastellskolan Elevhälsoplan 2012-2013 antagen 201211, reviderad 20130911 Claesson Schéele Elevhälsoplan Kastellskolan 2013-2014 Skolans arbete ska vila på en grund av kunskap om vad som främjar elevens lärande och utveckling. Styrdokumenten för skolan är tydliga med att alla elever ska få den

Läs mer

Sektor för barn och utbildning Reviderad Sept 2012 ELEVHÄLSA

Sektor för barn och utbildning Reviderad Sept 2012 ELEVHÄLSA Sektor för barn och utbildning Reviderad Sept 2012 ELEVHÄLSA Elevhälsan Elevhälsan finns till för att eleverna på vår skola ska må bra, både fysiskt och psykiskt och för att eleverna ska få rätt stöd i

Läs mer

Till stöd för ledning och personal inom Mölndals stads skolor Fastställd av skolförvaltningens chef 2014-04-14

Till stöd för ledning och personal inom Mölndals stads skolor Fastställd av skolförvaltningens chef 2014-04-14 SKN 468/14 Elevhälsoplan Till stöd för ledning och personal inom Mölndals stads skolor Fastställd av skolförvaltningens chef 2014-04-14 Innehåll Inledning... 3 Elevhälsa allas ansvar... 3... 4 Förhållningssätt...

Läs mer

Elevhälsoplan. Mölndals Stad 2014-10-14

Elevhälsoplan. Mölndals Stad 2014-10-14 Elevhälsoplan Mölndals Stad 2014-10-14 Innehåll Inledning... 2 Förebyggande arbete... 2 Systematiskt kvalitetsarbete... 2 Screeningmaterial som genomförs systematiskt... 3 Ledarskap... 4 Undervisning och

Läs mer

Elevhälsoplan Strömstads ö-skolor Våren 2014

Elevhälsoplan Strömstads ö-skolor Våren 2014 Elevhälsoplan Strömstads ö-skolor Våren 2014 Bakgrund För elever i skolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsoplan Vt- 2014 Elevhälsa är ett nytt begrepp i skollagen Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande

Läs mer

Elevhälsoplan VÄXTHUSET

Elevhälsoplan VÄXTHUSET UPPSALA KOMMUN VÅRD OCH BILDNING Elevhälsoplan VÄXTHUSET Elevhälsoplan Växthuset skola 0 Innehåll Inledning 2 Elevhälsoteamets sammansättning och ansvar..2 Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd

Läs mer

Särskilt stöd. Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor. Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium

Särskilt stöd. Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor. Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium Särskilt stöd Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium Reviderad 2014-09-23 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ämnes- och kursplanering... 3 Dokumentation och

Läs mer

Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun

Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun Utbildningsförvaltningen Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun Vad är en riktlinje? Riktlinjen slår fast vad som gäller för Växjö kommun vid sidan av vad som följer av lagar och förordningar. Dess

Läs mer

Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd

Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd 1. Extra anpassningar 2. Extra anpassning och intensifiering 3. Anmälan om risk för bristande måluppfyllse 4. Pedagogisk utredning av en elevs

Läs mer

Elevhälsa Errarps skola

Elevhälsa Errarps skola Elevhälsorutiner Errarps skola 2015/2016 1 Elevhälsa Errarps skola Det lokala elevhälsoteamet på Errarps skola består av: Rektor Agneta J:son Eklund Agneta.JsonEklund@engelholm.se Specialpedagog Jessica

Läs mer

Det handlar om möten mellan människor! Där skapas kvalitet. Värdegrundsarbetet syns i vardagen. Jag kan, jag vill, jag duger.

Det handlar om möten mellan människor! Där skapas kvalitet. Värdegrundsarbetet syns i vardagen. Jag kan, jag vill, jag duger. Elevhälsaplan Karlbergsskolan Vallentuna kommun Reviderad av ledningsgruppen Höstterminen 2014 Det handlar om möten mellan människor! Där skapas kvalitet. Värdegrundsarbetet syns i vardagen. Släpp inte

Läs mer

Den individuella utvecklingsplanen

Den individuella utvecklingsplanen SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2008 Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690

Läs mer

FÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9

FÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9 FÖRSLAG Allmänna råd för DEN INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN med skriftliga omdömen Innehåll Förord 2 Inledning 3 Utgångspunkter för den individuella utvecklingsplanen 4 Den individuella utvecklingsplanens

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun

Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun Klicka för datum Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun Läsår 2014-2015 Louise Olsson Rektor Bruksskolan Sida 2 av 10 Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar

Läs mer

Reviderad 2013-09-26. Tegnérskolan

Reviderad 2013-09-26. Tegnérskolan Reviderad 2013-09-26 Tegnérskolan Barnvision i Örebro Varje barn i Örebro, utan undantag, har rätt att leva och utvecklas under omständigheter som gynnar barnets eget bästa och som beroende på barnets

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Denna barn- och elevhälsoplan ska bidra till att vi gör det goda livet möjligt och för att skapa alltid bästa möte

Läs mer

Arbetsmodell för elevhälsan vid Gumaeliusskolan

Arbetsmodell för elevhälsan vid Gumaeliusskolan 20160108 Arbetsmodell för elevhälsan vid Gumaeliusskolan Nivå 1 (se handlingsplanen) Arbetslaget Nivå 2 (se handlingsplanen) Lilla Elevhälsan Bollplank Kontaktlänk Överlämnande av ärenden till elevhälsan

Läs mer

BARN OCH ELEVHÄLSA I LYCKSELE

BARN OCH ELEVHÄLSA I LYCKSELE BARN OCH ELEVHÄLSA I LYCKSELE - en decentraliserad och sammanhållen verksamhet med relationskompetens som grund. Lycksele - staden i Lappland 12426 inv 1260 elever i år F-9 27 elever i särskolan 604 barn

Läs mer

Plan för elevhälsoarbetet på Aroseniusskolan

Plan för elevhälsoarbetet på Aroseniusskolan Plan för elevhälsoarbetet på Aroseniusskolan Gäller från augusti 2012 2012-06-26/CO 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Arbetsgång vid stödinsatser 4 Flödesschema vid stödinsatser

Läs mer

ÖVERTORNEÅ KOMMUN Barn- och utbildningsnämnden. Elevhälsa. Handlingsplan. Barn- och utbildningsnämnden 2007-03-13

ÖVERTORNEÅ KOMMUN Barn- och utbildningsnämnden. Elevhälsa. Handlingsplan. Barn- och utbildningsnämnden 2007-03-13 ÖVERTORNEÅ KOMMUN Barn- och utbildningsnämnden Elevhälsa Handlingsplan Barn- och utbildningsnämnden 2007-03-13 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVHÄLSA MÅL Skolans allmänna målsättning enligt skollag, arbetsmiljölag

Läs mer

4 AUGUSTI 2014. Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem

4 AUGUSTI 2014. Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem 4 AUGUSTI 2014 Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015 1 Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Örsundsbroskolan ligger c:a två mil

Läs mer

Handlingsplan för Elevhälsan Skårsskolan F-6

Handlingsplan för Elevhälsan Skårsskolan F-6 Handlingsplan för Elevhälsan Skårsskolan F-6 2015-2016 Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där, Detta är hemligheten i

Läs mer

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola Skolinspektionen 2014-02-28 Ikasus AB susarme.siden@frosunda.se Rektorn vid Ikasus friskola birgitta.krantz@frosunda.se Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola efter tillsyn i Ikasus friskola i Vallentuna

Läs mer

Eiraskolans elevhälsoplan

Eiraskolans elevhälsoplan EIRASKOLAN UTBILDNING SFÖRVALTNINGEN SID 1 (5) 2014-08-13 Eiraskolans elevhälsoplan Utdrag ur Lgr11 Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta

Läs mer

HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa

HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ Vår skolas rutiner för elevhälsa VÅR SKOLAS RUTINER FÖR ELEVHÄLSA INNEHÅLL Helhetsperspektivet Rektors ansvar Så skapar vi en god lärandemiljö Ett elevärendes gång Varför åtgärdsprogram

Läs mer

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga

Läs mer

Elevhälsoplan Alléskolan. Reviderad 2014-09-01

Elevhälsoplan Alléskolan. Reviderad 2014-09-01 Elevhälsoplan Alléskolan Reviderad 2014-09-01 1 Elevhälsoplan Reviderad 2014-09-01 Förord Alléskolan är en skola som präglas av trivsel, trygghet och allas utvecklingsmöjligheter oavsett bakgrund och förutsättningar.

Läs mer

Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Rektorsområde förskola och grundskola Rektorsområde gymnasium Hultsfreds kommun rutiner för handläggning, utredning och beslut om mottagande

Läs mer

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning Reviderad 2015-09-01 Hjälpreda Hörsel Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning www.spsm.se www.vgregion.se www.rjl.se www.regionhalland.se www.skl.se Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Elevhälsoplan. för grundskolan. Elevhälsoplan 1

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Elevhälsoplan. för grundskolan. Elevhälsoplan 1 Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Elevhälsoplan för grundskolan Elevhälsoplan 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

2008-08-25 LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009

2008-08-25 LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009 2008-08-25 LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009 FÖRUTSÄTTNINGAR:20080818 PERSONAL: Lärare klass : 11,29 Lärare Musik 0,42 Lärare Slöjd 1,80 Lärare Idrott 1,07 Lärare Hemkunskap 0,24 Speciallärare 2,85

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN 2015/2016

ELEVHÄLSOPLAN 2015/2016 ELEVHÄLSOPLAN 2015/2016 INLEDNING Syftet med elevhälsoplanen är att, utifrån nationella styrdokument och skolans beprövade erfarenhet, skapa struktur och kultur på lokal nivå för att trygga kvalitén i

Läs mer

Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Ansvariga för planen Rektor ansvarar för planen och ser till att all

Läs mer

Elevhälsoplan/EHP. för Järvsö utbildningsområde. Gäller från och med höstterminen 2013

Elevhälsoplan/EHP. för Järvsö utbildningsområde. Gäller från och med höstterminen 2013 sidan 1 av 8 Elevhälsoplan för Järvsö utbildningsområde Gäller från och med höstterminen 2013 Lärare och klassföreståndare Elevhälsosarbetet är en mycket viktig del av varje elevs socialisationsprocess

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Hälsoplan för Stadsmissionens skola läsåret 12/13... 2 Inledning... 2 Vision och mål... 2 Grunderna för vår verksamhet... 2 Organisation... 2 Målbild... 3 Arbetssätt 3 Ett förebyggande

Läs mer

Stämmer Stämmer delvis Stämmer inte x

Stämmer Stämmer delvis Stämmer inte x Skolkollen nr 10 Särskilt stöd, rätt utbildning Stämmer Stämmer vis Stämmer x INSATSER För att uppmärksamma elever i behov av stöd lyfter varje arbetslag i elevhälsan de elever som riskerar att nå målen.

Läs mer

Arbetsgång för elevhälsoarbetet på Tynneredsskolan

Arbetsgång för elevhälsoarbetet på Tynneredsskolan TYNNEREDSSKOLAN 2013-05-30 Reviderad 2014-02-26 Arbetsgång för elevhälsoarbetet på Tynneredsskolan På Tynneredskolan arbetar vi för att alla elever ska må bra och nå målen. Goda relationer till varandra,

Läs mer

Elevhälsoplan. Mölndals Stad 2014-10-14

Elevhälsoplan. Mölndals Stad 2014-10-14 Elevhälsoplan Mölndals Stad 2014-10-14 Innehåll Inledning... 2 Främjande och förebyggande arbete... 2 Systematiskt kvalitetsarbete... 2 Ledarskap... 3 Undervisning och bedömning som främjar inkludering...

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan Knivsta kommun

Barn- och elevhälsoplan Knivsta kommun Barn- och elevhälsoplan Knivsta kommun Alla barn och elever har rätt att nå målen Ny skollag ställer högre krav och innehåller en rad förändringar som påverkar förskola och skola 1. I all utbildning och

Läs mer

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer ELEVHÄLSA Elevhälsa - definition Elevernas hälsa är allas angelägenhet och ansvar. Lärande och hälsa går hand i hand. Elever arbetar och presterar bättre om de mår bra fysiskt, psykiskt och socialt. Varje

Läs mer

Handlingsplan för speciallärargruppen

Handlingsplan för speciallärargruppen Handlingsplan för speciallärargruppen Läsåret 2015-2016 Speciallärargruppens uppdrag Speciallärargruppen ska, med olika insatser, skapa goda lärandesituationer för att elever i behov av särskilt stöd,

Läs mer

Elevhälsan vid Edenskolan

Elevhälsan vid Edenskolan Elevhälsan vid Edenskolan Sida! 1 av 9 Innehållsförteckning 1. Skollag a) Elevhälsans omfattning b) Hälsobesök c) Enkla sjukvårdsinsatser 2. Elevhälsans syfte 3. Elevhälsans lokala omfattning 4. Elevhälsans

Läs mer

Skolans plan för särskilt stöd

Skolans plan för särskilt stöd Gävle Kommun Skolans plan för särskilt stöd Bomhus rektorsområde Läsåret 2014/2015 Arbetsgång 1. Elev uppmärksammas a. När ansvarig lärare ser att en elev riskerar att inte nå lägsta kunskapsmål och kunskapskrav

Läs mer

Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Engelska skolan Kungsholmen (f.d Stockholms Engelska skola) i Stockholms kommun

Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Engelska skolan Kungsholmen (f.d Stockholms Engelska skola) i Stockholms kommun Global Bridge i Sverige AB Rålambsvägen 22 112 59 Stockholm 1 (9) Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Engelska skolan Kungsholmen (f.d Stockholms Engelska skola) i Stockholms kommun Beslut

Läs mer

Ledning. Arbetslag Personal & elever. Pedagog Centralen Skolpsykologer. Iris

Ledning. Arbetslag Personal & elever. Pedagog Centralen Skolpsykologer. Iris Förvaltningen för BARN & UNGDOM Vislandaskolan Januari 2010 Ledning Resurstea m Kristeam Skolhälsovård Skolläkare Gruppen mot kränkande särbehandling Arbetslag Personal & elever Elevvårdsteam BUP SOC mm

Läs mer

Verksamhetsplan. Fylsta Skola 2015-2016

Verksamhetsplan. Fylsta Skola 2015-2016 Verksamhetsplan Fylsta Skola 2015-2016 Fylsta skola 2015/2016 Förutsättningar Fylsta skola är en fyravånings F 5 skola belägen i centrala Kumla. Den uppfördes 1902 och har sedan dess genomgått ett antal

Läs mer

Den individuella utvecklingsplanen

Den individuella utvecklingsplanen SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2005 Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690 95 50, e-post: skolverket@fritzes.se

Läs mer

Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847)

Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847) Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847) Undervisning och lärande 1. Se till att undervisningen i olika ämnesområden samordnas så

Läs mer

ELEVHÄLSA PÅ NORDISKA MUSIKGYMNASIET RUTINER

ELEVHÄLSA PÅ NORDISKA MUSIKGYMNASIET RUTINER ELEVHÄLSA PÅ NORDISKA MUSIKGYMNASIET RUTINER 1 I N N E H Å L L Helhetsperspektivet 3 Rektors ansvar 4 Så skapar vi en god lärandemiljö 5 Ett elevärendes gång 6 Varför åtgärdsprogram? 8 Kartläggning - utredningsskyldighet

Läs mer

Verksamhetsplan för skolhälsovården inom Kalmarsunds gymnasieförbund

Verksamhetsplan för skolhälsovården inom Kalmarsunds gymnasieförbund Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Mål - Uppdrag 03 1(8) Dokumentansvarig (namn och funktion) Fastställd av (namn och funktion) Fastställd datum Reviderad datum Chatharina Gustafsson, administrativ

Läs mer

Lokal elevhälsoplan för Rosendalsskolan

Lokal elevhälsoplan för Rosendalsskolan Lokal elevhälsoplan för Rosendalsskolan Inledning I enlighet med Skollagen (2010:800) har skolan ansvar för att skapa en god lärandemiljö för elevernas kunskapsutveckling och personliga utveckling. Visioner

Läs mer

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Vision På Emanuelskolan har eleverna en fysiskt bra arbetsmiljö, är trygga och trivs i skolan. Man kan komma till skolan som man är och man utvecklas som

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Utbildningsinspektion i Gotlands kommun Klinteskolan Dnr 53-2007:3378 Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2

Läs mer

Riktlinjer. vid elevvårdsarbete. i Robertsfors Kommun

Riktlinjer. vid elevvårdsarbete. i Robertsfors Kommun Riktlinjer vid elevvårdsarbete i Robertsfors Kommun 2013-2014 Innehållsförteckning Inledning... 3 Mål och syfte... 3 Styrdokument... 4 Skollagen 2010:800... 4 Skolförordningen 2011:185... 4 Gymnasieförordningen

Läs mer

Elevhälsoplan Ekebygymnasiet

Elevhälsoplan Ekebygymnasiet Elevhälsoplan Ekebygymnasiet Bakgrund Ekebygymnasiet i Uppsala har funnits sedan mitten av 80-talet. Här går ca 400 elever fördelade på tre yrkesförberedande gymnasieprogram: El- och energiprogrammet Hotell-

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan

Barn- och elevhälsoplan ÅMÅLS KOMMUN Barn- och elevhälsoplan Plan för arbete med elevhälsa i förskola och grundskola i Åmåls Kommun Barn- och utbildningsnämnden 2012-01-01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Elevhälsans uppdrag 2. Resursenheten

Läs mer

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola Skolinspektionen 2014-11-26 Sandvikens kommun kommun@sandviken.se Rektorn vid särskolan amia-karrn.brostrom@sandviken.se Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola efter tillsyn i särskolan i Sandvikens

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan Dennis Holm 2015-10-01 Bergvretenskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings tätort. Närområdet består

Läs mer

2012-05-14. Riktlinjer för elevhälsa i Norrköpings Skola

2012-05-14. Riktlinjer för elevhälsa i Norrköpings Skola 2012-05-14 Riktlinjer för elevhälsa i Norrköpings Skola 1 INNEHÅLL Sammanfattning 2 Inledning 2 Bakgrund. 2 Syfte 3 Styrdokument för elevhälsa. 3 Nationella styrdokument. 3 Styrdokument i Norrköpings kommun..

Läs mer

Centralskolans plan för elevhälsa årskurs 7 9. Läsåret 2015-2016

Centralskolans plan för elevhälsa årskurs 7 9. Läsåret 2015-2016 Centralskolans plan för elevhälsa årskurs 7 9 Läsåret 2015-2016 Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se Telefon: 0570-816 00 E-post: arvika.kommun@arvika.se

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan

Barn- och elevhälsoplan 1 (6) Lärande Barn- och elevhälsoteamet Knappekullaenheten Barn- och elevhälsoplan 2012-13 Knappekullaenheten Knappekulla är en enhet där alla barn är allas ansvar och där varje barn ska få det de behöver

Läs mer

Barn- och elevhälsan i Kungsbacka kommun

Barn- och elevhälsan i Kungsbacka kommun Barn- och elevhälsan Barn- och elevhälsan i Policydokument Beslutad av Nämnden för Förskola & Grundskola 2013-04-25, 30 1 Utges av 09-04-22, reviderad 2013-04-25 2 Förord Ett gott barn- och elevhälsoarbete

Läs mer

Individuella utvecklingsplaner IUP

Individuella utvecklingsplaner IUP Individuella utvecklingsplaner IUP 1 SYFTE OCH BAKGRUND Regeringen har beslutat att varje elev i grundskolan skall ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från januari 2006. I Säffle är det beslutat att

Läs mer

Förebyggande handlingsplan

Förebyggande handlingsplan Förebyggande handlingsplan För elever med läs- och skrivsvårigheter, dyslexi, matematiksvårigheter och dyskalkyli 2014/2015 Utvärderas och revideras mars 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se

Läs mer

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 1 (14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever... 2 Inledning... 2 Planeringsmöte

Läs mer

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan Beslut Skolinspektionen 2015-08-27 Göteborgs stad infoaeduc.boteborg.se Gymnasieskolenhetschef och rektorer vid Hvitfeldtska gymnasiet mikael.o.karlssonaeduc.ciotebord.se amela.filipovicaeduc.qotebord.se

Läs mer

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun 2013-04-12 Rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun Inledning För att en elev skall kunna tas emot i särskolan måste bedömningen ha gjorts att eleven tillhör grundsärskolans

Läs mer

Jäderfors skolas kvalitetsredovisning 2012-2013

Jäderfors skolas kvalitetsredovisning 2012-2013 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(14) Margareta Skog 2013-06-24 Jäderfors skolas kvalitetsredovisning 2012-2013 Inledning Järbo/Jäderfors ro kvalitetsredovisar sin verksamhet

Läs mer

Elevhälsa 2014-01-15/CA

Elevhälsa 2014-01-15/CA 2014-01-15/CA Om skolan 1. Österåkers gymnasium grundtankar och riktlinjer 2. Lokal arbetsplan/verksamhetsplan 2013/2014 med prioriterade mål 3. Elevhandbok 4. Personalhandbok 5. Elevhälsa med bl.a. -

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt

Beslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt Skolinspektionen Beslöt 2014-04-03 Vallentuna kommun kommun@vallentuna.se Rektorn vid den särskilda undervisningsgruppen Optimus kristiii.aabel@vallentuna.se Beslut efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2008/2009. Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist

Kvalitetsredovisning 2008/2009. Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist Kvalitetsredovisning 2008/2009 Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings- och kulturdepartementet 2005-08-15

Läs mer

Sotenässkolans årliga plan mot kränkande behandling

Sotenässkolans årliga plan mot kränkande behandling 1 Sotenässkolans årliga plan mot kränkande behandling Mål och vision Vi vill att alla elever efter sin skoltid vid Sotenässkolan skall känna till sina starka sidor och vara stolta över dem. Detta blir

Läs mer

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK Magnus Jonasson, jurist Magnus Jonasson Jurist med inriktning mot offentlig rätt: Social- och sjukförsäkringsrätt, medicinsk rätt Skoljuridik: - Samtliga skolformer

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete. Barn- och ungdomsnämnden, Laholms kommun

Systematiskt kvalitetsarbete. Barn- och ungdomsnämnden, Laholms kommun Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och ungdomsnämnden, Laholms kommun Juni 2014 www.laholm.se Systematiskt kvalitetsarbete För huvudman, förskolor, skolor och fritidshem i Laholms kommun I detta dokument

Läs mer

Kvalitetsrapport för Hulanskolan 20121212

Kvalitetsrapport för Hulanskolan 20121212 1 (8) 2012-11-20 Lärande Lärande Centralt Hulanskolan Kvalitetsrapport för Hulanskolan 20121212 LERUM100, v 1.0, 2008-07-25 1. Allmän del - Beskrivning av verksamheten Verksamhetsidé På Hulanskolan har

Läs mer