Patientsäkerhetsberättelse

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Patientsäkerhetsberättelse"

Transkript

1 Patientsäkerhetsberättelse Systematiskt arbete för kvalitet och säkerhet 2014 Kent Norström verksamhetsansvarig Ingrid Norling medicinskt ansvarig skolsköterska 1

2 1. Inledning och bakgrund... 3 Ledningssystem för kvalitet och säkerhet... 3 Avvikelsehantering och Lex Maria... 4 Elevhälsans uppdrag är främst hälsofrämjande och förebyggande... 5 Elevhälsans generella insatser respektive riktade insatser... 6 Verksamhetschef, medicinskt ansvar och entreprenad Fördelning av organisatoriskt ansvar... 7 Verksamhetschef... 7 Samordningsansvarig skolsköterska... 8 Medicinskt rådgivande läkare... 8 Rektor... 8 Elevhälsans personal lokala resurser... 8 Basutredningar Systematiskt arbete med kvalitet och säkerhet... 9 Arbetslagsträffar... 9 Fortbildning... 9 Avvikelser Resultat Patientsäkerhet genom egenkontroll... 9 Hälsobesök och hälsofrämjande utvecklingssamtal Oplanerade besök och öppen mottagning Hälsobesök vid skolstart för nyinvandrade elever Vaccinationer Elevstöd och utredningar Åtgärder för ökad kvalitet och säkerhet Hälsobesök vid skolstart för nyinvandrade elever Vaccination och Vaccinationsplanering Sammanfattning

3 1. Inledning och bakgrund Ledningssystem för kvalitet och säkerhet I 31 hälso- och sjukvårdslagen föreskrivs att hälso- och sjukvårdsverksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. Bestämmelserna kring ledningssystem är bindande för vårdgivarna och finns i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Vårdgivaren är skyldig att ha ett ledningssystem där följande områden ingår: Bemötande Metoder Kompetens Samverkan och samarbete Riskhantering Avvikelsehantering Försörjning av tjänster, produkter och teknik Spårbarhet Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring I ledningssystemet ska det även finnas rutiner för egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring. Enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659) får vårdgivarna ett tydligt ansvar att arbeta systematiskt med säkerheten för att förebygga skador. Händelser som lett till eller kunnat leda till skada ska utredas. Om en person drabbats av eller utsatts för en risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom ska detta anmälas till Socialstyrelsen. Bestämmelserna finns i föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:28) Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Lex Maria är en del av avvikelsehanteringen enligt ovan nämnda föreskrift om ledningssystem. Patientsäkerhetsberättelse Verksamhetschefen för Elevhälsan är skyldig att senast 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse i enlighet med Patientsäkerhetslagen (2010:659) 3 kap. Vårdgivarens skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Dokumentationsskyldighet 9 Vårdgivaren ska dokumentera hur det organisatoriska ansvaret för patientsäkerhetsarbetet är fördelat inom verksamheten. 10 Vårdgivaren ska senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse av vilken det ska framgå 1. hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår, 2. vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten, och 3. vilka resultat som har uppnåtts. Patientsäkerhetsberättelsen ska hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den. 3

4 Datajournal, moduler och statistik Datajournalen är uppbyggd av flera moduler. Från dessa moduler kan statistik bearbetas. Detta underlättar kvalitetssäkring och erfarenhetsåterföring. Modulerna underlättar också dokumentationen genom att de är specialgjorda för tillväxt (längd, vikt, rygg, pubertet), syn, hörsel, anteckning, kontakt, mätvärden etc. Arbetsflöden fungerar som makron vilket innebär att modulerna öppnas i en bestämd ordning vilket underlättar dokumentation i samband med t.ex. hälsobesök, vaccinationer och arkivvård. Avvikelsehantering och Lex Maria Avvikelsehantering ska inte enbart ses som en funktion att hitta och hantera fel. Det handlar mer om att systematiskt samla kunskaper och få en ökad förståelse som hjälper Elevhälsan att förbättra metoder och handläggning. Verksamhetschefen har det fulla ansvaret för avvikelsehantering, men kan ge ett uppdrag till läkare eller sköterska att göra utredning upp till samma nivå som sin medicinska legitimation. Utredningen ska ge ett underlag för beslut om en eventuell anmälan enligt Lex Maria. Avvikelser (risker, skador, tillbud) och klagomål En avvikelse är en händelse som vi inte förväntar oss och som kan innebära risk för patienten eller orsaka en skada. För att förebygga misstag på grund av bristande kunskap, organisation, rutiner, personella resurser mm. ska alla avvikelser rapporteras. Avvikelser som inte orsakat skada på enskilda personer skall också anmälas t.ex. vaccin som förstörts pga felaktig hantering under transport eller pga att kylskåp inte fungerat. Vårdnadshavare, barn eller skolledning och skolpersonal hör ibland av sig med klagomål. Detta kan bero på missförstånd, otydlighet i kontakten/mötet eller på faktiska omständigheter och förhållanden som bör åtgärdas. Ibland beror vårdnadshavares klagomål på att Elevhälsan har fullgjort skyldigheten att anmäla enligt socialtjänstlagens 14 kap 1 vid misstanke om att ett barn far illa. Orimliga eller felaktiga förväntningar på verksamheten kan också leda till klagomål. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria Anmälan görs av medicinskt ansvarig läkare på av Socialstyrelsen fastställd blankett Anmälan/rapport enligt Lex Maria eller på blanketten Rapportering av avvikelser med medicintekniska produkter. Anmälan enligt Lex Maria ska fyllas i direkt i datajournalen när det gäller en specifik person. Om det rör en omständighet som inte är knuten till en person används en blankett som kan fyllas i och skrivas ut från Socialstyrelsens hemsida 4

5 Exempel på sådant som bör anmälas enligt Lex Maria Förväxlingar av identitet, felaktiga förskrivningar, feldoseringar. Avvikelser där läkemedel är inblandade Utebliven eller fördröjd vård eller behandling enligt vedertagen praxis. Felaktigt utförd undersökning, vård eller behandling Otillräcklig eller felaktig information till patienten och anhöriga Brister i arbetsrutiner, i vårdens organisation eller i samarbetet mellan olika vårdenheter Återkommande likartade avvikelser Elevhälsans uppdrag är främst hälsofrämjande och förebyggande Den 1 juli 2011 började den nya Skollagen att gälla. Där förtydligas att Elevhälsan är en sammanhållen verksamhet vilket ligger helt i linje med tidigare statliga utredningar som bl.a. barnpsykiatriutredningen Det gäller livet (SOU 1998:31) och Elevvårdsutredningen Från dubbla spår till Elevhälsa i en skola som främjar lära, hälsa och utveckling (SOU 2000:19). Elevhälsans uppdrag är formulerat i Skollagen (2010:800) 2 kap Huvudmän och ansvarsfördelning : Elevhälsans omfattning 25 Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För att Elevhälsan ska kunna klara sitt uppdrag nämner lagen tydligt att det ska finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Det ska också finnas personal med specialpedagogisk kompetens. Hälsobesök 27 Varje elev i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan ska erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar hälsokontroller. Varje elev i sameskolan ska erbjudas minst två hälsobesök Eleven ska dessutom mellan hälsobesöken erbjudas undersökning av syn och hörsel och andra begränsade hälsokontroller. --- Varje elev i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska erbjudas minst ett hälsobesök som innefattar en allmän hälsokontroll. Enkla sjukvårdsinsatser 28 Elever som avses i 27 får vid behov anlita elevhälsan för enkla sjukvårdsinsatser. Elevhälsan är elevernas företagshälsa. Den ska i samarbete med skolledning och pedagoger aktivt delta i arbetet för en skola som präglas av en miljö som främjar lärande, utveckling och hälsa. Hinder för lärande, utveckling och hälsa ska i möjligaste mån undanröjas. 5

6 Elevhälsans generella insatser respektive riktade insatser Skolans verksamhet kan indelas i generella insatser för alla elever och riktade insatser för elever som har behov av stöd. Alla elever och föräldrar inbjuds till hälsobesök med hälsoformulär, hälsofrämjande utvecklingssamtal och undersökning vid skolstart dels i grundskolan och dels i gymnasiet. I grundskolan erbjuds elever och vårdnadshavare ytterligare två hälsobesök med hälsoformulär etc samt två enklare hälsobesök. På samma sätt som i den pedagogiska verksamheten kan riktade insatser ges dels som stöd direkt i form av t.ex. råd vid hälsobesöket och dels i form av uppföljningar eller remisser till sjukvården eller hänvisning till socialtjänsten. En viktig del av de riktade insatserna gäller elever som inte klarar skolans krav t.ex. basutredningar som görs i samverkan med alla kompetenser inom Elevhälsan. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter om barnvaccinationer delas även dessa in i ett generellt program som gäller alla barn/ungdomar samt ett riktat program för riskgrupper. Det finns ett informationsmaterial på Socialstyrelsens hemsida på flera olika språk som Barnhälsan och Elevhälsan kan använda i sin verksamhet. Dels finns en broschyr för vårdnadshavare och dels tre olika faktablad om allmän del, riktad del respektive HPV vaccination av flickor. Se vidare information på Socialstyrelsens hemsida: Område Generella åtgärder Riktade åtgärder Hälsa, utveckling, hörsel, syn, tillväxt, motorik Hälsobesök, hälsoformulär, undersökning, hälsofrämjande utvecklingssamtal. Hälsofrämjande samtal i grupp, samtal i grupp om utveckling och pubertet. Vaccination 0-17 år DTP x5, polio x4, Hib x3, pneumokocker x3, MPR x2, HPV x3 (endast flickor), Hepatit B x3-4 Uppföljningar vid avvikelser, remisser, öppen mottagning, utredningar BCG x1, Hälsobesök och vaccinplanering hos läkare när barn inte följer vaccinationsprogram. 6

7 Verksamhetschef, medicinskt ansvar och entreprenad Verksamhetschefen har det fulla ansvaret för verksamheten enligt HSL (hälso- och sjukvårdslagen), vilket även innebär dokumentation och informationshantering (journaler, remisser, korrespondens mm). En verksamhetschef som inte har medicinsk legitimation ska ge i uppdrag åt en person som har medicinsk legitimation att ansvara för det medicinska ansvaret upp till högst samma nivå som personens medicinska legitimation motsvarar. Se vidare Socialstyrelsens råd om Verksamhetschef inom hälso- och sjukvård (SOSFS 1997:8). Det finns också möjlighet att sluta avtal om entreprenad om delar eller hela Elevhälsan. Bestämmelserna finns i Skollagen (2010:800) 23 kap Entreprenad och samverkan: Entreprenad 1 Kommuner, landsting och enskilda huvudmän får enligt bestämmelserna i detta kapitel med bibehållet huvudmannaskap sluta avtal med en enskild fysisk eller juridisk person om att utföra uppgifter inom utbildning eller annan verksamhet enligt denna lag (entreprenad) Inom grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan får uppgifter som inte är hänförliga till undervisningen överlämnas på entreprenad. 2. Fördelning av organisatoriskt ansvar Enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659) 3 kap. 9 ska vårdgivaren dokumentera hur det organisatoriska ansvaret är fördelat inom Elevhälsan. Nedan finns en kort sammanfattning om hur ansvaret är fördelat för Elevhälsans personal. Verksamhetschef Verksamhetschefen har det odelade ledningsansvaret för Elevhälsan. Verksamhetschefen kan ge skriftligt uppdrag åt en person att fullgöra delar av sitt uppdrag. Detta gäller särskilt om verksamhetschefen saknar kompetens att fullgöra det medicinska ledningsansvaret. Samordningsansvarig skolsköterska Samordningsansvarig skolsköterska har fått verksamhetschefens uppdrag att samordna personalmöten, fortbildning och handledning med sköterskor och läkare. Samordning sker också kring arbetsuppgifter t.ex. vaccinationer och samla in statistik för kvalitetssäkring. I uppdraget ingår också att ansvara för Mellanarkiv och göra en första bedömning vid avvikelser. 7

8 Medicinskt rådgivande läkare Elevhälsan har anlitat skolläkare på entreprenad som också har fått rådgivande uppdrag till den som har det övergripande medicinska ledningsansvaret. Tid för detta finns med en tim/vecka. Denna tid kan vid behov utökas i samband med avvikelsehantering, konfigureringar i datajournal och övrigt arbete med säkerhet och kvalitet. Rektor Rektor har det lokala ansvaret för Elevhälsan på varje skola. Rektor är personalansvarig för skolsköterska, kurator och specialpedagoger. Utvecklingsbedömningar/utredningar kring elever köps in av rektor vid behov genom entreprenad från legitimerade psykologer. Det är idag oklart vem som har det medicinska ledningsansvaret för dessa utredningar. Elevhälsans personal lokala resurser Det finns sex grundskolor i Väsby Välfärds regi. I slutet av vårterminen 2014 var elever registrerade i datajournalen och i slutet av höstterminen var det elever. Kommunen driver ett gymnasieskolor Väsby Nya Gymnasium. Gymnasieskola hade 554 elever höstterminen Det finns 7 skolsköterskor samt skolläkare som är upphandlad på entreprenad. Arbetsbelastningen är tydligt korrelerad till antalet elever eftersom antalet hälsobesök och vaccinationer ökar tydligt när antalet elever ökar. Dessutom påverkas arbetsbelastningen av hur många nyanlända elever vi tar emot samt elever som har skolproblematik och psykosocial problematik. Basutredningar En basutredning är en djupgående utredning och kartläggning utifrån ett helhetsperspektiv när en elev har stora svårigheter avseende lärande, utveckling och beteende. Den ska bestå av en pedagogisk kartläggning, social kartläggning, psykologisk bedömning, hälsobedömning av skolsköterska och medicinsk bedömning av skolläkare. Basutredningen ligger som grund för vidare utredning medicinskt eller psykiatriskt och kan komma att utgöra hela utredningen inför placering i särskola. Under 2013 gjorde varje profession sin del i varje utredning. 8

9 3. Systematiskt arbete med kvalitet och säkerhet Arbetslagsträffar Praktiska verksamhetsfrågor kring arbetssätt, säkerhet och kvalitet tas upp vid arbetslagsträffar en gång varje månad för skolsköterskor och skolläkare vid behov. Frågor kring dokumentation och datajournalen kan diskuteras med alla vilket ger ett erfarenhetsutbyte. Fortbildning 2-3 gemensamma planeringsdagar för fortbildning och planering för skolsköterskorna genomförs varje år i juni. Några skolsköterskor har deltagit i extern fortbildning. Det finns ett årligen återkommande nationellt möte för skolsköterskor och skolläkare med samordningsansvar där även Upplands Väsby kommun varit representerat. Den svenska skolsköterskeföreningen och den svenska skolläkarföreningen anordnar också möten nationellt. Skolsköterskorna har handledning en gång per månad. En intern utbildning i PMO har hållits vid ett tillfälle. Avvikelser Under 2014 har 6 avvikelser rapporterats varav två stycken är under utredning. Avvikelserna består i att en skolsköterska med ansvar för nyanlända inte kunnat tillsättas i tid. Att Väsby välfärd under en del av höstterminen var utan skolläkare. De har varit stora svårigheter att kunna rekrytera skolläkare. Dokumentation Grundläggande för patientsäkerhet och kvalitet inom all hälso- och sjukvård är dokumentation av elevernas besvär och symtom samt professionens bedömning och åtgärder. Dokumentationen i patientjournaler är också basen för uppföljning och utvärdering av verksamheten. 4. Resultat Patientsäkerhet genom egenkontroll I 5 kap Systematiskt förbättringsarbete 2 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 återfinns allmänna råd om vad egenkontrollen kan innefatta. Där ska framgå hur verksamheten arbetar systematiskt med kvalitetsarbetet, vilka resultat som uppnåtts och vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra kvalitet och säkerhet. Detaljeringsgraden bör vara så hög att det går att följa upp och göra jämförelser över tid. Informationsbehovet hos externa intressenter ska också tillgodoses. 9

10 Hälsobesök och hälsofrämjande utvecklingssamtal Alla elever och vårdnadshavare erbjuds tre hälsobesök i grundskolan med hälsoformulär, uppföljning av utvecklingen samt hälsofrämjande utvecklingssamtal i förskoleklass, vid 10 års ålder och vid 14 års ålder. I samband med skolstart på gymnasiet erbjuds alla elever hälsobesök med hälsoformulär, uppföljning av utvecklingen samt hälsofrämjande utvecklingssamtal. I skolår 2 och 6 erbjuds enklare hälsobesök för att det om möjligt inte ska gå mer än ca 2 år mellan varje hälsobesök hos skolsköterska. Under året gjorde skolsköterskorna hälsobesök enligt den statistik som tagits fram ur journalen. Utöver dessa har 362 återbesök registrerats. Det gjordes 39 hälsobesök med läkare för nyanlända elever. 37 remisser av olika slag har gjorts. Vi hade 194 uteblivna besök. Oplanerade besök och öppen mottagning Under året träffade skolsköterskorna 538 elever vid öppen mottagning och 1054 oplanerade besök. Sköterskorna hade telefonkonsultation vid 431 tillfällen och skickade ut 1263 brev. 240 olycksfall har rapporterats. Arkivvård uppgick till 1295 st. Den öppna mottagningen är till för att ge möjlighet att söka skolsköterskan utan att behöva boka en tid. Enligt arbetsbeskrivningen rekommenderas att ca % av skolsköterskans arbetstid ska vara oplanerad dvs ge möjlighet för öppen mottagning. 10

11 Hälsobesök vid skolstart för nyinvandrade elever Barn och ungdomar som nyligen flyttat till Sverige ska erbjudas samma generella insatser som för barn uppvuxna i Sverige. De ska erbjudas hälsobesök vid skolstart med hälsoformulär, undersökning och hälsofrämjande utvecklingssamtal hos både skolsköterska och skolläkare. De ska erbjudas kompletterande vaccinationer vid behov. Varje skola har en skyldighet att ge kompletterande vaccinationer till elever i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter som är bindande både för friskolor och kommunala skolor. Endast läkare har rätt att vaccinationsplanera och ordinera vacciner då ett barn inte följer det svenska basprogrammet för vaccinationer. Ordination av läkemedel ska göras utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Beslutet ska baseras på hälsohistoria som framkommer vid besöket och på en kroppslig undersökning som tar sin utgångspunkt i hälsofrämjande och förebyggande arbetssätt dvs en fullständig undersökning som inbegriper syn, hörsel, tillväxt, rygg, hjärta, lungor, buk, motorik, neurologi mm. Vårdnadshavarna ska vara delaktiga i processen. Många barn fick sina första kompletterande vaccinationer i samband med hälsobesöket hos läkare. Enligt Elevhälsans Ledningssystem och Metodbok bör sköterskan delta vid elevkonferensen då eleven skrivs in i skolan för att tidigt knyta kontakt med elev och föräldrar. Under året träffade skolsköterska nyinvandrade elever för hälsobesök vid skolstart på kommunens mottagningsenhet när det gäller grundskolan. Gymnasieskolans skolsköterska träffar de nyanlända elever som tillhör gymnasiet. Skolläkaren träffar all nyinvandrade elever för hälsobesök på respektive enhet. Vaccinationer Elevhälsans vaccinationsverksamhet 2014 Av medicinska säkerhetsskäl ska alltid två personer med behörighet att ge vaccinationer hjälpas åt vid vaccinationsmottagning på skolan. Vid biverkningar eller plötslig sjukdomskänsla (svimning, yrsel, illamående ) ska akut behandling kunna påbörjas utan dröjsmål. Akutmediciner ska finnas lätt tillgängliga. I enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn har eleverna fått vaccin mot MPR (mässling, påssjuka, röda hund) i skolår 2 (födda efter år 2001) och i skolår 6 (födda före år 2002). BCG vaccinationer gavs av skolläkare med vana att ge intrakutana injektioner. Många av de kompletterande vaccinationerna gavs i samband med skolläkarmottagningarna för att uppfylla kraven på medicinsk säkerhet. Det gjordes totalt 867 vaccinationer under Elevstöd och utredningar Skolläkare träffade elever med föräldrar, samt konsultationer med skolsköterska som ansvarade för att göra en bedömning med hälsoformulär inför läkarbesöket. Utöver detta görs även kontakter med skolledning, deltagande i elevvårdskonferens genomläsning av pedagogiska kartläggningar och bedömningar liksom psykologiska utredningar. Under 2014 gjordes 84 utredningar som remitteras vidare av skolläkare. 11

12 5. Åtgärder för ökad kvalitet och säkerhet Avvikelsehantering Antalet avvikelser som rapporterats har varit mycket få. Socialstyrelsen har i samband med tillsynsrapporter från Skolhälsan/Elevhälsan i Sverige funnit flera olika orsaker till detta. Det kan bero på ovana, inte tillräckligt tydliga instruktioner, tidsbrist mm. Tillsynsrapporterna finns på Socialstyrelsens hemsida. En viktig fråga handlar också om hur en misstänkt avvikelse ska dokumenteras. Känslig information behöver dokumenteras på ett säkert sätt och förvaras på ett säkert sätt. Ett led i detta arbete är att skapa en Avvikelsejournal i PMO. Arbetsgången behöver också tydliggöras kring rapportering och utredning. Hälsobesök vid skolstart för nyinvandrade elever Alla nyinvandrade elever träffar skolsköterska och vid behov skolläkare. Vaccination och Vaccinationsplanering Statistik över vaccinationsskyddet i förskoleklass respektive skolår 6 ska insamlas årligen i maj-juni för varje enhet inom grundskola, särskola och gymnasium samt för särskilda undervisningsgrupper.. I denna statistik ska även finnas med om barnet följt det svenska vaccinationsprogrammet, orsak till att ett barn inte följt vaccinationsprogrammet samt om vaccinationsplanering av läkare har genomförts. Sedan 1 januari 2013 ska alla givna vaccinationer i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn rapporteras till ett nytt vaccinationsregister vid Folkhälsomyndigheten. Införandet av det nya vaccinationsregistret sker enl. beslut från riksdag. Tjänsten som möjliggör registrering i Svevac direkt från PMO finns. Detta underlättar och kvalitetssäkrar vårt arbete då varje vaccination endast behöver registreras i PMO. 12

13 6. Sammanfattning Patientsäkerhetsberättelsen för Elevhälsan omfattar två olika läsår vårterminen för läsåret 2013/2014 samt höstterminen för Den 1 januari 2011 infördes en ny patientsäkerhetslag, SFS 2010:659 Syftet med lagen är att göra vården säkrare och att det ska bli enklare för patienter att anmäla felbehandling. I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9, finns beskrivet hur arbetet med patientsäkerhetsarbete ska bedrivas. Vårdgivarens ansvar innebär bland annat följande: Tydligare ansvar att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och arbeta förebyggande för att förhindra vårdskador. Skyldigheten att utreda tillbud, risker eller händelser. Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som bedöms vara en fara för patientsäkerheten skall rapporteras till socialstyrelsen. Elever och vårdnadshavare skall uppmuntras att involvera sig i patientsäkerhetsarbetet. Enligt 3 kap. 10 patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Berättelsen ska beskriva hur verksamhetens arbete med patientsäkerhet genomförs och utvärderas. Det är verksamhetschefen som tillsammans med vårdgivaren leder patientsäkerhetsarbetet. Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Målet är att bedriva en god och säker vård där risker och händelser identifieras tidigt och kan förebyggas. Det ska inom verksamheten finnas den kompetens som är nödvändig för att på sikt uppnå detta. Det ska finnas säkra rutiner och lokala riktlinjer för arbetet. Dessa ska vara kända för all personal Strategier: Tillse att den personal som arbetar i verksamheten har den kompetens och behörighet som krävs för att god vård kan bedrivas och som tidigt kan identifiera avvikelser och förebygga risker så att inte avvikelser uppstår. Riktlinjer och rutiner ska utarbetas/uppdateras och systematiskt implementeras i verksamheten. Fortsätta arbetet med en kultur som främjar dialog kring händelser, risker och avvikelser inom verksamheten. Arbeta med egenkontroll avseende läkemedel, rutiner och journalföring. Arbeta fram rutiner för hur arbetet ska utföras vid vikariat, samt uppfölning av det arbete som utförts. 13

14 14

Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan

Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan Landstingets/regionens eller kommunens logotyp Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan 20120212 Ragnhild Hellström, Verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning De medicinska

Läs mer

Patientsäker hets berättelse

Patientsäker hets berättelse TIMRÅ KOMMUN Barn & Utbilnn1nq~na '1"den TIMRÅ KOMMUN Patientsäker hets berättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 150223 Ulf Svanberg Skolläkare 1 Innehållsförteckning

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS 2014 ÄLVKARLEBY KOMMUN

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS 2014 ÄLVKARLEBY KOMMUN 1 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS 2014 ÄLVKARLEBY KOMMUN 20150130 Gunnmari Nordström Verksamhetschef Elevhälsans medicinska enhet 1 2 Innehållsförteckning Inledning 3 Elevhälsan

Läs mer

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö Systematiskt kvalitetsarbete för hälso- o sjukvården i elevhälsan

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan År 2014 2014-04-16 Lars-Göran Hildor Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Verksamhetsplan. Elevhälsans medicinska insatser (EMI) Gäller för läsåren 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016

Verksamhetsplan. Elevhälsans medicinska insatser (EMI) Gäller för läsåren 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016 Datum 2011-09-19 12 Antal sidor Verksamhetsplan Elevhälsans medicinska insatser (EMI) Gäller för läsåren 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016 Antagen av barn- och utbildningsnämnden 2006-02-14

Läs mer

Förändrat basprogram för elevhälsans medicinska insats

Förändrat basprogram för elevhälsans medicinska insats Tjänsteskrivelse BUN 2013.0318 2015-03-02 Handläggare: Gunilla Spångberg Barn- och utbildningsnämnden Förändrat basprogram för elevhälsans medicinska insats Sammanfattning En översyn har gjorts av elevhälsans

Läs mer

BILD 1 ELEVHÄLSA Referenser:

BILD 1 ELEVHÄLSA Referenser: BILD 1 ELEVHÄLSA Elevhälsa är ett nytt begrepp i skollagen och ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Skolhälsovården försvinner som begrepp och ersätts av

Läs mer

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25 KARLSKRONA SPRÅKFRISKOLA KARLSKRONA MONTESSORIFRISKOLA Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ORGANISATION/STYRNING ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATSER...

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL Ht 2014-2015 Elevhälsan I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsan som då avser skolsköterskornas och skolläkarnas verksamhet. Mål Målsättningen för

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för den psykologiska verksamheten vid elevhälsan

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för den psykologiska verksamheten vid elevhälsan Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum 2015-03-31 Vår referens Helen Salmose Utredare Helen.Salmose@malmo.se Tjänsteskrivelse Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Ledningssystem för kvalitet och säkerhet Hälso- och sjukvårdslagen stadgar att insatserna ska vara av god kvalitet och att kvaliteten i verksamheten

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Gäller fr.o.m. 11.07.01 Barn- och ungdomsförvaltningen Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Foto: Anita Hogeborn-Kullander INNEHÅLL 1. Inledning...3 2. Mål och syfte...3 3. Elevhälsans organisation...3

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24 KARLSKRONA SPRÅKFRISKOLA KARLSKRONA MONTESSORIFRISKOLA Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24 Innehållsförteckning ORGANISATION/STYRNING MEDICINSKA INSATSER... 4 DEN MEDICINSKA

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:28 (M) och allmänna råd Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna

Läs mer

SOSFS 2011:9 ersätter

SOSFS 2011:9 ersätter SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning

Läs mer

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN Nytt i skollagen är att en samlad elevhälsa nu införs med krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning 1 Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH

Läs mer

Om SOSFS 2005:28. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet. socialstyrelsen.se/patientsakerhet OM SOSFS 2005:28

Om SOSFS 2005:28. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet. socialstyrelsen.se/patientsakerhet OM SOSFS 2005:28 Om SOSFS 2005:28 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria OH-version mars 2006 Lex Maria Introduktion och bakgrund Föreskrifterna Vilka krav ställs? Allmänna

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

INDIKATORER FÖR GOD OCH SÄKER SKOLHÄLSOVÅRD/ELEVHÄLSA

INDIKATORER FÖR GOD OCH SÄKER SKOLHÄLSOVÅRD/ELEVHÄLSA 2012-10-21 FÖRFATTARE: BRÅKENHIELM, G FAGERHOLT, G HÄLL-IRINARCHOS, C KÅGSTRÖM, A LUNDIN, N LUNDQUIST, M RAFSTEDT-JOHNSON, H INDIKATORER FÖR GOD OCH SÄKER SKOLHÄLSOVÅRD/ELEVHÄLSA 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan.

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Inledning: EHT är en del av elevhälsan på Näshulta Friskola. I EHT finns permanent rektor, skolkurator, skolsköterska samt specialpedagogisk resurs. Skolverket

Läs mer

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning och inträder höstterminen det år barnet fyller sju år och upphör efter det nionde skolåret. Det gäller oavsett

Läs mer

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre 2010-06-15 Bilaga 2 Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre I detta dokument redovisas vilka av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del (skolhälsovården) inom Trelleborgs kommun 2014/2015

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del (skolhälsovården) inom Trelleborgs kommun 2014/2015 Verksamhetsplan 1 (7) Datum 2014-06-18 Resurschef Ann Heide-Spjuth 0410-733944, 0708-817557 ann.heide-spjuth@trelleborg.se Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del (skolhälsovården) inom Trelleborgs

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd

Nya föreskrifter och allmänna råd Nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet beslutade och publicerade träder i kraft den 1 januari 2012 Bakgrund Varför behövde de nuvarande föreskrifterna

Läs mer

Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret

Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret Allmänt Vad är vaccinationsregistret? Vaccinationsregistret är ett hälsodataregister för nationella vaccinationsprogram. Folkhälsomyndigheten är ansvarig

Läs mer

MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård

MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård Risk- och avvikelsehantering Denna riktlinje behandlar endast risker och avvikelser i hälso- och sjukvården och gäller inte andra

Läs mer

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria 6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria Bakgrund Alla vårdgivare är enligt lag skyldiga att bedriva ett systematiskt, fortlöpande och dokumenterat kvalitetssäkringsarbete.

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah

Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah Vård- och äldreomsorgsnämnden Dokumenttyp: Riktlinjer Fastställt av: Vård och äldreomsorgsnämnden Fastställelsedatum: 11 11 22 Dokumentansvarig:

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för den psykologiska verksamheten vid Jobb Malmö

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för den psykologiska verksamheten vid Jobb Malmö Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum 2015-04-01 Vår referens Helen Salmose Utredare Helen.Salmose@malmo.se Tjänsteskrivelse Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012 Socialstyrelsens föreskrifter f och allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete Träder i kraft 1 januari 2012 SOSFS 2011:9 ersätter Socialstyrelsens ledningssystem

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

Centrala Elevhälsan. Barn- och elevhälsoplan 2012

Centrala Elevhälsan. Barn- och elevhälsoplan 2012 Centrala Elevhälsan Barn- och elevhälsoplan 2012 Inledning Målet är att alla barn och elever i Bergs kommun ska ha möjlighet att nå de mål som är uppsatta för respektive verksamhet. För att detta ska vara

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet Joakim Holmgren 1/9 Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i elevhälsan, Sollentuna kommun.

Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i elevhälsan, Sollentuna kommun. Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i elevhälsan, Sollentuna kommun. År 2014 Datum 2015-02-26 Utfärdat av verksamhetsansvarig skolsköterska, Ann Lötbom 1 Innehållsförteckning Patientsäkerhetsberättelse

Läs mer

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 01-0- Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Av SOSFS 011:9 framgår att verksamhet inom hälso- och sjukvård ska bedriva kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete.

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun SOTENÄS KOMMUN Arbetsutskottet 2007-05-10 Beslut i Utbildningsnämnden 2007-05-31 68 och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun K:\PROT\UN\2007\ och riktlinjer för skolhälsovården 070531.doc 2008-08-21

Läs mer

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun 1(5) 4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.

Läs mer

Oro för barn och unga

Oro för barn och unga Oro för barn och unga Så här går det till när en anmälan om oro för barn och unga lämnas in. Detta material ersätter tidigare lathund. Laholm 2013-05-24 www.laholm.se Så här går det till på socialkontoret

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad År 2013 2014-03-01 Lennart Sandström, verksamhetschef enl. HSL Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-22 Beslutad av 1(8) Ninette Hansson Riktlinjer för hälso- och sjukvård Denna riktlinjer

Läs mer

Elevhälsan. Skånhällaskolan F-9

Elevhälsan. Skånhällaskolan F-9 Elevhälsan Skånhällaskolan F-9 Läsåret 2011-2012 Elevhälsan ska underlätta för eleverna att klara studierna. Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö både för sin kunskapsutveckling och personliga

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse - Ungdomsmottagningen

Patientsäkerhetsberättelse - Ungdomsmottagningen SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-03-29 SN-2014/1132.715 1 (2) HANDLÄGGARE Berntsson Nilsson, Judith Judith.BerntssonNilsson@huddinge.se Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Riktlinjer för skolpliktsbevakning Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, dvs. en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,

Läs mer

Informationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Informationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen Informationshantering och journalföring Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen 1. Målet för hälso- och sjukvården 2 HSL Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor

Läs mer

LAGSTIFTNINGSFRÅGOR, ELEVHÄLSA OCH SKOLSKÖTERSKOR

LAGSTIFTNINGSFRÅGOR, ELEVHÄLSA OCH SKOLSKÖTERSKOR LAGSTIFTNINGSFRÅGOR, ELEVHÄLSA OCH SKOLSKÖTERSKOR JONAS REINHOLDSSON KOMMUNLEX AB WWW.KOMMUNLEX.SE Copyright 2013 KommunLex AB materialet får inte spridas, användas eller kopieras utan KommunLex medgivande

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Mål och riktlinjer för den samlade. elevhälsan i Göteborgs Stad

Mål och riktlinjer för den samlade. elevhälsan i Göteborgs Stad Mål och riktlinjer för den samlade elevhälsan i Göteborgs Stad INNEHÅLL Inledning...3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Styrdokument för elevhälsan...4 Nationell nivå... 4 Kommunal nivå... 4 Elevhälsans organisation

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA MARIE.BLAD@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Hedemora 2013-07-29 Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen 1 Gemensamma riktlinjer för alla kommunalt drivna skolor Dessa riktlinjer

Läs mer

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Bakgrund Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och sin personliga utveckling. Det innebär att elevhälsan

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014

Patientsäkerhetsberättelse 2014 Dnr 2015/30 Id 18850 Skolhälsovården Patientsäkerhetsberättelse 2014 Skolhälsovården Vimmerby kommun Elevhälsans medicinska del Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 4 KOMPETENSUTVECKLING...

Läs mer

Lokala riktlinjer informationshantering och journalföring, inom elevhälsans medicinska och psykologiska delar, Alingsås Kommun

Lokala riktlinjer informationshantering och journalföring, inom elevhälsans medicinska och psykologiska delar, Alingsås Kommun Datum: 120131 Handläggare: Maria Amström Direktnr: 7063 Beteckning: 2012.041 Lokala riktlinjer informationshantering och journalföring, inom elevhälsans medicinska och psykologiska delar, Alingsås Kommun

Läs mer

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS)

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2013-03-19 RUTIN FÖR LOKAL AVVIKELSEHANTERING Inledning Arbetet

Läs mer

Elevhälsan och systematisk kvalitetsutveckling. Nils Lundin. barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö

Elevhälsan och systematisk kvalitetsutveckling. Nils Lundin. barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö Elevhälsan och systematisk kvalitetsutveckling Nils Lundin barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö Cirkulärt samband Lärande - Hälsa Goda skolresultat = hälsofrämjande

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad 2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad Datum och ansvarig för innehållet 20150126 Susann Nilsson Verksamhetschef Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

Må bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg

Må bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg Må bra i förskola och skola Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg 1 Barn och ungdomar som mår bra har bättre förutsättningar att utvecklas och ta till sig kunskap. Vi vet att det finns

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för KUMLAVIKEN

2014 års patientsäkerhetsberättelse för KUMLAVIKEN 2014 års patientsäkerhetsberättelse för KUMLAVIKEN Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-27 Patrik Sjösten Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST, BVC, FÖRSKOLA OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2013

Patientsäkerhetsberättelse 2013 Dnr BUN-2014-22 Dpl 20 sid 1 (9) BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Tjänsteyttrande 2014-02-28 Malin Lundgren Kullgren, 054-540 1306 malin.lundgren.kullgren@karlstad.se Patientsäkerhetsberättelse 2013 Dnr

Läs mer

Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården?

Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården? Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården? Ny lag för säker vård Alldeles för många patienter drabbas av onödiga vårdskador - vårdskador som hade kunnat förhindras med ett effektivare patientsäkerhetsarbete.

Läs mer

Hällefors kommun. Elevhälsovårdens struktur och kvalitetssystem. Revisionsrapport. KPMG AB 2011-01-10 Antal sidor: 10

Hällefors kommun. Elevhälsovårdens struktur och kvalitetssystem. Revisionsrapport. KPMG AB 2011-01-10 Antal sidor: 10 Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 10 2011 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-08 Lena Bölander verksamhetschef i samarbete med Camilla Furuskär sjuksköterska Mallen är anpassad av Nytida

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09 Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik Lärandemål Få förståelse för hur ett kvalitetssystem är uppbyggt Förstå hur kvalitetssäkringen fungerar i praktiken Hur kan man själv bidra till att upprätthålla

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Dokumenttyp: Riktlinje Diarienummer: 26/2015 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2015-03-04 Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentet

Läs mer

Riktlinjer för Avvikelsehantering

Riktlinjer för Avvikelsehantering RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för Avvikelsehantering Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Gäller from: 2014-06 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Sveriges skolkuratorers förening Fortbildningsdagar 6-7 oktober 2014

Sveriges skolkuratorers förening Fortbildningsdagar 6-7 oktober 2014 Sveriges skolkuratorers förening Fortbildningsdagar 6-7 oktober 2014 Johanna Freed 2014-10-06 Varför en ny vägledning? Professionernas önskemål Skollagen definierar elevhälsan som samlad funktion Uppdrag

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Det kan vara lämpligt att i detta sammanhang börja något med att titta på vad syftena bakom införandet av elevhälsa är.

Det kan vara lämpligt att i detta sammanhang börja något med att titta på vad syftena bakom införandet av elevhälsa är. Promemoria Hellstadius Utbildning & Rådgivning AB 2012-09-06 Jan Mellgren Göteborgs stad Specialiststaben Center för Skolutveckling 404 82 Göteborg SKOLPSYKOLOGERNAS STÄLLNING INOM ELEVHÄLSAN Syfte med

Läs mer