Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen av elevhälsan 2015

Transkript

1 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer N /16 Sektor utbildning Åsa Olander Telefon E-post: Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen av elevhälsan 2015 Ärendet Enligt Patientsäkerhetslagen 2010:659 ska årligen en patientsäkerhetsberättelse upprättas för den medicinska delen av elevhälsan. Förslag till beslut Stadsdelsnämnden godkänner Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen av elevhälsan i Angered Bakgrund Skollagen styr att en elevhälsa ska finnas och dess sammansättning, samt ger vägledning om elevhälsans övergripande innehåll och mål. Mål och Riktlinjer för den samlade elevhälsan i Göteborgs Stad ger också vägledning för skolsköterskor och skolläkare. Lokalt i Angered finns Barn och Elevhälsoplanen som är ett inriktningsdokument för verksamheten. Stadsdelsnämnden är vårdgivare för den hälso- och sjukvårdsverksamhet som bedrivs inom elevhälsan. Hälso- och sjukvård i den medicinska delen av elevhälsan styrs av samma lagar och regler som all annan hälso- och sjukvård i landet. Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) är tillsynsmyndighet. Ansvarig för elevhälsan är verksamhetschefen för elevhälsan, som i denna funktion även har ledningsansvar för skolsköterskor och skolläkare. Verksamhetschefen har uppdragit åt medicinskt ledningsansvarig skolsköterska (MLA) att ha det medicinska ledningsansvaret för skolhälsovården. Detta innebär att ledningsuppgifter av medicinsk karaktär skriftligt har överlåtits från verksamhetscheferna till MLA. I enlighet med Patientsäkerhetslagen 2010:659 har en patientsäkerhetsberättelse upprättats för den medicinska delen av elevhälsan i Angered Konsekvenser ur ett hållbarhetsperspektiv Ekonomiska konsekvenser Rapportens innehåll innebär i sig inga ekonomiska konsekvenser. Sociala konsekvenser Ur ett socialt hållbarhetsperspektiv är det viktigt att förvaltningen kan säkerställa patientsäkerheten och kvalitén på den medicinska delen av elevhälsan. 1(2)

2 Patientsäkerhetsberättelsen för den medicinska delen av elevhälsan är ett led i arbetet med att uppfylla denna målsättning Jämställdhets- och mångfaldsperspektivet Verksamheterna i Angered ska bidra till att ålder, kön och ursprung inte begränsar människors liv och utveckling. För barnens utveckling mot hälsosamma val och goda resultat i skolan är det viktigt att alla elever i de kommunala grundskolorna erbjuds en likvärdig skolhälsovård. Barnperspektivet Att alla elever i de kommunala grundskolorna erbjuds en likvärdig skolhälsovård är av stor vikt för barnens bästa. Patientsäkerhetsberättelsen för den kommunala skolhälsovården är ett led i arbetet med att uppfylla denna målsättning. Förvaltningens överväganden Genom att ha upprättat en patientsäkerhetsberättelse för år 2015 i enlighet med de lagkrav som ställs bedöms nämnden ha uppfyllt sitt ansvar som vårdgivare för den hälso- och sjukvård som bedrivs inom elevhälsan i Angered. Samverkan Information i Lokal Samverkansgrupp (LSG) den 28 januari 2016 Stadsdelsförvaltningen Angered Marianne Olsson Stadsdelsdirektör Rickard Ernebäck Sektorschef Utbildning Bilaga: Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen av elevhälsan i Angered 2015 Göteborgs Stad Angered, tjänsteutlåtande 2(2)

3 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare den medicinska insatsen i elevhälsan År Johanna Lundén, verksamhetschef enligt HSL för den medicinska delen av elevhälsan Åsa Olander, Medicinskt ledningsansvarig skolsköterska, MLA

4 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 5 Struktur för uppföljning/utvärdering 6 Uppföljning genom egenkontroll 7 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 8 Samverkan för att förebygga vårdskador 10 Riskanalys 10 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 11 Klagomål och synpunkter 12 Sammanställning och analys12 Samverkan med patienter och närstående 12 Resultat13 Övergripande mål och strategier för kommande år 14 Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 2

5 Sammanfattning Målet har uppnåtts i två av tre av målen. Det är beklagligt att man inte uppnått målet som överfördes från 2014 då det inte heller kunde nås. En förklaring kan vara att man under 2015 genomfört ännu en omorganisation av verksamhetsansvaret för den medicinska delen av elevhälsan. Detta har varit en omständighet som begränsat möjligheten till att uppnå målet att få en adekvat och likvärdig nivå på skolsköterske- och skolläkarbemanningen under Förhoppningen är att den nya organisationen skapar en möjlighet för den medicinska delen av elevhälsan att nå målet under I år har skolsköterskegruppen arbetat aktivt med att utveckla sin dokumentation genom att granska och diskutera fiktiva fall utifrån de regler och riktlinjer vi har inom den medicinska insatsen av elevhälsan. Detta har lett till en ökad medvetenhet och följsamhet med riktlinjerna. Läkemedel som inte finns upptaget i de Ordination enligt generella direktiv har synliggjorts och utrangerats på mottagningarna eller upptagits i listan. En egenkontroll av processen Nyanlända elever inom den medicinska delen av elevhälsan har genomförts. På de flesta skolor träffar de nyanlända eleverna en skolsköterska för det första hälsobesöket inom tio dagar men inte på alla. De skolor som tar emot flest nyanlända behöver försäkra sig om att den medicinska delen av elevhälsan har de resurser som krävs för att hinna arbeta enligt de rutiner och riktlinjer som finns. Under 2015 har 22 avvikelser inkommit, Detta är samma siffra som föregående år och visar försiktigt på att patientsäkerhetsarbetet går framåt. 3

6 Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 MÅL 2015 Att skolsköterske- och skolläkarbemanningen ligger på en adekvat och likvärdig nivå i förhållande till elevantal och ohälsotal på stadsdelens alla kommunala skolor Att alla skolsköterskor och skolläkare dokumenterar enligt de riktlinjer som finns i Metodhandboken för den medicinska delen av elevhälsan i Göteborgs Stad och PMO handboken för skolsköterskor och skolläkare i Angered & Östra Göteborg Att man på mottagningarna för skolsköterskor och skolläkare har adekvata läkemedel och att de hanteras på rätt sätt. STRATEGIER 2015 Utforma en gemensam plan för beräkning av skolsköterske- och skolläkartid i Angereds kommunala skolor. Kvalitetsgranskning av dokumentation för att säkerställa en hög kvalité och patientsäkerhet. Kvalitetsgranskning av läkemedel på mottagningarna för att säkerställa en hög kvalité och patientsäkerhet. 4

7 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Vårdgivare Stadsdelsnämnden är vårdgivare för den hälso- och sjukvårdsverksamhet som bedrivs inom elevhälsan. Vårdgivaren ansvarar för att verksamhetschef för de medicinska insatserna i elevhälsan utses. I november 2015 utsåg vårdgivaren utvecklingschefen inom elevhälsan till verksamhetschef enligt Hälso- och sjukvårdslagen. Sedan 2011 har det vid fem tillfällen utsett en ny verksamhetschef vilket påverkar möjligheten att utveckla arbetet inom elevhälsans medicinska insatser och att uppnå målen. Vårdgivaren ska dokumentera hur det organisatoriska ansvaret för patientsäkerhetsarbetet är fördelat inom verksamheten. Verksamhetschef enligt HSL(Hälso- och Sjukvårds Lagen) Verksamhetschefen har ansvaret för att alla medarbetare har rätt kompetens, får fortbildning, ansvar och befogenheter för att kunna bedriva en vård av god kvalitet. I det konkreta arbetet delegeras vissa organisatoriska uppgifter till rektorerna. Verksamhetschefen är den person som såväl tillsynsmyndigheten, Inspektionen för Vård och Omsorg, som elever, föräldrar och personal ska kunna vända sig till när det gäller frågor som rör verksamheten. Verksamhetschefen i samverkan med MLA, medicinskt ledningsansvarig skolsköterska, planerar, engagerar medarbetare, leder, kontrollerar, dokumenterar och redovisar resultatet. Medicinskt ledningsansvarig skolsköterska (MLA) I Angered har verksamhetschefen för elevhälsan uppdragit åt Åsa Olander att ha det medicinska ledningsansvaret i skolhälsovården 5

8 Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Vårdskador och tillbud mäts kontinuerligt via rapporter och avvikelsehantering. Medicinskt ansvariga Under året har medicinskt ledningsansvarig skolsköterska, MLA, arbetat med att utifrån avvikelseärendena i staden hålla skolsköterskor och skolläkare uppdaterade om gällande riktlinjer. Riktlinjerna finns samlade i Metodhandboken för den medicinska insatsen av elevhälsan i Göteborgs Stad samt i handboken för skolsköterskor och skolläkare i PMO, som är vårt dokumentationssystem. 6

9 Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Under 2015 har dokumentation, läkemedelshantering samt processen för nyanlända elever granskats inom den medicinska delen av elevhälsan. Egenkontroll av dokumentation: Syftet med årets kvalitetsgranskning av dokumentationen var att synliggöra hur vi inom den medicinska delen av elevhälsan följer upp uppgifter som kommer fram under hälsobesöken. Syftet var även att se hur detta dokumenteras i skolhälsovårdsjournalen och hur uppföljning sker vid avvikande svar. Dessutom var det också ett tillfälle att uppmärksamma betydelsen av hur man uttrycker sig, användningen av värdeladdade ord samt en reflektion över om texten i journalen är relevant och inte för omfattande. Kvalitetsgranskningen av dokumentationen genomfördes i mindre diskussionsgrupper med skolsköterskorna i Angered samt Östra Göteborg utifrån vilken ålder på elever man hade på den egna skolan. De fick arbeta med några fiktiva dokumentationsfall i den egna åldersgruppen och letade efter utvecklingsmöjligheter och risker. Några utvecklingsområden som identifierades var: Vi dokumenterar för olika vi måste dokumentera mer lika Avvikande svar kommenteras inte alltid. Man såg dessa åtgärder som viktiga för att öka patientsäkerheten i dokumentationen: Man önskade mer utbildning i sjuksköterskans dokumentationskyldighet och anmälningsskyldighet samt hur man förmedlar detta till eleverna. Dessutom önskade man en affisch med allmän information om sekretess och anmälningsskyldighet att anslå i väntrummet Arbetsflödena (som är ett verktygsstöd o dokumentationssystemet) borde utvecklas och användas i större utsträckning Man önskade regelbundna kollegiala diskussioner kring dokumentation samt speglingsbesök hos kollega med fokus på dokumentation Tydligare riktlinjer för vad som ska skrivas var och när efterfrågades också. Dessutom ville man lyfta möjligheten för skolsköterskan att presenteras statistik från hälsobesöken till elevhälsoteamet för att ta ställning till eventuella åtgärder från teamets sida gällande till exempel värdegrundsarbete i en skolklass, föräldramöte eller om generell information ska skickas ut till föräldrarna utifrån årskursens hälsofrågor. Läkemedel: I Metodhandboken under avsnittet läkemedel finns en lista över rekommenderade läkemedel för skolhälsovården ordination enligt generella direktiv. Granskningen syftade till att kontrollera om det fanns andra läkemedel på mottagningarna, få en adekvat genomgång av vilka läkemedel som ska rangeras bort samt om något läkemedel behövde tillföras listan enligt generella direktiv i metodhandboken. I Angered fanns det några fler läkemedel än föreskrivet men inte i någon oroande utsträckning. En del lades till listan och andra sorterades ut. 7

10 Granskning av processen nyanlända inom den medicinska insatsen av elevhälsan: Denna granskades via en enkät i december månad. Hela 87 % av de tillfrågade svarade på de tio frågorna. Utifrån dessa svar kan man konstatera att riktlinjerna i metodhandboken i hög utsträckning följs. På nästan alla skolor träffar de nyanlända eleverna en skolsköterska för det första hälsobesöket inom tio dagar och att samarbetet med vårdcentralerna i stort fungerar bra. För att förbättra patientsäkerheten kring dessa elever såg man som viktigast att utveckla samverkan med de olika vårdgivarna inom primärvården ytterligare. Dessutom att rapporteringen till skolsköterskan om att en ny elev börjar på skolan förbättras och att alla elever finns i det digitala dokumentationssystemet (PMO). Kontroll av medicinsk utrustning En gång per år kalibrerar MLA blodtrycksmanschetter och vågar på skolsköterskemottagningarna. I år var det fyra skolor som utifrån kontrollen köpt nya blodtrycksmanschetter. Vaccinationstäckning 2014/2015 Mäts bland eleverna i årskurs sex varje år Difteri och Tetanus 87 % Kikhosta 86 % Polio 87 % MPR 89 % HPV 76 % Nyanlända elever med ofullständig vaccination har stor genomslagskraft i statistiken. Den medicinska delen av elevhälsan arbetar aktivt med att erbjuda uppvaccinering av eleverna i den utsträckning som behövs men naturligtvis är inte alla fullvaccinerade i skolår 6 utifrån de förutsättningarna. 8

11 Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659,3 kap. 10 p 1-2 Skolsköterskan är oftast ensam i sin profession på skolan. Detta innebär att det är viktigt att det finns tydliga rutiner och riktlinjer för arbetet för att man ska arbeta på ett likvärdigt och patientsäkert sätt på de olika skolorna. Till sin hjälp har de Metodhandboken för den medicinska insatsen av elevhälsan i Göteborgs stad och PMO handboken för skolsköterskor och skolläkare. Dessa båda revideras regelbundet och nyheter implementeras genom information via mejl men framförallt via regelbundna möte. Skolsköterskorna i stadsdelen träffas en gång i månaden för att arbeta med verksamhetsutveckling, samverka samt implementera nya rutiner och riktlinjer. Skolläkarna erbjuds träffar med skolhälsovårdsöverläkaren någon gång per termin för att arbeta med liknande frågor ur ett skolläkarperspektiv. Skolsköterskorna erbjuds kollegial handledning sedan några år. Under 2015 har endast en skolsköterska valt att delta i en grupp tillsammans med skolsköterskor från Östra Göteborg. En ny förfrågan har gått ut inför 2016 och förhoppningen är att en ny grupp kan starta i Angered då vi ser att den kollegiala handledningen utvecklar och förstärker hälsoarbetet med eleverna och patientsäkerheten i och med att man gör mer lika. Som medicinskt ledningsansvarig skolsköterska ingår man i ett nätverk i Göteborgs Stad tillsammans med de andra MLA:erna, skolhälsovårdsöverläkaren och utvecklingsledaren för elevhälsan på center för skolutveckling. I nätverket diskuteras, revideras och tas rutiner samt riktlinjer fram. Avvikelser diskuteras regelbundet och återförs till verksamheten på skolsköterskemötena. Egenkontrollplaner för den medicinska delen av elevhälsan utformas och genomförs gemensamt över staden för en ökad likvärdighet och patientsäkerhet. Medicinskt ansvarigas bedömning och kommentar Strukturen för patientsäkerhetsarbetet är tydlig och välkänd av skolsköterskor och skolläkare, vilket borgar för en hög följsamhet. 9

12 Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Samverkan sker inom skolan med all personal och det är viktigt att skolsköterskorna får kännedom om att elever börjar eller slutar på enheten. Även samverkan angående elever som byter personnummer/namn eller får skyddad identitet är av största vikt för att motverka vårdskador och utebliven behandling eller erbjudande om behandling. Detta fungerar på de flesta skolor i stadsdelen men inte på alla. Samverkan sker även med aktörer utanför skolan. Skolsköterskorna, skolläkarna och medicinskt ledningsansvarig skolsköterska samverkar med flera vårdinrättningar vad gäller remisser och konsultationer. Även under detta år har arbetet med samverkan fördjupats då remissvar har dröjt eller uteblivit och det har i många fall inte varit fullständiga underlag från vårdcentralerna. Detta gäller i första hand hälsokontroll av nyanlända elever från andra länder. Svaret från hälsokontrollen ska sedan användas av skolläkaren som underlag för planeringen av vaccinationer i skolan. Då man i många fall har behövt skicka efter kompletteringar av remissvar fördröjs erbjudande om vaccinationer i onödan. Efter samverkan genomför flera vårdcentraler sitt uppdrag och återkoppling till den medicinska insatsen av elevhälsan på ett bättre sätt. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Rektor, skolsköterska och skolläkare ansvarar för att identifiera och rapportera till medicinskt ledningsansvarig skolsköterska vid väsentliga förändringar i verksamheten som kan innebära risk för negativa händelser eller tillbud. Medicinskt ledningsansvarig skolsköterska ansvarar för att tillsammans med berörda professioner göra en bedömning/riskanalys och informera rektor och verksamhetschef som sedan vidtar åtgärder och ansvarar för återförande till verksamheten lokalt. Medicinskt ansvarigas bedömning och kommentar Under 2015 har en riskanalys utförts i den medicinska delen av elevhälsan. Det var en stadenövergripande riskanalys avseende de elever som inte finns med i vårt digitala dokumentationsverktyg (PMO) som gjordes av MLA nätverket. Denna har lett till adekvata åtgärder då intraservice som ansvarar för PMO har tillsatt en grupp som ska se över så att även elever utan fullständigt personnummer kan införlivas i systemet. 10

13 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 Skolsköterska och skolläkare rapporterar till rektor och medicinskt ledningsansvarig skolsköterska händelser som har medfört skada eller hade kunnat medföra skada för elev i samband med vård och omhändertagande. Medicinskt ledningsansvarig skolsköterska ansvarar för händelseanalys och utser analysteam vid behov. Verksamhetschef och medicinskt ledningsansvarig skolsköterska ansvarar för åtgärder och tidsplan. Medicinskt ledningsansvarig skolsköterska sammanställer och återför resultat och åtgärder från avvikelsehanteringen till verksamheten. Avvikelser Under 2015 har 22 avvikelser inkommit, Detta är samma siffra som föregående år och visar försiktigt på att patientsäkerhetsarbetet går framåt. Avvikelserna handlar om felaktigheter i samband med uteblivna eller försenade kontroller, felaktig dokumentation, utebliven information om att nya elever börjat på skolan och felaktigheter från andra vårdgivare. 11

14 Klagomål och synpunkter SFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap. p 6 Verksamhetschef och rektor tar emot och utreder klagomål och synpunkter. I frågor som rör patientsäkerhet är medicinskt ledningsansvarig skolsköterska en stödjande funktion. Inga klagomål och synpunkter har registrerats 2015 gällande den medicinska delen av elevhälsan. Sammanställning och analys SFS 2011:9, 5 kap. 6, 7 kap. 2 Verksamhetschef och medicinskt ledningsansvarig skolsköterska går regelbundet igenom aktuella negativa händelser, sammanställer och återför resultat till verksamheten och vårdgivaren. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Skolsköterskor och skolläkare strävar alltid efter ett samarbete med elever och vårdnadshavarna. Med hänsyn till elevens ålder och mognad sker samverkan med både elev och vårdnadshavare. 12

15 Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Strukturmått Omorganisationen av verksamhetsansvaret enligt Hälso- och sjukvårdslagen har varit en omständighet som begränsat möjligheten till att uppnå målet att få en adekvat och likvärdig nivå på skolsköterske- och skolläkarbemanningen under Det kan samtidigt skapa en möjlighet för att nå samma mål under Processmått I år har skolsköterskegruppen arbetat aktivt med att utveckla sin dokumentation genom att granska och diskutera fiktiva fall utifrån de regler och riktlinjer vi har inom den medicinska insatsen av elevhälsan. Detta har lett till en ökad medvetenhet och följsamhet med riktlinjerna. Resultatmått Läkemedel som inte finns upptaget i de Ordination enligt generella direktiv har synliggjorts och utrangerats på mottagningarna eller upptagits i listan. Måluppfyllelse Målet har uppnåtts i två av tre av målen. Det är beklagligt att man inte uppnått målet som överfördes från

16 Övergripande mål och strategier för kommande år MÅL Att skolsköterske- och skolläkarbemanningen ligger på en adekvat och likvärdig nivå i förhållande till elevantal och ohälsotal på stadsdelens alla kommunala skolor Att alla skolsköterskor och skolläkare vaccinerar och dokumenterar enligt de riktlinjer som finns i Metodhandboken för den medicinska delen av elevhälsan i Göteborgs Stad och PMO handboken för skolsköterskor och skolläkare i Östra Göteborg & Angered. Att den lokala samverkan och informationen angående elever som kommer eller slutar på de olika skolorna utvecklas och säkras. STRATEGIER Organisatoriskt stabilitet kan vara en viktig del i om vi detta år ska lyckas nå målet att utforma en gemensam plan för beräkning av skolsköterskeoch skolläkartid i Angereds kommunala skolor. Egenkontroll av vaccinationsmomentet hos både skolsköterskor och skolläkare för att säkerställa en hög kvalité och patientsäkerhet. Genom arbete lokalt på skolorna och övergripande i stadsdelen skapa hållbara rutiner för hur informationen om elever som börjar på skolan eller slutar når elevhälsans medicinska insatser. 14