Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Transkript

1 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2016 Datum och ansvarig för innehållet Jaana Wollsten Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4 Struktur för uppföljning/utvärdering 6 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 7 Uppföljning genom egenkontroll 7 Samverkan för att förebygga vårdskador 8 Riskanalys 8 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 8 Hantering av klagomål och synpunkter 8 Sammanställning och analys 9 Samverkan med patienter och närstående 9 Resultat 9 Övergripande mål och strategier för kommande år 9 Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 2

3 Sammanfattning Vårdgivaren, stadsdelsnämnden, ansvarar för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. Ledningssystemet skall användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Vårdgivaren skall planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) (HSL) respektive Tandvårdslagen (1985:125) upprätthålls. Vårdgivaren skall vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador. För åtgärder som inte kan vidtas omedelbart ska en tidplan upprättas Verksamhetschefen (bitr.enhetschefen) för hälso- och sjukvård ansvarar för att vården drivs utifrån gällande lagar och riktlinjer samt att MAS rutiner är kända i verksamheten och att dessa följs. I ansvaret ingår att se till att resursanvändning och bemanning är optimal för att uppnå god och säker vård samt att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Personalen, även vikarier, som i första hand arbetar enligt Socialtjänstlagen (2001:453) SOL, har en adekvat grundkompetens, som skötare i psykiatrisk vård alt omvårdnadsprogram med inriktning psykiatri. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS)ansvarar för en god och säker vård och bevakar att hälso- och sjukvårdens kvalitet och säkerhet upprätthålls i särskilda boendet. I uppgifterna ingår bland annat att utarbeta riktlinjer och rutiner samt kontrollera att dessa följs och är kända i verksamheterna Fortlöpande sker granskning av verksamhetens dokumentation både i Vodok och i Parasol. Verksamhetsområdets controller och MAS granskar ett slumpmässigt urval av journaler enligt fastlagd mall. När ny brukare flyttar in till Långskeppet, utses två kontaktpersoner med en kontaktperson med huvudansvar för planering av hur stödinsatserna skall utformas. Bitr.enhetschefen/sjuksköterskan har ansvar för planering och utförandet av eventuella hälso- och sjukvårdsinsatser, oftast i samråd med psykiatrin vad gäller exempelvis läkemedelshantering. Närstående eller ställföreträdare erbjuds delaktighet om brukaren så önskar. Genom stadens brukarundersökning får vi en kvalitetsundersökning av verksamheten utifrån de boendes perspektiv och utifrån medarbetarenkäten en uppföljning av medarbetarnas upplevelse av sin arbetsmiljö. 3

4 Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Vårdgivaren, stadsdelsnämnden, ansvarar för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. Ledningssystemet skall användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Vårdgivaren skall planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) respektive Tandvårdslagen (1985:125) upprätthålls. Vårdgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador. För åtgärder som inte kan vidtas omedelbart ska en tidplan upprättas. Vårdgivaren skall utreda händelser i verksamheten som har medfört eller som hade kunnat medföra en vård skada i syfte att, så långt som möjligt, klarlägga händelseförloppet och vilka faktorer som påverkat det, samt ge underlag för förbättringsåtgärder. Händelser som lett till eller hade kunnat leda till allvarlig vård skada eller om någon drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av annan allvarlig skada till följd av säkerhetsbrister ska vårdgivaren utreda och anmäla till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Vårdgivaren skall ge patienterna och deras närstående möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet, informera berörd patient om inträffad händelse, vilka åtgärder som vidtagits, deras möjlighet att anmäla klagomål till IVO samt deras möjlighet att begära ersättning enligt Patientskadelagen (1996:799) eller från Läkemedelsförsäkringen. Genom Patientsäkerhetslagen (2010:659) införs en generell skyldighet för hälso- och sjukvårdspersonal att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Personalen skall till vårdgivaren rapportera risker för vård skador samt händelser som medfört eller hade kunnat medföra vård skada. Det handlar om att rapportera sådant som vårdgivaren behöver känna till för att kunna vidta patientsäkerhetshöjande åtgärder. Vidare skall vårdgivaren anmäla till Socialstyrelsen om legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedöms utgöra en fara för patientsäkerheten. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Nämndens ansvar Nämnden är huvudman och vårdgivare och ansvarar för att hälso- och sjukvården bedrivs på ett systematiskt och patientsäkert sätt. Nämnden ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på en god och säker vård med god hygienisk standard enligt hälso- och sjukvårdslagen upprätthålls. Verksamhetschefen Verksamhetschef svarar för verksamheten och har det samlade ledningsansvaret (HSL 1982: 763, 29 ). Verksamhetschefen svarar för att verksamheten 4

5 tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet samt främjar kostnadseffektivitet. Verksamhetschefen ska ge förutsättningar för att lagar och författningar blir kända, använda och att de integreras i det dagliga arbetet. ansvarar för att planera, leda och skapa förutsättningar för utveckling och egenkontroll ska utifrån resultat på uppföljningar vidta adekvata åtgärder för att tillgodose hög patientsäkerhet och god kvalitet i verksamheten svarar för att rutiner implementeras och följs av all berörd personal ansvarar för att verksamheten har den personal, kompetens, lokaler och utrustning som krävs utifrån verksamhetens behov. Medicinskt ansvarig sjuksköterska Inom den kommunala hälso- och sjukvården har medicinskt ansvarig sjuksköterska och medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAS, MAR) det medicinska ansvaret och ansvarar för att vårdtagaren får en god och säker vård med god hygienisk standard. I de ledningsuppgifter som åligger MAS/ MAR enligt 24 Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetsförordningen (SFS 2010:1369) är MAS/MAR inte underställd verksamhetschefen eller någon annan tjänsteman i kommunen. MAS/ MAR har således en fristående och oberoende roll och ett personligt ansvar för hur uppdraget fullgörs. MAS/ MAR är sakkunniga i hälso- och sjukvårdsfrågor och har en central roll i arbetet med verksamhetens kvalitet och säkerhet. Därför är samverkan en förutsättning inom områden som rör organisation, planering av ny verksamhet, framtagning av sjukvårdspolicy, användning av resurser och kompetens, personalplanering och rekrytering upphandling, planering av introduktion och kompetensutveckling. Hälso- och sjukvårdspersonal All hälso- och sjukvårdspersonal omfattas av ledningssystemet för planering, utförande, uppföljning och utveckling av kvalitén i verksamheten (SOSFS 2011:9). De har en skyldighet att bidra till att hög patientsäkerhet och ska: arbeta förebyggande medverka i den systematiska och fortlöpande kvalitetsutvecklingen följa de rutiner och riktlinjer, utföra riskbedömningar och upprätta vårdplaner rapportera risker och avvikelser i vården utföra egenkontroll Kvalitetsarbetet ska integreras i det dagliga arbetet. 5

6 Omvårdnads personal Har skyldighet att följa de rutiner och riktlinjer som styr hälso- och sjukvården. De ska medverka i patientsäkerhetsarbetet och rapportera risker och händelser. Samverkan med andra vårdgivare Samverkan med andra vårdgivare, främst inom psykiatrin, sker genom individuella handlingsplan utifrån patientens (brukarens) medgivande. Samverkan sker dels genom besök av andra vårdgivare i boendet eller genom att patient (brukare) med medföljande personal besöker andra vårdgivare. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Verksamheten ska utföra riskbedömningar och rapportera kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård utifrån Socialstyrelsens anvisningar till MAS. Riskbedömningarna är en del av det preventiva arbetet för att kartlägga patienternas hälsotillstånd och eventuella risker. Alla medarbetare skall ha kunskap om verksamhetens rutiner för rapportering av avvikelser och känna till att de har skyldighet att rapportera och direkt åtgärda händelser. Uppkomna vård skador dokumenteras i Vodoks avvikelsesystem. Därutöver följs avvikelserna upp på arbetsplatsträffar. MAS tar del av de uppkomna avvikelserna och utreder om ytterligare åtgärder skall vidtas. Utifrån de individuellt genomförda bedömningarna, som görs på varje nyinflyttad boende/brukare, där riskbeteende föreligger, upprättas en plan som följs upp i samband med uppföljning av genomförandeplan för stödinsatser, minst två gånger per år, och/eller vid förändrat hälsotillstånd. MAS följer upp hälso- och sjukvårdens kvalitet genom fastlagda dokument. MAS granskar också verksamhetens journaler/dokumentation. Kvalitetsuppföljningar stimulerar verksamheterna till ständig förbättring och vidareutveckling. 6

7 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Riskanalys skall utföras för att identifiera risker i verksamheten. Syftet är att finna orsaker till risker och eliminera, reducera eller hålla dessa under kontroll och/eller minska konsekvenserna av en händelse. Riskanalyser görs på dels övergripande organisatorisk nivå vid förändringar som påverkar flera verksamheter t.ex omorganisation, förändrade personalresurser och vid ny -eller ombyggnation samt dels lokalnivå på enhetens egna processer i samband med avvikelser. Följande områden är viktiga områden att arbeta vidare med och utveckla under kommande år: *En avvikelse tas upp snarast möjligt med brukare, ev närstående/ställföreträdare samt personal för att kunna kartlägga händelseförloppet, ta fram åtgärder för förbättring och för att förhindra upprepning. * Vårdhygiens riktlinjer gällande basal vårdhygien ska följas av samtliga medarbetare. Den webbaserade utbildningen i basala hygienrutiner ska genomföras av samtliga anställda. * Värdegrundsarbete utifrån HÖRA (helhet, öppenhet, respekt, ansvar) ledord i de dagliga kontakterna med brukare, närstående * Fortsatt implementering av låg affektivt bemötande * Fortsatt implementering av MI (motiverande samtal) som arbetsmetod * Fortsatt motivationsarbete till att brukare även tar hand om sin fysiska hälsa genom att förutom aktiviteter även motivera till exempelvis läkarbesök, tandvård, fotvård mm Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Fortlöpande sker granskning av verksamhetens dokumentation både i Vodok och i ParaSol. Stadsdelens datadokumentationssamordnare och MAS granskar ett slumpmässigt urval av journaler enligt fastlagd mall. Genom stadens brukarundersökning får vi en kvalitetsundersökning av verksamheten utifrån de boendes perspektiv och utifrån medarbetarenkäten en uppföljning av medarbetarnas upplevelse av sin arbetsmiljö. I verksamhetens kvalitetsledningssystem ingår egenkontrollplan där det beskrivs när olika delar av verksamheten gör kontroller av ex. genomförandeplaner, riskbedömning av eget hem, klagomål och synpunkter mm. 7

8 Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 2 p 3 Samverkan sker med främst psykiatrin vad gäller bedömning av brukarens förmåga att hantera exempelvis sina läkemedel. I samverkan med brukare och psykiatrin utformas även gemensam vårdplan sam krisplan. Samverkan sker även för enskilda brukare med nätverksmöten och vårdplaneringsmöten, både med slutenvården och med öppenvården. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 I samband med inflyttning till Långskeppet sker bedömning av dels miljön i hemmet och dels bedömning av riskbeteende som hot och våld, brandrisk samt eventuella övriga riskbeteenden. Information hämtas dels från brukaren själv samt i samråd och enligt överenskommelse med brukaren, från närstående och/eller ställföreträdare, biståndshandläggare (eller beställning av insats) samt från andra vårdgivare. Riskbedömningen följs upp minst 2 gånger/år men alltid i samband med uppföljning av genomförandeplan eller förändrat hälsotillstånd. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 För att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls, är all personal skyldig att rapportera risker för vård skador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vård skada. Alla medarbetare har kunskap om verksamhetens rutiner för rapportering av avvikelser och har skyldighet att rapportera och direkt åtgärda en händelse. Avvikelserna tas upp och diskuteras på arbetsplatsträffar för att utreda vilka åtgärder som behöver vidtas för att undvika att händelsen upprepas. Hantering av klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Alla medarbetare har kunskap om verksamhetens hantering av synpunkter och klagomål och alla är ansvariga för att rapportera och om möjligt direkt åtgärda ett klagomål. Synpunkter, klagomål och förbättringsförslag är ett led i det ständiga kvalitetsarbetet och återkoppling om åtgärd ska ske snarast, utan fördröjning, till berörd part. Klagomålet diskuteras alltid i personalgruppen på arbetsplatsträffarna. Inga klagomål eller synpunkter har inkommit till verksamheten under året. 8

9 Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Om det kommer rapporter, klagomål och synpunkter som lett till avvikelser sammanställs och analyseras de på arbetsplatsträffarna för att kunna se mönster eller trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 När ny brukare flyttar in till Långskeppet, utses två kontaktpersoner med en kontaktperson med huvudansvar för planering av hur stödinsatserna skall utformas. Bitr. enhetschefen/sjuksköterskan har ansvar för planering och utförandet av eventuella hälso- och sjukvårdsinsatser. Närstående och/eller ställföreträdare erbjuds delaktighet om brukaren så önskar. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Inga avvikelser har rapporterats under året. Målsättning för verksamheten är att ge brukaren förutsättningar att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och med tillräckligt stöd kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Brukaren står i fokus och skall vara delaktig i planeringen av individuella stödinsatser samt uppföljningen av utförda insatser. Inom socialpsykiatrin används standardmål för insatser (sätts av beställaren) Brukare och kontaktperson utvärderar tillsammans om de angivna arbetssätten lett till de för individen uppsatta målen. Detta görs i samband med uppföljningen av genomförandeplanen samt vid uppföljning med beställaren. Arbetssätten ändras i syfte att uppnå målen. Övergripande mål och strategier för kommande år Risk-och konsekvensanalys skall utföras för att identifiera risker i verksamheten. Syftet är att finna möjliga orsaker till risker, att eliminera, reducera eller hålla dessa under kontroll samt minska konsekvenserna av en händelse. Risk- och konsekvensanalyser skall göras på dels övergripande organisatorisk nivå vid förändringar som påverkar flera verksamheter t ex omorganisation, förändrade personalresurser och vid ny- eller ombyggnation samt dels lokalnivå på enhetens egna processer i samband med avvikelser. 9

10 Implementering av ledningssystem med riskanalyser och egenkontroller fortsätter. Implementering av MI (motiverande samtal) som arbetssätt och metod genom handledning för medarbetare fortsätter. Även implementering av låg affektivt bemötande fortsätter. Fokus på arbetssätt och metoder som leder till att målen för målgruppen uppfylls, det vill säga att önskat resultat uppnås för den enskilda brukaren. Erbjuda boende gruppaktiviteter, förutom individuella aktiviteter som planerats i genomförandeplan, i syfte att lyfta fram hälsoperspektivet men även i syfte att motivera boende till aktiviteter i allmänhet. Utbildningar för all personal är prioriterade. Alla anställda skall, förutom sin grundkompetens inom psykiatrin, ha grundutbildning i MI samt neuropsykiatri och så småningom även fördjupning i ämnena. 10