Patientsäkerhetsberättelse 2016 för den medicinska elevhälsan inom gymnasie- och gymnasiesärskolan

Transkript

1 för den medicinska elevhälsan inom n Gymnasiekontoret Elevhälsa Maria Hedström/GYK

2 SKELLEFTEÅ KOMMUN Gymnasiekontoret Elevhälsa för den medicinska elevhälsan inom gymnasie- och gymnasiesärskolan 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Struktur för uppföljning och utvärdering Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Uppföljning genom egenkontroll Samverkan för att förebygga vårdskador Riskanalys Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Klagomål och synpunkter Samverkan med patienter och närstående Sammanställning och analys Resultat Övergripande mål och strategier för kommande år Bilaga Sida 2 (11)

3 SKELLEFTEÅ KOMMUN Gymnasiekontoret Elevhälsa 2 Sammanfattning Arbetet med att säkra att vi har god kvalitet i vårt arbete och en god patientsäkerhet inom elevhälsans medicinska del pågår kontinuerligt. I denna patientsäkerhetsberättelse har vi samlat vad vi har gjort på området under Avvikelserapporter meddelas verksamhetschefen på skolan där händelsen inträffat eller där eleven det gäller är inskriven. Rapporten diarieförs sedan på gymnasiekontoret, centralt. Vi strävar efter en öppenhet i verksamheten som gör det möjligt att rapportera brister och tillkortakommanden för att dra lärdom av detta och för att nå en bättre patientsäkerhet i verksamheten. Vår mall för avvikelserapportering bifogas denna berättelse. Under år 2016 har ingen avvikelse rapporterats enligt denna rutin. Medicinsk ledningsansvarig kommer att delta vid ledningskonferenser för att fortsätta samarbetet mellan skolans pedagogiska verksamhet och den medicinska elevhälsan. Patientsäkerhetsberättelsen kommer att finnas på kommunens hemsida och vara öppen för elever/patienter och närstående. Synpunkter och klagomål är välkomna och ses som en möjlighet att förbättra vår verksamhet. Maria Hedström Medicinskt ledningsansvarig Ulla-Britt Persdotter Verksamhetschef Anderstorpskolan Erik Burstrand Verksamhetschef Balderskolan Dan Forsberg Verksamhetschef Naturbruksgymnasiet 3 Övergripande mål och strategier Patientsäkerhetslagen SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Sida 3 (11)

4 Under året 2016 har bemanning på de tjänster som finns för skolsköterskor och skolläkare varit god. Tjänsteutrymmet är 0.5 tjänst skolläkare, 2.0 skolskötersketjänster på Baldergymnasiet, 2.0 skolskötersketjänster på Anderstorpsgymnasiet, 0.1 skolskötersketjänst på Naturbruksgymnasiet och 0.6 skolskötersketjänst förlagd till Ungdomshälsan. Under 2016 har de tidigare tre centrala gymnasieskolorna i Skellefteå slagits ihop till två vilket inneburit stora ombyggnationer, renoveringar och förflyttningar av gymnasieprogram med tillhörande elever, lärare och annan skolpersonal. Under året har elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete varit i fokus. Fler förändringar i arbetssätt och åtaganden krävs för att vi på den begränsade resurs vi har ska kunna åstadkomma detta. Att all personal har möjlighet till fortbildning och deltagande i utvecklingsarbeten är en förutsättning för god patientsäkerhet som vi måste eftersträva. 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Vårdgivare för den hälso- och sjukvårdsverksamhet som bedrivs inom elevhälsan är gymnasienämnden i Skellefteå Kommun. På de tre gymnasieskolorna finns verksamhetschefer som var och en är verksamhetschef för de medicinska insatserna på respektive skola. Verksamhetschefen har enligt Hälso- och sjukvårdslagen ansvar för att alla medarbetare har rätt kompetens, får fortbildning, ansvar och befogenheter för att kunna bedriva en vård av god kvalitet. Verksamhetschefen är den person som såväl tillsynsmyndigheten (Inspektionen för vård och omsorg) som elever, föräldrar och personal ska kunna vända sig till när det gäller frågor som rör verksamheten. Dessa var Ulla-Britt Persdotter var verksamhetschef för Anderstorpsgymnasiet under hela 2016 och under höstterminen 2016 var hon även verksamhetschef för Naturbruksgymnasiet och tidvis även för Balderskolan. Dan Forsberg var verksamhetschef för Naturbruksgymnasiet vårterminen 2016 och Erik Burstrand var verksamhetschef för Baldergymnasiet hela 2016 med avbrott för sjukskrivningsperioder. Medicinskt ledningsansvarig (MLA) för elevhälsan inom gymnasieskolan är skolläkare Maria Hedström eftersom verksamhetscheferna saknar medicinsk kompetens. Ledningsansvaret innebär att bevaka och ansvara för patientsäkra rutiner och att rapportera brister till verksamhetsansvariga och att tillsammans med dem verka för att nödvändiga åtgärder vidtas. 5 Struktur för uppföljning och utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Sida 4 (11)

5 Vårdskador och brister i rutiner rapporteras via avvikelserapporter som hanteras av MLA och leder till olika åtgärder beroende på ärendets art. Det kan leda till nya rutiner internt, vidare rapportering till andra vårdgivare som berörs och till verksamhetschef och förvaltningschef för information och beslut om åtgärder när detta krävs. Inga avvikelserapporter som föranleder ytterligare analys finns för år Någon anmälan till Inspektionen för vård och omsorg enligt Lex Maria har inte gjorts år Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Under 2016 registrerades elevhälsans medicinska insatser inom den kommunala gymnasieskolan hos IVO (Inspektionen för vård och omsorg). Ledningssystemet för verksamheten tydliggjordes och dokumenterades. Gymnasienämnden fattade beslut om detta och de rutiner som följer med ett förtydligande av rutiner och ansvarsfördelningen. Gymnasienämnden övertog formellt ansvaret som vårdgivare för de medicinska delarna av elevhälsan inom gymnasiet och gymnasiesärskolan från kommunfullmäktige. Gymnasienämnden utsåg även Erik Burstrand och Ulla-Britt Persdotter till verksamhetschefer för elevhälsan. Skolsköterskor och skolläkare har gemensamma möten 2-3 gånger per termin för att träffas och informera varandra om förändringar i lagar och förordningar som påverkar arbetet. Vi har också sett över nya behandlingsrutiner och organisatoriska förändringar för att se hur det påverkar vårt arbete. Vid dessa möten meddelas vilka avvikelser som uppkommit och de följs sedan upp för kvalitetshöjning av allas arbete och därmed en ökad patientsäkerhet. Den som varit på fortbildning delar vid dessa möten med sig av ny kunskap till de andra i gruppen. Kollegiala diskussioner gällande aktuella ämnen eller dilemman tas upp och leder till en kvalitetshöjning av fortsatta insatser. De kan också leda till upptäckt av fortbildningsbehov, behov av nya rutiner, gemensamma förhållningssätt med mera. Bland annat har alla i den medicinska elevhälsan deltagit i en repetitionskurs gällande hjärt- och lungräddning. Medicinskt ledningsansvarig (MLA) har haft för avsikt att delta i möten med gymnasiets ledningsgrupp med syfte att öka patientsäkerheten och kvaliteten i den medicinska elevhälsans arbete främst genom ökad förståelse för den medicinska elevhälsans arbete och ansvar samt genom förslag till förbättringar gällande rutiner med mera. Detta har endast skett vid två tillfällen under år Därutöver finns en dialog med verksamhetscheferna på skolorna samt med gymnasieförvaltningens chef. Sida 5 (11)

6 7 Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Grundläggande för patientsäkerheten och kvaliteten inom hälso- och sjukvården är dokumentation av elevernas/patienternas besvär och symtom samt professionens bedömning och åtgärder. Dokumentation sker i elevjournalsystemet PMO. Remissvar från landstingets hälso- och sjukvårdsenheter som inkommer scannas in i PMO. Övrig dokumentation gällande eleven kan dokumenteras i pappersjournal eller scannas in i elevens journal. Till vår hjälp har vi sekreterare anställd av Kommunhälsan. 8 Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 En viktig del i samverkan är att skolsköterskan får kännedom om att en ny elev har börjat på skolan eller att en elev flyttat. Rutinerna för detta på skolorna kan fortfarande förbättras. En skolsköterska som är anställd på 60 procent av gymnasiekontoret arbetar på Ungdomshälsan. Hen bjuds in till alla skolsköterske- och skolläkarträffar vilket underlättar samarbetet och kommunikationen oss emellan. Samverkan med Barn- och ungdomspsykiatriska länskliniken (BUP) sker i enskilda elevärenden där eleven är i behov av behandlingsinsatser på BUP, samt i ärenden där skolan misstänker att en elev har ett neuropsykiatriskt funktionshinder. En överenskommelse mellan kommunerna i Västerbottens län och BUP gällande kartläggningar och utredningar finns och är under kontinuerlig utvärdering. Från 2016 meddelas från landstinget att skolan kan remittera barn och unga upp till och med 17 års ålder till BUP för neuropsykiatriska utredningar och vid akuta livshotande psykiatriska tillstånd. I övriga ärenden vid psykisk ohälsa hänvisar/remitterar skolan till Hälsocentralerna eller Ungdomshälsan. En av skolsköterskorna ingår i en nätverksgrupp där flera kommunala aktörer och även landstingets verksamheter ingår och har som syfte att verka för psykisk hälsa och att arbeta med suicidprevention. Under hösten 2016 avslutades en arbetsgrupp för kartläggning av och förslag till suicidförebyggande insatser inom Skellefteå och Norsjö kommuner och Västerbottens läns landsting. I den gruppen deltog skolläkaren. En modell kallad gröna kortet innebär ett arbetssätt där en verksamhet för barn och unga ska kunna ta kontakt med andra instanser såsom socialtjänsten, primärvården, barn- och ungdomshabiliteringen och skolan för att genomföra ett möte med alla berörda instanser kring en ungdom inom 10 dagar. Syftet är att åstadkomma tidiga, samordnade insatser som dokumenteras av vårdgivare i en SIP (samordnad individuell planering). CIG (Centrala insatsgruppen) med representanter från grundskolan, gymnasieskolan, socialtjänsten, polisen och fritidskontoret och andra vårdgivare/enheter deltar i gruppen när de har ett ärende som behandlas där. Förarbetet Sida 6 (11)

7 startade 2015 och första ärendet började handläggas CIG är en arena för samarbete i elevärenden där arbete enligt modellen för gröna kortet inte räckt till. Under 2016 har antalet unga asylsökande ökat markant utifrån det rådande världsläget. Rutiner och genomförande av vaccinationer enligt det svenska barnvaccinationsprogrammet har fungerat bra i den medicinska elevhälsan under 2016 fram till december då arbetsbelastningen blev för stor. Ett gott samarbete mellan ansvarig skolsköterska och flyktingsköterskorna på hälsocentralerna har varit en förutsättning för arbetet till stor del fungerat bra. Norrsken, nätverket för samarbete kring asylsökande och migranter, har haft träffar två gånger per termin för att sprida information och hitta samarbetsformer. 9 Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Förändringar i verksamheten bedöms av skolsköterskor och MLA/skolläkare utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv. Risker för negativa händelser eller tillbud identifieras och åtgärder sätts in. Vid behov av beslut från verksamhetschef eller förvaltningschef kontaktas dessa. En viktig rutin är patientdokumentationen; att den sker fortlöpande och i rätt elevs journal. En rimlig arbetsbelastning och arbetsro är en förutsättning för att det ska kunna ske. På en av gymnasieskolorna genomförs spirometrier utifrån Arbetsmiljöverkets regler. Det innebär särskilda rutiner för hygien, rätt utrustning och säkerhet i utförandet för att inte smittspridning i samband med undersökningen ska kunna ske. I samband med vaccinationer av nyanlända har rutiner gällande uteslutande av pågående graviditet införts under året. 10 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 Såväl skolsköterskor som skolläkare har eget medicinskt yrkesansvar för det direkta vårdarbetet de själva utför. Det är var och ens ansvar att rapportera felaktigheter eller när kvaliteten i verksamheten inte beaktas eller tillgodoses. Rapporteringen sker till medicinsk ledningsansvarig (MLA) och verksamhetschefen på respektive skola. Om en felaktighet uppstår rapporteras det genom att en skriftlig avvikelserapport upprättas (se Bilaga 1). Där beskrivs händelsen, konsekvenser, orsaker/analys, förslag till förbättring och beslut om åtgärd. Den skickas till MLA som därefter samråder med Sida 7 (11)

8 verksamhetschefen angående behov av åtgärder. Avvikelserapporterna diarieförs på gymnasiekontoret. Inga avvikelser rapporterades under Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Via Skellefteå kommuns hemsida finns information om hur en person kan gå tillväga för att framföra klagomål och synpunkter. Dels går det att skicka in sin anmälan via e- post. Det är också möjligt att lämna ett telefonmeddelande via kommunens kundtjänst. Vet personen vilken skola den vill kontakta finns det länkar direkt till varje skola. Klagomål och synpunkter gällande elev-/patientsäkerhet som kommer in hanteras i första hand av den som blivit mottagare för dessa. Det kan vara personal inom den medicinska elevhälsan eller skolledningen. Om klagomål inkommer från annan myndighet och om ärendet är sådant att det behövs ytterligare utredning och skriftligt svar, lämnas ärendet vidare till verksamhetschefen och/eller MLA. 12 Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Elevhälsoarbetet innebär en tät kontakt med elever och deras familjer. Vårdnadshavare är välkomna att delta vid de planerade besök som sker med elever av den medicinska elevhälsans personal. Ofta bjuder eleven själv med sin vårdnadshavare till mötet. Skolsköterskorna deltar som regel på träffar med vårdnadshavare i årskurs 1 för att informera om det arbete som utförs av elevhälsan och vilka kontaktvägar som finns. Eftersom gymnasieeleverna är i åldrarna år så har de egen bestämmanderätt över vem de vill involvera i sitt eget ärende. Detta i kombination med den medicinska elevhälsans tystnadsplikt gör att vi måste följa den ungas önskemål. Undantaget är de situationer där vi befarar att ett barn far illa, då en anmälan till Socialtjänsten om barn som far illa görs. Eleverna får information om elevhälsan redan de första veckorna på gymnasiet. De inbjuds att uppsöka skolsköterskorna vid öppna mottagningstider och erbjuds också hälsosamtal under årskurs1. 13 Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Sida 8 (11)

9 Under 2016 har inga avvikelserapporter skrivits. En påminnelse och uppmaning till alla i verksamheten är att uppmärksamma och föra vidare observationer eller information om händelser som kan leda till att en avvikelserapport upprättas. 14 Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Strukturmått: Våra tjänster har varit fullt bemannade under Fortbildning har erbjudits all personal inom den medicinska elevhälsan. Vi har haft fokus på patientsäkerheten vid våra träffar och i vardagsarbetet med eleverna. Vi har strävat efter ett tillåtande klimat för att ta upp misstag som vi kan lära oss av och som kan leda till förbättrade rutiner och en ökad patientsäkerhet. På Naturbruksgymnasiet har skolskötersketjänst köpts in av annan vårdgivare. Processmått: Hälsosamtal i årskurs 1 har prioriterats för elever med särskilda behov eller där det funnits en oro för elevens hälsa och skolresultat. Elever som inte varit behöriga till nationella program har också prioriterats för insatser via elevhälsan. Resultatmått: I och med upprättandet av en årlig patientsäkerhetsberättelse har vi fått en större medvetenhet om patientsäkerhetsfrågor och kvalitet i verksamheten som har varit positiv. Det finns inga avvikelserapporter för år Måluppfyllelse: Vi hade inför år 2016 en ambition att fortsätta arbeta med att skapa förståelse för och öka kunskapen om vår verksamhet hos skolledning och politiker. Det är en ständigt pågående process. Genomförandet av vaccinationer enligt det nationella vaccinationsprogrammet av nyanlända på skolorna har gått mycket bra. Samarbetet med hälsocentralerna har fungerat bra och utökats i och med detta. I och med ombyggnationer har elevhälsan fått nya, ändamålsenliga och patientsäkra lokaler på Anderstorpgymnasiet och Baldergymnasiet. 15 Övergripande mål och strategier för kommande år Den medicinska insatsen i elevhälsan ska fortsätta arbetet med att skapa förståelse och kunskap om verksamheten hos skolledning och politiker. Under 2017 kommer vi att ha fortsatt fokus på ökad elevnärvaro i skolan för att möjliggöra fullständiga gymnasiebetyg för så många elever som möjligt. Arbetet med de elever som finns inom gymnasieskolans verksamheter, men inte inom de nationella programmen, kan uppmärksammas ytterligare av elevhälsan för att främja Sida 9 (11)

10 deras hälsa och utveckling. Vi vill utöka samarbetet med Ungdomshälsan och Ungdomsmottagningen. Behovet av skolsköterskornas tjänster har ökat. Det har i december 2016 lett till en sjukrivning på grund av överbelastning. Behovet av att prioritera det hälsofrämjande arbetet enligt skollagens riktlinjer har blivit akut. Sida 10 (11)

11 16 Bilaga 1 Elevhälsan Gymnasieskolorna Skellefteå kommun AVVIKELSERAPPORT Datum: Skola: Rapportör: Händelse: Konsekvenser: Orsaker/Analys: Förslag till förbättring: Beslut om åtgärd: Avvikelserapporten skickas till Maria Hedström, medicinskt ledningsansvarig, som i sin tur rapporterar till aktuell skolas verksamhetschef. Denna handling diarieförs och arkiveras av gymnasiekontoret. Sida 11 (11)