KALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare

Transkript

1 Öckerö KALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare Beslutsorgan Tid och plats Barn- och utbildningsnämnden Onsdag 11 juni 2014 kl i Kaprifolens förskola, Hönö OBS. Före sammanträdet, kl 15.30, träffas ledamöter, ersättare, rektorer och förskolechefer i Kommunhuset för en gemensam sommaravslutning ÄRENDEN 1. Val av justerare Förslag: Maria Brauer Eva Wiktorsson Eva Wiktorsson o. Rachel Wanther *2. Budgetuppföljning. Dnr 17/14 3. Information Rundvandring och information om Kaprifolens förskola Tema: förskola Patientsäkerhetsberättelse 2013 Medicinskt ledningssystem Rutin för nyanlända elever flyktingar, asylsökande Framtida skollokaler Förskoleplanering Skolinspektion Incident- och frånvarorapportering (dnr 7/14) Bilaga Bilaga Bilaga 4. Redovisning av delegationsbeslut. Dnr 1/14 Bilaga 5. Meddelanden. Dnr 2/14 6. Övriga frågor * Närvarorätt för anmälda personalföreträdare Ingvar Svensson Ordförande Anna Corneliusson Sekreterare

2 PATIENTSÄKERHETS-BERÄTTELSE FÖR MEDICINSKA INSATSEN I ELEVHÄLSAN ÖCKERÖ KOMMUN År Anna Bondemark Samordnare och medicinskt ledningsansvarig för medicinska insatsen i elevhälsan Öckerö kommun

3 Innehåll Bakgrund... 3 Sammanfattning... 4 Övergripande mål och strategier... 5 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 6 Vårdgivare... 6 Verksamhetschef enligt HSL... 6 Medicinskt ledningsansvarig (MLA)... 6 Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal... 7 Struktur för uppföljning/utvärdering... 7 Metod och åtgärder för ökad patientsäkerhet... 8 Uppföljning genom egenkontroll... 9 Samverkan för att förebygga vårdskador... 9 Riskanalys Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Avvikelser Avvikelser Hantering av klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter Sammanställning och analys Samverkan med patienter och närstående Resultat Strukturmått Processmått Resultatmått Övergripande mål och strategier för Mål Strategier

4 Bakgrund Den 1/ infördes en ny patientsäkerhetslag SFS 2010:659 och SOFSF 2011:9. Syftet med den lag är att göra vården säkrare och att det skall bli enklare för patienter att anmäla felbehandling. Vårdgivarens ansvar innebär bland annat följande: Tydligare ansvar att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och arbeta förebyggande för att förhindra vårdskador. Skyldigheten att utreda tillbud, risker eller händelser Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som bedöms vara en fara för patientsäkerheten skall rapporteras till socialstyrelsen. Patienter och närstående skall uppmuntras att involvera sig i patientsäkerhetsarbetet. Varje år skall en patientsäkerhetsberättelse upprättas där verksamhetens arbete med patientsäkerhet beskrivs och utvärderas. Verksamhetschefen skall tillsammans med vårdgivaren leda patientsäkerhetsarbetet. Personalens kompetens och kunnande är en grundsten i patientsäkerhetsarbetet och i mötet med elever och vårdnadshavare. 3

5 Sammanfattning Under året 2012 har bland annat följande åtgärder i syfte att öka patientsäkerheten gjorts: Patientsäkerhets- och säkerhetskulturen har systematiskt funnits med i verksamhetsmöten för att stärkas och synliggöras. Skolsköterskorna deltar aktivt i att utveckla och revidera rutiner och arbetsmetoder. Skolsköterskorna rapporterar in risker, tillbud och händelser enligt avvikelserutin. Avvikelse ska rapporteras, dokumenteras och följas upp. Identifiering av riskområden inom skolhälsovården sker systematiskt. Vi har utvecklat dokumentationssystemet PMO. 4

6 Övergripande mål och strategier Vårdgivaren skall planera, leda och kontrollera verksamheten så att den leder till att kravet på en god vård upprätthålls 3 kap, 1 SFS 2010:659 Målet är att bedriva en god och säker vård där risker och händelser identifieras tidigt och kan förebyggas. Noll tolerans för vårdskador Det skall inom verksamheten finnas bemanning, personal och den kompetensen som är nödvändig för att på sikt uppnå detta. Det skall finnas säkra rutiner och lokala riktlinjer för arbetet. Dessa skall vara kända för all personal. Arbetsmiljön ska vara sådan att tid finns för planering och kvalitetsarbete. Strategier för att uppnå dessa mål är Årligen säkra bemanning och kompetens utifrån god vård och en verksamhet som tidigt kan förebygga händelser och avvikelser. Förutsättningar att arbeta systematiskt med riktlinjer och rutiner som kan implementeras i verksamheten. Uppföljning och utvärdering av arbetet. 5

7 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Vårdgivaren skall dokumentera hur ansvaret är organiserat och fördelat i Verksamheten 3 kap. 9 SFS 2010:659 och, 7 kap. 2, p 1 SOSFS 2011:9 Vårdgivare Barn och utbildningsnämnden är vårdgivare för den hälso- och sjukvård som bedrivs inom skolhälsovården och är ytterst ansvariga. Vårdgivaren ska leda, planera och kontrollera verksamheten så att kraven på god vård uppfylls. Vårdgivaren ansvarar för att verksamhetschef och medicinskt ledningsansvarig utses samt utse Lex Maria ansvarig. Verksamhetschef enligt HSL Verksamhetschefen ansvarar för ledning, planering och utveckling av verksamheten och att god vård bedrivs, exempel på detta kan vara att alla medarbetare har rätt kompetens, får fortbildning och möjlighet att kunna bedriva en vård av god kvalitet. Verksamhetschef enl. HSL 29 är utsedd för grundskolan /särskolan/ gymnasieskolan och är Carolina Persson. Verksamhetschefen måste mot bakgrund av sin kompetens uppdra åt annan att fullgöra enskilda medicinska ledningsuppgifter med stöd av 30 HSL för att säkerställa hög patientsäkerhet och god kvalité av vården. Medicinskt ledningsansvarig (MLA) Verksamhetschefen har utifrån sin bakgrund och kompetens uppdragit åt Anna Bondemark att ha det medicinska ledningsansvaret för skolhälsovården i grundskolan/särskolan/gymnsasieskolan i Öckerö kommun. Anna Bondemark är också Lex Maria ansvarig. MLA ansvarar för kvalitet och säkerhet inom skolhälsovården. Detta genom 6

8 att planera och kontrollera att verksamheten håller hög patientsäkerhet och god kvalitet. MLA ska vara uppdaterad och väl förtrogen med gällande regelverk inom området. MLA är ansvarig för att rutiner och egenkontroll upprättas och följs och att avvikelser och risker analyseras och följs upp. Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Varje hälso- och sjukvårdspersonal har ett eget yrkesansvar att arbetet skall utföras med god kvalité och hög patientsäkerhet och skall medverka och bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Varje medarbetare ansvarar för att avvikelser och risker identifieras och rapporteras. Struktur för uppföljning/utvärdering Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten 3 kap. 2 SOSFS 2011:9 Avvikelser och vårdskador hanteras och mäts via rapportering i avvikelsehanteringen. En risk eller händelse mäts enligt risk- och händelse analys (socialstyrelsen). Avvikelser skall rapporteras till verksamhetschef och vårdgivare snarast vid allvarlig händelse samt årligen i patientsäkerhetsberättelsen. Uppföljning och utvärdering av patientsäkerheten i verksamheten sker i utvärderingen av verksamhetsplanen och i patientsäkerhetsberättelsen. 7

9 Metod och åtgärder för ökad patientsäkerhet Vårdgivaren skall senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse där arbetet med patientsäkerhet skall beskrivas och vilka åtgärder som har vidtagits och vilka resultat som har uppnåtts 3 kap. 10 s. 1-2 SFS 2010:659 Patientsäkerhetsarbetet för skolhälsovården grundar sig på dokumenterade rutiner i Handbok och rutiner samt vissa avsnitt i Gbg Metodhandbok. I denna handbok finns rutiner för arbetet samt blanketter som används inom skolhälsovården. De dokumenterade rutinerna utgör grunden i ett ständigt pågående kvalitetsarbete och, revideras och förnyas kontinuerligt. Identifiering av riskområden pågår ständigt. Skolsköterskegruppen träffas regelbundet ca en gång i månaden, där diskuteras bland annat säkerhetskultur, arbetsmetoder, rutiner, lagar och författningar som styr verksamheten. Under dessa möten diskuteras också nyheter som är aktuella för verksamheten och eventuella avvikelser. MLA skickar också kontinuerligt information och nyheter som berör verksamheten genom utskick via e-post till samtliga skolsköterskor. Vid vaccination samarbetar alltid två skolsköterskor för att öka patientsäkerheten. Vi arbetar efter årshjul för att säkerställa att vi hinner med arbetet som planerat och att eleverna i kommunen får en likvärdig skolhälsovård. MLA ingår och deltar i regionalt nätverk. Systemansvarig ingår i regionalt nätverk. Avvikelserapportering av risker, tillbud och händelser enligt SOSFS 2011:9 Egenkontroller av verksamheten. 8

10 Uppföljning genom egenkontroll Vårdgivaren skall utföra egenkontroll i syfte att säkra verksamhetens kvalité 5 kap. 2, 7 kap. 2 SOSFS 2011:9 Egenkontroll av bemanning och resursfördelning sker inför varje läsår för att säkerställa rätt bemanning på de olika skolorna utifrån elevunderlag. Vi följer upp antal hälsobesök, hälsosamtal vaccinationer mm i utvärderingen årligen. Verksamhetsplan har upprättats. Vaccinationsstatistik för elever i år 6 lämnas årligen till Smittskyddsinstitutet och vi kan konstatera att vi har en god vaccinationstäckning i kommunen. Service och kontroll av medicinteknisk apparatur sker en gång per år enligt fastställd rutin Loggkontroller i journalsystemet PMO utförs. Läkemedelskontroll kylskåp/medicinskåp cirka två gånger per år. Remissbevakning och uppföljning av skickade remisser sker regelbundet. Samverkan för att förebygga vårdskador Vårdgivaren skall identifiera processer där samverkan behövs för att förebygga vårdskador 4 kap. 6, 7 kap. 2 3 SOSFS: 2011:9 För att förhindra att insatser ej fördröjs eller uteblir är det viktigt med följande: Samverkan med elev och vårdnadshavare. Samverkan inom elevhälsoteamet. Samverkan med BVC och förskola inför att elever ska börja förskoleklass. Viktigt att skolhälsovården får kännedom om nya elever som börjar på skolorna och elever som flyttar till annan skola. Samverkan med skolhälsovård vid andra skolor vid in- och utflyttning. Samverkan med elevhälsoteamen vid stadie/skolbyte. 9

11 Samverkan med skolhälsovård vid blivande gymnasieskola vid övergång från grundskolan till gymnasiet. Egenvårdsrutiner för läkemedelshantering eller andra egenvårdsinsatser revideras vid läsårsstart samt vid behov. Deltar i tillbudsrapportering på skolorna. Samarbete med kostenheten om, rutiner för elever med behov av specialkost. Samverkan med Västbus. Riskanalys Vårdgivaren skall fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. För varje sådan händelse ska vårdgivaren 1. Uppskatta sannolikheten för att händelsen inträffar 2. Bedöma vilka negativa konsekvenser som skulle kunna bli följden av händelsen. 5 kap. 1 SOSFS: 2011:9 All personal inom skolhälsovården ansvarar för att identifiera och rapportera risker som kan medföra negativa händelser eller tillbud i verksamheten. Större förändringar i verksamheten, ny teknik, vakanser kan också väsentligen påverka patientsäkerheten. Verksamhetschef och MLA ansvarar tillsammans med berörda för att göra en riskanalys/bedömning och sedan återföra information och kunskap till verksamheten. Verksamhetschefen ansvarar för att uppmärksamma och påtala risker till vårdgivaren. 10

12 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Hälso- och sjukvårdspersonalen är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Personalen skall rapportera till vårdgivaren risker och händelser som skulle kunna medföra en vårdskada 6 kap. 4 SFS 2010:659 och 7 kap. 2 s. 5 SOSFS 2011:9 Avvikelser Skolläkare och skolsköterskor rapporterar till samordnare med medicinskt ledningsansvar vid händelser som har medfört skada eller hade kunnat medföra skada eller säkerhetsrisk för elev i samband med vård och behandling. Detta görs på särskild blankett för avvikelserapportering. MLA rapporterar till verksamhetschef för åtgärder och återför till verksamheten. Verksamhetschef och MLA ansvarar för händelseanalys, åtgärder och tidsplan och utser vid behov analysteam. Vid stora brister görs anmälan till socialstyrelsens tillsynsenhet och vid allvarlig vårdskada görs anmälan enligt Lex Maria. Verksamhetschef informerar vårdgivaren. MLA och verksamhetschef sammanställer och återför resultat och åtgärder från avvikelsehanteringen till verksamheten. Avvikelser 2013 Det inkom två avvikelser (en gällande bristande dokumentation i journal, samt en gällande tekniskt problem i samband med digital överföring av journal till annan kommun) Det har också påtalats om brister gällande skolhälsovårdsmottagningen på gymnasiet. 11

13 Hantering av klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter 5 kap. 3, 7 kap 2 s.6 SOSFS 2011:9 Klagomål och synpunkter från elever och vårdnadshavare i frågor som rör skolhälsovården kan framföras direkt till skolsköterska, skolläkare, verksamhetschef eller MLA. Kan även lämnas i kommunens synpunktshantering. Synpunkter och klagomål på verksamhetens kvalité ska tas emot, sammanställas och analyseras och användas i förbättringsarbetet, ansvarig för detta är verksamhetschef och MLA. Sammanställning och analys Inkomna klagomål och synpunkter skall sammanställas och analyseras för att vårdgivaren skall kunna se mönster och trender 5 kap. 6 SOSFS 2011:9 Verksamhetschef och samordnare med medicinskt ledningsansvar går igenom klagomål och synpunkter och återför till verksamheten. Förbättringsåtgärder fastställs. Vi har under året haft få inkomna synpunkter och klagomål på verksamheten. Samverkan med patienter och närstående Vårdgivaren skall ge patienter och närstående möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet 3 kap. 4 SFS 2010:659 Skolhälsovården är frivillig. Information om basprogrammet och om skolhälsovården ges muntligt och skriftligt när barnet börjar i förskoleklass. Vaccinationsinformation och medgivande från vårdnadshavare är skriftliga. Skolsköterskor och skolläkare strävar alltid efter samarbete med elev och vårdnadshavare för bästa möjliga resultat av vård och behandling. Viktigt med delaktighet. 12

14 Elev bör alltid informeras i det som rör honom eller henne och informationen skall vara anpassad efter ålder och mognad. Vårdnadshavare kontaktas när man så bedömer att det behövs. Eleven ska ha ett medinflytande som med tiden övergår till ett självbestämmande. Hänsyn tas till sekretess/tystnadsplikt. Tolk används vid behov. Resultat Vilka resultat som har uppnåtts i verksamheten av genomförda åtgärder 3 kap. 10 s.3, SFS 2010:659 Strukturmått Det finns en tydlig organisation för skolhälsovården. Samtliga skolsköterskor och skolläkare har rätt kompetens. Kompetensutveckling. Verksamhetsplan finns. Samtliga skolsköterskor följer samma rutiner och jobbar efter givna riktlinjer och årshjul. Alla skolsköterskor deltar i arbetet med att utveckla säkra rutiner och arbetsmetoder. Ändamålsenliga lokaler och utrustning. Alla skolsköterskor har fått en ökad medvetenhet i att upptäcka och rapportera avvikelser och risker. All vårdkontakt dokumenteras i datajournal. Regelbunden handledning. Processmått Hälsobesök och vaccinationer har erbjudits enligt socialstyrelsens riktlinjer och nationella basprogrammet. Samtalsmetoden motiverande samtal används ofta. 13

15 Rutiner finns för avvikelsehantering. Under slutet av året har ett medicinskt ledningssystem börjat utarbetats. Handbok med rutiner, riktlinjer finns i skolhälsovården. Genom medverkan i elevhälsoteamen arbetar skolhälsovården kring elever med behov av särskilt stöd. Mottagningsverksamhet erbjuds efter storlek på skolskötersketjänst på respektive skola. Skolhälsovården medverkar i elevernas arbetsmiljöarbete. Resultatmått Hälsobesöken har genomförts enligt basprogrammet. God vaccinationstäckning. Återför hälsodata från hälsobesöken på individ- och gruppnivå, till viss del på organisationsnivå. Avvikelser. Utvärdering av verksamhetsplan. Statistik på mottagningsbesök, vaccinationer mm. Kompetensutveckling redovisas. Tillsyn av medicinteknisk apparatur genomförs årligen. Riskavfall hanteras enligt rutin. Lokaler och utrustning granskas. Övergripande mål och strategier för 2014 Mål Fortsätta att med hög kompetens säkerställa en god och säker vård som bedrivs av skolsköterskor och skolläkare. Öka elevers och vårdnadshavares delaktighet i patientsäkerhetsarbetet. 14

16 Strategier Fortsätta med kvalitetsarbete (upprätta och revidera i handbok och rutiner) och implementera i verksamheten. Intensifiera arbetet med riskbedömningar, riskområden och avvikelser inom skolhälsovården. Fortsätta utveckla dokumentationssystemet PMO. Medverkan av elev/vårdnadshavare i patientsäkerhetsarbetet skall ökas. Egenkontroll enligt planering. Granskning av lokaler, utrustning och läkemedel. Granskning av journaler. Implementera medicinskt ledningssystem. 15

17 Ledningssystem för de medicinska insatserna i elevhälsan Öckerö kommun

18 Innehåll Bakgrund... 4 Ansvarsfördelning... 4 Vårdgivare... 4 Verksamhetschef enligt HSL... 5 Samordnare med medicinskt ledningsansvar... 6 Rektor... 6 Skolläkare och skolsköterska... 7 Öckerös Handbok och rutiner för skolhälsovården... 7 Samverkan och samarbete... 7 Systematiskt förbättringsarbete... 8 Rutiner när tillämpning av metoder behöver förändras:... 9 Riskanalys Rutiner för att identifiera, analysera och bedöma riskerna i verksamheten Egenkontroll Rutiner för regelbunden uppföljning och redovisning av resultat Utredning av avvikelser Rutiner för att ta emot förslag och utreda klagomål samt synpunkter Rutiner för att identifiera, dokumentera och rapportera negativa händelser och tillbud samt fastställa och åtgärda orsakerna och följa upp vidtagna åtgärders effekt Rutiner för anmälan enligt Lex Maria när avvikelseutredning visat på händelser som har eller hade kunnat medföra allvarlig vårdskada Dokumentationsskyldighet Rutiner för dokumentation för skolsköterskor och skolläkare Rutiner för att säkra dokumentation av patientsäkerhet och kvalitetsuppföljning: Sammanfattaning av SOSFS 2011:

19 Vårdgivaransvaret Vårdgivaren Ledningssystemet Samverkan Systematiskt förbättringsarbete Riskanalys Egenkontroll Utredning av avvikelser Personalens medverkan i kvalitetsarbetet Dokumentationsskyldighet Kvalitetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Bilaga 2 Lagar, föreskrifter och allmänna råd som styr de medicinska insatserna i elevhälsan Bilaga 1 Uppdrag att fullgöra enskilda ledningsuppgifter med stöd av 30 HSL

20 Bakgrund I Skollagen (2010:800) har begreppet skolhälsovård ersatts av de medicinska insatserna i elevhälsan. Elevhälsan beskrivs i kapitel De medicinska insatserna är en egen verksamhetsgren i skolans elevhälsa som utförs av skolsköterskor och skolläkare. Skollagen styr att det ska finnas en elevhälsa, dess sammansättning, samt ger vägledning om elevhälsans övergripande innehåll och mål. Verksamhetsutveckling, yrkesspecifik kompetensutveckling, kvalitetssäkring, uppföljning samt utvärdering är viktiga områden för kvalitetsutvecklingen. Den som bedriver hälso- och sjukvård ska ha kunskap om de krav och mål i lagar och andra föreskrifter som gäller för verksamheten. Se bilaga 2. Ledningssystemet är uppbyggt så att det kan användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten. Socialstyrelsen är tillsynsmyndighet för all hälso- och sjukvård. De lagar, allmänna råd/föreskrifter/handledningar som reglerar innehåll, ledning och kvalitét för de medicinska insatserna i elevhälsan är samlade i bilaga 1. Där finns också en sammanfattning av SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Ansvarsfördelning Vårdgivare Barn och Utbildningsnämnden är vårdgivare för den hälso- och sjukvårdsverksamhet som bedrivs inom elevhälsan. Ledningen skall vara så organiserad att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet i vården. 4

21 Vårdgivaren: Ansvarar för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitét. Ska med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Ska anpassa ledningssystemet till verksamhetens inriktning och omfattning Ansvarar, enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), för att verksamhetschef för de medicinska insatserna i elevhälsan utses. Har anmälningsplikt till Socialstyrelsen om det finns skälig anledning att befara att skolsköterska eller skolläkare kan utgöra en fara för patientsäkerheten enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659) 7. Ansvarar för att det finns ändamålsenliga lokaler för de medicinska insatserna i skolan, enligt HSL. Verksamhetschef enligt HSL Regleras i HSL 28-30, SOSFS 1997:8 samt SOSFS 2008:14. Det skall, enligt HSL, inom all hälso- och sjukvård finnas en verksamhetschef som svarar för verksamheten och har det samlade ledningsansvaret. Verksamhetschefen: Ansvarar för att alla medarbetare har rätt kompetens, får fortbildning, ansvar och befogenheter för att kunna bedriva en vård av god kvalitét. Anställer skolsköterska och skolläkare med rätt kompetens samt i tillräcklig omfattning i samråd med samordnare med medicinskt ledningsansvar. Verkar för att skolsköterska och skolläkare deltar i kontinuerlig yrkesspecifik kompetensutbildning. 5

22 Ansvarar för utredning och åtgärder vid obehörig inloggning i berörd elevs skolhälsovårdsjournal, bedömning sker tillsammans med elevens skolsköterska. När skälig anledning finns att misstänka att skolsköterska eller skolläkare kan utgöra fara för patientsäkerheten ansvarar verksamhetschef på uppdrag av vårdgivaren för att det finns rutiner för utredning och anmälan till socialstyrelsen. Verksamhetschefen är den person som såväl tillsynsmyndighet (Socialstyrelsen) som elever, föräldrar, personal och rektor ska kunna vända sig till när det gäller frågor som rör verksamheten. Verksamhetschefen har det samlade ledningsansvaret och kan inte överlåta detta till annan befattningshavare. Verksamhetschefen måste inte ha hälso- och sjukvårdsutbildning, men får inte bestämma över diagnostik eller vård och behandling om han eller hon inte har tillräcklig kompetens och erfarenhet för detta. Det ingår i den kompetens som verksamhetschefen skall ha, att veta när ledningsuppgifter skall överlåtas till annan med medicinsk kompetens för att säkerställa hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården. På Öckerö benämns denna funktion för Samordnare med medicinskt ledningsansvar. Uppdraget skall vara skriftligt och väl definierat enligt nedan. Samordnare med medicinskt ledningsansvar Samordnare med medicinskt ledningsansvar arbetar på skriftligt uppdrag av verksamhetschefen enligt HSL. Se bilaga 1 Samordnare med medicinskt ledningsansvar stödjer verksamhetschef, rektor, skolsköterska och skolläkare i det systematiska kvalitetsarbetet. Rektor Rektor ska besluta om skolans inre organisation samt leda och samordna elevhälsans insatser på skolan. Rektor har ett särskilt ansvar för elever som behöver särskilt stöd. 6

23 För att kravet på god vård och patientsäkerhet skall kunna uppfyllas i elevhälsoarbetet ska rektor verka för att det finns ändamålsenliga lokaler enligt HSL. Om så inte är fallet skall rektor ta upp frågan med verksamhetschef/vårdgivare. Skolläkare och skolsköterska Skolsköterska skall ha specialistutbildning till distriktssköterska, barnsjuksköterska eller ha examen från skolsköterskeprogrammet. Skolläkare skall ha specialistkompetens i barn- och ungdomsmedicin, allmänmedicin med barn- och ungdomskompetens eller barn- och ungdomspsykiatri. Skolsköterska och skolläkare arbetar under eget yrkesansvar, enligt 6 kap. 2 patientsäkerhetslagen. De skall vara väl förtrogna med innehållet i och arbeta efter basprogrammet. Skolsköterska och skolläkare har, som all hälso- och sjukvårdspersonal, anmälningsplikt vid misstanke om barn som far illa, enligt SoL 2001:453,14 kap. Öckerös Handbok och rutiner för skolhälsovården Beskriver metoder och rutiner för skolsköterskans och skolläkarens arbete, samt rutiner för samverkan inom skolan och med utomstående aktörer. Handboken finns tillgänglig under gemensamt. Samverkan och samarbete Ledningssystemet ska säkerställa att det finns rutiner som klargör ansvaret för samarbetet kring och planeringen av vården av enskilda patienter/elever. 7

24 Ledningssystemet ska även säkerställa att det finns rutiner för samverkan i vårdprocesserna gällande olika yrkesgrupper, funktioner, enheter, verksamheter, ansvarsområden och vårdgivare. Det bygger på väl fungerande samverkan mellan olika yrkeskategorier och olika nivåer inom och utom kommunen. Utarbetade rutiner skall finnas för: Samverkan med vårdgrannar så som Vårdcentraler, BUP, Habilitering, BVC, BUM, sjukhusens öppenvårdsmottagningar och socialtjänst. Remisskriterier, remissbevakning utlämnande av journalhandlingar. Kontaktpersoner, telefonlistor. Samverkansmöten. Elevhälsoteam. Olika skolenheter inom kommun och utanför kommun Stadieövergångar. Verksamhetschef ansvarar för att regelbundet följa upp tillsammans med skolsköterska och skolläkare hur samverkan och samarbete fungerar och att systematiskt följa upp kvalitén på samverkan och samarbete. Systematiskt förbättringsarbete Barnets/ungdomens bästa, enligt FN:s barnkonvention skall vara grundregel i alla möten med eleven. Elev och vårdnadshavare: Skall mötas med omtanke och respekt oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, sexuell läggning, etnicitet, religiös tillhörighet etc. Skall informeras och göras delaktiga i vården om det inte finns hinder för detta enligt sekretesslagen. Skall informeras om vad en kontakt kan innebära och att vården/behandlingen är frivillig. 8

25 Skall informeras vart man vänder sig och hur klagomål hanteras. Skolsköterskans och skolläkarens arbetssätt skall vara salutogent och perspektivet hälsofrämjande samt förebyggande. Nödvändiga riktlinjer tas fram, de metoder som används är i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Det skall finnas planer för fortlöpande kompetensutveckling. Arbete med metodutveckling skall ske fortlöpande. Skolsköterskor och skolläkare skall vara delaktiga i patientsäkerhetsarbetet genom att följa basprogram, fastställda rutiner och metoder. De ska också samverka med hälso- och sjukvård, socialtjänst, myndigheter och andra för elevernas bästa. Rutiner när tillämpning av metoder behöver förändras: Samordnare med medicinskt ledningsansvar reviderar handbok och rutiner regelbundet i samråd med skolsköterskor och skolläkare. Skolsköterskor och skolläkare rapporterar önskemål och felaktigheter till samordnare med medicinskt ledningsansvar. Samordnare med medicinskt ledningsansvar implementerar och följer upp nya metoder och rutiner lokalt, när nya metoder för diagnostik, vård och behandling är aktuell. Samordnare med medicinskt ledningsansvar svarar för att säkra produktval, säker teknikanvändning och att utrangering fungerar. Rutiner som tillgodoser att personalen har den kompetens som krävs för att upprätthålla kvalitet och hög patientsäkerhet: Samordnare med medicinskt ledningsansvar deltar i meritvärdering och vid behov i anställningsintervju vid nyanställning av skolsköterskor och skolläkare. 9

26 Nyanställd skolsköterska skall genomgå yrkesspecifik introduktion av samordnare med medicinskt ledningsansvar samt lämplig skolsköterska. Skolsköterska bör delta i den yrkesspecifika fortbildning som erbjuds samt ska delta i lokala möten med samordnare med medicinskt ledningsansvar. Samordnare med medicinskt ledningsansvar ansvarar för att stadigvarande hålla anställd personal informerad om gällande lagar och föreskrifter som gäller i verksamheten. Verksamhetschef ansvarar för att kompetensutvecklingsplaner för anställd personal tas fram. Verksamhetschef ansvarar för att årligen följa upp behov av kompetensutveckling. Lokal systemförvaltare ger information och följer upp IT-stödet för journalföring, PMO till skolsköterskor och skolläkare. Riskanalys Rutiner för att identifiera, analysera och bedöma riskerna i verksamheten Rektor, skolsköterska och skolläkare identifierar och rapporterar till Samordnare med medicinskt ledningsansvar vid väsentliga förändringar i verksamheten som kan innebära risk för negativa händelser eller tillbud. Samordnare med medicinskt ledningsansvar gör tillsammans med skolsköterska och skolläkare en bedömning och riskanalys samt informerar verksamhetschef för åtgärder. Samordnare med medicinskt ledningsansvar återför bedömningen till verksamheten lokalt. Samordnare med medicinskt ledningsansvar aktualiserar i skolsköterskegruppen och med skolläkare om metoder eller rutiner behöver ändras i Handboken. 10

27 Rektor, samordnare, skolsköterska och skolläkare rapporterar till Verksamhetschef när skälig anledning finns att misstänka att skolsköterska eller skolläkare kan utgöra fara för patientsäkerheten. Egenkontroll Rutiner för regelbunden och behovsanpassad granskning av metoder och vårdprocesser: Samordnare med medicinskt ledningsansvar ansvarar för att informera, sammanställa och följa upp resultat av kvalitetsgranskningar lokalt och för att redovisa resultaten i utvärderingen. Områden som granskas regelbundet är: lokaler och utrustning, journaldokumentation och remisshantering, läkemedelshantering, vaccinationsrutiner, mottagningsrutiner samt hälsobesök. Samordnare med medicinskt ledningsansvar ansvarar tillsammans med skolsköterskorna för att kalibrering av medicintekniska produkter sker regelbundet och enligt produktanvisning. Rutiner för regelbunden uppföljning och redovisning av resultat Antal hälsobesök, mottagningsbesök, vaccinationstäckning, överviktsstatistik samt personalresurser sammanställs årligen vid läsårsslut och redovisas inom förvaltningen. Jämförelse med verksamhetens nuvarande resultat med tidigare resultat. Analys av uppgifter från patientnämnder och inhämtande av synpunkter från intressenter. Utredning av avvikelser Rutiner för att ta emot förslag och utreda klagomål samt synpunkter 11

28 Kontaktuppgifter till rektor och verksamhetschef enligt HSL ska finnas lätt tillgängliga för elever, föräldrar, personal, samhällsorgan, organisationer och andra. Samordnare med medicinskt ledningsansvar är stödjande funktion i frågor som rör patientsäkerhet. Rutiner för att identifiera, dokumentera och rapportera negativa händelser och tillbud samt fastställa och åtgärda orsakerna och följa upp vidtagna åtgärders effekt Skolsköterska och skolläkare skall rapportera negativa händelser till verksamhetschef och samordnare. Särskild blankett för avvikelserapport finns, se Handboken. Skolsköterska eller skolläkare ansvarar för att elev med vårdnadshavare informeras om händelsen, att de får ge sin upplevelse av händelsen samt uppmärksammas på möjligheten att själv kontakta patientnämnden. Skolsköterska eller skolläkare dokumenterar i skolhälsovårdsjournalen. Samordnare med medicinskt ledningsansvar ansvarar för händelseanalys och utser analysteam vid behov, samt ansvarar för åtgärder och tidsplan. Berörd skolsköterska och skolläkare bör ingå i analysteamet. Syftet med utredningen ska vara att så långt som möjligt klarlägga händelseförloppet och vilka faktorer som har påverkat det samt ge underlag för beslut om åtgärder som ska ha till ändamål att liknande händelser inte inträffar på nytt, eller att begränsa effekterna av sådana händelser om de inte helt går att förhindra. Samordnare med medicinskt ledningsansvar sammanställer och återför resultatet från händelseanalysen till vårdgivaren samt redovisar årligen i patientsäkerhetsberättelsen. Om vårdskadan är allvarlig ska vårdgivaren snarast anmäla den till Socialstyrelsen enligt Lex Maria. 12

29 Rutiner för anmälan enligt Lex Maria när avvikelseutredning visat på händelser som har eller hade kunnat medföra allvarlig vårdskada Skolsköterska och skolläkare skall utan dröjsmål rapportera till verksamhetschef och samordnare med medicinskt ledningsansvar händelser som har medfört vårdskada eller hade kunnat medföra vårdskada för elev i samband med vård och omhändertagande enligt (SOSFS 2005:28). Särskild blankett för avvikelserapport finns, se Handboken. Samordnare med medicinskt ledningsansvar ansvarar för anmälningar enligt Lex Maria (SOSFS 2005:28), särskild blankett finns på Socialstyrelsens hemsida. Samordnare rapporterar till verksamhetschef enligt HSL och vårdgivaren. Elev och vårdnadshavare ska informeras om anmälan enligt Lex Maria. Skolsköterska/skolläkare i samråd med samordnare med medicinskt ledningsansvar ger informationen samt dokumenterar i skolhälsovårdsjournalen. Dokumentationsskyldighet Rutiner för dokumentation för skolsköterskor och skolläkare I Handboken för skolhälsovård finns rutiner för dokumentation och journalhantering beskrivna enligt SOSFS 2008:14. Skolsköterska och skolläkare är de professioner som har behörighet och ska dokumentera all vårdkontakt i skolhälsovårdsjournalen. PMO är kvalitetssäkrat och uppfyller krav på spårbarhet enligt Patientdatalagen. Alla användare i PMO loggas och inbyggd funktion (dialogruta) finns för markering av obehörig inloggning. Listor över obehörig inloggning analyseras regelbundet av Lokalsystemförvaltare/samordnare med medicinskt ledningsansvar. 13

30 För elever utan fullständigt personnummer eller skyddad identitet dokumenteras vårdkontakter i pappersjournal. Rutiner för att säkra dokumentation av patientsäkerhet och kvalitetsuppföljning: Skolsköterskorna dokumenterar sitt och skolläkarens arbete varje år i en utvärdering av verksamhetsplanen. Verksamhetschefen ansvarar för att tillsammans med samordnare med medicinskt ledningsansvar skriva en patientsäkerhetsberättelse. Resultatet redovisas för vårdgivaren. 14

31 Sammanfattaning av SOSFS 2011:9 2 kap 1 Definitioner enligt SOSFS 2011: hälso- och sjukvård verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). vårdgivare statlig myndighet, landsting eller kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvård som myndigheten, landstinget eller kommunen har ansvar för samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvård ledningssystem system för att fastställa principer för ledning av verksamheten process serie av aktiviteter som främjar ett bestämt ändamål eller resultat kvalitet att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och föreskrifter om hälso- och sjukvård. 15

32 egenkontroll systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att den bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem vårdskada lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården allvarlig vårdskada vårdskada som 1. är bestående och inte ringa, eller 2. har lett till att patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit Vårdgivaransvaret Enligt SOSFS 2011:9 (Kap 3. och 4 1-5) Vårdgivaren ska ansvara för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. ska med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. ska anpassa ledningssystemet till verksamhetens inriktning och omfattning 16

33 Ledningssystemet ska ange hur uppgifterna som ingår i arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten är fördelade i verksamheten ska identifiera, beskriva och fastställa de processer i verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet ska i varje process identifiera de aktiviteter som ingår och bestämma aktiviteternas inbördes ordning ska för varje aktivitet fastställa de rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet ska för rutinerna dels beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet ska utföras, dels ange hur ansvaret för utförandet är fördelat i verksamheten Samverkan Enligt SOSFS 2011:9 (Kap. 4 6) Vårdgivaren ska identifiera de processer där samverkan behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskada. Det ska framgå hur samverkan ska bedrivas i den egna verksamheten. Det ska även säkerställas att samverkan möjliggörs med andra vårdgivare och med verksamheter inom socialtjänsten eller enligt LSS och med myndigheter. Systematiskt förbättringsarbete Enligt SOSFS 2011:9 (Kap ) Riskanalys Vårdgivaren ska fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. 17

34 Vårdgivaren ska uppskatta sannolikheten för att händelsen inträffar och bedöma vilka negativa konsekvenser som skulle kunna bli följden av händelsen. Egenkontroll Vårdgivaren ska utöva egenkontroll med den frekvens och i den omfattning som krävs för att säkra verksamhetens kvalitet. Egenkontrollen kan innefatta jämförelser av verksamhetens resultat med uppgifter i nationella och regionala kvalitetsregister enligt 7 kap. patientdatalagen, i öppna jämförelser, i nuvarande resultat jämfört med tidigare resultat, i målgruppsundersökningar i granskning av journaler och annan dokumentation, i undersökning av förhållningssätt och attityder hos personalen som kan leda till brister i verksamhetens kvalitet i analys av uppgifter från patientnämnder i inhämtande av synpunkter från revisorer och intressenter Utredning av avvikelser Enligt 3 kap.3 Patientsäkerhetslagen har vårdgivaren skyldighet att ha rutiner för att utreda händelser som har medfört eller hade kunnat medföra vårdskada och i 6 kap. 4 finns bestämmelser om rapporteringsskyldighet för hälso- och sjukvårdpersonal. Vårdgivaren ska också ha rutiner för att ta emot och utreda klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet från patienter och anhöriga, personal, andra vårdgivare, socialtjänst, myndigheter, organisationer och intressenter. Inkomna rapporter, klagomål och synpunkter ska sammanställas och analyseras för att vårdgivaren ska kunna se ett mönster eller trender som indikerar verksamhetens kvalitet. 18

35 Förbättrande åtgärder skall vidtas på grundval av resultat av de aktiviteter som beskrivs ovan för att säkra verksamhetens resultat. Processer och rutiner skall förbättras om de visar sig inte vara ändamålsenliga för att säkra verksamhetens kvalitet. Personalens medverkan i kvalitetsarbetet Enligt SOSFS 2011:9 (6 kap. 1-2) Vårdgivaren ska säkerställa att verksamhetens personal arbetar i enlighet med processerna och rutinerna som ingår i ledningssystemet. Enligt 6 kap 4 Patientsäkerhetslagen är hälso- och sjukvårdspersonalen skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls Dokumentationsskyldighet Enligt SOSFS 2011:9 (7kap. 1-3) Kvalitetsberättelse Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Vårdgivaren bör, med dokumentationen som utgångspunkt, varje år upprätta en sammanhållen kvalitetsberättelse. I denna bör framgå hur det systematiska kvalitetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår, vilka åtgärder som har vidtagits för att säkra verksamhetens kvalitet samt vilka resultat som uppnåtts Kvalitetsberättelsen bör ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska kvalitetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. Kvalitetsberättelsen bör hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den. 19

36 Patientsäkerhetsberättelse Vårdgivaren ska senast 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Denna skall, utöver vad som beskrivs i patientsäkerhetslagen, innehålla uppgifter om hur ansvaret har varit fördelat patientsäkerhet genom egenkontroll har följts upp och utvärderats samverkan har möjliggjorts för att förebygga vårdskador risker för vårdskador har hanterats (riskanalys) rapporteringsskyldighet har hanterats klagomål och synpunkter har hanterats Av patientsäkerhetsberättelsen ska också framgå hur många händelser (som lett till eller kunnat leda till vårdskada) som utretts under föregående kalenderår och hur många vårdskador som bedömts som allvarliga. Patientsäkerhetsberättelsen bör ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. 20

37 Bilaga 2 Lagar, föreskrifter och allmänna råd som styr de medicinska insatserna i elevhälsan Skollagen kapitel 2 25 Hälso- och sjukvårdslagen HSL1982:763 Patientsäkerhetslagen (2010:659) Socialstyrelsens Riktlinjer för skolhälsovården :22 Allmänna barnvaccinationsprogrammet med ändringsföreskrifter SOSFS 1997:8 Verksamhetschef inom hälso- och sjukvård SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. God Vård om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Artikel nummer SOSFS 2005:28 Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria, Risk och händelseanalys -handbok om patientsäkerhetsarbete SOSFS 2008:1 Socialstyrelsens föreskrift om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården Patientdatalagen (2008:355) SOSFS 2008:14 Informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården Informationshantering och journalföring webbaserad handbok till stöd för SOSFS 2008:14 Offentlighet och Sekretesslagen (2009:400) Arkivlagen (1990:782) Gemensam dokumenthanteringsplan för SDN inom Göteborgs Stad. Personuppgiftslagen (2008:187), PUL Arbetsmiljölagen (1977:1160) Socialtjänstlagen (2001:453), SoL 21

38 Bilaga 1 Uppdrag att fullgöra enskilda ledningsuppgifter med stöd av 30 HSL Verksamhetschefen har det samlade ledningsansvaret och detta kan inte överlåtas till annan befattningshavare. Verksamhetschefen kan och måste i vissa fall komma mot bakgrund av sin kompetens uppdra åt annan att fullgöra enskilda ledningsuppgifter med stöd av 30 HSL. Det ingår i den kompetens som verksamhetschefen ska ha att veta när han/hon bör och kan överlåta ledningsuppgifter till annan för att säkerställa hög patientsäkerhet och god kvalitét av vården. Verksamhetschef som uppdrar åt annan att fullgöra viss ledningsuppgift bör tydligt ange uppdragets omfattning och eventuella inskränkningar i uppdragstagarens befogenheter. Uppdraget är följande: Att säkerställa en god medicinsk kvalité i arbetet. Att svara för att eleverna får en ändamålsenlig vård och behandling, samt verka för att sjukdom och skador förebyggs. Att se till att författningsbestämmelser(lagar, allmänna råd och föreskrifter) är kända och efterlevs, samt meddela behövliga instruktioner och direktiv för verksamheten. Planera lokal verksamhet i samråd med verksamhetschefen enligt HSL. Ha insynsrätt i lokal skolhälovårdsverksamhet. Följa upp att indroducerade nya metoder tillämpas, samt inaktuella metoder avvecklas. Ansvara för avvikelsehanteringen samt ansvara för anmälningsskyldigheten enligt Lex. Maria för skolhälsovården. 22

39 Delta i nätverksgrupp för medicinsk ansvariga skolsköterskor och samordnare, vara kommunens externa språkrör och kontaktperson i skolhälsofrågor. Initiera och följa upp verksamhetsplaner och utvärderingar tillsammans med verksamhetschefen. Ansvara för skolhälsovårdens kvalitétsarbete tillsammans med verksamhetschefen. Ansvara för samordning och dialog med verksamhetschefen, avseende fortbildning, utveckling och utvärdering. Redovisa för BoU nämnden tillsammans med verksamhetschefen enligt HSL om verksamhetens resultat. Uppdraget ska rymmas inom ordinarie arbetstid och omfattar 20%. Uppdraget gäller från t.o.m Carolina Persson Anna Bondemark Verksamhetschef Samordnare med medicinskt ledningasansvar 23

40 Rutiner för nyanlända elever flyktingar, asylsökande

41 Innehåll Inledning... 3 Ur Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. Skolverket MOTTAGANDE... 5 Introduktionssamtal... 5 Introduktion... 6 Individuell planering... 6 Undervisningen... 6 Följa upp och utvärdera... 7 Definitioner och begrepp

42 Inledning Nyanlända elever är en heterogen grupp som har mycket olika bakgrund, hälsa och förutsättningar. Det de alla har gemensamt är att de har brutit upp från ett sammanhang där de tidigare levt. De kan bära på sorg och saknad. De har alla lämnat något; släktingar, kompisar, skola etc. Själva uppbrottet kan ha varit traumatiskt. Barnen, som inte själva valt att flytta, kanske inte förstår vad som har hänt. Därtill kommer att de kan bära på traumatiska händelser. Särskilt utsatta är förstås ensamkommande barn och ungdomar. Skolan ska tillsammans med familjen skapa en lugn och trygg skolgång för barnen. Skolmiljön ska vara välkomnande och inbjuda föräldrarna till delaktighet i barnens skolarbete. En bra samverkan mellan skola och hem är en av förutsättningarna för skolframgång. Trygghet, tilltro, tid och trivsel är nyckelord som ger barnen den hälsofrämjande inlärningsmiljö, som de behöver för att utvecklas och må bra. 3

43 Ur Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. Skolverket 2008 Med nyanlända elever avses elever som anländer nära skolstarten eller under sin skoltid i grundskolan, gymnasieskolan eller särskolan och som inte har svenska som modersmål och som bristfälligt eller inte alls behärskar det svenska språket Definitioner och begrepp - enligt Skolverket 2008 Asylsökande - Utlänning som kommit till Sverige och begärt skydd mot förföljelse, men som inte fått sin ansökan prövad av Migrationsverket och/eller migrationsdomstol Ensamkommande barn - Asylsökande barn eller ungdomar under 18 år som kommer till Sverige utan legal vårdnadshavare. Gömda barn Barn och ungdomar som har fått avvisnings- eller utvisningsbeslut och håller sig gömda för att inte bli avvisade. Papperslösa barn Barn och ungdomar som aldrig har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige och därför aldrig har registrerats hos Migrationsverket. God Man En person som ska tillvara barnets intressen om föräldrarna inte själva kan göra det. Utses av kommunen. Alla ensamkommande barn skall ha god man. Dessutom finns begreppet Anknytning. Det är asylsökande som söker uppehållstillstånd på skäl att de har anknytning till en anhörig i Sverige. De stannar i sitt hemland tills de har fått uppehållstillstånd och har därför fullständigt personnummer när de kommer till Sverige. Skolverket skiljer inte på nyanlända barn beroende på juridisk status. Nyanlända barn kan vara barn med uppehållstillstånd, barn som söker asyl, gömda barn som fått avslag på sin asylansökan, barn som aldrig ansökt om asyl ( papperslösa ), ensamkommande barn samt barn från annat nordiskt land eller EU-land. Dessutom tydliggör Skolverket kommunens och den enskilda skolans ansvar för mottagande av nyanlända elever. Man betonar särskilt hur viktigt skolans första möte med eleven och föräldrarna är. Vid detta första möte är det särskilt viktigt att i första hand låta föräldrar och barn komma till tals och ta del av deras tankar och förväntningar. Skolverket beskriver också att det är en vanlig rutin att skolsköterskan deltar i det första mötet tillsammans med bl.a. skolledaren. Vi kallar detta möte introduktionssamtal. Syftet med introduktionssamtalet är att få en första bild av elevens tidigare skolgång, hälsa samt vaccinationer. 4

44 MOTTAGANDE Rektor sammankallar till ett introduktionssamtal innan eleven börjar för att få in så mycket information som möjligt om eleven. Här görs också en första medicinsk bedömning av nyanlända barn och ungdomar. Introduktionssamtal Skolledningen ansvarar för att det finns rutiner för mottagande och introduktion av nyanlända elever. Ett introduktionssamtal med elev och vårdnadshavare (eller god man för ensamkommande barn och ungdomar) bör därför genomföras så snart som skolledning fått kännedom om nyanländ elev. Från skolan deltar rektor, skolsköterska och eventuellt mentor. I regel behövs tolk. Som Skolverket betonar är det viktigt att lyssna på vad eleven och föräldrar berättar samt att delge information på ett sätt som familjen förstår. Detta första möte lägger grunden till en förtroendefull fortsatt kontakt mellan skolan och familjen. Försöka få en första bild av tidigare skolgång, Det viktigaste vid dessa första kontakter är att lyssna på föräldrarnas funderingar och tankar kring sitt barns skolgång. Skolsköterskan skall i detta första samtal informera om och boka tid för ett hälsobesök samt kan kortfattat informera om skolhälsovården, elevhälsan mm. Hälsobesöket kan ske i direkt anslutning till introduktionssamtalet. Det är viktigt att följande uppgifter registreras på introduktionssamtalet: Ankomst till Sverige (föräldrar, elev, syskon) Namn, födelsedatum/personnummer, adress (föräldrar, elev, syskon) Aktuella telefonnummer Nationalitet och hemspråk Hur många år har eleven gått i skola Vilken typ av skola Tidigare skolgång Är det något med barnets hälsa som kan påverka skolsituationen? Tidigare vaccinationer. Finns skriftlig dokumentation? Tidpunkt och plats för hälsoundersökning vid VC eller BUM? Eleven med vårdnadshavare/god man ges en tid till hälsobesök hos skolsköterskan helst inom några dagar. Familjen uppmanas att ta med eventuella medicinska dokument och vaccinationsdokument till hälsobesöket. 5

45 Efter introduktionssamtalet gör rektor tillsammans med skolsköterska en bedömning när det är lämpligt för eleven att kunna börja skolan/förskola. Rektor ansvarar för hur den fortsatta skolgången ska se ut. Introduktion Skolan bör : Fastställa vilket innehåll introduktionen ska ha Ha rutiner för nyanlända elevers introduktion i klassen Återkommande ge eleven och elevens vårdnadshavare information om skolans värdegrund, mål och arbetssätt. Individuell planering Skolan bör: Kartlägga elevens läs- och skrivförmåga samt kunskaper i modersmålet, i svenska och i andra språk Kartlägga elevens kunskaper i olika ämnen beträffande begrepp, förståelse och förmåga till problemlösning Ha rutiner för hur och av vem kartläggningen ska genomföras och dokumenteras Genomföra kartläggningen fortlöpande genom återkommande strukturerade samtal med eleven och om möjligt elevens vårdnadshavare. Överväga vilka för respektive nackdelar undervisning i klass eller särskild grupp innebär för den aktuella eleven. Ha beredskap att förändra sin organisation Undervisningen Det är viktigt att skolan: Organiserar undervisningen utifrån varje nyanländ elevs behov och förutsättningar Utgår från elevens förmågor, intressen och starka sidor Tar tillvara elevens ämnes kunskaper och utvecklar dem vidare Tillämpar arbetssätt som förenar språkutveckling och lärande av ämnesinnehåll. Har en tydlig och känd ansvarsfördelning angående den enskilda elevens undervisning 6