RIKTLINJER FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Kravspecifikation för verksamheten
|
|
- Oskar Sundqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 HN-HOS RIKTLINJER FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Kravspecifikation för verksamheten Barnhälsovården Sörmland 2011
3 Kravspecifikation för barnhälsovården i Sörmland 2011 Sid 1 (11) Innehållsförteckning 1. Uppdrag Verksamhetens struktur... 3 BVC-sjuksköterskan... 3 BVC-läkaren... 4 Introduktion och fortbildning... 4 BHV-psykolog... 4 Barnhälsovården Sörmland (BHV-enheten)... 4 Konsulter, övrig personal... 5 Lokaler Verksamhetens innehåll... 5 Vaccinationer... 6 Hembesök... 6 Föräldrastöd... 6 Föräldrastöd i grupp... 6 Individuellt stöd... 6 Hälsosamtal... 6 Samverkan Kvalitet... 7 Dokumentation... 7 Kvalitetsuppföljning Verksamhetens mål... 7 Hälsoövervakning... 7 Hembesök... 7 Föräldragruppsverkamhet... 7 Samtal om alkohol och tobak... 8 Tandhälsoövervakning... 8 Screening-undersökningar ska erbjudas alla barn i berörda åldersgrupper Vaccinationer ska erbjudas alla barn i berörda åldersgrupper Amning... 8 Bilagor: 1. Kompetenskrav för tjänstgöring som BVC-sjuksköterska i Sörmland Basprogram för BVC... 11
4 Kravspecifikation för barnhälsovården i Sörmland 2011 Sid 2 (11) 1. Uppdrag Barnhälsovården ska främja barnens hälsa, trygghet och utveckling genom att stödja föräldrar i ett aktivt föräldraskap, upptäcka och förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos barn, uppmärksamma och förebygga risker för barn i närmiljö och samhälle. Inom barnhälsovården ska personalen ha rätt kompetens och särskild tid för verksamheten, varje barnavårdscentral ha områdesansvar, verksamheten bedrivas i särskild lokal, verksamheten ska bedrivas skild från sjukvårdande verksamhet. Alla förskolebarn ska ha tillgång till barnhälsovård och aktivt erbjudas att ansluta sig till barnhälsovårdens program. Besöken på barnavårdscentralen (BVC) är frivilliga och avgiftsfria och föräldrarna har möjlighet att fritt välja barnavårdscentral. De övergripande målen anges i Konventionen om barnets rättigheter, FN Barnkonventionens grundpriciniper: Artikel 3 Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet vid alla åtgärder, vare sig de vidtas av offentliga eller privata institutioner, myndigheter eller lagstiftande organ. Artikel 6 Varje barn har rätt till liv och utveckling. Artikel 2 Alla barn har lika värde och samma rättigheter. Artikel 12 Barnet har rätt att uttrycka sin åsikt i varje fråga som berör det och barnet ska ges möjlighet att höras antingen direkt eller genom en företrädare. Hälsa 21 Hälsa för alla på 2000-talet, WHOs Policy för Europa, 1998 Mål för folkhälsan Prop. 2002/03:35 (Riksdagsbeslut 2003) En förnyad folkhälsopolitik Prop. 2007/08:110 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Sörmland, 2003 Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Lt Sörmland 2006 Från ord till handling (LS-LED08-352), Landstinget Sörmland 2007 Riktlinjer Befolkningsmålet (LS-LED08-551), Landstinget Sörmland 2009 Målen konkretiseras i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, SFS 1982:763) Informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:14) Kvalitetssäkring av barnhälsovården Att skydda skyddsnätet (SoS 1994:19) Vaccination av barn (SOSFS 2006:22) och ändring i föreskrifterna (SOSFS 2008:7) Läkemedelshantering i hälso- och sjukvården (SOSFS 2000:1, 2006:24) Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos (SoS 2007) Riksdagens beslut om föräldrautbildning (SOU 1978:5, prop. 1978/9:168) Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd En vinst för alla (S a)
5 Kravspecifikation för barnhälsovården i Sörmland 2011 Sid 3 (11) Ledningssystem för kvalitets- och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:12) Hälsoundersökning av utländska adoptivbarn (SOSFS 1989:20) Socialstyrelsens övriga föreskrifter och allmänna råd relevanta för barnhälsovården Nationella Rikshandboken Nationell målbeskrivning för läkartjänstgöring på BVC 2005 Nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänstgöring inom barnhälsovården 2007 Lokala anvisningar för barnhälsovården i Landstinget Sörmland Riktlinjer för barnhälsovården i Sörmland, Kravspecifikation för verksamheten Metodbok för barnhälsovården i Sörmland Handbok för föräldragruppverksamhet inom mödra- och barnhälsovård i Sörmland 2. Verksamhetens struktur BVCs arbete ska organiseras så att största möjliga kontinuitet erhålles i kontakterna mellan barnfamilj och BVC-personal. Varje familj ska ha en barnansvarig sjuksköterska. Hög tillgänglighet eftersträvas, vilket innebär att BVC-sjuksköterskan kan nås per telefon varje arbetsdag. BVC-sjuksköterskan bör ha såväl öppna mottagningstider som tidsbeställda besök och hembesök. Under mottagningstid ska BVC-sjuksköterskan arbeta med enbart barnhälsovård. Varje BVC har samhällsansvar för förskolebarnen i ett geografiskt specificerat område, s.k. områdesansvar med resurser dimensionerade utifrån vårdtyngd och områdesbeskrivning. Detta ger förutsättningar för nära samverkan med MHV, kommunens socialtjänst, barnomsorg, skola och andra lokala barnverksamheter. Utveckling av familjecentraler stödjer också detta arbete. BVC-sjuksköterskan BVC-sjuksköterskan är nyckelperson i verksamheten och ska vara specialistutbildad barnsjuksköterska och/eller distriktssköterska samt för övrigt följa PM för kompetenskrav enligt bilaga 1. För att upprätthålla kompetens och erfarenhet i arbetet med barn, särskilt med nyfödda och nyblivna föräldrar, ska varje enskild BVC-sjuksköterska arbeta huvudsakligen med barnhälsovård. Om barnantalet inte räcker för rent BVC-uppdrag, ska BVC-sjuksköterskan arbeta med barnhälsovård minst 50 % av heltid och ha ansvar för minst 25 nyfödda per år. I sådana fall är det en fördel om resterande tjänsteutrymme läggs på annat hälsofrämjande uppdrag för att utnyttja och stärka kompetensen. I ett normalområde ska BVC-sjuksköterskan ha ansvar för nyfödda barn per år och heltidstjänst. I ett område med ökad vårdtyngd ska barnantalet reduceras. Vårdtyngden påverkas dels av andelen förstfödda, vilket medför behov av mer stöd och fler kontakter, dels av andelen familjer med utländsk härkomst. Även socioekonomiska faktorer såsom många rökande mödrar och ensamstående föräldrar, låg utbildningsnivå och hög arbetslöshet inom området bidrar till ökad vårdtyngd.
6 Kravspecifikation för barnhälsovården i Sörmland 2011 Sid 4 (11) Sjuksköterskan ska ha tid avsatt för samråd med BVCs läkare och konsultation med BHVpsykolog, samt samverkan med bl.a. MHV, socialtjänst och barnomsorg. BVC-sjuksköterskan ska delta i den fortbildning och de möten, som arrangeras av BHV-enheten. Alla BVC ska ha en av vårdcentralen utsedd kontaktsjuksköterska. BVC-läkaren BVC-läkaren ska vara specialist i barn- och ungdomsmedicin eller i allmänmedicin. Läkare under specialistutbildning (ST-läkare) kan efter tjänstgöring på barnklinik ha BVC under handledning. För att upprätthålla kompetens och erfarenhet ska varje BVC-läkare se och ha ansvar för minst 25 nyfödda per år. På en BVC med nyfödda per år är behovet av särskilt avsatt läkartid 4½ timmar per vecka. För mottagningsverksamhet behövs cirka 3½ timmar per vecka, då läkaren arbetar enbart med barnhälsovård. Övrig tid ska avsättas för samråd med BVC-sjuksköterskan och olika BVC-konsulter, samverkan med socialtjänst och barnomsorg samt för fortbildning och BHV-träffar. BVC-läkaren ska delta i den fortbildning som arrangeras av BHV-enheten. Introduktion och fortbildning Introduktion av läkare och sjuksköterskor vid BVC ska ske i samarbete med Barnhälsovården Sörmland. För att garantera verksamhetens kvalitet krävs att sjuksköterskor och läkare inom barnhälsovården deltar i regelbunden fortbildning minst 4-5 halvdagar alternativt 2-3 heldagar per år. Särskild tid ska avsättas för årliga BHV-träffar och sjukskötersketräffar. BVC-sjuksköterskan ansvarar för att den lokala Metodboken hålls aktuell med de uppdateringar som sänds ut från BHV. BHV-psykolog Alla BVC ska ha tillgång till BHV-psykolog, som ska vara legitimerad psykolog eller PTPpsykolog under handledning. BHV-psykologens arbetsområden: bidra med psykologisk kunskap i det ordinarie BVC-arbetet genom konsultation och fortbildning, insatser riktade direkt till barn och deras föräldrar genom bedömning, rådgivning och stöd i föräldraskapet, delta i BHV-teamets uppdrag (se nedan). Barnhälsovården Sörmland (BHV-enheten) Som stöd för BVC finns Barnhälsovården Sörmland (BHV). Enheten har en länsövergripande funktion och utgör ett expertteam med BHV-överläkare, verksamhetssamordnare, BHV-psykologer (se särskild rubrik) och administrativ personal. Barnhälsovården Sörmland har eget verksamhetskontrakt i landstinget.
7 Kravspecifikation för barnhälsovården i Sörmland 2011 Sid 5 (11) Barnhälsovården Sörmland ska verka för: jämlik vård och omvårdnad inom barnhälsovården i länet, bevakning av barns hälsa ur ett folkhälsoperspektiv och minskad ohälsa bland barn, att vara konsult- och remissinstans i frågor som rör barns utveckling och hälsa, samverkan mellan barnhälsovården och andra vårdgivare och myndigheter, introduktion och fortbildning av BVC-personal, metodutveckling och utarbetande av landstingsövergripande basprogram för barnhälsovården, uppföljning av barnhälsovårdens kvalitetsutveckling genom statistikbearbetning och årsrapport i landstinget och nationellt, att följa nationell och internationell forskning och utveckling om barns hälsa. Konsulter, övrig personal Varje BVC ska ha tillgång till: barnmedicinsk konsult (specialistläkare i barn- och ungdomsmedicin) kontaktperson från folktandvården. Varje BVC bör ha tillgång till: dietist, logoped, ortoptist och sjukgymnast. Lokaler BVC-mottagningar och gruppverksamhet ska vara förlagda till lokaler anpassade för barnhälsovård och skild från sjukvårdande verksamhet. Lokalerna ska uppfylla samma säkerhetskrav som beskrivs i Barnmiljörådets och Konsumentverkets särtryck Barnets rätt till en säker miljö, Lagar och regler 1995 samt landstingets Riktlinjer för väntrum (LS 19/08). För föräldragruppsverksamhet ska lokalerna utformas enligt framtagen rumsfunktionsprogram (Handboken). Lokalerna ska lätt kunna nås även med barnvagn. Alla rum som barn kommer till ska vara barnsäkra och barnanpassade. Eget väntrum bör finnas med tillräckliga ytor för lekande barn och deras föräldrar. Det bör finnas barnmöbler, förvaringshyllor och leksaker som är lätta att rengöra. Avgränsade utrymmen för blöjbyte och amning ska finnas. Undersökningsrum ska finnas med tillräcklig yta för uppföljning av den motoriska utvecklingen. Ändamålsenlig utrustning krävs såsom undersökningsbord, mätsticka, barnvåg samt testmateriel. 3. Verksamhetens innehåll Barnfamiljerna ska erbjudas ett generellt basprogram för BVC (se bilaga 2) med hälsoövervakning och med regelbunden sjuksköterskekontakt samt läkarundersökningar enligt Barnhälsovården Sörmlands Metodbok och Rikshandboken. Barnhälsovård på BVC ska erbjudas på ett sådant sätt att alla föräldrar väljer att använda sig av den.
8 Kravspecifikation för barnhälsovården i Sörmland 2011 Sid 6 (11) Vaccinationer Vaccinationer ska erbjudas och utföras enligt Socialstyrelsens föreskrifter om vaccination av barn och Metodboken för barnhälsovården i Sörmland. Hembesök Hembesök är en prioriterad arbetsmetod, som stärker förutsättningarna för ökat förtroende och god kvalitet i den fortsatta kontakten mellan BVC-sjuksköterskan och familjen. Alla nyblivna föräldrar ska erbjudas ett hembesök inom 14 dagar efter hemkomsten från BB/neonatalavdelning. Även föräldrar till adoptivbarn och nyinflyttade barn ska erbjudas hembesök. BOEL-prov kan med fördel utföras vid hembesök och kombineras med samtal om skadeprevention. Hembesök av BVC-sjuksköterskan kan också vara lämpliga vid stödjande samtalskontakter, vid behov tillsammans med BHV-psykolog eller socialsekreterare samt vid sjukdom hos barnet. Föräldrastöd Föräldrastöd utgör en central uppgift i barnhälsovårdens arbete. Föräldraskapet och den tidiga anknytningen ska uppmärksammas och stödjas. Samtal ska erbjudas och särskilt stöd ska ges till föräldrar som riskerar att utveckla depression eller nedstämdhet (enligt EPDS-metoden). Föräldrastöd i grupp Alla nyblivna mammor och pappor ska aktivt erbjudas att delta i föräldragruppsverksamhet. Föräldrar som tidigare har barn och vill delta bör således också få vara med i föräldragruppen. Föräldragrupper startas av barnmorskan under graviditeten och avslutas när barnet börjar förskolan vid cirka 1½ års ålder. Efter barnets födelse är BVCsjuksköterskan gruppledare. Föräldragruppsverksamheten ska följa de anvisningar som finns i Handboken. Individuellt stöd Det generella programmet ska kompletteras med individuellt stöd till barn och familjer med behov av särskilt stöd, t.ex. invandrarfamiljer, barn med funktionshinder, barn till missbrukande och/eller psykiskt sjuka föräldrar. Hälsosamtal Inom barnhälsovården bedrivs ett aktivt folkhälsoarbete. Olika samtalsmetoder kan användas i syfte att stödja och stärka alla föräldrar på ett sätt som främjar både barnens och föräldrarnas hälsa. Samtalet ska utgå från den enskilda förälderns kunskap och behov. Samtalen inriktas dels på barns behov och utveckling, dels på friskfaktorer såsom amning, kost och fysisk aktivitet samt riskfaktorer såsom tobak, alkohol, olycksfall och karies. Kunskap om egenvård av barn ska ingå.
9 Kravspecifikation för barnhälsovården i Sörmland 2011 Sid 7 (11) Samverkan BVC-sjuksköterskan ska vara väl förtrogen och samverka med förskolorna i området genom regelbunden kontakt minst 1-2 gånger årligen. Vid behov deltar även BVC-läkaren. Samverkan ska även ske med andra aktörer såsom socialtjänst, mödrahälsovård/bb, hälsooch sjukvård, barnomsorg, folktandvård och skola med flera för att få en god helhetssyn och kvalitet i stödet till barnfamiljerna. Familjecentraler är en samverkansmodell som bör innehålla mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst med inriktning mot förebyggande arbete. 4. Kvalitet Dokumentation Dokumentation ska ske i barnhälsovårdsjournal enligt patientdatalagen. Hög kvalitet ska eftersträvas i journalföringen och varje anteckning ska signeras av ansvarig läkare, sjuksköterska eller annan som gör journalanteckning. Kvalitetsuppföljning Kvalitetsuppföljning ska ske genom årlig rapport enligt anvisningar från BHV-enheten, som sammanställer, utvärderar och återkopplar. BHV-enheten upprättar årligen en områdesbeskrivning som underlag för anpassning av respektive BVCs resursbehov. Föräldrars inställning och tillfredsställelse med den barnhälsovård som erbjuds ska inhämtas, sammanställas och återkopplas till verksamheten regelbundet. Riktlinjer för Barnhälsovården i Landstinget Sörmland ska följas. De kvalitetskriterier som är angivna är nationellt framtagna av Socialstyrelsen (SoS 1994:19). Målet är att minst uppnå dessa kriterier. 5. Verksamhetens mål Hälsoövervakning BVC ska under verksamhetsåret ha kontakt med minst 99 % av barnen 0-2 år (barnets två första levnadsår), minst 98 % av barnen 3-6 år (eller till dess barnet börjar förskoleklass). Hembesök Alla föräldrar (förstabarns- och flerbarnsföräldrar) ska erbjudas ett första hembesök. BVC-sjuksköterskan ska göra ett första hembesök hos minst 95% av förstabarnsföräldrarna och minst 80% av flerbarnföräldrarna. Föräldragruppsverkamhet Alla föräldrar ska erbjudas att delta i föräldragrupp. Minst 70% av förstabarnens föräldrar ska delta vid minst tre grupptillfällen under barnets första år. Minst 40 % av övriga barns föräldrar ska delta vid minst tre grupptillfällen under barnets första år.
10 Kravspecifikation för barnhälsovården i Sörmland 2011 Sid 8 (11) Samtal om alkohol och tobak Alla föräldrar ska erbjudas samtal om alkoholens och tobakens skadeverkningar. Registrering av föräldrarnas tobaksvanor ska finnas i alla BVC-journaler. Registreringen ska ske vid 0-4 veckors ålder, vid 8-10 månader och vid 4 års ålder. Målet är att alla barn ska få växa upp i en rökfri miljö. Tandhälsoövervakning Alla barns föräldrar ska ges möjlighet till tandhälsovårdsrådgivning för sina barn, på BVC eller folktandvården. Målet är att minst 95 % av föräldrarna ska få denna rådgivning. Screening-undersökningar ska erbjudas alla barn i berörda åldersgrupper. BOEL-undersökning ska utföras på 98 % av barnen före 10 månaders ålder. Talprövning ska utföras på 98 % av barnen före fyllda 4 år. Synprövning ska utföras på 98 % av barnen före fyllda 5 år. Hörselprövning ska utföras på 98 % av barnen före fyllda 5 år. 4-årsundersökning ska utföras på 98 % av barnen före fyllda 5 år. 5-6-årsbesök ska genomföras på 98 % av barnen före överföring till skolhälsovården. Vaccinationer ska erbjudas alla barn i berörda åldersgrupper. 99 % av barnen ska få vaccin mot polio. 99 % av barnen ska få vaccin mot difteri. 99 % av barnen ska få vaccin mot tetanus. 99 % av barnen ska få vaccin mot pertussis. 99 % av barnen ska få vaccin mot haemophilus influenzae typ b (Hib). 99 % av barnen ska få vaccin mot pneumokocker. 96 % av barnen ska få vaccin mot mässling-påssjuka-röda hund. 96 % av barnen med ökad risk för tuberkulos ska få vaccin mot tuberkulos (BCG). 96 % av barnen med ökad risk för hepatit-b-infektion ska få vaccin mot hepatit B. Amning 90 % av 2-månadersbarnen ammas helt, 80 % av 4-månadersbarnen ammas helt, 80 % av 6-månadersbarnen ammas helt eller delvis. Karin Segnestam Agneta Ehrlemark Barnhälsovårdsöverläkare Verksamhetssamordnare Tfn Tfn Barnhälsovården Sörmland
11 Kravspecifikation för barnhälsovården i Sörmland 2011 Sid 9 (11) Division Närvård PM Bilaga 1 sid 1 (2) Barnhälsovården Sörmland Segnestam / Ehrlemark Kompetenskrav för tjänstgöring som BVC-sjuksköterska i Sörmland 1. Baskompetens Specialistutbildad barnsjuksköterska eller distriktssköterska samt i övrigt enligt: Riktlinjer för Barnhälsovården i landstinget Sörmland - Kravspecifikation för verksamheten (Bilaga 1) Nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänst inom barnhälsovården (Bilaga 2) 2. Introduktion / kurser Meddelas av: Introduktionsutbildning BHV-samordnare BOEL BHV-samordnare EPDS BHV-psykolog Motiverande Samtal BHV-samordnare + BHV-psykolog Spädbarnsmassage Extern utbildare Gruppledarskap BHV-psykolog 3. Auskultation Erfaren BVC-sjuksköterska 5 arbetsdagar + 5 dagar arbete under handledning BB - Hemvård 1 dag inkl. läkarbesök, hembesök, amningsrådgivning BB - Förlossning ½ + ½ dag Neonatalavd. / Tidig hemgång ½ + ½ dag Hörcentral barnaudionom ½ dag Ögonmottagning ortoptist ½ dag Barnmottagning ½ dag 4. Fortlöpande deltagande i Konsultation med BHV-psykolog Barnhälsovårdens utbildningar och möten Ansvarig för genomförandet och checklistan (Bilaga 3) är respektive primärvårds- /vårdcentralschef i samverkan med Barnhälsovården Sörmland.
12 Kravspecifikation för barnhälsovården i Sörmland 2011 Sid 10 (11) Division Närvård PM Bilaga 1 sid 2 (2) Barnhälsovården Sörmland Segnestam / Ehrlemark Introduktion för nyanställda sjuksköterskor inom barnhälsovård BVC-sjuksköterskans namn Vårdcentral Checklista för nyanställd sjuksköterska inom barnhälsovården: Tagit del av: Datum Sign Riktlinjer för Barnhälsovården Sörmland Nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänst inom BHV Introduktionsutbildning BOEL-examination Motiverande samtal Spädbarnsmassage EPDS Gruppledarskap Auskultation hos: - Erfaren BVC-sjuksköterska - BB Hemvård - BB Förlossning - Neonatalavd / Tidig hemgång - Hörcentral - barnaudionom - Ögonmottagningen - Barnmottagning
13 Kravspecifikation för barnhälsovården i Sörmland 2011 Sid 11 (11) Basprogram för BVC Bilaga 2 Barnhälsovårdens mål är att främja barnens hälsa, trygghet och utveckling. Detta övergripande mål kan uppnås genom att stödja föräldrar i ett aktivt föräldraskap, upptäcka och förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos barn, uppmärksamma och förebygga risker för barn i närmiljö och samhälle. Barnets ålder Innehåll exempel Vaccination/screening 0-10 dagar efter hemkomsten Sjuksköterska Hembesök Samtal om barnets hälsa/barnets hälsobok, mor-barnkontakt, graviditet, förlossning, amningsstöd, skötsel, utrustning, papparoll, tobak alkohol, barnsäkerhet. Information om EPDS, BVC 1-5 veckor Sjuksköterska 1 gång per vecka 6 veckor 3 månader Sjuksköterska varannan vecka Läkare 1 gång (6-8 v) Föräldragrupp 4-6 månader Sjuksköterska Läkare 1 gång (6 mån) Föräldragrupp 7-10 månader Sjuksköterska 1-2 ggr Hembesök månader Sjuksköterska Läkare 1 gång Tandhälsovård 1 gång Föräldragrupp 18 månader Sjuksköterska Läkare Tandhälsovård Hälsa, tillväxt, amning-uppfödning, D-vitamin, utveckling, föräldrabarnkontakt, barnsäkerhet Hälsa, tillväxt, utveckling, somatisk undersökning, amning-uppfödning, stimulans, föräldra-barnkontakt, barnsäkerhet Hälsa, tillväxt, utveckling, somatisk undersökning, amning-uppfödning, smakportioner, stimulans, föräldrabarnkontakt, barnsäkerhet, tobakalkohol Hälsa, tillväxt, utveckling, somatisk undersökning, tänder, kost och matvanor, stimulans, föräldra-barnkontakt, barnsäkerhet, barnomsorg Hälsa, tillväxt, utveckling, somatisk undersökning, tänder, kost och matvanor, stimulans, föräldra-barnkontakt, barnsäkerhet, barnomsorg Hälsa, tillväxt, utveckling, somatisk undersökning, tänder, kost och matvanor, språk, stimulans, barnsäkerhet, TV-video, uppfostringsfrågor Vid 2½ månad EPDS Vid 3 månader: Difteri-Stelkramp-Kikhosta I + PolioHib I Pneumokock I Vid 5 månader: Difteri-Stelkramp-Kikhosta II + PolioHib II Pneumokock II Vid 6 månader: BCG vid ökad risk för tuberkulos Vid 8-9 månader: Boel Vid 12 månader: Difteri-Stelkramp-Kikhosta III + PolioHib III Pneumokock III Mässling-Påssjuka-Röda hund 2½ - 3 år Sjuksköterska Hälsa, tillväxt, utveckling, kommunikation/samspel, kost, livsstil, barnsäkerhet 4 år Sjuksköterska Hälsa, tillväxt, utveckling, kommunikation/samspel, kost, livsstil, barnsäkerhet Språkbedömning Synskärpebestämning Hörselmätning Språkbedömning 5-6 år Sjuksköterska Tillväxt, hälsa, utveckling, epikris Difteri-Stelkramp-Kikhosta IV + Polio IV Hälsoövervakning och vaccinationer ska ske enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter: Vaccinationsverksamhet (SOSFS 2006:22, 2008:7) samt enligt Riktlinjer för Barnhälsovården Sörmland.
KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND
LSN-HSF12-169 KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND Barnhälsovården Sörmland 2012 Kravspecifikation för barnhälsovård i Sörmland 2012 Sid 1 (11) Innehållsförteckning 1. Uppdrag...
Läs merRIKTLINJER FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND. Kravspecifikation för verksamheten
RIKTLINJER FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Kravspecifikation för verksamheten Barnhälsovården Sörmland 2009 Kravspecifikation för barnhälsovården i Sörmland 2009 Sid 1 (7) 1. Uppdrag Barnhälsovården
Läs merHälso- och sjukvårdsnämndens beslut. Förslag till reviderade Riktlinjer för Barnhälsovården fastställs.
Hälso- och sjukvårdsnämnden PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2006-02-16 HN-HOS06-041 9 Riktlinjer för Barnhälsovården i Sörmland Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut Förslag till reviderade Riktlinjer för Barnhälsovården
Läs merBarnhälsovårdsenheten i Västerbotten. Barnhälsovård i Västerbottens län Årsrapport 2013
Barnhälsovårdsenheten i Västerbotten Barnhälsovård i Västerbottens län Årsrapport Förord Först och främst vill vi säga tack till alla BVC-sköterskor för ert mycket värdefulla arbete på BVC med att främja
Läs mer1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård
1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt
Läs merVi kan barn och förstår föräldrar
Vi kan barn och förstår föräldrar Du är expert på ditt barn Vi är specialister på barns hälsa Att bli förälder är en stor och omvälvande upplevelse. Ditt barn behöver dig, vill vara nära dig och litar
Läs merBarnhälsovårdsrapport för år 2011 Södra Älvsborg
Barnhälsovårdsrapport för år 2011 Södra Älvsborg Centrala Barnhälsovården Daniel Wallmyr, BHV-överläkare Katarina Almkvist, verksamhetsutvecklare Julia Backlund, dietist Gun-Britt Szymanski, teamsekreterare
Läs merDokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Riktlinje Division allmänmedicin 4 11
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Riktlinje Division allmänmedicin 4 11 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Staffan Skogar, barnhälsovårdsöverläkare Mathias Karlsson, områdeschef
Läs merÖversikt basprogrammet [Gamla basprogrammet]
Översikt basprogrammet [Gamla basprogrammet] I följande avsnitt finns en beskrivning av verksamhetens innehåll och detaljerade anvisningar om vad man kan och bör göra vid de olika besöken på BVC. De ska
Läs merUppdragsbeskrivning för Mödra- och Barnhälsovårds (MBHV) psykologer i NO och NV, region Skåne
Uppdragsbeskrivning för Mödra- och Barnhälsovårds (MBHV) psykologer i NO och NV, region Skåne Mars 2010 Mödra- och Barnhälsovårdspsykologernas verksamheter i Nordvästra Skåne Nordöstra Skåne VO Barn-Familj-Kvinnosjukvård
Läs merTvärprofessionella samverkansteam
Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns
Läs merVERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna.
VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna. Innehållsförteckning 1. Målsättning...2 2. Barnavårdscentral (BVC)...2
Läs merGemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 27115006HSLF Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Folkhälsomyndighetens
Läs merLäsåret 2015-2016 VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS. Elevhälsans medicinska enhet
VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS Läsåret 2015-2016 Elevhälsan I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsan som då avser skolsköterskornas och skolläkarnas verksamhet. Mål Målsättningen
Läs merBakgrund. Konsekvensutredning 2015-05-13 Dnr 4.1.1 12281/2015 1(10) Allmänt
Konsekvensutredning 2015-05-13 Dnr 4.1.1 12281/2015 1(10) Avdelningen för regler och behörighet Gastón Fernández Palma gaston.fernandez-palma@socialstyrelsen.se Konsekvensutredning förslag till ändring
Läs merRiktlinjer för. Barnhälsovården
Riktlinjer för barnhälsovården Riktlinjer för Barnhälsovården Riktlinjer för barnhälsovården i Landstinget Gävleborg Riktlinjerna har utarbetats av barnhälsovårdsenheten i landstinget Gävleborg i samverkan
Läs merBarnhälsovården. Hälsa Sjukvård Tandvård. Barnhälsovården i Landstinget Halland. Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring
Hälsa Sjukvård Tandvård Barnhälsovården Barnhälsovården i Landstinget Halland Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring Förord Det handlar om att främja barns hälsa, trygghet och utveckling
Läs merBasprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun
Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun Bakgrund Skolhälsovårdens mål är enligt Skollagen att: Främja och bevara elevernas fysiska och psykiska hälsa samt att verka för sunda levnadsvanor. Skolhälsovården
Läs merRutiner vid användande av
Centrala Barnhälsovården Göteborg Rutiner vid användande av Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS), åtgärder och dokumentation inom Mödra- och barnhälsovården Göteborg 2 Bakgrund Depression postpartum
Läs merStyrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län. Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län
1 Styrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län 2013 03 25 2 Innehållsförteckning 1. Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring...
Läs merVerksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan. I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad
Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad Elevhälsa UTDRAG UR 2 KAP. 25 SKOLLAGEN (2010:800) För elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,
Läs merKRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND
KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND Barnhälsovården Sörmland 2017 Kravspecifikation för barnhälsovård i Sörmland 2016 Sid 1 (18) Innehållsförteckning 1. Grunden för barnhälsovård...
Läs merMånadsbladet. Vill man komma i kontakt med någon annan person på Barnhälsovårdens länsavdelning ringer man som tidigare till respektive person.
Månadsbladet nr 2, februari 2014 NYTT TELEFONNUMMER FÖR BHV SUPPORTFRÅGOR För att öka tillgänglighet gentemot er kommer det från och med den 24 februari att finnas ett telefonnummer som ni kan använda
Läs merNATIONELL MÅLBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKETJÄNSTGÖRING INOM BARNHÄLSOVÅRDEN
NATIONELL MÅLBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKETJÄNSTGÖRING INOM BARNHÄLSOVÅRDEN 2007 Nationella nätverket för Vårdutvecklare /Barnhälsovårdssamordnare Förord När barnsjuksköterskor och distriktssköterskor
Läs merRiktlinjer för hälsoundersökning av barn och ungdomar från andra länder
Riktlinjer för hälsoundersökning av barn och ungdomar från andra länder Detta dokument kommer att revideras kontinuerligt. På uppdrag av Programgrupp Barn, Landstinget i Jönköpings län Reviderat maj 2007
Läs merNya BHV-programmet; vad gör psykologen för en jämlik och rättvis vård?
Nya BHV-programmet; vad gör psykologen för en jämlik och rättvis vård? Antonia Reuter & Kerstin Johannesson Nationella konferensen 17 sept 2015 Bakgrund Den röda tråden Promotion Prevention Tvärprofessionellt
Läs merLÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING
LÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING - för barn som placerats med stöd av socialtjänstlagen (2001:453), SoL eller lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52),
Läs merVerksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015
Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 En samlad elevhälsa i Nordmalings kommun Bakgrund I och med den nya skollagen (2010:800) samlades skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska
Läs merImplementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Folkhälsoenheten Eva Pettersson Lindberg Sara Maripuu 2012-01-02 Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för
Läs merUppdragsbeskrivning - Anhörigstöd i stadsdel öster äldreomsorg Borås
Uppdragsbeskrivning - Anhörigstöd i stadsdel öster äldreomsorg Borås Enligt socialtjänstlagen (SoL) ska socialnämnden erbjuda stöd för att underlätta för personer som vårdar en närstående som är långvarigt
Läs merElevhälsan vid Edenskolan
Elevhälsan vid Edenskolan Sida! 1 av 9 Innehållsförteckning 1. Skollag a) Elevhälsans omfattning b) Hälsobesök c) Enkla sjukvårdsinsatser 2. Elevhälsans syfte 3. Elevhälsans lokala omfattning 4. Elevhälsans
Läs merHandlingsprogram. Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg
Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg Handlingsprogrammet är utarbetat av en arbetsgrupp bestående av: Mödrahälsovårdsöverläkare
Läs merSäffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.
Folkhälsoplan 2013 2014 1 Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Längre ner i visionstexten står det att Vi värnar om varandra och vårt samhälles
Läs merKravspecifikation för barnhälsovården, Landstinget i Värmland
1(19) KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD, LANDSTINGET I VÄRMLAND Godkänd av: BVC-sjuksköterskor BVC-läkare Utgåva: 2 Utarbetad av: Anders Berner, BÖL Cristina Gillå, samord ssk Revisionsansvarig: Barnhälsovårdsöverläkare
Läs merKerstin Bergmark, barnsjuksköterska Helsingborg. Lisa Ernstsson, barnsjuksköterska Halmstad lisa.ernstsson@amadeushk.se
Kerstin Bergmark, barnsjuksköterska Helsingborg kerstin.bergmark@skane.se se Lisa Ernstsson, barnsjuksköterska Halmstad lisa.ernstsson@amadeushk.se BVC Främja barns hälsa, trygghet och utveckling Alla
Läs merTill innehållsförteckningen. Barnhälsovårdsenheten Verksamhetsberättelse 2007
Till innehållsförteckningen Barnhälsovårdsenheten Verksamhetsberättelse 2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Barnhälsovårdsenheten ÖLL... 3 BHV-enheten skall verka för... 3 Personal och organisation... 3 Ekonomi...
Läs merFlöde Hälsosamtal/undersökning Barn och ungdomar från andra länder
Flöde Hälsosamtal/undersökning Barn och ungdomar från andra länder Vårdcentral Vid behov smittspårning och informera om provsvar. BCG-vaccination vid behov Information om provsvar till Remiss till Folktandvård
Läs merBARNHÄLSOVÅRDEN 2013
BARNHÄLSOVÅRDEN 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning. 2 Barnhälsovårdsarbete. 3 Barnhälsovården i Västmanland 2013 3 Statistik... 4 Inskrivna barn 4 Hembesök.. 4 EPDS. 5 Amning. 5 Rökning. 6 Vaccinationer...
Läs merAvslutande hälsosamtal på BVC vid 5, 5 års ålder
Avslutande hälsosamtal på BVC vid 5, 5 års ålder Reviderad 2014-03-04 1 Bakgrund I Hälsoövervakningsprogrammet för BVC, Socialstyrelsens Allmänna råd, 1991:8, har man föreslagit en hälsokontroll vid 5,5
Läs merHandlingsplan för barn och unga
Handlingsplan för barn och unga Barnkonventionen I Jönköpings län 2013 Innehållsförteckning Landstingsdirektörens ord... 3 Barnkonventionen i Landstinget i Jönköpings län... 4 Begrepp... 5 Kunskap om barnkonventionen...
Läs merArbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun
SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-06-13 Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun KVALIFIKATIONSKRAV Legitimerad sjuksköterska,
Läs mer11.3 Checklista - Egengranskning Barnhälsovården
11.3 Checklista - Egengranskning Barnhälsovården PUNK-handboken NATIONELL NIVÅ Lagar, föreskrifter, allmänna råd och dokument. 1. Hälsoundersökningar inom Barnhälsovården, SOSFS, 1991:8 2. Föräldrabalk,
Läs merFolkhälsostrategi 2014-2018
Folkhälsostrategi 2014-2018 En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande och förebyggande insatser åstadkomma en
Läs merFöräldraenkät 2014. Juli 2015 FOLKHÄLSORÅDET
Föräldraenkät 2014 Juli 2015 FOLKHÄLSORÅDET Förord Folkhälsoenkät Barn- och föräldrar i genomfördes av Region 2013. Detta var den första enkäten för denna målgrupp och enkäten skickades till föräldrar
Läs merSOSFS 2008:31 (M) Föreskrifter. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2008:31 (M) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter
Läs merMeddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation
Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen
Läs merDokumentera vaccination
Dokumentera vaccination Klicka på Ordination i journalen, på den ordination vars givna vaccin ska dokumenteras. Klicka i den lilla rutan framför vaccintyp under rubriken Vaccinationer som ingår i ordinationen,
Läs merDet svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska barnvaccinationsprogrammet
Det svenska Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Barnhälsovård Det svenska Sammanfattning Vad ingår i det nationella Nationellt vaccinationsregister Nya rutiner för BCG och hepatit B Vilka barnvaccinationer
Läs merHälsa Sjukvård Tandvård. Barnrapport
Hälsa Sjukvård Tandvård Barnrapport Barnhälsovård i Halland 1 Denna rapport är en sammanfattning av verksamheten vid Hallands barnavårdscentraler under. Vår förhoppning är att rapporten, som ges ut årligen,
Läs merVerksamhetsplan för skolhälsovården inom Kalmarsunds gymnasieförbund
Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Mål - Uppdrag 03 1(8) Dokumentansvarig (namn och funktion) Fastställd av (namn och funktion) Fastställd datum Reviderad datum Chatharina Gustafsson, administrativ
Läs merLeva som andra. Barn och ungdomar som har funktionshinder ska kunna leva som andra
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN Leva som andra Barn och ungdomar som har funktionshinder ska kunna leva som andra En del av landstinget kallas för barn- och ungdomshabiliteringen. Vi som arbetar här ger
Läs merFörebyggande, tidiga och gemensamma insatser för barn och unga i Ystad Kultur o Utbildning och Social Omsorg.
SAMVERKANSPLAN Förebyggande, tidiga och gemensamma insatser för barn och unga i Ystad Kultur o Utbildning och Social Omsorg. Inledning I socialnämndens vision står att Ystad ska vara en kommun fri från
Läs merDags att välja Barnavårdscentral
Dags att välja Barnavårdscentral Grattis till ditt föräldraskap! Nu har du möjlighet att välja Barnavårdscentral I denna broschyr kan du läsa hur vi kan hjälpa dig och hur du ska göra för att lista ditt
Läs merRiktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH
1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:
Läs merHjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning
Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.
Läs merElevhälsoplan Strömstads ö-skolor Våren 2014
Elevhälsoplan Strömstads ö-skolor Våren 2014 Bakgrund För elever i skolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsoplan Vt- 2014 Elevhälsa är ett nytt begrepp i skollagen Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande
Läs merSTYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf2009-11-24 165)
1(6) STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf2009-11-24 165) BILAGA Bilagan sammanställs och revideras utifrån Styrsystemets avsnitt 6.1 Styrdokument som fastställs av fullmäktige: Förutom genom särskilda styrdokument
Läs merSammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening
Sammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening Bakgrund I januari 2009 infördes språkscreening vid 2½ års ålder i barnhälsovårdens hälsoövervakning
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Grundskolan Barn och ungdom Eslövs kommun
Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Grundskolan Barn och ungdom Eslövs kommun År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Lizbeth Blennerup, Medicinskt Ledningsansvarig
Läs merLokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2015-10-29 6 (xx) Dnr SN 2015/217 Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun Sammanfattning Arbetsgruppen för det drogförebyggande
Läs merVerksamhetsberättelse. Barnhälsovårdsenheten
Verksamhetsberättelse Barnhälsovårdsenheten 1998 Syfte och mål Grundtanken med barnhälsovård är att ge alla föräldrar tillgång till stöd och kunskaper och att erbjuda alla förskolebarn hälsoundersökning
Läs merNYA BHV-PROGRAMMET 2015
NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen
Läs merPROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER
Närvård i Sörmland Kommuner - Landsting i samverkan PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER till psykiskt funktionshindrade samt personer med beroende-/missbruksproblematik som bor i Eskilstuna och Strängnäs kommuner
Läs merOm ST. Maria Randjelovic. Handledarutbildning Hösten 2014. Övergripande ST-studierektor Landstinget i Östergötland. www.lio.se/studierektorskansliet
Om ST Handledarutbildning Hösten 2014 Maria Randjelovic Övergripande ST-studierektor Landstinget i Östergötland Vad styr innehållet i ST? Tvingande: Socialstyrelsens riktlinjer och allmänna råd om läkares
Läs merBarnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård
1(5) Utlåtande från expertgruppen för vaccinationer Barnvaccinationer Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård Information om det allmänna vaccinationsprogrammet Det svenska barnvaccinationsprogrammet
Läs merRiktlinjer angående hälsoundersökning av barn som placeras enl. Socialtjänstlagen (SoL) 1
Riktlinjer angående hälsoundersökning av barn som placeras enl. Socialtjänstlagen (SoL) 1 Landstinget och kommunerna i Jönköpings län har beslutat om riktlinjer för hälsoundersökningar av barn som placeras
Läs merSid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1
Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Grundskolan Barn och ungdom Eslövs kommun
Landstingets/regionens eller kommunens logotyp Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Grundskolan Barn och ungdom Eslövs kommun År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-28
Läs merUNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING
UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING Denna utgåva är en provisorisk anpassning till den revidering som beslutades vid SPUREX den 2014-01-23. INLEDNING Inspektionen gäller dels strukturen (resurserna för utbildning),
Läs mer1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 111 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2012-03-13 Reviderad 2014-01-07,
Läs merChristina Edward Planeringschef
Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2015-10-27 Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/23 Att inleda en process för att lära från landstinget i Sörmlands erfarenheter
Läs merFörslag till riktlinjer gällande distansarbete
~ilaga KS 2015/5/1 l (l) 2015 01-05 SKRIVELSE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Jane Allansson Förslag till riktlinjer gällande distansarbete INLEDNING I syfte att tillhandahålla information om ramar och villkor
Läs merBättre insatser vid missbruk och beroende Individen, kunskapen och ansvaret (SOU 2011:35)
Stockholm 2011-10-14 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Bättre insatser vid missbruk och beroende Individen, kunskapen och ansvaret (SOU 2011:35) Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna synpunkter
Läs mer1(5) 2011-03-17. Kvalitetsuppföljning av utförare av hemtjänst i Jönköpings kommun
Frågeformulär Kvalitetsuppföljning av utförare av hemtjänst i Jönköpings kommun 1(5) Syftet med uppföljningen är att följa upp hur privata och kommunala utförare inom hemtjänsten efterlever Socialstyrelsen
Läs merKRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND
KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND Barnhälsovården Sörmland 2016 Kravspecifikation för barnhälsovård i Sörmland 2016 Sid 1 (18) Innehållsförteckning 1. Grunden för barnhälsovård...
Läs mer1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016
1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016 2 (5) 5.5 Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett nationellt fastställt barnhälsovårdsprogram med såväl
Läs merElevhälsoplan Alléskolan. Reviderad 2014-09-01
Elevhälsoplan Alléskolan Reviderad 2014-09-01 1 Elevhälsoplan Reviderad 2014-09-01 Förord Alléskolan är en skola som präglas av trivsel, trygghet och allas utvecklingsmöjligheter oavsett bakgrund och förutsättningar.
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (11) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. Sida 2 (11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD
Läs merUppföljning av material inom barnhälsovården Leva med barn och Små och stora steg tillsammans Hanna Lunding, folkhälsoenheten
Folkhälsoskrift 2013:1 Uppföljning av material inom barnhälsovården Leva med barn och Små och stora steg tillsammans Hanna Lunding, folkhälsoenheten Uppföljningsrapport Leva med barn & Små och stora steg.docx
Läs merBarnhälsovården i Västernorrland 2013 Verksamhetsredovisning
Barnhälsovården i Västernorrland 213 Verksamhetsredovisning Innehållsförteckning sid Sammanfattning 2 Utmaningar 21 2 FBHV organisation 3 Samrådsgrupp 3 Kravspecifikation Resultatredovisning 213 5 Inskrivna
Läs merHälsoundersökning - Asylsökande / nyanlända invandrarbarn 0-17 år (ej fyllda 18) Version: 1. Ansvarig:
Hälsoundersökning - Asylsökande / nyanlända invandrarbarn 0-17 år (ej fyllda 18) Version: 1 Ansvarig: 2(16) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2010-11-02 Nyutgåva 2. 2011-08-30
Läs merBarn- och elevhälsa Örebro kommun
Barn- och elevhälsa Örebro kommun Riktlinjer Beslutat i programnämnd Barn och utbildning 2004-09-02 Diarienummer 234-04 Riktlinjer för en gemensam Barn- och elevhälsa i Örebro kommun inom förskola, grundskola
Läs merHälsoundersökning av barnet i samband med placering eller socialtjänstens utredning av ett barn
Hälsoundersökning av barnet i samband med placering eller socialtjänstens utredning av ett barn Används av sjuksköterska inom barnhälsovård eller skolsköterska inom elevhälsa (alternativt av undersökande
Läs merBarn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun.
Barn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun. Inledning I Barn- och Elevhälsoplanen används begreppen förskola och skola. Begreppet skola omfattar förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola.
Läs merHälsoundersökning av Barn och Unga. Ann Lindstrand Barnläkare Folkhälsomyndigheten
Hälsoundersökning av Barn och Unga Ann Lindstrand Barnläkare Folkhälsomyndigheten Varifrån kom de asylsökande/ invandrade till Sverige år 2013? 5 störst asylsökande grupperna (54259) 5 största invandrade
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården (SHV) Kramfors Kommun
Patientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården (SHV) Kramfors Kommun 2013 Datum och ansvarig för innehållet; 20140217 Christina Norlander Verksamhetschef SHV Kramfors Kommun Mallen är framtagen av Sveriges
Läs merELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA
Rev ELEVHÄLSOPLAN FÖR UDDEVALLA GYMNASIESKOLA AGNEBERG AKADEMI SINCLAIR MARGRETEGÄRDE ÖSTRABO 1 ÖSTRABO Y POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX POSTGIRO 451 81 Uddevalla Skolgatan 2 0522-69 68 50 0522-697410
Läs mer5.10 Regelbok Ungdomsmottagningar Primärvårdsprogram 2016
1 (5) 5.10 Regelbok Ungdomsmottagningar Primärvårdsprogram 2016 2 (5) 5.10 Ungdomsmottagningar 5.10.1 Inledning Ungdomsmottagningen riktar sig till ungdomar och bedrivs i samverkan med kommunen där landstinget
Läs merVärldskrigen. Talmanus
Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen
Läs merFörälder i Uddevalla. Användbar kontaktinformation
Förälder i Uddevalla Användbar kontaktinformation När livet får nya proportioner... Att bli förälder är kanske det mest omvälvande som kan hända i en människas liv. Det livslånga åtagande i att bli förälder
Läs merCentrala Barnhälsovården 2009-11-27 Bilaga 0 VACCINATIONER. Gemensamt vaccinationsprogram för BVC i Västra Götalandsregionen. Centrala Barnhälsovården
Centrala Barnhälsovården 2009-11-27 Bilaga 0 VACCINATIONER Gemensamt vaccinationsprogram för BVC i Västra Götalandsregionen Centrala Barnhälsovården Centrala Barnhälsovården 2009-11-27 1 Din egen förberedelse
Läs merStatens ansvar för de adopterade
2007-04-22 Regeringen Socialdepartementet 105 35 Stockholm Statens ansvar för de adopterade De sex undertecknande organisationerna, som representerar en stor del av adoptionssverige, föreslår att Regeringen
Läs merFN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv
För att kunna ha tillräckligt med kunskap för att använda denna metod förutsätter det att man bekantat sig med text- och videomaterialen i kapitel 6 i studiepaketet FN:s konvention om barnets rättigheter
Läs merVaccin - Folkhälsans mest framgångsrika medicinska insats. Komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga.
Vaccin - Folkhälsans mest framgångsrika medicinska insats Komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga Ann Sofie Cavefors 22 okt 2013 Vaccinationer räddar 3 miljoner liv årligen
Läs merPolicy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006
Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Reviderat: 2009-09-22 2014-03-13 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund till dokumentet... 3 Definitioner... 3 ICF och funktionshinderbegreppet...
Läs merRiktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016
Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016 2015-05-27 Elevhälsa Elevhälsa är ett samlingsbegrepp för skolans uppdrag att främja varje elevs hälsa, lärande och allmänna utveckling. Uppdraget
Läs merBARNHÄLSOVÅRD I HALLAND 2013
BARNHÄLSOVÅRD I HALLAND 2013 Barnrapport Denna rapport 1 är en sammanfattning av verksamheten vid Hallands barnavårdscentraler under 2013. Vår förhoppning är att rapporten, som ges ut årligen, ska ge en
Läs merLänk till rapporten: http://www.sbu.se/sv/publicerat/gul/vacciner-till-barn--- skyddseffekt-och-biverkningar/
Vacciner till barn skyddseffekt och biverkningar SBU-rapport nr 191, 2009. Länk till rapporten: http://www.sbu.se/sv/publicerat/gul/vacciner-till-barn--- skyddseffekt-och-biverkningar/ Bakgrund De globala
Läs mer2005-11-07 LKD04216. Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige
PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2005-11-07 LKD04216 95 Policy kring landstingets syn, arbetssätt och mål med familjecentraler, LF Bakgrund Miljö- och folkhälsoenheten har tagit fram ett förslag till policy utifrån
Läs merSalutsatsningens bidrag till bättre psykosocial hälsa bland barn och unga
Salutsatsningens bidrag till bättre psykosocial hälsa bland barn och unga Lena Sjöquist Andersson Hälsoutvecklare Verksamhetsutvecklingsstaben Västerbottens läns landsting Västerbottens läns landstings
Läs mer