Barnpsykologer inom barnhälsovården
|
|
- Lars-Olof Falk
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Revisionsrapport* Barnpsykologer inom barnhälsovården Norrbottens läns landsting Oktober 2007 Hans Rinander, Certifierad kommunal revisor *connectedthinking
2 Innehållsförteckning 1 Bakgrund och revisionsfrågor Tidigare granskning inom barnhälsovården Metod Barnhälsovårdens mål/uppgift med inriktning mot barnpsykologer Allmänt Barnhälsovård och barnpsykologer inom landstinget Barnpsykologer inom barnhälsovården i övriga Norra sjukvårdsregionen Barnsjukvård inom landstinget Uppfattningar från företrädare för barnhälsovården Dialog mellan företrädare för barnhälsovården och landstingsledningen Vår bedömning...9
3 1 Bakgrund och revisionsfrågor Barnhälsovården är en viktig del i att övervaka hälsan under barnets uppväxttid, men även att lägga en grund för att förhindra hälsoproblem i vuxen ålder. I detta ingår också att identifiera riskbarn och riskfamiljer samt deras sociala miljöer. För att denna verksamhet ska vara meningsfull krävs tillräcklig kompetens hos personalen, att tid och resurser är tillräckliga samt att det finns goda kontakter med andra vårdgivare inom landstinget och med kommunernas skol- och socialförvaltningar. Psykosociala frågeställningar har idag fått en alltmer större plats i barnhälsovårdens verksamhet och barnpsykologerna fått en allt viktigare roll när det gäller exempelvis anknytningsproblem, identifiering och stöd till nedstämda mödrar, aktiviteter i föräldragrupper, utredningar vid neuropsykiatriska frågeställningar samt vid andra utvecklingsavvikelser. Definition av barnhälsovård: Landstingens förebyggande vård av barn upp till 6 års ålder. Detta sker företrädesvis inom primärvården. Revisionsfrågor: På vilket sätt tillhandahåller landstingets barnhälsovård barnpsykologkompetens för utredningar och stöd till barn och barnfamiljer med särskilda behov, för att identifiera barn som far illa samt för att ge konsultationer och fortbildning till de enheter som arbetar med barn och barnfamiljer? Är behovet av barnpsykologer tillräckligt tillgodosett för att, i samverkan med funktioner inom barnhälsovården, upprätthålla en ändamålsenlig förebyggande vård av barn upp till 6 år (inklusive barnens föräldrar/målsmän). 2 Tidigare granskning inom barnhälsovården Revisionen genomförde under 2004 en granskning av landstingets barnhälsovård. Kritik lämnades då över denna verksamhets organisation och dimensionering. Strax efter den granskningen utvecklade landstinget sin barnhälsovård, bl a genom att organisera ansvariga läkare och sjuksköterskor i en utvecklingsenhet. 1
4 3 Metod Vi har genom intervjuer med företrädare från landstingets barnhälsovård och barnsjukvård samt genom dokumentstudier sökt få en uppfattning om vilka barnpsykologresurser som finns i länet samt deras organisatoriska placering. På motsvarande sätt har vi sökt få en översiktlig uppfattning om barnpsykologresurser inom barnhälsovården i övriga landet samt deras organisatoriska placering. Ett utkast till rapporten har för faktakontroll lämnats till barnhälsovårdsöverläkaren för kustområdet samt en barnpsykolog vid Barnmedicin och ungdomshabilitering, Sunderby sjukhus. 4 Barnhälsovårdens mål/uppgift med inriktning mot barnpsykologer 4.1 Allmänt Barnhälsovårdens mål inom primärvården är att främja barnens hälsa, trygghet och utveckling genom att stödja föräldrar i ett aktivt föräldraskap, att upptäcka och förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos barn samt att uppmärksamma och förebygga risker för barn i närmiljö och samhälle. Barnhälsovårdens psykosociala arbete har uppgifter på tre nivåer: 1) Att underlätta den normala anpassningen till föräldrarollen 2) Att stödja den sårbara familjen och barn med särskilda behov 3) Att medverka till identifikation av barn som far illa. Sjuksköterskan är huvudpersonen i detta arbete. En viktig förutsättning för att det ska fungera är att sjuksköterskan har möjlighet att utveckla olika psykosociala metoder som är anpassade till de tre nivåerna. Detta kräver, enligt expertis, tillgång till mödra- och barnhälsovårdspsykologer för handledning och konsultation. Barnhälsovårdspsykologer arbetar med konsultation, handledning och fortbildning av personal vid barnavårdscentraler (BVC), stöd och rådgivning till föräldrar, utredningar av barn och samverkan med övriga enheter som arbetar med barnfamiljer. Det finns ett antal nationella dokument som beskriver värdet av psykologer inom barnhälsovården. 2
5 I Socialstyrelsens rapport Skydda skyddsnätet, 1992, konstaterades att alla barnavårdscentraler skall ha tillgång till barnpsykologisk expertis för konsultation, utredning och behandlingsarbete. Konsultation och stöd behövs inte bara för enskilda ärenden utan också för utveckling av kompetens och för uppbyggnad av föräldragruppsverksamheten. Behovet av barnpsykologisk kompetens kan uppskattas till en heltidstjänst per barn, 0 6 år. I Socialstyrelsens rapport Kvalitetssäkring av barnhälsovården, 1994, angavs bl a: För att fungera tillfredsställande bör all barnhälsovård ha tillgång till olika konsulter vid behov. Mödra- och barnhälsovårdspsykolog behövs regelbundet för handledning och konsultation, men också för utredningar och korttidsterapier. Barnhälsovården blev 1999 föremål för en State of the Art-konferens i Medicinska forskningsrådets regi, vilket dokumenterades i Barnhälsovårdens betydelse för barns hälsa. I dokumentet konstaterades att stödet kring barnfamiljer från hälso- och sjukvården måste ses som ett teamarbete där olika kompetenser som BVC-sjuksköterska, allmänläkare, barnläkare och BVC-psykolog bör ingå. Dessa kompetenser ska komplettera varandras arbete och kan berika det preventiva arbetet. På lokal nivå nämns i dokumentet Barnpsykologer inom barnhälsovård/primärvård, Norrbottens läns landsting november , ställt till landstingsledningen, nya krav på barnhälsovården: Barn och barnfamiljer lever idag under en större social stress. Ett effektivt föräldrastöd från första början kan fungera som ett skyddsnät. Nya kunskaper om barn, t ex anknytnings- eller bindningsteorin och hur spädbarn reagerar på mödrars depressioner efter förlossning lär oss att tidig intervention kan förhindra en ogynnsam utveckling. Småbarn som far illa blir inte alltid identifierade av BVC och sjukvården. BVC:s möjligheter att agera beror i hög grad på bra samverkan med andra instanser som möter barn och på bra handledning av bl a BHV-psykolog samt möjlighet att remittera till denna personal. Folkhälsoinstitutet förespråkar att BVC mer aktivt erbjuder föräldrastöd i grupp enligt de nya evidensbaserade metoderna. Här har psykologerna en viktig roll som utbildare och handledare. 1 Lena Johansson, Verksamhetschef, Barn- och ungdomsspyk, Sunderby sjukhus, Hans Ekenberg, överläkare barnmottagning, Sunderby sjukhus, barnhälsovårdsöverläkare, Luleå kommun, Annika Selberg Lundberg, leg psykolog, barnmedicin, Sunderby sjukhus 3
6 4.2 Barnhälsovård och barnpsykologer inom landstinget Barnhälsovården, som lyder under division Primärvård, bedrivs vid BVC som finns inom länets samtliga vårdcentraler. BVC är den tredje länken av fyra i hälsovårdskedjan för barn, efter mödravårdscentral och förlossning/bb. Den fjärde länken är skolhälsovården. Under 2005 inrättades en utvecklingsenhet för barnhälsovården i Norrbotten. Den är organiserad i två geografiska områden; Kusten och Malmfälten. I vardera område ingår en barnläkare som har uppdraget att vara barnhälsovårdsöverläkare, samt en distriktssköterska med varierande tjänstgöringsgrader. Inom länets BVC arbetar i huvudsak distriktssköterskor och distriktssköterskebarnmorskor samt distriktsläkare med konsultativa insatser (ett antal timmar per vecka). BVC-psykologer fanns på vissa ställen inom landstinget från mitten av 1970-talet. I Boden fanns en sådan psykolog inom primärvården, men tjänsten drogs in I Luleå slöts ett avtal mellan kommunen och landstinget 1978, vilket innebar att BVC och kommunens barnomsorg delade lika på fyra psykologtjänster, vilka organisatoriskt var knutna till primärvården. Avtalet sades upp Två av psykologtjänsterna övertogs av kommunen med uppgift att arbeta konsultativt mot personalen inom förskolan. De två resterande tjänsterna, som hölls vakanta, avvecklades av primärvården 1987 respektive I Piteå har det sedan en lång tid funnits en barnhälsovårdspsykolog, men tjänsten drogs in I Norrbottens 14 kommuner finns nu ingen psykolog inom barnhälsovården. 5 Barnpsykologer inom barnhälsovården i övriga Norra sjukvårdsregionen Inom Västerbottens läns landsting finns det sju barnpsykologtjänster; fyra i Umeå, två i Skellefteå och en i Lycksele. Samtliga dessa tjänster tillhör länets barnklinik, men räknas där som en egen enhet. Psykologerna arbetar enbart inom närsjukvården med konsultationer och handledning av BVC- och MVC-personal, stödjande och behandlande kontakter med föräldrar och blivande föräldrar samt psykologiska utredningar och bedömningar av barn i förskoleåldern. Inom Jämtlands läns landsting finns inom Centrala mödra- och barnhälsovården sammanlagt 5,25 barnpsykologtjänster för hela landstinget. Inom Landstinget i Västernorrland finns 11 psykologer (heltidstjänster) knutna till barnhälsovården; fem i Härnösands-Medelpads hälso- och sjukvårdsförvaltning, fyra i Örnsköldsviks hälso- och sjukvårdsförvaltning samt två i Kramfors-Sollefteås hälso- och 4
7 sjukvårdsförvaltning. Tjänsterna för Härnösand/Sundsvall köps från psykologkliniken vid länssjukhuset, tjänsterna i Örnsköldsvik köps från barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Örnsköldsvik samt tjänsterna i Kramfors och Sollefteå ligger inom primärvården. I övriga Norra sjukvårdsregionen finns således totalt 23,25 barnpsykologer som arbetar direkt för barnhälsovården. Vi har försökt få uppgifter om antal psykologer inom barnhälsovården i övriga Sverige, men inte lyckats. Enligt Gunnel Lundberg, barnhälsovårdsöverläkare vid Västerbottens läns landsting (brev ), är hennes uppfattning att Norrbotten i nuläget är det ända län i landet som inte har mödrahälsovårds/barnhälsovårdspsykologer. Funktionerna finns i alla övriga län även om organisationen av tjänsterna är olika. Vid en inventering år 2000 lär det ha funnits 28 olika versioner av tjänsternas organisationstillhörighet. Majoriteten av MHV/BHV-psykologerna är kopplade till både mödra- och barnhälsovården samtidigt. 6 Barnsjukvård inom landstinget Länets barnsjukvård har viktiga beröringspunkter med primärvårdens barnhälsovård, men har ingen egentlig förebyggande verksamhet som ersätter barnhälsovården. Barnsjukvården bedrivs inom det länsövergripande verksamhetsområdet Barn- och ungdomsvård, vilket sorterar under division Medicinska specialiteter. Barnsjukvårdens uppgift är att erbjuda kvalificerad medicinsk hälso- och sjukvård för barn och ungdomar upp till 18 år. Verksamhetsområdet ansvarar för sådan diagnostik, undersökning, vård, behandling, habilitering/rehabilitering och omvårdnad som förutsätter mer specialiserad kompetens eller mer avancerad medicinteknisk utrustning än den som finns inom primärvården. Verksamhetsområdets ansvar omfattar barn- och ungdomsmedicin, barn- och ungdomshabilitering samt barn- och ungdomspsykiatri. Öppenvårdsverksamhet (mottagningar) bedrivs vid samtliga sjukhus i länet och sluten vård vid Sunderby och Gällivare sjukhus. Sjukhusen i Piteå, Kalix, Gällivare och Kiruna har mottagningar för barnpsykiatrisk verksamhet, bl a med barnpsykiatriker- och psykologer. Motsvarande mottagningsverk-samhet finns i lokaler i Luleå och Bodens kommuner, organisatorisk under Sunderby sjukhus. Vid Sunderby sjukhus finns en länsgemensam akutpsykiatrisk slutenvårdsavdelning för barn och ungdomar med sex vårdplatser och en neuropsykiatrisk enhet (NEP-enhet). 5
8 Barn- och ungdomspsykiatrins uppgift är att känna igen, bota, lindra och förebygga psykisk sjukdom och störning som utgör hinder för personlig tillväxt och mognad. En viktig utgångspunkt är ett gemensamt ansvarstagande för barn och ungdomar i samverkan med andra aktörer. Barns och ungdomars behov av hjälp och stöd ska dock i första hand tillgodoses av föräldrar, skola, socialtjänst och primärvård. Vid behov kan barn remitteras från primärvården/barnhälsovården eller skolhälsovården (nivå 1) för specialistutredning till de barnmedicinska mottagningarna vid sjukhusen (nivå 2). Bedömning av remisser med psykiatrisk inriktning görs av barnpsykologer vid sjukhusens barnpsykiatriska enheter och, vid Sunderbyn, av barnpsykologer vid barnsjukvårdens tre enheter. Innan remitteringen ska barnhälsovården/skolhälsovården göra en basutredning enligt ett antal remisskriterier (medicinsk bedömning/undersökning, social i- nformation, psykologbedömning, pedagogiskt utlåtande). Remisserna fördelas till barnpsykiatrin, barnmedicin eller barnhabilitering. NEP-enheten är en specialistresurs inom länets barn- och ungdomspsykiatri. Uppdraget är att utreda barn och ungdomar med omfattande neuropsykiatriska svårigheter, t ex autism, Aspergers syndrom, Tourettes syndrom och svår ADHD. Enheten bistår också länets övriga barnsjukvård med kompletterande utredningar och konsultstöd samt vissa utbildningsinsatser. För att ett barn ska utredas vidare inom NEP-enheten (nivå 3) krävs att barnet blivit specialistutredd inom någon av ovanstående barnsjukvårdens enheter. En remiss till enheten ska innehålla medicinska, psykologiska, pedagogiska och sociala bedömningar med ställningstaganden till att barnet med stor sannolikhet har omfattande neuropsyki-atriska svårigheter som behöver utredas vidare och behandlas. 7 Uppfattningar från företrädare för barnhälsovården I detta avsnitt lämnas en sammanfattning av vad företrädare för barnhälsovården inom landstinget och övriga norrlandsting anser om värdet av barnpsykologer inom barnhälsovården samt konsekvenser av brist på sådan kompetens. Arbetsuppgifterna inom barnhälsovården har successivt ökat och ändrat karaktär. Läkarinsatserna har minskat och en förskjutning av arbetet har skett från ett somatiskt perspektiv mot ett alltmer psykosocialt och folkhälsoinriktat perspektiv. Psykosociala frågeställningar har idag fått mer betydelse. Detta anses kräva ett annat arbetssätt där individuellt stöd, föräldragrupper och nätverksarbete är viktiga inslag. I det sammanhanget har behov av barnhälsovårdspsykologens insatser ökat och anses idag utgöra en viktig integrerad del i barnhälsovårdens arbete. En viktig roll är här att stärka BVC-sjuksköterskans psykosociala insatser och arbetssätt genom handledning och kon- 6
9 sultation, bl a att upptäcka, intervenera och bearbeta sociala missförhållanden inom familjen, inklusive sviterna efter vissa skilsmässor. En barnpsykolog arbetar även direkt med insatser till blivande föräldrar och barnfamiljer (bedömning, rådgivning, behandling). Nya kunskaper om barn, t ex anknytnings 2 - och bindningsteorin, det tidiga samspelet föräldrar - barn samt hur spädbarn reagerar på mödrars depressioner efter förlossning pekar också på att tidig ingripande kan förhindra en ogynnsam utveckling. Depression hos mödrar efter förlossning är inte ovanlig och förekomsten varierar mellan 8-15 procent (uppgifter från Landstinget i Västernorrland). En sådan depression upptäcks inte alltid av personalen inom barnavårdscentralerna. Blir depressionen långvarig kan den få negativa följder för barnets utveckling, kvinnans hälsa och för föräldraparets relation. Idag finns det ett screening-instrument, EPDS 3, som systematiskt underlättar identifiering av nedstämdhet hos nyblivna mödrar. Men enligt expertis måste personalen, d v s sjuksköterskan inom barnhälsovården, få utbildning och handledning av mödra- och barnhälsovårdens psykologer för att kunna utföra uppgiften på ett adekvat och säkert sätt. EPDS används vid i princip alla vårdcentraler i den Norra sjukvårdsregionen, förutom i Norrbotten. En barnpsykolog kan sammanfattningsvis bidra med tidig upptäckt av barn med autism, uppmärksamhetsstörning, psykisk utvecklingsstörning, tidig anknytnings- och relationsstörning, språkstörning samt av barn som befinner sig i socio-ekonomiskt utsatta miljöer. Tidig upptäckt kan innebära att behandling kan påbörjas tidigt och sekundära pålagringar (svårare att klara nya psykiska problem i framtiden) minskas. Barnets hälsa tidigt i livet har stor betydelse för hälsan långt fram i livet. Avsaknaden av psykologer för barn, 0-6, medför också att barnhälsovården inte tillfredsställande kan genomföra basutredningar vid misstanke om neuropsykiatriska störningar för vidare remittering till specialistfunktioner. Detta understryks av den kunskapsutveckling inom neuropsykologin som medfört ökade krav på tidig identifiering, utredning, behandling och stöd till barn med utvecklingsavvikelser inom autismområdet samt barn med uppmärksamhets- och koncentrationssvårigheter. Den vanligaste åldern inom landstinget för remiss av barn till specialistutredning är nu 9-10 år och då från skolpsykolog. Detta innebär, enligt våra intervjuer, att de små barnen fått 2 Anknytningsteorin: Det speciella band som uppstår mellan två individer när de lär känna varandra. Anknytning till barnet sker instinktivt. Framför allt viktigt under ett barns första levnadsår. Barnets förmåga att utveckla en trygg anknytning är beroende av förälderns förmåga att reagera adekvat på barnets signaler. 3 EPDS: Edinburgh Postnatal Depression Scale. En enkel självskattningsskala utvecklad i Skottland, med vars hjälp personalen lättare kan upptäcka mammor med depressioner efter förlossning. 7
10 vänta i många år på utredning och behandling och att de därigenom har upplevt många misslyckanden och brister i det sociala samspelet. Om ett barn får vänta i flera år på en utredning kan det vara förödande för barnets utveckling, anpassning till skolmiljön, framtida skolsituation och för samspelet med föräldrar och kamrater. Enligt våra intervjuer är det idag i Norrbotten främst skolpsykologer som slår larm om svåra psykiska problem hos barnen. 8 Dialog mellan företrädare för barnhälsovården och landstingsledningen Barnhälsovårdens utvecklingsenhet har i olika omgångar fr o m 2005 i brev till landstingets ledning redovisat behovet och konsekvenserna av utebliven psykolog-kompetens inom barnhälsovården. De konsekvenserna som anges gäller i stort de som tas upp i föregående avsnitt. Svaren tillbaks till utvecklingsenheten har inte gett någon närmare fingervisning över hur ledningen ser på en utveckling av den sökta kompetensen. Däremot ansåg ledningsgruppen för division Primärvård (mail till barnhälso-vårdens utvecklingsenhet) att barnpsykologer inom barnhälsovården inte kan ses som ett basuppdrag för primärvården. I april 2007 hölls också ett möte mellan barnhälsovårdens utvecklingsenhet och ledningen för divisionerna Primärvård och Medicinska specialiteter där man återigen, från utvecklingsenhetens sida, påpekade att Norrbotten vad gäller behov av barnpsykologkom-petens inte uppfyller de kvalitetskrav för BVC som gäller i andra landsting. I ett brev, , från barnhälsovårdens utvecklingsenhet ställt till landstingsdirektören tas ånyo frågan upp om behovet av barnpsykologer inom barnhälsovården. Argumenteringen är ungefär som i tidigare brev och som beskrivs i avsnitt 7 ovan. Här nämns att landstinget behöver ett absolut minimum av fyra barnhälsovårdspsykologer, men mer realistiskt åtta tjänster som då även omfattar stöd till mödrahälsovården. Under en uppbyggnadsfas som, bl a innefattar utbildningsinsatser för barnhälsovårdspersonal, behövs större resurser vilket föreslås att landstinget söker från Statsbidrag till landstingen för att förbättra kvaliteten i och öka tillgängligheten till verksamheter för barn och unga med psykisk ohälsa 4. 4 Socialstyrelsen har uppdraget från regeringen att fördela 213 miljoner kronor till landstingen för ändamålet. I sammanhanget behöver primärvården förstärkas för att vara första linjens sjukvård för barn och unga med psykisk ohälsa. För Norrbottens läns landstings del gäller det kronor. 8
11 I ett brev till utvecklingsenheten svarar divisionschefen för division Medicinska specialiteter att representanter för division Medicin och Primärvård den 21 september 2007 träffat landstingsdirektören för en diskussion om vem som har ansvaret för kompetens och resurser vad gäller psykisk ohälsa hos små barn och stöd till deras föräldrar. Divisionsledningarna är nu överens om att påbörja en satsning för att långsiktigt säkerställa resurser med den önskade inriktningen. Divisionsledningarna kommer således att i ansökan om refererat statsbidrag, före den 1 oktober 2007, lyfta in satsningen för såväl psykologtjänster som kompetenshöjande insatser för de kommande tre åren. 9 Vår bedömning Denna granskning ska besvara två revisionsfrågor: På vilket sätt tillhandahåller landstingets barnhälsovård barnpsykologkompetens för utredningar och stöd till barn och barnfamiljer med särskilda behov, för att identifiera barn som far illa samt för att ge konsultationer och fortbildning till de enheter som arbetar med barn och barnfamiljer? Är behovet av barnpsykologer tillräckligt tillgodosett för att, i samverkan med funktioner inom barnhälsovården, upprätthålla en ändamålsenlig förebyggande vård av barn upp till 6 år (inklusive barnens föräldrar/målsmän). Utifrån dessa frågor konstaterar vi att det inte finns några barnpsykologer inom landstingets barnhälsovård och att behovet av sådan kompetens därför inte är tillgodosett inom landstinget. Detta är en unik situation i landet. Vi har beskrivit möjliga negativa konsekvenser av detta, både på kort sikt under barnets första levnadsår och på längre sikt under hela uppväxttiden, men även påverkan på vuxenlivet. Inom landstingets ledning uppfattar vi att det finns en positiv syn på värdet av en sådan kompetens. Avsaknaden beror, enligt oss, mer på en diskussion om var barnpsykologer organisatoriskt ska placeras och därigenom var resurser ska tas ifrån; antingen från division Primärvård eller från division Medicinska specialiteter. Vår bedömning, efter intervjuer med företrädare för barnhälsovården inom landstinget, inom andra landsting samt efter studier av dokumentation kring ämnet barnhälsovård, är att barnpsykologer för det förebyggande hälsoarbetet bör tillhöra primärvården och inte en sjukhusorganisation. Det mesta förebyggande arbetet sker allmänt inom primärvården och för barnen inom barnhälsovården. Om barnpsykologer ingår i en sjukhusorganisation kommer förmodligen det förebyggande arbetet i andra hand, då psykologiska problem med akut karaktär kräver direkt uppmärksamhet och direkta åtgärder. 9
12 Primärvårdens ansvar syns också i hälso- och sjukvårdslagen: Primärvården ska som en del av den öppna vården utan avgränsning vad gäller sjukdom, ålder eller patientgrupper svara för befolkningens behov av sådan grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser eller annan kompetens. I nästa Landstingsplan för perioden nämns även: Primärvården ska bedrivas så effektivt och med tillgång till sådan kompetens att antalet patienter som hänvisas till den specialiserade vården minimeras. För att tillgodose detta behöver primärvårdens kompetensprofil breddas. Barnhälsovårdens verksamhet med dess olika kompetenser utvecklas också alltmer mot teamarbete, där det förebyggande psykosociala arbetet upptar en stor del. Även av den orsaken är det naturligt att barnpsykologer för det förebyggande arbetet placeras inom primärvårdens barnhälsovård tillsammans och nära kontakt med distriktssjuksköterskor, kuratorer, allmänläkare m fl yrkeskategorier. Vi har i denna granskning observerat Socialstyrelsens bedömning från 1992 angående behovet av barnpsykologisk kompetens till en heltidstjänst per barn, 0-6 år. I Norrbottens läns fanns vid årsskiftet 2006/2007, barn inom denna ålderskategori. Detta skulle motsvara behov av totalt 5,7 barnpsykologtjänster för barnavårdscentraler (ej inräknat psykologer för mödravårdscentraler). Vi noterar nu att landstingsledningen under hösten 2007 påbörjat aktiviteter för att lösa frågan om behovet av barnpsykologkompetens inom barnhälsovården. Detta, genom att lyfta in resursbehoven i den ansökan som landstinget gör till Socialstyrelsen inom ramen för regeringens satsning Statsbidrag för förbättrad kvalitet i och öka tillgängligheten till verksamheter för barn och unga med psykisk ohälsa. Denna markering hälsar vi naturligtvis med tillfredsställelse 10
Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten
Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten Verksamhetschef Annika Selberg Lundberg annika.selberg-lundberg@norrbotten.se Divisionschef Närsjukvård Chef för verksamhet och utveckling Närsjukvårdsstaben
Läs merInsatser från Barnhälsovården
Insatser från Barnhälsovården - vid tidig upptäckt av psykisk ohälsa hos barn (och deras föräldrar). Victoria Laag Leg. psykolog Samordnare/verksamhetsutvecklare Barnhälsovårdens centrala utvecklingsteam
Läs merKänner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015
BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket
Läs merHÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)
Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt
Läs mer1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård
1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt
Läs merVerksamhetsbeskrivning
Verksamhetsbeskrivning Psykologer för Mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version Augusti 2011 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,
Läs merNärsjukvårdsberedningen
Närsjukvårdsberedningen Johan Larsson Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 26 Johan.Larsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-01-21 Dnr 1302486 1 (8) Närsjukvårdsberedningen Förstärkt psykosocialt och
Läs merNYA BHV-PROGRAMMET 2015
NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen
Läs merFramtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020
Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten år 2020 1 Vad tycker du? Läs det här först En förklaring av begrepp Landstinget beslutade år 2009 att se över den framtida hälso- och sjukvården i Norrbotten.
Läs merKvalitetsbokslut 2011 BUP MSE
Kvalitetsbokslut 2011 BUP MSE Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 8 Tillgänglighet... 9 Medicinska resultat...
Läs merPalliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor
Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...
Läs merBarnhälsovården. Hälsa Sjukvård Tandvård. Barnhälsovården i Landstinget Halland. Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring
Hälsa Sjukvård Tandvård Barnhälsovården Barnhälsovården i Landstinget Halland Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring Förord Det handlar om att främja barns hälsa, trygghet och utveckling
Läs merHjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning
Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.
Läs merStyrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län. Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län
1 Styrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län 2013 03 25 2 Innehållsförteckning 1. Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring...
Läs merVERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna.
VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna. Innehållsförteckning 1. Målsättning...2 2. Barnavårdscentral (BVC)...2
Läs mer1. Verksamhetens namn. 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov
1. Verksamhetens namn Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov består av följande funktioner: Länsenhet:
Läs merNationell målbeskrivning för psykologer för mödrahälsovård och barnhälsovård. Antagen , uppdaterad
Nationell målbeskrivning för psykologer för mödrahälsovård och barnhälsovård Antagen 2007-09-21, uppdaterad 2016-01-22 Värdegrund Alla barn har rätt till goda och trygga uppväxtvillkor. Verksamhetsmål
Läs merUPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET
1(5) FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1 Mål och inriktning utgör ett kompletterande barn och ungdomspsykiatriskt vårdutbud inom Stockholms läns landsting. Verksamheten ska präglas av en helhetssyn på det enskilda
Läs merNATIONELL MÅLBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKETJÄNSTGÖRING INOM BARNHÄLSOVÅRDEN
NATIONELL MÅLBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKETJÄNSTGÖRING INOM BARNHÄLSOVÅRDEN 2007 Nationella nätverket för Vårdutvecklare /Barnhälsovårdssamordnare Förord När barnsjuksköterskor och distriktssköterskor
Läs merVerksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan. I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad
Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad Elevhälsa UTDRAG UR 2 KAP. 25 SKOLLAGEN (2010:800) För elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,
Läs merÖverenskommelse om barnhälsoteam i Värmland
Överenskommelse 1 (5) Nya Perspektiv Datum 2018-03-12 Diarienummer Överenskommelse om barnhälsoteam i Värmland 2018-2020 REGION VÄRMLAND 2018-03-12 2 (5) Innehållsförteckning Inledning...3 Kompetenser...3
Läs merVårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef
Vårdrutin 1 (5) Barn och ungdomar med sk t.o.m. 17 år. division allmänmedicin och division Gäller för: Division allmänmedicin och division Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef
Läs merHälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård
BESKRIVNING AV ARBETSUPPGIFTER I NATIONELLA MÅLBESKRIVNINGEN Publicerad 2015, uppdaterad 2016 Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård Konsultation till personal angående
Läs merBarnpsykiatrin i Norrbotten 50 år 2006!
Barnpsykiatrin Detta är materialet som förevisades vid programberedningens och hälso- och sjukvårdsberedningarnas gemensamma dagar för kunskapsuppbyggnad i Boden 20 och 21 november 2007. Innehållsförteckning...
Läs merÖversikt basprogrammet [Gamla basprogrammet]
Översikt basprogrammet [Gamla basprogrammet] I följande avsnitt finns en beskrivning av verksamhetens innehåll och detaljerade anvisningar om vad man kan och bör göra vid de olika besöken på BVC. De ska
Läs merMödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete. Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund
Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund Psykologverksamheter Mödrabarnhälsovård/Föräldra- och barnhälsa i region Skåne SUS (Mottagningar i Lund, Malmö
Läs merUppdragsbeskrivning för Barn- och ungdomshälsan
Uppdragsbeskrivning för Barn- och ungdomshälsan Syfte Tydliggöra uppdraget. Mål Göra verksamheten känd i vårt län samt tydliggöra de olika gränssnitten för samverkan. Giltighet Tills vidare. Målgrupp Medarbetare
Läs merRegional inventering av tillgång till specialiserad palliativ vård för barn.
Regional inventering av tillgång till specialiserad palliativ vård för barn. Årligen dör uppskattningsvis 5-10 barn av cancer i norra sjukvårdsregionen. Dessa barns tillgång till specialiserad palliativ
Läs merSamverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i
Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Stockholms län Samverkan i missbrukar- och beroendevården
Läs merUPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET
Ärendenr UPPDRAG 2011-09-21 1 (8) UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET 1 Mål och inriktning Barn och ungdomspsykiatrin skall uppfylla de förväntningar som ställs på en väl fungerande
Läs merMål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun
SOTENÄS KOMMUN Arbetsutskottet 2007-05-10 Beslut i Utbildningsnämnden 2007-05-31 68 och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun K:\PROT\UN\2007\ och riktlinjer för skolhälsovården 070531.doc 2008-08-21
Läs merVad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats
Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård
Läs merStina Lasu leg psykolog
Samverkan mödravårdens barnmorskor och mödra- och barnhälsovårdspsykologerna Stina Lasu leg psykolog Studiedagar 13-14 februari 2018 Liljegrensalen Akademiska sjukhuset Samverkan mödravårdens barnmorskor
Läs merBarn och ungdomars hälsa i Norrbotten
Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Läget i länet Antal barn och ungdomar Antal patienter 2013 Andel Luleå-Boden 18964 1004 5,2 Piteå 11045 566 5,1 Gällivare 9420 347 3,7 Kalix 6007 351 5,8 Antal barn
Läs merVerksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats
2017-03-16 1 Bildningsförvaltningen Verksamhetsplan för Centrala elevhälsans medicinska insats 2017 Elevhälsans medicinska del I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsans medicinska del som då avser
Läs merImplementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012
Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap
Läs merFrågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner
Frågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att beskriva hur vården efter förlossning ser ut i Sverige
Läs merHÖK - Barn och ungas psykiska ohälsa
HÖK - Barn och ungas psykiska ohälsa Första linjens ansvar och uppgifter Förhållningssätt Så mycket som möjligt av vård och stöd till barn och ungdomar med psykisk ohälsa ska ske i första linjens vård,
Läs merSvar till socialstyrelsen angående beslut gällande handläggning och diagnos av neuropsykiatriska tillstånd (SoS Dnr 978/2008)
HSN 2009-01-27 p 11 1 (6) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-12-19 HSN 0811-1330 Handläggare: Eva Bohlin Svar till socialstyrelsen angående beslut gällande handläggning och
Läs merVerksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats
2017-10-23 1 Bildningsförvaltningen Verksamhetsplan för Centrala elevhälsans medicinska insats 2017/2018 Elevhälsans medicinska del I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsans medicinska del som
Läs merDefinition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Läs merKvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK
Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 9 Tillgänglighet... 10 Medicinska resultat...
Läs merMotion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns landsting
Socialdemokraterna F R A M T I D S P A R T I E T Ankom Stockholms läns landsting 2017-06- U Dnril2Ö >0^l2j MOTION 2017-06-13 26 fl: 2* Motion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns
Läs merGemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna
Gemensamma riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Dalarna Riktlinjer för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruk- och beroendeproblem Version 2007-11-05 Inledning
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Elevhälsans psykologiska insats 2017 Bromölla kommun
Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans psykologiska insats 2017 Bromölla kommun Bromölla 2018-02-28 Ronny Gunnarsson Psykolog med medicinskt ledningsansvar Inledning I Bromölla kommun finns en psykologtjänst
Läs mer1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016
1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016 2 (5) 5.5 Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett nationellt fastställt barnhälsovårdsprogram med såväl
Läs merKommunens ansvar för hälso- och sjukvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och
Läs merAvtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.
2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras
Läs merDefinition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (7) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Läs merUppdrag gällande länsövergripande överenskommelse inom NLL, för kuratorsarbete som utreds inför assisterad befruktning
Uppdrag gällande länsövergripande överenskommelse inom NLL, för kuratorsarbete som utreds inför assisterad befruktning Berörda enheter Kuratorsenheterna vid sjukhusen i länet (Gällivare, Kalix, Kiruna,
Läs mer5.4 Regelbok Mödrahälsovård 2015
1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård 2015 2 (5) 5.4 Regelbok för Mödrahälsovården 5.4.1 Bakgrund Barnmorskemottagningen inom primärvården ska erbjuda hälsovård under graviditet, inklusive föräldrastöd och
Läs mer1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård
1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård 1 2 (5) Regelbok för Mödrahälsovården 5.4.1 Bakgrund Barnmorskemottagningen inom primärvården ska erbjuda hälsovård under graviditet, inklusive föräldrastöd och livsstilssamtal,
Läs merMISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård
Hälso- och sjukvård DATUM Hans Tanghöj 2007-05-03 DIARIENR Nämnden för Hälso- och sjukvård MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND Försäljningen av alkohol liksom den alkoholrelaterade dödligheten
Läs mer2012-03-18. Inledning
Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring
Läs merRiktlinjer för. Barnhälsovården
Riktlinjer för barnhälsovården Riktlinjer för Barnhälsovården Riktlinjer för barnhälsovården i Landstinget Gävleborg Riktlinjerna har utarbetats av barnhälsovårdsenheten i landstinget Gävleborg i samverkan
Läs merHandlingsplan psykiatrisk ohälsa
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete
Läs merOmrådet psykisk hälsa från ett nationellt perspektiv 1-2 april 2019 Zophia Mellgren
Området psykisk hälsa från ett nationellt perspektiv 1-2 april 2019 Zophia Mellgren A tremendous challenge now and towards 2030 when 40% av befolkningen har närstående med psykisk sjukdom 10% av barnen
Läs merBehöver ditt barn stöd från samhället?
Behöver ditt barn stöd från samhället? Den här broschyren riktar sig till dig som har ett barn med funktionsnedsättning. I den finns information om vilket stöd du och barnet kan få från samhället. Här
Läs merUppföljning palliativ vård
Revisionsrapport* Uppföljning palliativ vård Eskilstuna kommun Februari 2008 Kerstin Svensson, certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Uppdraget...3 1.1 Bakgrund...3 1.2
Läs merMotionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan
MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår
Läs merRegionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder
Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder från Barn- och ungdomshabiliteringen till primärvård och specialiserad sjukvård för vuxna inom Riktlinjer för utförare av hälso- och
Läs merRegionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder
Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder från Barn- och ungdomshabiliteringen till primärvård och specialiserad sjukvård för vuxna inom Riktlinjer för utförare av hälso- och
Läs merStrategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag?
Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag? 1 Vad är en familjecentral En familjecentral innehåller mödrahälsovård,
Läs merRapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015
Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder
Läs merHälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)
Läs merHjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning
Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.
Läs merHÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)
1(8) Gråmarkerat justeras i varje uppdragsbeskrivning, enl proj Avtalsstruktur. HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) 1 Mål och inriktning Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv skall genomsyra
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2010:38 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:7 av Anna Kettner (S) om inrättande av familjemottagningar för neuropsykiatriska diagnoser Föredragande landstingsråd: Birgitta
Läs merVerksamhetsbeskrivning
Verksamhetsbeskrivning Psykologer för mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version augusti 2016 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,
Läs merEPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale. Leila Boström MBHV-psykolog
EPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale Leila Boström MBHV-psykolog EPDS Engelsk psykiater John Cox (1987) I Sverige validerats av Wickberg och Hwang Screeninginstrument för nyblivna mammor på BVC Tidig
Läs merSpecialiserad palliativ vård på hemorten
Specialiserad palliativ vård på hemorten Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Söklista för personal inom slutenvården samt kommunal vård och omsorg i norra regionen. Söklistan ska förmedla
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att
Läs merDefinition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (8) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Datum Diarienummer 2020-01-01 HSN/190455 Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för
Läs merMotion av Birgitta Rydberg m fl (fp) om barnsjukvården
STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Folkpartiet liberalerna Motion av Birgitta Rydberg m fl (fp) om barnsjukvården Barns fysiska hälsa har förbättrats under senare år. Den psykiska hälsan har däremot inte utvecklats
Läs merLagstiftning kring samverkan
1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna
Läs merBarnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015
Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 GUNNEL HOLMQVIST, SAMORDNANDE BVC-SJUKSKÖTERSKA ANNA LUNDMARK, BARNHÄLSOVÅRDSÖVERLÄKARE FÖRÄLDRA- och BARNHÄLSAN Kompetenscentrum
Läs merInformationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning
www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Augusti 2015 Informationsöverföring och kommunikation med landstinget - uppföljande granskning Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning...
Läs merVarmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap
Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap Charlotte Luptovics Larsson Barnsamordnare, Handledare Leg. Sjuksköterska Lagstiftning
Läs merVår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå
BUP Västerbotten Vår klinik Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå I landstinget är vi nu tre specialistkliniker som har ansvar för åldersgruppen 0-17 år.
Läs merREVISIONSRAPPORT. Remisshantering. Norrbottens läns landsting. Juni Hans Rinander.
REVISIONSRAPPORT Remisshantering Norrbottens läns landsting Juni 2002 Hans Rinander www.komrev.se Innehållsförteckning Fel! Bokmärket är inte definierat. 2. Metod... 3 3. Landstingets remissgaranti...
Läs merKvalitetsbokslut 2012
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 BUP Sörmland Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...
Läs merHjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning
Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merLagstiftning om samverkan kring barn och unga
Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,
Läs merINRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND
INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för
Läs merUPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN
UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN Elevhälsan och särskilt den medicinska delen av elevhälsan har ett omfattande regelverk. Det handlar om allt från internationella konventioner och överenskommelser
Läs merChristina Edward Planeringschef
Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2015-10-27 Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/23 Att inleda en process för att lära från landstinget i Sörmlands erfarenheter
Läs merElevhälsan. Information gäller från Gnesta stadens lugn och landets puls
Elevhälsan Information gäller från 2013-01-01 1Gnesta stadens lugn och landets puls Elevhälsans uppdrag Skolan i Gnesta kommun ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och personliga
Läs merHjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning
Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.
Läs merBarn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun.
Barn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun. Inledning I Barn- och Elevhälsoplanen används begreppen förskola och skola. Begreppet skola omfattar förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola.
Läs merDefinition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (8) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi 2019-01-01 LK/180674 Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi
Läs merÄrendet återremitterades vid nämndens sammanträde 2 september 2009.
HSN 2009-04-28 p 19 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HSN 0807-0916 LS 0805-0494 Handläggare: Torsten Ibring Yttrande över motion av Håkan Jörnehed (V) m fl om att införa mottagningar där
Läs merFamiljehemsplacerade barns och ungdomars hälsa
RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) DNR 1.5.1.851-2012 2013-03-07 SDN 2013-03-21 Handläggare: Lisbeth Oulis Telefon: 08-508 01 696 Till Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd
Läs merHär växer människor och kunskap
Skolkurator inom Vittra Workshop: tydliggörande av uppdraget Syfte Påbörja tydliggörande av skolkuratorsuppdraget inom Vittra Kvalitetssäkring och utveckling Likvärdighet Skapa medvetenhet om kompetens
Läs merGränsdragningsproblem
Gränsdragningsproblem Ellinor Englund ellinor.englund@skl.se 1 Kommunernas och landstingens allmänna kompetens 2 kap. 1 kommunallagen Kommuner och landsting får själva ha hand om sådana angelägenheter
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a)
Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i HSL (8b) och SoL (5a.9a) Målgrupper 1. Föräldrar/gravida med missbruk/beroende samt deras barn (inkl. det väntade barnet) 2. Ungdomar
Läs merLandstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5)
SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Motion 2007:37 av Håkan Jörnhed m fl (v) om det ökade khatmissbruket i Stockholms län och landstingets insatser Föredragande landstingsråd: Birgitta Rydberg ÄRENDET
Läs merEtiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.
Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende
Läs merFÖRSLAG TILL DAGORDNING
Närvårdsområde Alingsås LEDNINGSGRUPP NÄRVÅRDSOMSRÅDE ALINGSÅS Datum: 2015-05-08 Tid: Kl 09:00-12:00 Plats: Vård och äldreomsorgsförvaltningen, Kungsgatan 9 Lokal: Sunnerö, plan 0 FÖRSLAG TILL DAGORDNING
Läs merVERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015
VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL Ht 2014-2015 Elevhälsan I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsan som då avser skolsköterskornas och skolläkarnas verksamhet. Mål Målsättningen för
Läs mer