Barnhälsovårdsrapport för år 2012 Södra Älvsborg

Transkript

1 Barnhälsovårdsrapport för år 2012 Södra Älvsborg Centrala Barnhälsovården Södra Älvsborg Daniel Wallmyr, BHV-överläkare Katarina Almkvist, verksamhetsutvecklare Julia Backlund, dietist Gun-Britt Szymanski, teamsekreterare

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning sid. 1 Sammanfattning sid. 2 Barnhälsovård sid. 8 Barnhälsovårdsrapport. sid. 9 Insamling av hälsodata sid. 12 Verksamhetsuppföljning sid. 13 Arbetstid sid. 15 Mödra-barnpsykologverksamheten sid. 17 Personal sid. 19 Hembesök sid. 21 EPDS sid. 23 Föräldrastöd i grupp sid. 24 Amning sid. 25 Rökning sid. 28 Vaccinationer sid. 30 Familjecentral sid. 32 2½ års Tal och språkscreening sid årsundersökning, Totalt antal besök på BVC sid. 34 BMI sid. 35 Samverkan sid. 36 Insatser vårdtyngd sid. 38 ROS, Råd Och Stöd sid. 41 Flykting sid. 42 Vårdkedjan Blomman, metodutveckling Aktuella folkhälsoproblem, alkohol sid. 43 Barnens Västra Götaland sid. 44

3 Sammanfattning och kommentar kring statistik 2012 Vår samlade statistik för BVC-verksamheterna inom Södra Älvsborg för verksamhetsåret 2012 är i huvudsak positiv läsning. I vårt område fanns det vid slutet av 2012 nio BVCenheter i privat regi, samtidigt drevs 26 enheter i primärvårdens regi. Antalet födda barn under år 2012 ökade med 61 stycken jämfört med året innan. Däremot har antalet inskrivna barn ökat med 161 stycken på grund av inflyttning till vårt område. Positivt är att frekvensen nyföddhetshembesök närmar sig 100 % för förstagångsföräldrar, samtidigt är det också positivt att föräldraträffarna under spädbarnsåret har en hög besöksfrekvens i vårt område. Vaccinationsfrekvensen kvarstår fortfarande på en hög nivå. Amningsfrekvensen har ökat något. Sannolikt har flera faktorer samverkat till denna utveckling. Jämfört med nationella trender är situationen i vårt område bra. Statistik De flesta av de hälsoindikatorer som används i denna rapport är de indikatorer som föreslogs vid en konferens om barnhälsovårdens kvalitetsindikatorer (Stiftelsen Allmänna Barnhuset 2005), (Magnusson, Blennow, Hagelin & Sundelin, 2009). Indikatorerna kan delas in i olika typer av variabler eller mått: Strukturmått/variabler mäter bakgrundsfaktorer i befolkningen och inom barnhälsovården t ex Care Need Index (CNI), barnantal, tjänstgöringsgrad för sjuksköterska på BVC, läkartid på BVC. Processmått/variabler mäter hur barnhälsovården uppfyller sina uppdrag t ex andel hembesök till nyfödda, andel screening av post-partum-depression, andel föräldrar som deltagit i föräldragrupp, andel vaccinerade barn. Resultatmått/variabler avser att mäta resultaten av insatserna inom barnhälsovården på folkhälsan det som kommer barnen till godo. Hit hör amningsfrekvens, andel barn som exponeras för tobaksrök, andel fyraåringar med övervikt/fetma, vaccinationstäckning. Barnhälsovårdens möjlighet att påverka dessa mått varierar. Det beror på hur många barnhälsovården når med sin insats, hur specifikt syftet med insatsen är och om barnhälsovården är den enda som erbjuder insatsen. Andra påverkansfaktorer har stor betydelse hälsans bestämningsfaktorer är många och hälso- och sjukvården är en bland många samhällsaktörer som påverkar människors val av levnadssätt. Rapporten för Södra Älvsborgs barnhälsovård grundas som tidigare på uppgifter som varje sjuksköterska på barnavårdscentralerna rapporterar in efter avslutat verksamhetsår. Resultaten avser, om inte annat anges, förhållanden under 2012, 2011 och 2010 eller per den sista december Antalet inskrivna barn Antalet inskrivna barn i Södra Älvsborg har ökat med 161 barn till barn. Antalet nyfödda vars familjer bor i vårt område är 61 fler än år Andelen förstfödda barn av totalantalet var 40 %. Andelen barn som fått utvidgat vaccinationsprogram (skydd mot Tbc och Hepatit B) 24,4 %, en ökning med 2,4 %. 2

4 Personal Under 2012 arbetade 77 sjuksköterskor med BVC. 40 av dessa arbetar enbart med BVC, varav 10 stycken på Familje-central. 37 sköterskor arbetar med BVC så som en integrerad del i distriktssköterske- arbetet på vårdcentral. 11 nya sjuksköterskor på BVC har fått introduktion i arbetet under året. Läkarkontrollerna sköts till största delen av distriktsläkare. Det kan i de områden där det råder läkarbrist ofta vara svårt att tillgodose kontinuiteten. Barnläkare från de Barn- och Ungdomsmedicinska mottagningarna i respektive område besöker oftast varje BVC i området 1-3 gånger per termin, (s k Specialist-BVC ) Antalet barnläkare i öppenvården har minskat under senare år vilket medfört färre antal timmar för spec-bvc. Utbildning: Studiedagarna under våren handlade om olika aspekter på föräldraskap, dels berättade representanter från Familjerätten i Borås om vårdnads- och om umgängesfrågor och om hur man försöker lösa tvister där. Vi hade vidare föreläsningar av personal som arbetar på mottagningen Utväg, som handlägger frågor kring föräldraskap och Våld i nära relation. Vidare medverkade SUF Kunskapscentrum - till stöd för barn och föräldrar i familjer där någon av föräldrarna har utvecklingsstörning eller andra kognitiva svårigheter i Uppsala. Under höstens två identiska studiedagar var temat Barns språkutveckling, här medverkade logopeder från SÄS/Alingsås och berättade hur man handlägger barn som hittas vid det screeningprogram som vi har inom BHV. Vi hade även föreläsningar kring olika sömnstörningar och uppföljning av prematura barn och hur dessa följs upp på BVC och på Barnkliniken. Det gavs även information om en nyligen påbörjad studie kring hur man bäst stödjer mödrar med amningsproblem. Utbildning hölls för nyanställda BVC-sjuksköterskor och Barnmorskor i vårt område angående EPDS, ett screeninginstrument för depression hos nyblivna mammor. Introduktionsutbildning för ny personal som arbetar med barnhälsovård ges fortlöpande under året och är individanpassad. VKV(Västra Götalands Kompetenscentrum för våld i nära relationer) har gett utbildning till de BVC som deltar i Barnprojekt samverkan BVC-Tandvård-Socialtjänst. I v 45 stod vi som huvudarrangör för en kurs som kallas Socialpediatrik. Denna kurs är ett internat under tre dygn och är en form av fortsättningskurs för BVC-personal inom hela VG-regionen som varit i arbete under minst 4-5 år. Huvudtemat under denna kurs gäller främst hur vi smidigare kan samarbeta med sociala myndigheter lokalt i kommunerna, kring barn och familjer som är i utsatt situation. Lokalt deltar vi i flera olika samverkansråd, dels samverkan direkt med mödrahälsovård, förlossning, kvinnoklinik och neonatalavdelning i något som kallas BLOMMAN-nätverket men också kring hur man på bästa sätt stödjer föräldrar med extra behov, det så kallade 3

5 ROS-samarbetet. Vi samverkar också med lokal BUP, habilitering och barnneurologiskt utredningsteam på Barnkliniken kring hur vårdkedjan ser ut för barn som kräver extra utredning på grund av utvecklingsavvikelser. Vidare deltar vi i projektet HYFS, ett lokalt samarbete kring hygien i förskola tillsammans med lokala Smittskyddet. Vi har vidare pågående lokalt engagemang i arbete tillsammans med VKV, (Västra Götalandsregionens Kompetenscentrum för våld i nära relation). Dietist inom barnhälsovård Det finns dietist i det Centrala Barnhälsovårdsteamet samt dietister lokalt som jobbar inom och mot barnhälsovården. Dietisterna utbildar, ger stöd och råd vid konsultation samt uppdaterar BVC personal inom nutritionsområdet. Dietisterna deltar i föräldragrupper, utarbetar material riktat till familjer och BVC-personal. Remisser tas emot från BVC när behov finns av mer individuell kostbehandling/rådgivning. Mödra/Barnhälsovårdens Psykologverksamhet Uppdraget för psykologverksamheten omfattar både mödra- och barnhälsovård. Psykologerna arbetar i en sammanhållen vårdkedja från graviditet, nyföddhetsperiod och fram till sjätte levnadsåret. Psykologerna har ett brett arbetsfält som omfattar regelbundna konsultationer med varje BVC-sköterska där familjer med extra behov eller problem kan diskuteras. Ibland tas ärenden över för bedömning och samtal med psykologen. (För närmare detaljer om mödra- och barnhälsovårdspsykologernas arbete, se MBHV- psykologernas egen årsrapport för 2012). Hembesök Hembesöket är grundläggande för att skapa en god kontakt mellan föräldrar och BVC. Praktisk forskning kring detta är gjord på flera orter och ger entydigt samma bild av första hembesökets stora betydelse. Viktigt är att medverka till ett aktivt föräldrasakap och stärka föräldrarna i sin nya roll. Målet som är uppsatt är att man gör hembesök till 95 % av förstföderskor och 80 % av flerbarnsföräldrar. Under det gångna året hamnade vi på ett genomsnitt i vårt område för hembesök hos förstagångsföräldrar på 96 %. När det gäller hembesök till samtliga föräldrar som fått ett nytt barn blev resultatet 91 %. Tidig Hemgång från BB De senaste åren har vi sett en tydlig utveckling mot kortare vårdtider på BB. Denna utveckling har bromsat något under det gångna året. Oavsett förlossningssätt, (normalförlossning eller kejsarsnitt), var hemgång före 72 timmar efter förlossning nu 67,7 %, (69,2 %, 2011). 8,6 % går hem i intervallet 0 24 tim efter förlossningen, (11,9 % 2011). Den enda barnläkarundersökningen sker nu i regel i åldersintervallet timmar. 4

6 Föräldrautbildning Föräldrautbildning i grupp är också en väsentlig del av stödet till barnfamiljerna. De flesta nyblivna föräldrar erbjuds således detta. I år blev siffran för föräldrautbildning för förstagångsföräldrar 82 % i Södra Älvsborg. När det gäller alla föräldrar inklusive förstföderskor låg vi endast på 55 %. 238 pappor har deltagit i föräldrautbildning. Antalet föräldraträffar varierar i området det är oftast 5-8 stycken och de ligger förlagda under barnets första levnadsår. Som tidigare är det svårt att få fungerande föräldragrupper i områden med många asylsökande och invandrare. I dessa områden får man istället inrikta sig på att ge information och stöd individuellt. Detta blir av naturliga skäl lite mer tidskrävande då man också ofta får arbeta genom tolk. Amning Amningsstatistiken som hämtats in 2012 gäller för barn födda Sifforna vi fått in det senaste året ligger aningen högre än året innan. Jämfört med nationella siffror ligger vi ganska väl till. Vid 2 månaders ålder helammas fortfarande 67,4 %, 84,2 % ammas helt och/eller delvis vid samma ålder.vid 6 månaders ålder ammar 60,6 % av mödrarna helt och/eller delvis. Rökning Rökning i familjer är en av de största orsakerna till ohälsa hos barn. Bland annat ökar risken för plötslig spädbarnsdöd och förekomsten av luftvägsinfektioner och astma. I år ser vi i vårt område en glädjande tendens till minskning av rökningsfrekvensen. Hos mödrar till barn i åldrarna 0-4 veckor ligger frekvensen nu på 6,6 % (6,7 %, 2010). Rökning hos fäder har ökat lite, siffran ligger för samma åldersperiod för det lilla spädbarnet på 11,1 % (10,5 %, 2010). Sammantaget visar statistiken när man slår samman mödrar och fäders rökvanor att andelen barn som utsätts för passiv rökning i hemmet vid 0-4 veckor nu är 13,0 % jämfört med 12,9 % Siffran vid 8 månaders ålder är 12,7 % jämfört med 13,1 % Vaccinationer Vaccinationer sker enligt det nationella barnvaccinationsprogrammet. För hela området är anslutningen till grundvaccinering mot difteri, tetanus, kikhosta, polio och hemofilus influenzae, HIB 98,6 % (98,4 %). Andelen barn som får vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund är också 98,2 % (98,3 %). Vaccination mot tbc och hepatit B sker till barn vars föräldrar kommer från länder där risken är högre för att insjukna i dessa sjukdomar. Dessa barn utgör cirka 20 % av alla barn som vi har inskrivna på BVC. Av dessa barn får cirka 98,2 % BCG-vaccin mot tbc och vaccinationsfrekvensen vad gäller skydd mot hepatit B ligger på ungefär samma nivå. Det nyligen införda vaccinationsprogrammet mot invasiva pneumokocker har nått en täckningsgrad på 98,5 % (97,9 %). 5

7 Familjecentraler Familjecentraler finns på några platser i vårt område, i Borås, Herrljunga, Ulricehamn, Alingsås och Gråbo. På dessa familjecentraler samverkar BVC, MVC, öppen förskola och socialtjänst. I Borås har man även samverkan med Biblioteket. Under 2013 öppnas Familjecentraler i stadsdel Norr och Öster i Borås.Planering för detta pågår. Det tar dock ofta tid att komma igång med det praktiska arbetet att starta en familjecentral. Erfarenheter från de familjecentraler som är igång, är genomgående positiva. BMI 4 år BVC samlar in statistik på BMI när barnen är fyra år. Detta infördes för att följa det man sett i vårt land, såväl som i andra I-länder: en ökning av övervikt även hos små barn. Kriterier har fastställts för vilka barn som direkt ska remitteras till Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning och erbjudas deltagande i så kallad Runda Barn-teamet. Barn med något mindre uttalad övervikt får rådgivning och uppföljning på BVC. BMI är nu insamlad för barn födda Flickor 3 % fetma (2 %,2007) 12 % övervikt (15 %, 2007), pojkar 3 % fetma (0 %, 2007) medan 12 % hade övervikt (14 % 2007), detta är nu något bättre siffror än vad vi hade för 1-2 år sedan. Arbetsinsats/Vårdtyngd på BVC Det är uppenbart att behovet av stöd och rådgivning till barn och familjer är väldigt varierande. Vissa familjer kräver mycket stöd och många insatser från BVC. Försök till så kallad vårdtyngdsmätning har påbörjats och ingår i det paket av siffror som varje sköterska ska rapportera in till Centrala Barnhälsovårdsenheten. Vissa fakta är lätta att sätta siffror på, så som andelen barn med utländsk härkomst. Det är klart svårare att mäta hur många barn och familjer som mår psykiskt dåligt eller har psykosociala bekymmer. Anmälningar till socialtjänsten Personal som arbetar inom barnhälsovården omfattas av anmälningsplikt, enligt kapitel 14 1 Socialtjänstlagen, vid misstanke om att barn far illa. Under 2012 gjordes 92 anmälningar i åldern 0-6 år från barnhälsovården i Södra Älvsborg. Samverkan mellan barnhälsovården och socialtjänsten Vid årets insamling efterfrågades uppgifter om antalet barn för vilka samverkan skett med socialtjänsten. Samverkan definierades som kontakter med socialtjänsten som noterats i barnets journal, men inte gällt en anmälan. Under 2012 har uppgifter inkommit om att barnhälsovården samverkat kring 150 barn, motsvarande 0,71 procent av inskrivna barn. 247 generella samverkansmöten har ägt rum, det skiljer sig åt mellan områdena. I Borås har man under året startat upp Barnhälsoteam på några av vårdcentralerna. 6

8 Framtiden För framtiden är det mycket viktigt att finna bra arbetsmetoder att spåra barn och familjer som behöver mer riktat stöd, inte minst gäller det barn som i framtiden riskerar att må psykiskt dåligt. Allt talar för att tidiga insatser på detta område har en stor betydelse. I Krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård ligger tydligt definierat uppdraget för Barnhälsovård i VG Primärvård. Verksamheten ska utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt perspektiv. Under hösten 2013 kommer det nationella Evelina-arbetet att presentera ett förslag till reviderat nationellt program för BVC-verksamheten. I detta förslag kommer synpunkter på balansen mellan generellt och individuellt riktat stöd. Barnavårdscentralen ska vidare följa FN:s barnkonvention, Rikshandboken för barnhälsovård, Regionen har även ett eget styrdokument: Verksamhetsbeskrivning för barnhälsovården i Västra Götaland. BVC-verksamheten har sammanfattningsvis god förmåga att spåra tecken på fysisk ohälsa. Vidare är vaccinationstäckningsgraden mycket god, sett ur internationellt perspektiv. Det har blivit alltmer uppenbart att barnhälsovården också bör ägna mycket energi åt att förebygga psykisk ohälsa. BVC-verksamheterna både lokalt, regionalt och nationellt arbetar här för att finna lämpliga och väl avvägda vårdprogram kring både generellt och riktat stöd till föräldrar. För att det goda resultatet av hälsofrämjande arbete som redovisas i denna rapport ska kunna bibehållas även i framtiden, så krävs att befintliga personalresurser ej naggas i kanten. Vi har även detta år fått rapporterat till oss att många arbetar nära gränsen till sin förmåga. På varje vårdcentral känner man tydligt av att ekonomiska resurser sätter gränser för vad man har råd och möjlighet att utföra. En ökad profilering inom barnhälsovårdsarbetet kan vara ett sätt att minska splittring och så kallad ställtid. Det finns många bra exempel både lokalt och nationellt på detta. Stort tack till all personal vid BVC, som har gjort denna rapport möjlig. Vi hoppas den skall ge upphov till analys och eftertanke. Att värna de uppväxande barnen är en god investering för framtiden. Borås Daniel Wallmyr Barnhälsovårdsöverläkare Centrala Barnhälsovården, Borås Katarina Almkvist Verksamhetsutvecklare Centrala Barnhälsovården, Borås 7

9 Barnhälsovård Alla barn i Sverige i åldern 0 till 6 år har rätt till kostnadsfri barnhälsovård, vilket har en central roll i folkhälsoarbetet. Resultaten av besöken mellan barn/föräldrar och personalen på BVC dokumenteras i barnets egen barnhälsovårdsjournal. Barnavårdscentralens förebyggande arbete erbjuder hälsosamtal, hälsoundersökningar och vaccinationsprogram enligt nationellt basprogram. Hembesök erbjuds alla nyblivna föräldrar. Adoptivbarn, nyinflyttade, flyktingbarn och familjer med särskilda behov skall också erbjudas hembesök. Föräldrar erbjuds hälsoupplysning om barns utveckling och behov. Föräldrarna får också stöd och råd om amning, mat, sömn, egenvård och olycksfallsprevention. Vidare ges information om alkohol och tobak. Alla nyblivna föräldrar erbjuds föräldrastöd i grupp eller får individuellt stöd. En gång om året sammanställer alla BVC sjuksköterskor några av journaluppgifterna som utgör basen för årsrapporten i Södra Älvsborg. Barnhälsovården skall erbjuda barnfamiljer ett lättillgängligt stöd med mål att främja en god hälsa hos barn och föräldrar och medverka till ett aktivt föräldraskap. BVC-sjuksköterskan har möjlighet att bevaka barnets rätt till hälsovård och samverkar med barndietist, mbhvpsykolog, barnlogoped och kommunens barnomsorg/socialtjänst och andra barnverksamheter. BVC-sjuksköterskan och läkaren skall ha särskild tid avsatt för barnhälsovårdsarbetet. Enligt verksamhetsbeskrivning för Barnhälsovård i Västra Götalandsregionen är normen 60 nyfödda/heltid sjuksköterska och år. Detta motsvarar cirka inskrivna barn 0-6 år. Tidsåtgången för läkarinsats bedöms som 3,5 timmar/vecka, för mottagningsarbete med 60 nyfödda/år. Det tillkommer tid för fortbildning inom barnhälsovård (studiedagar organiserad av barnhälsovårdsenheten). Barnhälsovården har att spåra familjer med riskbruk/missbruk, psykisk sjukdom, våld i familj eller föräldrar med stora egna behov. Det är angeläget att tidigt spåra dessa familjer för att i samverkan med socialtjänsten kunna erbjuda stöd till dessa familjer. Arbetet ska utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt perspektiv. Barnantalet per BVC - sjuksköterska bör reduceras i områden med ökad vårdtyngd. Detta gäller områden med stor andel föräldrar med utländsk härkomst, hög andel förstabarnsföräldrar, många ensamstående föräldrar, låg utbildningsnivå hos föräldrarna och förekomst av hög arbetslöshet. 8

10 Barnhälsovårdsrapport för Södra Älvsborg 2012 Syfte: Barnhälsovårdens mål är att främja barns hälsa, trygghet och utveckling. Detta är i god överensstämmelse med Västra Götalandsregionens vision om en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Det goda livet, att möta behoven hos barn och följa FN:s barnkonvention och tillhörande artiklar. I barnkonventionens artikel 24 läggs dessutom stor vikt vid primär hälso- och sjukvård och dess förebyggande och hälsofrämjande insatser för folkhälsan. Barnhälsovården är alltså en av flera aktörer i samhällets åtagande att i barnkonventionens anda främja barns behov och utveckling och i samhällets åtagande att förbättra folkhälsan. För barn upp till skolstarten är barnhälsovården, pga sin internationellt sett unika täckningsgrad på 99 procent, en samhällsinstans som i Sverige har stor betydelse för folkhälsan och för genomförandet av artikel 24 i barnkonventionen. Målet är en jämlik hälsa för alla barn i regionen. Verksamhetsmål Barnhälsovårdens Nationella mål kan beskrivas som: främja barns hälsa stödja föräldrar i föräldraskapet för att skapa goda förutsättningar att tillgodose barns behov och främja barns utveckling främja barnsäkerhet och förebygga olycksfall aktivt arbeta för barnets delaktighet och att barnet ska få komma till tals via barnhälsovården förebygga att barn far illa och tidigt upptäcka barn som far illa förebygga ohälsa hos barn identifiera utvecklingsavvikelser och ohälsa hos barn samt vidta adekvata åtgärder (Magnusson, Blennow, Hagelin & Sundelin, 2010) Att stödja föräldrar i ett aktivt föräldraskap och medverka till föräldraskap med en jämlik relation. Att upptäcka och förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos barn. Att uppmärksamma och förebygga risker för barn i närmiljö och samhälle. 9

11 Bland Nationella folkhälsomål Koncentrerar vi oss särskilt på: Målområde 3 Trygga och goda uppväxtvillkor Målområde 11 Minskat bruk av tobak och alkohol Arbetet som görs inom barnhälsovården ligger nära Västra Götalandsregionens hälsomål: Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor Tobak, alkohol, narkotika och spel Delaktighet och inflytande Matvanor och säkra livsmedel Fysisk aktivitet, glädje och sömn Sunda och säkra miljöer och aktiviteter Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gott skydd mot smittspridning Barnkonventionen om: barnens rätt till likvärdiga villkor (artikel 2) barnen bästa (artikel 3) barnens rätt till liv och utveckling (artikel 6) barnens rätt att komma till tals (artikel 12) Barnhälsovården ska bedriva ett hälsofrämjande och preventivt arbete. Det hälsofrämjande arbetet är en generell insats till alla familjer och innebär en process där syftet är att föräldrar och barn får ökad kunskap om faktorer som är positiva och negativa för hälsan, samt en stärkt förmåga att påverka sina liv. Det universella arbetet syftar till att förhindra utveckling av sjukdom eller hälsoproblem och vänder sig till samtliga barn och föräldrar. Genom hälsoundersökning och screening kan man tidigt upptäcka hälsoproblem, sjukdom och funktionsnedsättning. Insats/behandling, med riktade insatser, kan initieras. Med riktade insatser skapas förutsättning för ett bättre liv för dem som har en funktionsnedsättning. 10

12 Nationella styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), SFS 1982:763 (Hälsovård före, under och efter graviditet, SoS 1996:7) Patientdatalagen SFS 2008:355, Patientsäkerhetslagen SFS 2010:659 Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården, SOSFS 2008:14 Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården, SOSFS 2005:12 SOSFS 2007:19 Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m. Socialstyrelsens föreskrifter om information som avser uppfödning genom amning eller med modersmjölksersättning, SOSFS 2008:33 Amningsrekommendationer enligt WHO Kvalitetssäkring av barnhälsovården, SoS 1994:19 Stöd i föräldraskapet, SOU 1997:161 Hälsa på lika villkor - nationella mål för folkhälsan, SOU 2000:91 (Kvalitetssystem i hälso- och sjukvården, SOSFS 1996:24) Barnhälsovårdens betydelse för barns hälsa, State of the Art-dokument, MFR 1999 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering inom hälso- och sjukvården, SOSFS 2009:14 Socialstyrelsens allmänna råd om vaccination av barn, SOSFS 2006:22, (inkl. tillägg SOSFS 2008:7, SOSFS 2008:31). BHV-journalen med anvisningar, 2000 Socialstyrelsens allmänna råd om anmälan om missförhållanden enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen, SOSFS 2003:16 Rikshandboken för barnhälsovård. Barnhälsovården i Västra Götaland Krav- och kvalitetsbok gällande 1 april - 31 december

13 Insamling av hälsodata Sjuksköterskorna inom barnhälsovården dokumenterar dagligen sitt arbete i barnets barnhälsovårdsjournal. I slutet av året insamlas olika hälsodata som sammanfattas av Centrala Barnhälsovården för Södra Älvsborg. Uppgifterna skickas sedan till Socialstyrelsen, Smittskyddsinstitutet och till Hälsooch sjukvårdsnämnderna Sjuhärad HSN 8 och Mittenälvsborg HSN 6. Data som samlas in årligen: Antal inskrivna barn i åldrarna 0-6 år. Antal övervakade barn. Antal nyfödda till förstföderskor. Antal som får hembesök fördelat på förstföderska och totalt antal hembesök. Antal barn som fått utvidgat vaccinationsprogram (BCG och Hepatit B). Antal föräldrar som erbjudits föräldrautbildning, varav hur många som är förstagångsföräldrar. EPDS- screening antal, utfall och erbjuden åtgärd. (Edinburg Postnatal Depression Scale). Nivågruppering av barnhälsovårdens insatser under året. 2½ års språkscreening 4 års hälsokontroll BMI barn 4 år Nationella uppgifter som samlas in: Amning 0-12 månader. Rökning hos mamma eller pappa vid 0-4 veckor och 8 månader. Vaccinationer. Inom VGPV Kvalitetsmål för Barnhälsovården, Sjukskötersketillgång på BVC Läkartillgång på BVC Epds Hembesök till förstföderskor Föräldrautbildning till förstföderskor 12

14 Verksamhetsuppföljning Antalet barn på barnavårdscentralerna (BVC) baseras på antalet inskrivna barn 31/ och antalet födda år Av (3 225, 2011) nyfödda under 2012 föddes 2 779, på Södra Älvsborgs sjukhus, vilket motsvarar 84,5 % (81,2 %, 2011) av de nyfödda barnen. Andelen tidig hemgång (hemgång mindre än 72 timmar efter förlossning) oavsett förlossningssätt var 67,7 % (69,2 % 2011). Knappt 8,6 % skrivs ut före barnet har blivit 24 timmar gammalt. 29,9 % skrivs ut före barnet blivit 48 timmar. Dessa senare siffror ligger relativt stabilt sista åren. Barnavårdscentralerna får ett ökat ansvar för de nyfödda barnen och det är viktigt med ett tidigt stöd för att främja amningen. 14, (14, 2011) barn återinlades på sjukhus på grund av barnindikation. Återinläggning på KK orsakade av problem hos modern inträffade 14ggr, ( 23 ggr 2011). Antal barn inskrivna på BVC 0-6 år Inskrivna 0-6 år 2012 Inskrivna 0-6 år 2011 Inskrivna 0-6 år 2010 Inskrivna 0-6 år 2009 Sjuhärad HSN Borås Bollebygd Mark Svenljunga Tranemo Ulricehamn Mittenälvsborg HSN Alingsås Vårgårda Herrljunga Lerum Södra Älvsborg Antalet inskrivna barn i Södra Älvsborg har ökat med 161 (220, 2011). (350, 2010). 13

15 Antal nyfödda barn 2012 Barnantal Nyfödda 2012 Nyfödda 2011 Nyfödda 2010 Sjuhärad HSN Borås Bollebygd Mark Svenljunga Tranemo Ulricehamn Mittenälvsborg HSN Alingsås Vårgårda Herrljunga Lerum Södra Älvsborg Antalet nyfödda har ökat med 61 st Andel förstfödda och andel barn barn som fått utvidgat vaccinationsprogram Barn födda 2012 Varav första barn Varav barn erbjudna vaccin mot tuberkulos Variation av barn erbjudna vaccin mot tuberkulos Sjuhärad HSN 8 42 % 29 % 0-88 % Borås 45 % 35 % 6-88 % Bollebygd 32 % 12 % 6-21 % Mark 36 % 16 % 0-24 % Svenljunga 33 % 30 % 2-31 % Tranemo 33 % 21 % 6-32 % Ulricehamn 42 % 19 % 6-30 % Mittenälvsborg HSN 6 37 % 16,0 % 0-35 % Alingsås 38 % 18 % % Vårgårda 37 % 10 % 7-12 % Herrljunga 38 % 21 % 22 % Lerum 37 % 13,0 % 0-25 % Södra Älvsborg 40 % 24,4 % 0 88 % Förstagångsföräldrarna behöver ofta mer stöd. De får täta besök, extra viktkontroller och mera amningsstöd. Se verksamhetsuppföljning. Familjer från andra länder kan behöver dubbelt så lång tid för besök, pga arbete genom tolk. Att arbeta med patienter från hela världen ställer också stora krav på 14

16 kunskap om olika kulturer och förståelse för olika sätt att se på uppfödning, sjukdomar, sjukvård och medicinering. Familjerna behöver ökat stöd för att främja integration. Det är svårt att genomföra föräldrastöd i grupp i områden med hög andel som ej kan svenska. På sådana BVCér får hälsoinformationen ges individuellt. Arbetstid med Barnhälsovård 0-6 år under 2012 Sjukskötersketid Barn 0-6 år Redovisad tid Ssk/vecka Behov tid för antal nyfödda Antal nyfödda per heltid ssk Norm: 60 Antal Ssk hel/deltid Sjuhärad HSN Borås Bollebygd Mark Svenljunga Tranemo Ulricehamn Mittenälvsborg HSN Alingsås Vårgårda Herrljunga Lerum Södra Älvsborg Mål: att minst arbeta 20 timmar per vecka med barnhälsovård för att upprätthålla kompetensen. Mål: Minst 25 nyfödda per år. Mål: inskrivna barn 0-6 år per heltid sjuksköterska. Saknas 33 timmar ssk-tid. (53, 2012), (239, 2010) Enligt Verksamhetsbeskrivning för Barnhälsovården inom Västra Götaland Resultat: Antal timmar/vecka för barnhälsovård varierar mellan 15 till 40 tim/vecka. Antal nyfödda per sjuksköterska varierar mellan 11 till 85, år

17 Läkartid Läkarkontrollerna vid 2, 6 och månader utförs till största delen av distriktsläkare. Under året har flera barnavårdscentraler haft problem med läkarbemanning. En lösning har varit att barnläkare gått in på timmar. Det är viktigt att sjuksköterskorna får stöd i medicinska och socialpediatriska frågor, detta är särskilt viktigt för nyanställd personal och i områden med ökad vårdtyngd. Barnläkare utför specialist BVC 1-3 gånger per termin. BVC läkare antal timmar/år Södra Älvsborg Behov läkartimmar Mål: 3,5 tim/v/ 60 nyfödda/år Spec-BVC barnläkare tim/år (5 200, 2011) 7 680(7 760, 2011) 505( 591, 2011) Under senaste 3 åren har antalet Barnläkare verksamma i öppenvård minskat främst pga pensionsavgångar. Barnmottagningarna har då ej i samma utsträckning som tidigare kunnat erbjuda läkartimmar till spec-bvc. Antal Besök på BVC Sjuksköterskebesök Läkarbesök

18 MÖDRA/BARNHÄLSOVÅRDENS PSYKOLOGVERKSAMHET Det finns 9,10 heltidstjänster för arbetet med BMM och BVC, samt 1,0 tjänst för särskilda uppdrag. Barnunderlaget per tjänst är 2 323/ heltid år Måltal i Verksamhetsbeskrivningen för Barnhälsovård är 2000 barn/heltid. Regelbundna konsultationer utförs i alla områden. Denna är mycket uppskattad av sjuksköterskorna som i det familjecentrerade arbetet har stort behov av att diskutera enskilda barn och familjer, förhållningssätt samt metoder. Antal bokade konsultationer med BVC-sjuksköterskor, enskilt eller i grupp var 365 stycken. Antal nya ärenden för psykolog från BVC var 525 stycken och drygt hälften av ärendena har förmedlats av BVC-sjuksköterskan. Övriga kom från andra verksamheter, eller så sökte föräldrarna på eget initiativ. Psykologen medverkade vid föräldrastöd i grupp på BVC vid 9 tillfällen. I tider av hög arbetsbelastning prioriterar vi deltagande i MVC:s föräldragrupper framför BVC:s. PTP-psykolog eller psykologkandidat kan dock medverka i BVC:s föräldragrupper. Verksamheten har under året haft rekryteringssvårigheter. Detta tvingade fram en tillfällig omfördelning av psykologresursen under 2012, vilket påverkade respektive BVC-mottagningar. Det har blivit en ökad efterfrågan på psykologinsatser. Under flera år har påtalats behov av fler tjänstefaktorer. Detta har ännu inte gått att realisera. Anledning till kontakt i nya ärenden på BVC 27% barnpsykologisk information och vägledning till föräldrar 23% nedstämdhet hos förälder post-partum 20% oönskat/avvikande beteende hos barnet 11% misstanke om avvikande utveckling hos barnet 8% kris 5% misstanke om kontakt- eller koncentrationssvårigheter hos barnet. 4% samspelssvårigheter 2% traumatisk upplevelse för barnet Antal utvecklingsbedömningar har ökat markant och uppgick till 97st, fördelat på 76 pojkar och 21 flickor. (antalet utvecklingsbedömningar 2011 var 86 st). 17

19 Samspelsbehandling Genom att resurser tillfördes för ett arbete riktat mot anknytningsstörningar har nivån på barnhälsovårdens arbete med den sortens problematik höjts generellt. Det är viktigt att öka BVC-sjuksköterskornas kompetens att spåra samspelssvårigheter under barnets första levnadsår. Att göra tidiga enkla insatser av typen råd och stöd till föräldrarna och implementera verksamhetsanpassade psykologiska interventioner. Barn i ålder 0-3 år prioriteras. På samspelsmottagningen arbetar två psykologer på varsin halvtid med stöd av en metodutvecklare. Ordinarie mbhv-psykolog internremitterar föräldrar och barn med mer omfattande problematik. Samspelsmottagningen ger också möjlighet för övriga mbhv-psykologer att bedriva samspelsinriktat basarbete. Samspelsmottagningen betjänar hela Södra Älvsborg. Det geografiska avståndet är begränsande. Familjer bosatta i Borås området har varit i majoritet på samspelsmottagningen. 18

20 Personal Under 2012 arbetade 80 sjuksköterskor med BVC. 40 arbetar enbart med BVC, varav 10 på Familjecentral vilket upplevs positivt och arbetet blir mindre splittrat. 37 arbetar med integrerad BVC, dvs man har även andra uppgifter på vårdenheten. En familjecentral finns i varje primärvårdsområde. Följande uppgifter kommer från sjuksköterskornas verksamhetsberättelser: Gemensamt för Södra Älvsborg är att det finns fler familjer med socioekonomisk beslastning. Det är vanligare med unga familjer utan utbildning och fast anställning. Bättre samarbete med socialtjänsten är ett mål. De som arbetar på Familjecentralerna beskriver ett bra samarbete med socionomen, där man har regelbundna konsultationer. Man upplever att man har ett gott stöd för sitt barnhälsovårdsarbete från sin närmaste chef och sin BVC läkare. Tiden för spec BVC har minskat. Man upplever mycket merarbete med asylsökande familjer som ofta kommer oanmälda och man får skapa utrymme för att ge råd vid olika hälsoproblem och hjälpa till att slussa till rätt vårdnivå. Vårdval: Mycket tal om ekonomi, BVC tid tas ibland till TeleQ. Några har fått mindre tid för barnen andra har fått mer resurser för barnhälsovårdsarbetet. Ökat tryck med fler barn som flyttar in. Man känner delaktighet i arbetslaget på VC och medverkar till utveckling av vårdcentralen. Barnmorskans fysiska närvaro har hotats. Geografiskt områdesansvar har försvunnit, barn från angränsande kommuner skrivs in på BVC. Där man inte haft någon nyetablering så har inte vårdvalet inneburit några större förändringar. Projekt: Öppet hus med bibliotek, barnomsorg, öppen förskola, barnsäkerhetsrådet, dietist, skola, polis, Barnhälsoteam, BVC-Socialtjänst Tandvård i samverkan med VKV, BVC forum med återkommande teman(då kommer ofta bägge föräldrarna) Lilla Träffen för mödrar med ett behov av extra stöd, Gruppen består av 5-8 mammor med barn i åldern 0-1 år, man träffas 2½ timma en eftermiddag i veckan. Den startar med pedagogoisk lunch och avslutas med sångstund. BVC medverkar under 1½ timma i månaden på öppna förskolan. Studiecirkeln Pinocchio ett sätt att upptäcka barn som far illa och synliggöra problem. Samverkan med biblioteket Fröpåsar, tygpåsar med böcker som får lånas i fem månader.barnkonventionen är grunden i arbetet, Viktigast av allt är samverkan med socionom. Tillgänglighet: Flera har börjat med webbtidbokning och har SMS påminnelse till sina kallelser. Alla har daglig telefon tid, därefter telefonsvarare. Någon saknar fast telefontid för BVC. Några använder VC Tele Q. Några sitter i Tele Q och har då ingen telefon tid till BVC dessa dagar. De flesta har bokad mottagning men kan erbjuda tid samma dag till de barn och föräldrar som behöver. 19

21 Lokaler: Fortfarande har några gemensamma väntrum för vuxenmott. och BVC. Föräldrautbildningar har man på öppna förskolan eller annan lokal. Alla BVC är godkända vid verifiering. Några har fått nya mera funktionella lokaler för BVC. Behov av större lokaler finns. Några skall få nya ombygda lokaler under Några saknar lokal för föräldrautbildning. Utbildning: Man har prioriterat barnhälsovårdens utbildningar. Föräldrarna är pålästa. Vi som personal måste vara uppdaterade. Flera har gått i studenthandledning under året. IT: Mycket positivt för några BVC att man kan skicka BHV journalen elektroniskt till SHV. Fortfarande kan vi inte skicka eller ta emot BHV journalerna från de privata VC. Önskemål att SMI kan hämta vaccinationerna från Journal III. Webbbokning innebär en del merarbete för hälsobesöken. Några väljer att ha en öppen webbokning för föräldrarna. Stora förväntningar finns på AsynjaWisph. Hemsida/Rikshandbok: Hemsidan har blivit bättre och bättre, den används av fler och oftare i arbetet. Rikshandboken har bra och uppdaterad information med flera tips. Centrala Barnhälsovården: Fortsatt gott samarbete, man upplever sig få bra stöd av CBHV. Lätta att nå, bra tillgänglighet. God service. Synliggör barnhälsovårdens arbete och lyfter barnperspektivet i primärvården. Man bör fortsätta att ge aktuell kunskap. 20

22 Hembesök och föräldrastöd i grupp, två viktiga resurser Alla nyblivna föräldrar ska erbjudas ett hembesök i nära anslutning till hemkomsten från BB/neonatalavdelning. Även föräldrar till adoptivbarn, nyinflyttade invandrarbarn (inkluderar asylsökande och flyktingar) samt familjer med särskilda behov ska erbjudas hembesök. Föräldrarna ringer och meddelar BVC när de kommit hem. BVCsjuksköterskan gör därefter ett första hembesök. Grunden för föräldrastöd är att föräldrar känner tillit till sjuksköterskan. Tilliten bygger på sjuksköterskans lyhördhet, förståelse och inlevelse i barnfamiljena situation. (Gustafsson,I., Kaplan-Goldman, S : Att främja ett psykosocialt arbetssätt). Hembesök av sjuksköterskan från barnhälsovården ger goda förutsättningar att lära känna familjen och ger möjlighet att bygga upp en förtroendefull jämbördig relation. Att möta familjen i sin vardagsmiljö är en stor fördel då det ger möjlighet till insikt om familjens livssituation. Familjeliv och arbetsliv ställer höga krav på barnfamiljerna och livsvillkoren kan skilja sig stort. Samtalet och hälsoinformationen till föräldrarna utformas efter familjens behov och önskemål. Hembesök är en betydelsefull och viktig arbetsform som kräver tid men som på sikt är tidsbesparande. (Hagelin, Magnusson & Sundelin, 2000). Hälsosamtal i hemmet ger mera delaktighet. Forskning har visat att stöd och samarbete med föräldrarna blir bättre. Vid hembesök kan också riskmiljöer tidigt identifieras. Dessutom görs en undersökning av barnet. Vid varje möte med föräldrar och barn måste personalen vara lyhörd för just den familjens behov. Samtalet ska bygga på en respektfull kommunikation. BVC-sjuksköterskan erbjuder uppdaterad kunskap bl.a. om barns utveckling, barn/föräldrarelationer, amning, kostfrågor, fysisk aktivitet och barnolycksfallsprofylax. Alla föräldrar skall uppmuntras att ta ställning till hur deras eventuella alkohol/tobaksvanor påverkar deras barn. 21

23 Första hembesök till nyfödda Antal nyfödda 2012 Varav till 1:a barnet % Första Hembesök % Sjuhärad HSN Borås Bollebygd Mark Svenljunga Tranemo Ulricehamn Mittenälvsborg HSN Alingsås Vårgårda Herrljunga Lerum Södra Älvsborg Mål: Hembesök erbjuds alla nyblivna föräldrar. Enligt Verksamhetsbeskrivning för Barnhälsovården inom Västra Götaland Andel(%) Hembesök till alla respektive första barn Hembesök alla % Hembesök första barnet % SJUHÄRAD HSN 8 MITTEN ÄLVSBORG HSN 6 SÖDRA ÄLVSBORG Figur 1 Andel (%) förstabarnsföräldrar respektive omföderskor som fått hembesök Barn födda Mål: 95 % av förstagångsföräldrar skall få hembesök. 80 % av flerbarnsföräldrar skall få hembesök. 22

24 Epds Edinburgh Postnatal Depression scale Postpartumdepression nedstämdhet och depression i samband med barnafödande drabbar 8-13 % av de nyblivna mammorna (Wickberg G., Hwang P. Post partumdepression- nedstämdhet och depression i samband med barnafödande. Statens Folkhälsoinstitut. 2003:59). Blir en postpartumdepression långvarig kan den få negativa konsekvenser för barnets samspel med mamman och kvinnans egen hälsa och påverka parets relation. Med hjälp av självskattningsskala (EPDS) kan man lättare hitta dessa kvinnor och erbjuda dem hjälp. Kvinnorna erbjuds screeningen när barnet är 6 veckor. De kvinnor i vårt område som inte talar svenska erbjuds ett samtal om hur de mår och känner sig efter barnafödande. Tabell Utförda EPDS- screeningar och utfall samt stödåtgärd Genomförd Utfall Stödjande Remiss Remiss EPDS-screen. samtal kontakt kontakt 2012 BVC -ssk Psykolog VC-läkare Sjuhärad HSN Mittenälvsborg HSN Södra Älvsborg Antal Antal åtgärder efter Epds screening SJUHÄRAD HSN 8 MITTEN ÄLVSBORG HSN 6 SÖDRA ÄLVSBORG Antal Stödsamtal ssk Remiss Kontakt Psykol. Remiss Kontakt VCläkare Figur 2 Antal stödåtgärder som erbjudits de nyblivna mödrar som fått utfall vid Epdsscreening. 23

25 Föräldrastöd i grupp Enligt riksdagsbeslut 1979 erbjuds alla nyblivna föräldrar aktivt att delta i föräldragruppsverksamhet. Gruppverksamheten fordrar lämplig lokal. BVCsjuksköterskan är gruppledare. Utvärderingar av föräldragrupper har visat att nyblivna föräldrar främst uppskattar att få träffa andra föräldrar som befinner sig i samma situation och att genom diskussioner och erfarenhetsutbyte få mera kunskap om föräldraskap. (Föräldrastödsutredningen, SOU 2008:131). Individuellt stöd Det generella programmet kompletteras med individuellt stöd, bl.a. behovsinriktade insatser till barn och familjer med särskilda behov, t.ex. invandrarfamiljer, barn med funktionshinder och barn till missbrukare och/eller psykiskt sjuka föräldrar. Kvinnor med nedstämdhet efter förlossningen erbjuds särskilda stödsamtal, för att stärka samspelet mellan barn och föräldrar. Tid behövs för fortbildning och fortlöpande handledning inom detta område. Föräldrastöd i grupp Barn födda 2011 Antal nyfödda Föräldrar som deltagit i % totalt 1:a barnsföräldrar som deltagit i % Antal Pappor som deltagit Sjuhärad HSN Borås Bollebygd Mark Svenljunga Tranemo Ulricehamn Mittenälvsborg HSN Alingsås Vårgårda Herrljunga Lerum Södra Älvsborg Mål: Alla nyblivna föräldrar skall erbjudas föräldragrupp. 70 % av förstabarnsföräldrar deltar minst hälften av erbjudna tillfällen. 24

26 Amning Amningsstatistiken som hämtas in 2012 gäller för barn födda Den inhämtas ur det enskilda barnets journal. I riktlinjerna som WHO anger och som också finns angivna i Amningsvänligt sjukhus, (SOU 1993:86), så skall alla länder ha som målsättning att 80 % av barnen ammas helt fram till 4 månaders ålder. WHO: s senaste resolution om spädbarnsuppfödning antogs år 2001 av Världshälsoförsamlingen. Där rekommenderas medlemsländerna att främja exklusiv amning i sex månader och därefter fortsatt amning med tilläggskost i två år eller längre. Socialstyrelsen har fastställt följande definition för registrering av amning fr.o.m Enbart ammade: Barn som enbart fått bröstmjölk samt vitaminer/läkemedel. Delvis ammade: Barn som förutom bröstmjölk fått modersmjölkersättning, smakportioner av puréer, välling och/eller annan kost. Ej ammade: Barn som ej fått bröstmjölk. Uppgifterna avser andelen barn som ammas helt och helt och/eller delvis vid 1 vecka, 2 mån, 4 mån, 6 mån och 9 månader. 25

27 Andel (%) AMMADE, helt och/eller delvis Barn födda 1 vecka 2 månader 4 månader 6 månader 9 månader 2011 Sjuhärad Helt och delvis HSN 8 95, ,4 58,4 30,2 Borås Helt och delvis 95,3 82, ,4 31,4 Bollebygd Helt och delvis 93,2 86,3 73,5 53,5 24,8 Mark Helt och delvis 96,3 85,5 71,2 54,2 25,4 Svenljunga Helt och delvis 92,8 77,3 69,1 60,8 19,6 Tranemo Helt och delvis 94,1 86,1 75,5 65,7 43,6 Ulricehamn Helt och delvis 98,4 83,1 68,8 56,7 29,8 Mittenälvsborg HSN 6 Helt och delvis 97,3 86,6 76,7 64,7 33,7 Alingsås Helt och delvis 97,4 85,0 74,0 61,6 30,4 Vårgårda Helt och delvis 94,2 86,6 75,8 67,5 46,7 Herrljunga Helt och delvis 96,8 82,8 66,3 49,4 28,9 Lerum Helt och delvis 98,0 88,7 81,3 69,3 34,7 Södra Älvsborg Helt och delvis 96,2 84,2 72,6 60,6 31,4 Mål: vid 2 mån: 90 % helt 4 mån: 80 % helt/delvis 6 mån: 80 % helt/delvis Enligt Verksamhetsbeskrivning för Barnhälsovården inom Västra Götaland Kommentar :Under flera år har vi kunnat se en tendens till lätt sjunkande ammningsfrekvens. Glädjande är att denna tendens ej upprepat sig under det senaste året. 26

28 Andel (%)barn födda 2011 Andel ammade, helt och /eller delvis 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 4 mån 6 mån 9 mån 12 mån SJUHÄRAD HSN 8 MITTEN ÄLVSBORG HSN 6 SÖDRA ÄLVSBORG Figur 3 Andel (%) AMMADE, helt och/eller delvis vid 4,6,9 och 12 månaders ålder. Mål: Vid 4 mån ammas 80 % helt/delvis och vid 6 mån: 80 % helt/delvis Andel (%) AMMADE helt/ och eller delvis. Andel hel/delammade födda åren v 2mån 4mån 6mån 9mån 12m Figur 4 Andel (%) AMMADE helt/ och eller delvis barn födda Andelen amning har minskat något under flera år. Sannolikt har flera faktorer samverkat till denna utveckling. 27

29 Rökning Passiv rökning Passiv rök lär ha högre koncentration av farliga partiklar än den rök som rökaren drar i sig vilket gör den skadligare. Barn är särskilt känsliga. Passiv rökning ökar risken för plötslig spädbarnsdöd. Barn som utsätts för passiv rök får fler övre och nedre luftvägsinfektioner (lunginflammation, bronkit, och barnastma) och fler öroninflammationer, Passiv rök ökar risken för överkänslighet för allergener i inomhusluften och i maten. Mammas rökning under graviditeten och båda föräldrarnas rökning under barnets första månader ökar risken för atopiskt eksem hos småbarn. Det finns en koppling mellan skrikighet och kolik hos barn och mammas rökning under graviditeten och passiv rökning under barnets första halvår. Nyfödda barn till rökande mammor får ett förändrat sömn- och vakenhetsmönster. Ju högre dos nikotin barnet får i sig desto mindre tid tillbringar barnet i aktiv sömn. Källa: Rikshandboken Andel barn (%) som har mor och/eller far som röker. BARNETS ÅLDER FÖDDA 2011 MOR 0-4 V FAR 0-4 V RÖKARE I FAMILJEN 0-4 V MOR 8 MÅN. FAR 8 MÅN. RÖKARE I FAMILJEN 8 MÅN Sjuhärad HSN 8 7,6 12,1 14,4 9,0 11,4 14,5 Borås 6,3 12,1 13,7 8 11,9 14,2 Bollebygd 3,8 9,6 10,6 5,7 7,6 8,6 Mark 12,3 13,1 17,1 11,5 12,1 16,7 Svenljunga 8,7 14,1 14,1 9,8 9,8 13,0 Tranemo 10,7 16,5 20,4 12,6 15,5 19,4 Ulricehamn 8,7 8,9 13,8 10,4 8,4 14,3 Mittenälvsborg HSN 6 4,5 9,3 10,5 4,8 8,2 9,3 Alingsås 4,9 10,8 12,1 5,8 10,0 11,4 Vårgårda 5,0 13,6 15,1 6,7 11,9 13,6 Herrljunga 4,3 14,1 15,4 4,5 14,4 14,6 Lerum 4,1 6,1 7,0 3,6 4,7 5,6 Södra Älvsborg 6,6 11,1 13,0 7,5 10,3 12,7 Resultat: Det är glädjande att man ser minskning av mödrarnas rökning, då rökning utgör en stor hälsorisk för barnen. Det är fler fäder som röker än mödrar. Vid jämförelse med mödrahälsovården så har de mödrar som minskat/slutat röka under graviditet inte ökat sitt tobaksbruk efter barnens födelse. Rökare i familjen vid 0-4 veckors ålder är 13,0 %, (12,9 %, 2010) och rökare i familjen vid 8 mån ålder är 12,7 % (13,1 %, 2010) de utsätts därmed för passiv rökning. 28

30 Tobaksrökning i hemmet är ett allvarligt hot mot barnens hälsa. Målsättning för det främjande och förebyggande arbetet inom barnhälsovården skall vara att alla barn skall få en rökfri fostertid och uppväxt. En viktig del av arbetet på BVC är att samtala om rökning. Sjuksköterskan inom barnhälsovården har en viktig roll i att motivera och ge stöd till rökande föräldrar att sluta röka. Hon skall också ge information om var det finns rökslutarstöd. 29

31 Vaccinationer Nationella vaccinationsprogrammet som erbjuds på BVC omfattar vaccination mot difteri, tetanus (DT), kikhosta, polio, haemophilus influenzae (HIB), pneumokocker och mässling, påssjuka, röda hund (MPR). Andel vaccinerade barn i %, födda 2010 Barnets ålder Födda 2010 Difteri Tetanus Pertussis Polio HIB Pneumo cocker MPR BCG av riskbarn Sjuhärad HSN 8 98,9 98,9 98,9 98,9 98,8 98,6 98,1 98,7 Borås 99,1 99,1 99,1 99,1 99,1 99,0 98,4 98,8 Bollebygd 98,1 98,1 98,1 98,1 98,1 98,1 97,1 100 Mark 98,5 98,5 98,5 98,5 98,5 98,5 97,2 100 Svenljunga 99,0 99, ,0 99,0 99,0 98,0 95,8 Tranemo 98,5 98,5 98,5 98,5 98,5 94,9 99,3 96,7 Ulricehamn 98,7 98,7 98,7 98,7 98,7 98,7 97,8 100 Mittenälvsborg HSN 6 98,1 98,1 98,1 98,1 98,1 98,3 98,3 96,2 Alingsås 98,7 98,7 98,7 98,7 98,7 98,5 98,9 100 Vårgårda ,0 88,9 Herrljunga 97,9 97,9 97,9 97,9 97,9 96,8 95,7 84,2 Lerum 97,3 97,3 97,3 97,3 97,3 98,1 98,3 97,1 Södra Älvsborg 98,6 98,6 98,6 98,6 98,6 98,5 98,2 98,2 Mål: 99 % av barnen bör vara vaccinerade mot difteri, tetanus, kikhosta, polio och HIB. 96 % av barnen bör vara vaccinerade mot mässling, påssjuka och röda hund. 96 % av riskbarnen bör vara vaccinerade mot tuberkulos.. 30

32 Hepatit B vaccin erbjuds riskgrupper födda från och med 1/ Hepatit B vacc i % Andel riskbarn i % Sjuhärad HSN 8 27,4 24,5 Borås 33,9 30,5 Bollebygd 26,0 10,6 Mark 16,4 15,6 Svenljunga 23,1 23,1 Tranemo 22,1 22,1 Ulricehamn 15,7 13,5 Mittenälvsborg HSN 6 17,2 12,1 Alingsås 14,0 11,5 Vårgårda 13,9 8,9 Herrljunga 20,2 20,2 Lerum 20,1 11,9 Södra Älvsborg 23,7 20,0 Enligt Verksamhetsbeskrivning för Barnhälsovården inom Västra Götaland. Resultat: Att inte barnen nått målet 100 % med grundvaccination förklaras av inflyttade barn som är asylsökande eller adoptivbarn som skall få kompletterande vaccinationer enligt ordination. Andelen riskbarn som är vaccinerade mot tuberkulos har ökat betydligt sedan vi har koncentrerat vaccinationsverksamheten på färre personer. Av barn födda 2010 vaccinerades 23,7 % av alla barn, mot Hepatit B, detta motsvarar 100 % (97 %) av alla så kallade riskbarn. 31

33 Familjecentral Familjecentraler finns i Borås, Herrljunga, Ulricehamn och Gråbo. Där samverkar Barnhälsovård, Mödrahälsovård, öppen förskola och socialtjänst. I Borås har man samverkan med biblioteket och en socialrådgivare med heltidstjänst. Vi följer arbetet i Föreningen för Familjecentralers Främjande. Neonatal hörselscreening 2012 I maj 2007 startades en neonatal hörselscreening med OAE-mätning, (otoakustisk emission), i Södra Älvsborg. Neonatal screening ger möjlighet att mycket tidigt diagnostisera barn med medfödd dövhet. Man kan beräkna att 1 2 barn av 1000 är döva vid födseln. Tidig diagnos ökar möjligheterna att med operation erhålla välfungerande hörsel. Screeningen är en samverkan med ÖNH-kliniken, kvinnokliniken (KK), Neonatalavdelningen och Barnhälsovården. Enheten har arbetat fram rutiner för hela screening processen, diagnostiken samt den fortsatta habiliteringen. Informationsfoldrar till föräldrar har arbetats fram till bland annat MVC. Hörsel- och dövverksamheten Södra Älvsborg har under 2012 utfört hörselscreening via ett avtal med ÖNH-kliniken inom SÄS. Audionomerna har utfört screeningen på KK där barn har testats under 2012 och i januari Totalt har barn födds på BB i Södra Älvsborg vilket innebär att 99,0% av alla födda barn screenats. Av de barnen som inte har screenats är det 12 barn som flyttats till andra sjukhus i regionen. Resultat: 118 barn har testat om i screening steg barn har gått vidare för screening barn har gått in i diagnostik inne på Hörcentralen. 7 barn har fått habiliterande insatser. 32