Barnhälsovårdens årsredovisning 2012

Transkript

1 Helena Nyström, Barnhälsovårdssamordnare, Folkhälsoenheten Jan-Åke Jönsson, Barnhälsovårdsöverläkare, Barn- och ungdomskliniken Barnhälsovårdens årsredovisning 2012 Illustratör: Carita Rasmussen

2 Innehåll Introduktion... 2 Sammanfattning Struktur, organisation och kompetens Hembesök Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) Alkoholsamtal Föräldrastöd i grupp Spädbarnsmassage Amning Föräldrars rökvanor Vaccinationer Övervikt och fetma Barn som far illa

3 Introduktion Denna årsredovisning är en sammanställning av barnhälsovårdens arbete under 2012 samt några parametrar som mäter eller påverkar barns hälsa. Statistiken grundrar sig på uppgifter rapporterade från varje barnavårdscentral i Kronoberg, uppgifter från journalsystemet Cambio-Cosmic samt nationell offentlig statistik. Materialet är tänkt att användas i verksamhetsuppföljning och kan vara ett stöd i den fortsatta utvecklingen av barnhälsovården. Målet är att nå en jämlik barnhälsovård med god kvalitet i hela Kronobergs län för alla barn 0-6 år. 2

4 Sammanfattning Sedan 2004 har barnantalet 0-6 år ökat i Kronobergs län från till Nyfödda barn har under samma period ökat från 1941 till procent av alla nyfödda barn i Kronobergs län fick hembesök av BVCsjuksköterska, viket är en ökning med 3 procent. 85 procent av alla mödrar genomförde EPDS-screening (Edinburgh Postnatal Depression Scale) vilket är ungefär samma nivå som föregående år. 94 procent av alla nyfödda barn har ett dokumenterat alkoholsamtal i BHVjournalen. 91 procent av föräldrar till nyfödda barn erbjöds att delta i föräldragrupp vilket är en ökning med 8 procent jämfört med året innan. Andel nyblivna föräldrar som deltog i barnhälsovården föräldragrupper ökade från 60 till 64 procent. 27 av 32 barnavårdcentraler erbjöd spädbarnsmassage Totalt erbjöds 76 procent av alla nyfödda barn spädbarnsmassage viket är en ökning med fem procent. Andel föräldrar och barn som deltog i spädbarnsmassage ökade från 50 till 57 procent. Amningsfrekvensen har minskat över en 5-årsperiod både lokalt och nationellt. I Kronoberg varierar amningsfrekvensen i kommunerna mellan 48,9 procent till 67,2 procent, barn födda Andel barn som utsätts för tobaksrök sjunker stadigt. Kronoberg ligger över riksgenomsnittet. Andel barn som utsätts för tobaksrök i hemmet vid 8 månaders ålder varierar från 7,9 procent till 26,2 procent mellan kommunerna i Kronoberg. Det är en god vaccinationstäckning enligt barnvaccinationsprogrammet i Kronoberg. I Kronobergs län har 11,3 procent av fyraåringarna födda 2008 övervikt och 2,7 procent fetma 3

5 Lammhult Ingelstad Läkarhuset, Ljungby Hälsoringen Älmhult Specialistläkargruppen Växjö Ryd Hovshaga Braås Dalbo Alvesta Teleborg Lagan Vislanda Rottne Strandbjörket Lessebo Birka Centrum Älmhult Markaryd Sländan Moheda Smålandshälsan, Ljungby Kungshögen Åseda Alstermo Specialistläkargruppen Lenhovda Gränsbygden Markaryd Strömsnäsbruk Lidhult 1. Struktur, organisation och kompetens Sedan har det totala barnantalet 0-6 år i Kronobergs län ökat från till Nyfödda barn har under samma period ökat från 1941 till I Landstinget Kronobergs uppdragsspecifikation för Vårdval primärvård, 2012 finns nyckeltal för barnhälsovård. I uppdragsspecifikationen kan du läsa mer om barnhälsovårdens kvalitetsmått. oberg/f%c3%b6rfr%c3%a5gningsunderlag_2012_v%c3%a5rdvalkronoberg.pdf I nationell målbeskrivning för barnhälsovård, se länken nedan, och i vårdval Kronoberg finns ett måltal med max 60 nyfödda barn (0-1 år)/heltidstjänst, gällande sjuksköterskebemanning. Motsvarande mål för läkartjänstgöring i barnhälsovården är max 60 nyfödda barn/4timmar/vecka enligt nationell målbeskrivning. Sjuksköterske och läkarbemanning för barnhälsovården varierar, se diagram nedan. Resurser behöver anpassas efter det barnunderlag som finns listade på respektive vårdcentral Nyfödda barn/heltidstjänst sjuksköterska,2012 Måltal är max 60 barn/heltidstjänst 2012 mål 4

6 Hälsoringen Älmhult Ingelstad Strandbjörket Lammhult Birka Sländan Alvesta Teleborg Lessebo Specialistläkargruppen Växjö Lenhovda Specialistläkargruppen Åseda Centrum Kungshögen Moheda Älmhult Dalbo Lagan Åseda Rottne Hovshaga Markaryd Braås Vislanda Smålandshälsan, Ljungby Alstermo Ryd Strömsnäsbruk Läkarhuset, Ljungby Gränsbygden Markaryd Lidhult Antal nyfödda/ heltidstjänst -läkare, 2012 Måltal max 600/heltidstjänst Antal nyfödda/heltidstjänst-läkare Måltal Tabellen ovan baseras på uppgivet antal läkartimmar/vecka på BVC omräknat till heltidstjänst. Under 2012 fanns det 32 barnavårdcentraler i Kronoberg. Antal listade barn varierar stort mellan olika barnavårdcentraler. På flera vårdcentraler arbetar BVC-sjuksköterskor enbart med barnhälsovård och träffar på så sätt många barn och får där med en god barnkompetens. Sjuksköterskan kan då koncentrera sin kompetensutveckling inom barnhälsovård. På andra vårdcentraler arbetar BVC-sjuksköterskor endast en del av sin arbetstid med barnhälsovård. Kompetensutvecklingen måste då ske över flera områden (exempelvis astma, diabetes, sårvård mm) vilket innebär att mer arbetstid går till fortbildning. Det kan då vara svårt att prioritera barnhälsovården framför andra områden vilket kan leda till att BVC-sjuksköterskan inte kan delta på fortbildning, handledning, nätverksträffar mm inom barnhälsovården. För att en god barnkompetens ska uppnås är det viktigt att BVC-sjuksköterskan har ansvar för tillräckligt stort antal nyfödda barn i enhetligt med vårdvalets anvisningar vilket är minst 25 nyfödda barn/ sjuksköterska. I nationell målbeskrivning för läkare bör varje läkare som arbetar med barnhälsovård också träffar minst 25 nyfödda barn/ år. 5

7 Alvesta Hovshaga Strandbjörket Dalbo Specialistläkargruppen Växjö -Åseda Teleborg Hälsoringen Älmhult Lagan Sländan Älmhult Åseda Lessebo Rottne Ingelstad Braås Moheda Markaryd Lenhovda Lammhult Birka Kungshögen Ryd Vislanda Centrum Smålandshälsan, Ljungby Alstermo Strömsnäsbruk Läkarhuset, Ljungby Gränsbygden Markaryd Lidhult Antal nyfödda Flera av vårdcentralerna når inte detta mål. Ett förslag på lösning skulle kunna vara mer samverkan mellan vårdcentraler. Samma BVC-sjuksköterska/läkare kan arbeta på mer än en barnavårscentral. Denna modell förekommer redan idag på flera ställen i länet och kan ses som ett sätt att säkra en god barnkompetens. Flera studier visar att föräldrar är mer nöjda med barnhälsovård där sjuksköterskan arbetar enbart med barnhälsovård. I Kronoberg kan man se att många föräldrar väljer att lista sina barn där det fungerar på detta sätt. Antal nyfödda/sjuksköterska, Nyfödda/sjuksköterska Miniminivå Antal nyfödda/person och år. De vårdcentraler som ligger under miniminivån har för få barn i förhållande till Vårdvalets kvalitetskrav 6

8 Hovshaga Familjecentralen Dalbo Specialistläkargruppen Växjö Teleborg Familjecentralen Älmhult Alvesta Sländan Strandbjörket Birka Kungshögen Familjecentralen Lessebo Rottne Hälsoringen Älmhult Centrum Ingelstad Familjecentralen Markaryd Vislanda Familjecentralen Lagan Lammhult Moheda Lenhovda Familjecentralen Åseda Strömsnäsbruk Braås Ryd Gränsbygden Markaryd Smålandshälsan, Ljungby Alstermo Lidhult Specialistläkargruppen Åseda Läkarhuset, Ljungby Specialistläkargruppen Rottne Hovshaga Dalbo Teleborg Lammhult Hälsoringen Älmhult Älmhult Alvesta Åseda Braås Moheda Lenhovda Strandbjörket Lessebo Ingelstad Ryd Vislanda Centrum Birka Markaryd Sländan Lagan Smålandshälsan, Ljungby Alstermo Strömsnäsbruk Läkarhuset, Ljungby Gränsbygden Markaryd Kungshögen Lidhult Antal nyfödda Antal nyfödda /läkare, Nyfödda /läkare Antal nyfödda/person och år. De vårdcentraler som ligger under miniminivån har för få barn i förhållande till Vårdvalets kvalitetskrav Totalt listade i barnhälsovården,

9 Specialistläkargruppen Växjö Hovshaga Dalbo Teleborg Älmhult Alvesta Strandbjörket Sländan Birka Kungshögen Lessebo Rottne Ingelstad Centrum Markaryd Lammhult Hälsoringen Älmhult Lagan Vislanda Åseda Braås Moheda Lenhovda Ryd Strömsnäsbruk Smålandshälsan, Ljungby Alstermo Specialistläkargruppen Åseda Läkarhuset, Ljungby Gränsbygden Markaryd Lidhult Antal listade barn 0-12 månader, :a gångsföräldr Flergångsföräldrar Som en prognos på framtiden kan andel förstagångsföräldrar som är listade på varje barnavårdcentral vara en indikator. Ju högre andel förstagångsföräldrar desto större sannolikhet att föräldrarna kommer att välja samma vårdcentral till kommande syskon om föräldrarna varit nöjda med sitt första barn. 2. Hembesök Barnhälsovårdens hembesök hos nyblivna föräldrar har en lång tradition i Sverige. Syftet är att etablera kontakt, informera om barnhälsovårdens verksamhet, undersöka barnet och ge föräldrar möjlighet att samtala om sin situation. Redan i början av 1900-talet, det vill säga innan barnhälsovården var statligt reglerad, fanns en filantropisk verksamhet kallad Mjölkdroppen (en föregångare till BVC), där hembesök var en etablerad arbetsmetod. När de statligt finansierade barnavårdscentralerna etablerades i slutet av 1930-talet var hembesök fortfarande en självklar metod. Det har visat sig att just hembesök är en utmärkt möjlighet att kunna identifiera familjer som behöver extra stöd och att tidigt kunna identifiera riskbarn. (Läkartidningen nr volym 107). Under 2012 fick 93 procent av alla nyfödda barn i Kronobergs län hembesök av BVCsjuksköterska vilket är en ökning med tre procent jämfört med föregående år. De flesta vårdcentraler når målet med 90 procent gällande hembesök hos nyfödda barn. Det finns dock flera vårdcentraler som ej når detta mål. Sommarmånaderna är kritiska och i årsredovisningarna framgår man drar ner på hembesöken under sommartid på flera 8

10 Dalbo Strömsnäsbruk Markaryd Lenhovda Alstermo Vislanda Specialistläkargruppen Åseda Gränsbygdskliniken Markaryd Smålandshälsan, Ljungby Strandbjörket Specialistläkargruppen Växjö Birka Älmhult Åseda Hovshaga Centrum Hälsoringen Älmhult Kronobergs län Sländan Rottne Lammhult Teleborg Läkarhuset, Ljungby Lagan Kungshögen Lessebo Alvesta Lidhult Braås Moheda Ingelstad vårdcentraler. För att nå en jämlik barnhälsovård är det viktigt att alla barn, oavsett när på året man föds, erbjuds likvärdig barnhälsovård. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel genomförda hembesök hos nyfödda, 2012 Andel hembesök Måltal 9

11 Lagan Alstermo Alvesta Gränsbygden Markaryd Läkarhuset, Ljungby Birka Lammhult Kungshögen Lenhovda Centrum Strömsnäsbruk Sländan Smålandshälsan, Ljungby Älmhult Strandbjörket Hovshaga Specialistläkargruppen Växjö Åseda Vislanda Kronobergs län Ingelstad Lidhult Specialistläkargruppen Åseda Teleborg Hälsoringen Älmhult Lessebo Markaryd Rottne Moheda Braås Ryd Dalbo 3. Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) Tidig upptäckt och behandling är av stor vikt vid depression hos nyblivna mammor. Forskning har visat negativa effekter på spädbarnets känslomässiga och kognitiva utveckling vid en långvarig depression hos mamman. Denna kunskap har medfört att man inom barnhälsovården så tidigt som möjligt försöker uppmärksamma spädbarnsfamiljer där mamman visar tecken på nedstämdhet eller depression. I Landstinget Kronoberg har EPDS-screening använts i drygt 10 år och ingår i barnhälsovårdens basprogram. Utbildning i metoden genomförs av mödra- och barnhälsovårdspsykologerna och erbjuds kontinuerligt till alla BVC-sjuksköterskor. Ny utbildning planeras våren Under 2012 fick 85 procent av alla mödrar EPDS-screening, vilket är samma nivå som föregående år. Målet är 90 procent av alla mödrar ska genomföra EPDS-samtal. Under 2012 har arbete gjorts för att erbjuda fler mammor som inte pratar svenska EPDS-samtal. Frågeformuläret finns översatt på ett 18 olika språk i rikshandboken. Eftersom formuläret inte finns på alla språk som efterfrågas rekommenderas att tolk används och att man då utgår från det svenska formuläret % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel genomförda EPDS-samtal, 2012 Andel genomförda EPDS-samtal Mål 10

12 Birka Teleborg Kungshögen Lidhult Markaryd Alstermo Alvesta Moheda Lessebo Älmhult Hovshaga Vislanda Gränsbygden Markaryd Läkarhuset, Ljungby Specialistläkargruppen Växjö Hälsoringen Älmhult Lagan Sländan Centrum Lenhovda Strömsnäsbruk Kronobergs län Smålandshälsan, Ljungby Lammhult Åseda Strandbjörket Dalbo Ryd Rottne Braås Ingelstad 4. Alkoholsamtal Enligt barnhälsovårdens handlingsprogram för alkoholpreventivt arbete ska barnhälsovården uppmärksamma föräldrar på alkoholens negativa effekter på föräldraskapet och vara lyhörda för om alkoholrelaterade problem finns i familjen. Under 2012 hade 94 procent av alla nyfödda barn ett dokumenterat alkoholsamtal i BHVjournalen. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel dokumenterade alkoholsamtal i BHV-journal, Föräldrastöd i grupp År 2009 kom Socialdepartementet med en nationell strategi En vinst för alla. I strategin framgår att alla föräldrar ska erbjudas föräldrastöd under barnets uppväxt 0-17 år i samverkan mellan landsting, kommun och ideella organisationer. I Kronoberg har projektet Det goda föräldraskapet bidragit till att en föräldrastödskedja 0-18 år finns uppbyggd i flera kommuner i länet. Projektet är nu avslutat men under finns en halvtidstjänst till att samordna föräldrastödet i länet. Hemsidan som byggdes upp under projekttiden finns kvar och där kan alla barnavårdcentraler presentera sitt föräldrastöd, se länk nedan. Inom barnhälsovården finns en lång tradition av att erbjuda nyblivna föräldrar föräldrastöd i grupp. Vårdcentraler som erbjuder alla föräldrar att delta i föräldragrupp har ökat de sista 11

13 Lessebo Lammhult Teleborg Ingelstad Strandbjörket Sländan Lagan Strömsnäsbruk Markaryd Lenhovda Åseda Alstermo Alvesta Moheda Vislanda Specialistläkargr Växjö Specialistläkargr Åseda Gränsbygdskliniken Kungshögen Centrum Hälsoringen Älmhult Smålandshälsan Kronobergs län Birka Lidhult Hovshaga Ryd Braås Dalbo Rottne Läkarhuset åren i enlighet med den nationella strategin En vinst för alla. Det finns vårdcentraler som endast erbjuder förstagångsföräldrar att delta i föräldragrupp. Under 2012 erbjöds 91 procent av föräldrar till nyfödda barn att delta i föräldragrupp vilket är en ökning med 8 procent jämfört med året innan. Andel nyblivna föräldrar som deltog i barnhälsovården föräldragrupper har ökat från 60 till 64 procent. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel föräldrar som erbjudits delta i föräldragrupp, 2012 Andel föräldrar som erbjudits delta i föräldragrupp, 2012 Måltal 12

14 Specialistläkargr Växjö Vislanda Lessebo Lagan Åseda Moheda Älmhult Gränsbygdskliniken Hälsoringen Strömsnäsbruk Lenhovda Alstermo Smålandshälsan Lidhult Strandbjörket Ingelstad Kronobergs län Sländan Markaryd Alvesta Birka Kungshögen Lammhult Braås Teleborg Centrum Hovshaga Ryd Specialistläkargr Åseda Dalbo Rottne Läkarhuset Andel föräldrar som deltagit i föräldragrupp % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel föräldrar som deltagit i föräldragrupp, 2012 Måltal 6. Spädbarnsmassage Ur ett folkhälsoperspektiv är barns och ungdomars psykiska och fysiska hälsa ett viktigt område och också ett prioriterat område i landstingets budget. Det som grundläggs under barndomen har stor betydelse för hälsa och goda levnadsvanor senare i livet. Psykisk hälsa hos barn och ungdomar främjas av trygga och goda uppväxtvillkor. I dag finns mycket kunskap om sambandet mellan våra tidigaste relationer, anknytning, hjärnans utveckling, social och emotionell kompetens, trauma, psykisk hälsa, ohälsa. Att hitta arbetsmetoder som hjälper föräldrar i det tidiga samspelet med barnet är viktigt. Sedan 2006 har spädbarnsmassage använts som en metod i föräldragrupper i syfte att främja trygg anknytning. Landstingets folkhälsoenhet har erbjudit återkommande instruktörsutbildning i spädbarnsmassage för BVC- sjuksköterskor sedan Utvärdering gjordes 2009 och metoden fick då ett stort stöd från BVC sjuksköterskorna som ett bra och användbart verktyg. 27 av 32 barnavårdcentraler i Kronoberg erbjöd spädbarnsmassage under Totalt erbjöds 76 procent av alla nyfödda barn spädbarnsmassage viket är en ökning med fem 13

15 Vislanda Lessebo Specialistläkargruppen Åseda Moheda Älmhult Gränsbygden Markaryd Hälsoringen Älmhult Strömsnäsbruk Lenhovda Alstermo Strandbjörket Ingelstad Centrum Sländan Markaryd Alvesta Birka Kronobergs län Lammhult Braås Lagan Hovshaga Ryd Dalbo Kungshögen Rottne Teleborg Lidhult Specialistläkargruppen Läkarhuset, Ljungby Smålandshälsan, Ljungby Lessebo Lammhult Ingelstad Strandbjörket Sländan Lagan Strömsnäsbruk Markaryd Lenhovda Åseda Alstermo Alvesta Moheda Vislanda Gränsbygden Markaryd Birka Specialistläkargruppen Växjö Centrum Hälsoringen Älmhult Älmhult Hovshaga Kronobergs län Braås Ryd Kungshögen Dalbo Rottne Teleborg Lidhult Specialistläkargruppen Åseda Läkarhuset, Ljungby Smålandshälsan, Ljungby procent sedan Andel föräldrar och barn som deltog i spädbarnsmassage ökade från 50 till 57 procent sedan föregående år. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel erbjudna att delta i spädbarnsmassage, % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel deltagit i spädbarnsmassage,

16 7. Amning Amning är en skyddsfaktor för såväl mor som barn. Det är därför önskvärt att så många barn som möjligt får bröstmjölk. WHO rekommenderar att barnet får enbart bröstmjölk under de första 6 månaderna. Sedan 2004 praktiseras WHO:s definition av amning i hela landet: Enbart ammade barn är de som endast får bröstmjölk samt ev. mediciner, vitaminer och/eller mineraler. Delvis ammade barn är de som fortfarande ammas samt får smakportioner, modermjölksersättning, välling eller hela mål av annan kost. Ej ammade barn är de som inte får någon bröstmjölk. I början av 70-talet helammade endast 35 % av mödrarna i Sverige sina barn vid två månaders ålder. Motsvarande siffra för Kronobergs län för barn födda 2011 var 69,4 %. I Sverige minskade helamningen vid 6 månader under perioden 1950 till 1970 från 40 % till under 10 %. Därefter skedde en stadig ökning av andel mödrar som ammade sina barn fram till för fem år sedan. I ett internationellt perspektiv är amningsfrekvensen fortfarande hög i Sverige. Av barnen som föddes 2010 ammades närmare 97 procent vid en veckas ålder. Vid två månaders ålder ammades 87 procent. Vid 6 månaders ålder ammade nästan 63 procent helt eller delvis. Motsvarande andel var vid 9 månaders ålder 34 procent och vid 12 månaders ålder 16 procent. Amningen har minskat på senare år. I Kronoberg varierar amningsfrekvensen, hos barn födda 2011, mellan kommunerna från 48,9 till 67,2 procent, se diagram nedan. Helammade barn i Kronoberg: Barn födda 2 mån 4 mån ,1 % 55,2 % ,0 % 59,5 % ,4 % 56,8 % 15

17 Amning helt eller delvis vid två månaders ålder: Barn födda Kronoberg Riket ,6 % 92,0 % ,2 % 91,9 % ,9 % 91,7 % ,9 % 91,4 % ,2 % 90,8 % ,2 % 90,5 % ,3 % 89,3 % ,6 % 88,8 % ,5% 88,0 % ,4 % 86,9 % ,4 Uppgift saknas Amningssiffror redovisas på nationell nivå års barn redovisas först Amning helt eller delvis vid 6 månaders ålder: Barn födda Kronoberg Riket ,6 % 72 % ,7 % 73 % ,1 % 69 % ,3 % 72 % ,5 % 70 % ,6 % 69 % ,8 % 68 % ,9 % 67 % ,2 % 65 % ,0 % 62, ,0 % Uppgift saknas Amningssiffror redovisas på nationell nivå års barn redovisas först

18 % 70 Andel barn födda 2011 som ammade helt eller delvis vid 6 månader ålder i Kronobergs län

19 8. Föräldrars rökvanor Rökning är den enskilt största förebyggbara riskfaktorn för sjukdom och för tidig död i världen och sambandet mellan rökning och sjukdom har varit känt sedan mitten av talet. Flera vetenskapliga studier har visat att risken för plötslig spädbarnsdöd fördubblas om mamman röker under graviditeten. Epidemiologiska studier har också visat att risken för plötslig spädbarnsdöd ökar om mamman endast rökt efter graviditeten eller om bara pappan rökt. Antalet rapporterade fall av plötslig spädbarnsdöd i Sverige har sjunkit från en topp på 146 fall 1990 till 15 fall Denna minskning beror framför allt på att en stor majoritet av spädbarnen numera sover på rygg istället för på mage. Eftersom det är svårt att skilja på effekterna av föräldrarnas rökning under och efter graviditeten är det komplicerat att beräkna hur stor andel av fallen som beror på tobaksrök. En metaanalys av ett stort antal studier visar att risken för plötslig spädbarnsdöd fördubblas om någon av föräldrarna röker sedan barnet fötts (Anderson HR, Cook DG. Passive smoking and sudden infant death syndrome: review of the epidemiological evidence. Thorax 1997;52(11):1003 9). Studier har visat att det finns ett samband mellan tobaksrök i miljön och utveckling av luftvägssjukdomar hos barn. Tobaksrök påverkar kroppens immunförsvar och skadar slemhinnorna i luftvägarna. Små barn är särskilt känsliga eftersom deras immunförsvar inte är färdigutvecklat och spädbarnets luftvägar är trängre än hos vuxna. Barn som utsätts för miljötobaksrök får fler luftvägsinfektioner, fler öroninflammationer och behöver oftare sjukhusvård än barn som inte exponeras. Dessutom får barn som utsätts för tobaksrök, framförallt spädbarn, oftare astmasymtom i form av pipande eller väsande andning (Socialstyrelsen, Miljöhälsorapport 2009). I Sverige hade närmare 13 procent av barn födda år 2010 en familjemedlem som rökte under barnets första levnadsmånad. Bland mammorna rökte drygt 5 procent och bland papporna knappt 11 procent, vilket för båda föräldrarna är en minskning med 3,1 procentenheter sedan år Vid 8 månaders ålder rökte drygt 6 procent av barnens mödrar och knappt 11 procent av fäderna. 13 procent av barnen hade minst en rökare i familjen vid denna ålder. De regionala skillnaderna är stora.(socialstyrelsens officiella statistik). Kronoberg ligger över riksgenomsnittet när det gäller barn som utsätts för tobaksrök i hemmet. Detta gäller speciellt pappor. Eftersom det är fler pappor än mammor som röker är det viktigt för barnhälsovården att ha extra fokus på pappors rökning. Andel barn som utsätts för tobaksrök i hemmet vid 8 månaders ålder varierar från 7,9 procent till 26,2 procent mellan kommunerna i Kronoberg. Alla nyblivna föräldrar ska tillfrågas om rökvanor som journalförs vid 0-4 veckor, 8 månader, och 4 års ålder. Landtinget har i budget målet att följa socialstyrelsens riktlinjer för förebyggande metoder för bla tobaksbruk. Där rekommenderas att alla föräldrar som röker ska erbjudas stöd för att bli tobaksfria. BVC-sjuksköterskan ska vara väl förtrogen med vart man kan remittera de föräldrar som önskar ytterligare hjälp med tobaksavvänjning. 18

20 Andel barn som utsätts för tobaksrök i hemmiljö: Barn födda Kronoberg 0-4 veckor Riket 0-4 veckor Kronoberg 8 mån Riket 8 mån ,4 % 16,3 % 17,5 % 16,7 % ,2 % 14,9 % 14,3 % 15,4 % ,4 % 13,9 % 12,4 % 14,3 % ,0 % 14,0 % 16,3 % 14,6 % ,3 % 13,2 % 15,7 % 13,7 % ,3 % 13,2 % 15,7 % 13,7 % ,7 % 13,2 % 15,4 % 13,6 % ,4 % 12,6 16,2 % 13, ,3 Uppgift saknas 15,2 Uppgift saknas Rökstatistiken redovisas på nationell nivå års barn redovisas först % 30 Andel barn födda 2011 som utsätts för tobaksrök i hemmiljön vid 8 månaders ålder i Kronobergs län

21 9. Vaccinationer Alla barn i Sverige har rätt att vaccineras enligt nationellt gällande barnvaccinationsprogram. Förutom att det skyddar barnet från att insjukna i olika sjukdomar, som kan ha ödesdigra konsekvenser, så är det den mest kostnadseffektiva åtgärden som samhällets hälsovård kan erbjuda. Flera europeiska länder rapporterar för närvarande större eller mindre mässlingsutbrott. Antalet mässlingsfall har dramatiskt ökat under senare år. År 2011 insjuknade över individer i Europa, Sverige hade 26 fall. Sverige har en hög vaccinationstäckning jämfört med många andra länder. Inom barnhälsovården ligger ett långt enträget arbete bakom att vi nått dit vi är i dag. Det finns ingen självklarhet i att denna trend kommer att fortsätta. För att bibehålla förtroendet för barnvaccinationsprogrammet hos småbarnsföräldrar i Sverige krävs ett fortsatt enträget arbete med god kvalitet. Fullständigt vaccinerade i Kronobergs län enligt barnhälsovården basprogram: Barn födda Difteri,stelkramp, polio,kikhosta, hemophilus Mässling, påssjuka, rödahund BCG-vaccinerade riskbarn Hepatit B ,0 % 94,8 % 85,3 % ,3 % 95,4 % 85,8 % ,3 % 96,4 % 90,5 % ,5 % 97,9 % 91,1% ,3 % 97,5 % 90,0 % ,8 % 98,3 % 87,6 % ,7 % 97,3 % 88,9 % ,1 % 96,8 % 89,2 % 4,5 % ,5 % 97,4 88,1 % 22,5 % BCG-riskbarn = BCG-vaccin rekommenderas till barn som bedöms som riskbarn ur tuberkulos- synpunkt. Familjemedlem eller annan närstående har eller har haft tuberkulos eller att den ena eller båda föräldrarna/vårdnadshavarna eller annan hushållsmedlem kommer från område där tuberkulos är vanligt. 20

22 Övervikt / Fetma Övervikt / Fetma 10. Övervikt och fetma Sedan 1 januari, 2010 registreras längd och vikt på alla 4-åringar i Kronobergs län i Cambio Cosmic i. I diagrammen nedan presenteras andel 4-åringar födda 2008 som har övervikt eller fetma. Resultatet för barn födda 2008 baseras på 1911 individer registrerade till , vilket motsvarar 89 procent av totalt antal 4-åringar i Kronobergs län. I Kronobergs län har 11,3 procent av fyraåringarna födda 2008 övervikt och 2,7 procent fetma (totalt övervikt + fetma =14 %). Jämfört med barn födda 2006 har övervikt sjunkit något medan fetma ökat 0,4 procent. Övervikt är vanligare bland flickor än hos pojkar. Andel 4 åringar födda 2008 med övervikt och fetma 12,0% 11,3% 10,0% 8,0% 6,0% Övervikt Fetma 4,0% 2,7% 2,0% 0,0% Andel 4 åringar födda 2008 med övervikt och fetma per kön 14,0% 12,7% 12,0% 10,0% 10,0% 8,0% 6,0% Övervikt Fetma 4,0% 2,0% 3,1% 2,3% 0,0% Flicka kön Pojke 21

23 Övervikt / Fetma Andel 4 åringar födda 2008 med övervikt och fetma per kommun 18,0% ,0% ,0% ,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% Antal personer 2,0% 100 0,0% Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Uppvidinge Växjö Älmhult Övervikt Fetma Antal personer 0 I en av kommunerna finns inga 4-åringar som har fetma. Detta kan förklaras av att endast 2,7 procent har fetma. I en liten kommun med endast 100 barn i varje årskull innebär det att endast två till tre barn skulle ha fetma, det kan då slå så att det vissa år inte finns något barn med fetma. Barn födda i Kronoberg Övervikt, ISO-BMI 25 Fetma, ISO-BMI 30 Totalt ,6 % 2,0 % 13,6 % ,9 % 2,4 % 13,3 % ,3 2,7 14,0 % 22

24 Procent Andel 4-åringar födda 2006 med övervikt och fetma ,2 3,2 2,2 2 2,9 10 2,6 Fetma 8 övervikt 6 13,5 12, ,6 10,5 4 7,9 2 0 Västernorrland Västmanland Uppsala Kronoberg Jämtland Blekinge Det saknas nationell statistik gällande övervikt och fetma hos fyraåringar. Flera landsting följer utvecklingen av övervikt och fetma på 4-åringar. Ovan presenteras några andra landsting på barn födda Därefter finns ingen sammanställning. 11. Barn som far illa Det finns en skyldighet att samverka i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa vilket regleras i lagstiftningen för hälso- och sjukvård och socialtjänst. En viktig princip är att barn som far illa är ett gemensamt samhällsuppdrag och att samverkan kan skapa en helhetsbedömning av barnets behov och bidra till samlade insatser för barnet. Föräldern kan själv eller med hjälp av någon annan göra en ansökan om stöd. En ansökan kan återtas och socialtjänsten kan då inte utreda vidare om det inte i kontakten med familjen framkommit något som tyder på att socialtjänsten måste ingripa mot familjens vilja. Socialtjänstlagen bygger på frivillighet, vilket innebär att familjen tackar ja eller nej till de insatser som erbjuds. Men om personal inom barnhälsovården i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa är de däremot skyldiga att genast anmäla detta till socialtjänsten. Till skillnad från en ansökan så kan då en utredning göras oavsett vad familjen själv vill. All personal inom barnhälsovården är skyldiga att genast anmäla till socialtjänsten om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Det räcker med en oro för att barn inte får sina grundläggande behov tillgodosedda i hemmet, är utsatt för psykiskt och fysiskt våld, sexuella övergrepp eller annan utsatthet för att göra en anmälan. Man är också skyldiga att lämna socialtjänsten alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av stöd och skydd. Uppgiftsskyldigheten gäller även om någon 23

25 annan har gjort anmälan eller om socialtjänsten på eget initiativ inlett en utredning. Den som har gjort anmälan ska också fortlöpande hålla socialtjänsten underrättad om nytillkomna omständlig-heter som kan ha betydelse för socialtjänstens bedömning. Under 2012 gjordes 26 anmälningar från barnhälsovården till socialtjänsten i Kronobergs län vilket motsvarar 2 promille av totalt antal inskrivna barn. Fördelningen av orsak och ålder framgår i diagrammen nedan: Anmälningar från barnhälsovården till socialtjänsten fördelat på kommun 4% Ljungby 4% Inga anmälningar från Lessebo ellerälmhults kommun Uppvidinge 12% Växjö 40% Markaryd 20% Alvesta 20% 24

26 Barnmisshandel 3% Orsak till anmälan från barnhälsovården till socialtjänsten (mer än en orsak till anmälan är möjlig) Sexuella övergrepp 3% Annat 3% Psykisk sjukdom/utveckl ingsstörning hos förälder 13% Omsorgssvikt 45% Våld inom familjen 33% Åldersfördelning av anmälningar från barnhälsovården till socialtjänsten år 15% 5-6 år 8% 0-1 år 42% 2-3 år 27% 1-2 år 8% 25