Barnhälsovård vid familjecentraler Vad ser vi för effekter?

Transkript

1 Barnhälsovård vid familjecentraler Vad ser vi för effekter? Lars Olsson, psykolog/vårdutvecklare, Kunskapscentrum BHV Susanne Sundell, Dr med.vet. Lunds universitet

2 Föreläsningen handlar om: Forskning om familjecentralers effekter socioekonomiska faktorers Inflytande på barnhälsovårdens och familjecentralers arbete data som finns tillgängliga från barnhälsovården och som är möjliga att använda i utvecklingsarbetet på familjecentralerna.

3 Forskning om familjecentralers effekter SoS 2008: Familjecentraler, kartläggning och kunskapsöversikt. Sammanfattningsvis är ganska lite studerat när det gäller effekter av samlokalisering. Ramböll 2014 (Ramböll Management Consulting) Familjecentrum, kartläggning och utvärdering. Utvärdering på uppdrag av socialdepartementet Den rör flera områden, inte minst organisering och styrning, men pekar också på behovet av kunskaper om effekter och samverkansvinster. Viktigt att tänka på att det är en självskattning via enkätfrågor till FC. KEFU 2015 (Rådet för Kommunalekonomisk forskning och utbildning): Rapporten handlade om CNI-ersättningen hade effekter på BVCs utbud, men man tittade också lite på familjecentraler. Ingen effekt av samlokalisering, även för familjecentraler med mycket hög CNI-vikt (inom den högsta decilen). Analyserna redovisas inte i rapporten.

4 Experimentgrupp (familjecentraler) Resultat Kontrollgrupp (ej samlokaliserade BVC) I Skåne finns förutsättningar för ett tillbakablickande experiment : 1: I Skåne finns en blandning av BVC på familjecentraler och utanför familjecentraler. 2: BVC har sedan många år lämnat in verksamhetsuppgifter på samma sätt oberoende av om man är samlokaliserad eller inte. 3: Ett socioekonomiskt index knutet till varje BVC, mer om det sen BVC vid familjecentral BVC ej vid familjecentral

5 Barnhälsovårdsdata På nationell nivå: Vaccinationer Amning Rökning

6 Barnhälsovårdsdata På regional nivå: Hembesök Föräldragrupp Depressionsscreening Övervikt hos fyraåringar Hörsel/Syn/Språk Anmälningar till socialtjänsten Samverkan med socialtjänsten

7 BVC SAMMANSTÄLLER DATA I INSAMLINGSFIL A

8 DATA KONTROLLERAS

9 DATA FÖRS ÖVER TILL INMATNINGSFIL A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U

10 DATA FRÅN VARJE ÅRS INMATNINGSFIL LÄGGS SAMMAN A B C D E F G H I J K L M N

11 Verksamhetsdata utvärderas m h t interna och externa faktorer t ex antal barn per tjänstgörande personal, byte av personal och samlokalisering om BVC är beläget i tätbygd eller glesbygd, ensamt på orten eller om det finns andra BVC i närheten. Samt m h t socioekonomiska faktorer i befolkningen. BVC

12 socioekonomiska faktorer i befolkningen påverkar dels risken för ohälsa eller skyddet för hälsa i den listade Befolkningen, dels hur pass lätt eller svårt BHV (och andra verksamheter på en FC) har för att få kontakt med målgruppen. BVC

13 Care Need Index används inom primärvården i Skåne som ett mått på behovet av hälsovård i befolkningen. De ingående socioekonomiska variablerna har beforskade samband med hälsa på befolkningsnivå. Viktningen mellan de ingående variablerna är utprovad i samarbete med distriktsläkare. För BHV:s del innehåller det fem variabler: Utlandsfödd Arbetslös CNI beräknas för varje BVC på de listade barnens föräldrar med hjälp av data från SCB. Genomsnittet i Skåne åsätts värdet 1,0. Varje BVC (och BMM) får ett CNI-värde i relation till detta. Lägre CNI än 1,0 betyder bättre socioekonomiska resurser i den listade befolkningen, högre CNI än 1,0 betyder mindre goda socioekonomiska resurser i den listade befolkningen. Ensamstående Nyinflyttad Lågutbildad

14 Högt CNI Socioekonomiska resurser kan liknas vid gravitationen; CNI är en sorts mått på medeller motlutet som ett barn och dess föräldrar har på vägen till hälsovården. Lågt CNI

15 Health literacy förmåga att ta till sig, förstå, bedöma och använda hälsorelevant information tillsammans med inkomst, inkomstfördelning, arbete och social miljö, en central bestämningsfaktor för hälsa Health literacy är förmodligen högre i områden med lågt CNI (fler högutbildade) Konsekvens för BVC:s del: Det är mycket att göra i områden med lågt CNI. Men det är viktigt att skilja på vårdbehov hos barnfamiljerna och vårdbehov som kommer till barnhälsovårdens kännedom.

16 2016 Skåne, 145 BVC fördelade efter CNI En grafisk bild av den ojämlika fördelningen av sociala och ekonomiska resurser i befolkningen. median medel CNI

17 I diagrammen har BVC sorterats i tiondelar efter antalet listade och sorterats efter CNI. Tiondel 1 visar medelvärdet för den tiondel av BVC som har lägst CNI, tiondel 2 visar medelvärdet för den tiondel av BVC som har näst lägst CNI o s v. medelvärde tiondel 1 medelvärde tiondel 2 medelvärde tiondel 3 medelvärde tiondel 4 medelvärde tiondel 5 medelvärde tiondel 6 medelvärde tiondel 7 medelvärde tiondel 8 medelvärde tiondel 9 medelvärde tiondel 10 CNI Lägg märke till att nionde och tionde decilen har lika stor spridning i CNI som de första åtta decilerna tillsammans

18 2016: Andel barn som vid 4 månaders ålder enbart ammas. 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% tiondel 1 tiondel 2 tiondel 3 tiondel 4 tiondel 5 tiondel 6 tiondel 7 tiondel 8 tiondel 9 tiondel 10 CNI

19 2016: Andel barn som vid 0-4 veckors ålder bor med någon som röker i hemmet. 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% tiondel 1 tiondel 2 tiondel 3 tiondel 4 tiondel 5 tiondel 6 tiondel 7 tiondel 8 tiondel 9 tiondel 10 CNI

20 2016: Andel barn som inte kommer till fyraårsbesöket. 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% tiondel 1 tiondel 2 tiondel 3 tiondel 4 tiondel 5 tiondel 6 tiondel 7 tiondel 8 tiondel 9 tiondel 10 CNI

21 2016: Andel barn vars förälder/-rar deltar i föräldragruppsverksamhet. 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% tiondel 1 tiondel 2 tiondel 3 tiondel 4 tiondel 5 tiondel 6 tiondel 7 tiondel 8 tiondel 9 tiondel 10 CNI

22 BVC:s initiala listningsområden färgmarkerade efter CNI dec 2016

23 Enbart familjecentralernas initiala listningsområden färgmarkerade efter CNI dec 2016

24 2016 Skåne, familjecentralerna markerade i grönt. Inga/få familjecentraler i områdena med lägst CNI. Många familjecentraler i områdena med högst CNI. Det medför att BVC vid familjecentraler har högre medel-cni är BVC utanför familjecentraler medel BVC medel FC

25 Analysmetod År för år inte sammanslagna data. T-test och chi 2-test för att undersöka om medelvärdena är signifikant skilda mellan icke samlokaliserade BVC resp BVC på familjecentraler. Om medelvärdena skiljer sig åt har ANCOVA använts och hänsyn har tagits till inflytandet av CNI, barnavårdscentralens storlek och hur stor del av sjuksköterskornas tjänster som är förlagda till BVC. I denna presentation redovisas resultaten som kommentarer till slutsatser i rapporterna som redovisades på bild 3.

26 Resultat SoS Kunskapsöversikt 2008: Det saknas vetenskapligt underlag för att uttala sig om familjecentralens effekter för barn och föräldrar vad gäller hälsovanor. Mått i analysen: Barns amning 0-1 år, föräldrars rökvanor när barnen är nyfödda resp. 8 mån gamla, andel barn med övervikt/fetma vid fyra års ålder. Data finns från åren ( för BMI). Resultat: BVC vid familjecentraler är varken sämre eller bättre än andra BVC när det gäller barns amning, föräldrars rökvanor eller barnövervikt/fetma när hänsyn tas till inflytande av CNI.

27 Resultat forts Ramböll 2014: FC bedömer framför allt att de är bra på att underlätta kontakter med rätt profession och mellan föräldrar. I jämförelse bedömer FC att de inte i lika hög grad är bra på att nå målgrupper som i regel är svåra att nå. Mått i analysen: Data på andel barn som inte har kommit på ett fyraårsbesök är intressanta i detta sammanhang. Data finns från åren I områden med högre CNI är det fler barn som inte kommer på fyraårsbesöket (se bild 20). Resultat: Inga skillnader mellan BVC vid FC och andra BVC när hänsyn tas till CNI. Det gäller även vid enheter med hög CNI.

28 Resultat KEFU 2015 (CNI-rapporten): Måluppfyllelsegraden för familjecentralerna skiljer sig inte från övriga BVC. Det gäller även familjecentraler med mycket hög CNI-vikt (inom den högsta decilen). Wallby 2012: Social position och etnicitet som determinanter för amning, föräldrars rökvanor och kontakter med BVC (enkätstudie genomförd år 2008). Wallby fann att BVC-sjuksköterskor vid familjecentraler erbjöd fler föräldrar föräldragruppsverksamhet och nådde fler pappor, än sjuksköterskor vid andra BVC. Data i analysen: Föräldrars deltagande i föräldragrupp under barnets första levnadsår (data , deltagande i föräldragrupp uppvisar en påtaglig social gradient, jmf bild 21). Pappors deltagande i föräldragrupp (data ), mammors deltagande i depressionsscreening när barnet är 2 månader (data ). Resultat: Föräldragruppsdeltagande är inte signifikant skilt mellan jämförelsegrupperna när hänsyn tas till CNI, storlek och sjuksköterskornas tjänsteandel på BVC. Inom den högsta CNI-decilen (jmf bild 17) har BVC vid familjecentraler alla sex åren ett högre föräldragruppsdeltagande än andra BVC inom samma CNI-decil. Resultat: Pappors deltagande i föräldragrupp är signifikant högre vid BVC på FC år 2013 och Övriga år är skillnaderna mellan grupperna inte signifikanta. Resultat: Mammors deltagande i depressionsscreening skiljer sig inte åt mellan BVC vid FC och andra BVC (ttest). Analys med ANCOVA har inte gjorts av detta skäl. När data från högsta decilen jämförs mellan grupperna har BVC vid FC högre deltagande i depressionsscreening åren , år 2016 är deltagandet detsamma.

29 SoS Kunskapsöversikt 2008: Studier som gjorts angående anmälningar till socialstyrelsen har visat på motstridiga resultat; anmälningarna till socialtjänsten har vid olika familjecentraler ökat, minskat eller varit oförändrade. Ganska få av dessa studier har gjorts på familjecentraler där socialtjänsten arbetar förebyggande. Data i analysen: Anmälningar till socialtjänsten från BVC, år Resultat: Andel barn som anmälts till socialtjänsten är signifikant högre vid samlokaliserade BVC-enheter även efter justering (ANCOVA), dock inte de två sista åren (2015 och 2016).

30 SoS Kunskapsöversikt 2008: Samverkan inom en familjecentral ökar personalens förmåga att upptäcka och tillgodose behov av stöd bland barnfamiljer. När det gäller effekt av samlokalisering på ingående verksamheter är socialtjänsten mest studerad utifrån perspektivet vikten av tidig upptäckt. Data: Andel barn för vilka samverkan har skett med socialtjänsten (exklusive barn för vilka anmälan har gjorts), år Resultat: Andel barn för vilka BVC samverkar med socialtjänsten förblir signifikant olika (högre vid BVC på FC) även efter justering (ANCOVA) alla åren, om man bortser från 2012, när p-värdet ligger precis ovanför signifikansgränsen (p=0,058).

31 Till sist Individuella data för enskilda BVC går att ta fram för åren Kan fungera som underlag vid verksamhetsplanering. Kontakta Kunskapscentrum barnhälsovård om ni är intresserade! Två fiktiva exempel följer: Den röda linjen visar medelvärdet i Skåne för åren , den blåa linjen visar medelvärdet för BVC (både BVC vid FC och andra BVC) som har samma CNI (inom samma tiondel) som den fiktiva barnavårdscentralen. Staplarna visar den fiktiva barnavårdscentralens resultat under åren. De fiktiva exemplen visar en BVC vid en familjecentral som lyckas relativt väl med att nå många mammor med depressionsscreening, särskilt med tanke på hög CNI. Samma BVC följer dock upp relativt få mammor efter depressionsscreening, jämfört med andra BVC.

32 Exempel på data som underlag för verksamhetsuppföljning. Deltagande i depressionsscreening med EPDS. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 71% 76% 77% 81% 82% 89% FC Sambo BVC med samma CNI Skåne

33 Exempel på data som underlag för verksamhetsuppföljning. Åtgärd (stödsamtal och/eller remiss) efter depressionsscreening med EPDS. 24% 20% 16% 12% 8% 4% 0% 1,5% 2,3% 6,6% 8,7% 2,7% FC Sambo BVC med samma CNI Skåne

34