barnhälsovård i halland 2010

Transkript

1 barnhälsovård i halland 2010 Barnrapport

2 Denna rapport är en sammanfattning av verksamheten vid Hallands barnavårdscentraler under Vår förhoppning är att rapporten, som ges ut årligen, ska ge en fortlöpande bild av verksamhet och verksamhetsutveckling inom barnhälsovården i Region Halland. Den ska även ge underlag till en utvärdering av verksamheterna. På detta sätt kan den bidra till att uppfylla barnhälsovårdens vision: Alla förskolebarn i Halland ska erbjudas en över länet likformig, evidensbaserad barnhälsovård av högsta möjliga kvalitet. Verksamheten vid barnavårdscentralerna är inget utan det hängivna arbete som alla BVC-sjuksköterskor lägger ner, både i sitt arbete med barnen och insamlandet av denna statistik, och vi vill därför rikta ett stort TACK till alla BVC-sjuksköterskor i Halland! Kungsbacka den 26 maj 2011 Bernt Alm Barnhälsovårdsöverläkare Gerd Almquist-Tangen Barnhälsovårdsutvecklare Viktoria Almqvist Barnhälsovårdsassistent Använd gärna uppgifter från denna rapport, men kom alltid ihåg att ange källan (Barnhälsovård i Halland 2010, Barnhälsovårdsenheten Region Halland). 2

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...3 Sammanfattning...4 Barnavårdscentralerna i Halland...5 Rapportens syfte...6 Barnhälsovårdsenheten...7 Barnhälsovårdsenhetens roll idag...7 Framtidens utmaningar...9 Psykologens verksamhet Lokala förhållanden...10 Bakgrund Nationella uppgifter...12 Lokala uppgifter...13 Halland Lokala uppgifter Födelsetal i Halland...15 Barn inskrivna på BVC i Halland...16 Föräldrastöd på BVC...18 Hembesök hos nyfödda...18 Föräldragrupper...20 Besök på förskolor...21 Hörselscreening...22 Tal- och språkbedömning vid 3 år årskontrollen...25 Skolförberedande undersökning...29 Nationella uppgifter Amning...30 Rökvanor hos föräldrar...31 Vaccinationer...33 Personalresurser Vårdtyngd Bilagor: Genomförda utbildningsinsatser...42 Tabellbilaga

4 Sammanfattning Förra året, 2010, fanns i Landstinget Halland inskrivna förskolebarn. Detta var en ökning med 1,8 % jämfört med år Under året föddes barn. Idag finns det 55 barnavårdscentraler i länet, vilket innebär en ökning med två centraler, trots att strävan borde vara att minska antalet, speciellt små centraler. Tyvärr uppfyller fortfarande många enheter inte de riktlinjer för barnhälsovårdens verksamhet som antogs av landstingsstyrelsen den 17 december Detta gör att det fortfarande finns risk för att barnkompetensen kan avta genom att många centraler fortfarande har för få barn för att denna ska kunna upprätthållas1). Det är angeläget att den kontinuerliga uppföljningen av riktlinjerna och därmed barnhälsovårdens kvalitet i Vårdval Halland som görs av barnhälsovårdsteamet snarast kan få de effekter på bemanning av barnavårdscentralerna som avses i riktlinjerna. Personalmässigt ligger nyckeltalet för sjukskötersketäthet (<65 nyfödda per heltids sjuksköterska) på samma nivå som tidigare år (60), vilket är mycket positivt och lägger grund till förbättring inom ovanstående områden. Detta gäller tyvärr endast för Halland i sin helhet, och vi har en stor spridning mellan barnavårdscentralerna. Det finns barnavårdscentraler som fortfarande har så mycket som 120 (!) nyfödda på 40 tim sjukskötersketjänst, vilket inte ger barnen den tid de borde ha. Nyckeltalet för barnkompetens (>25 nyfödda per enskild sjuksköterska), vilket 2008 låg på 29 och 2009 på 32 ligger fortfarande på 31 i genomsnitt. Trots att vi alltså kan se en förbättring totalt, finns det fortfarande 19 centraler som faller under gränsen för vad som kan betraktas som rimlig storlek på en BVC. Det är fortfarande 13 centraler som inte uppfyller alla tre nyckeltalen för bemanning, dvs hade tillräckligt med sjuksköterske- och läkartid för varje barn och tillräckligt många barn per sjuksköterska för att upprätthålla barnkompetensen. Vi finner det ytterst angeläget att detta missförhållande rättas till genom att avvikelser från vårdavtalen påtalas och att sanktioner införs för den vårdenhet som inte uppfyller baskraven. Halland ligger som tidigare väl till jämfört med nationell BVC-statistik, men spridningen är stor mellan kommunerna. Rökning är ungefär i nivå med siffrorna för riket, medan vaccinationerna överstiger dessa. Vi ser sedan några år tillbaka en nedgång i andelen barn som ammas fullt vid fyra månaders ålder, men detta ses även i riket som helhet. Det föräldrastöd som erbjuds på BVC i form av föräldragrupper fungerar väl, och har god täckning som helhet i länet. Den del som består av hembesök och kontakter med förskola kan dock ökas. Geografiska skillnader finns, då kontakter med förskola och hembesök fungerar sämre i den norra länsdelen, och föräldragruppsverksamheten sämre i söder. Tal och språkscreening vid 3 år, fyraårsundersökningen och skolförberedande undersökning vid 5 år är alla väl fungerande. 1) Mötet med barnet. Barnkompetens inom hälso- och sjukvården. Regeringskansliet. Karlskrona

5 Barnavårdscentralerna i Halland Alla förskolebarn i Sverige har rätt till en kostnadsfri hälsovård. Denna bedrivs på landets barnavårdscentraler och följer ett av Socialstyrelsen fastställt nationellt program 2). I detta program ingår bl.a. vaccinationer, undervisning i hälsovård såväl individuellt som i grupp, samt hälsokontroller och utvecklingsbedömningar vid specificerade åldrar. Vid årsskiftet 2010/2011 var barn inskrivna på Hallands barnavårdscentraler. Detta är en ökning med 443 barn sedan 2009/2010. Procentuellt motsvarar detta en ökning med 1,8 %. Antalet mantalsskrivna var vid samma tidpunkt , vilket innebär att 98,3 % av barnen var inskrivna på någon BVC. Under året föddes barn, vilket är en ökning jämfört med år 2009 (se figur 1). Svårigheten med en exakt beräkning av antalet barn beror på att barn mantalsskrivna i Halland kan vara inskrivna på BVC i en kranskommun och tvärtom. Även barn till asylsökande kan vara svårberäknade eftersom de kan vara inskrivna på en BVC utan att vara mantalsskrivna i kommunen. Riktlinjer för BVC-verksamheten finns från och med den 17 december 2007 i skriften Barnhälsovården i Landstinget Halland - Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring, där hänvisning ges till Skydda skyddsnätet (SoS) och Metodbok för BVC i Halland. Dessa riktlinjer har utarbetats av Barnhälsovårdsteamet och fastställts av landstingsstyrelsen. 2) Hälsovård för mödrar och barn inom primärvården, SoS 1981:4, Hälsoundersökningar inom barnhälsovården (Allmänna Råd, SoS, 1991:8), Kvalitetssäkring av BHV 1994:14 Socialstyrelsen. 5

6 Rapportens syfte Rapporten ska återspegla det hälsofrämjande arbete som bedrivs på barnavårdscentralerna i Halland. Genom att en sådan rapportering har skett under en lång rad av år kan också förändringar, till exempel av vaccinationstäckning, rökning i barnets närhet och amningsfrekvens, följas över tid. Rapporten utgör därför ett underlag för det kvalitetsarbete och utvecklingsarbete som ständigt utförs inom barnhälsovården. Rapporten kan användas vid analys och tolkning av hälsodata samt vid förändringsarbete inom barnhälsovården, men också som utgångsläge för nya studier och utvecklingsarbete. Rapporten kan ge dem som beställer hälsovårdsarbetet riktlinjer om hur långt de ekonomiska ramarna räcker. I Vårdval Halland kommer rapporten att vara stöd vid uppföljningen av barnavårdscentralernas resultat. Rapporten är ett medel för att uppnå barnhälsovårdens vision, att alla barn i Halland ska erbjudas samma evidensbaserade barnhälsovård av högsta möjliga kvalitet. 6

7 Barnhälsovårdsenheten Bakgrund I Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring för Barnhälsovården i Landstinget Halland, fastställda av Landstingsstyrelsen den 17 december 2007 slås fast att dessa skall ligga till grund för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring av barnhälsovården i Halland. I modellbeskrivning 2011 för Vårdval Halland preciseras att vårdenheten skall Bedriva barnhälsovård enligt gällande riktlinjer och utifrån barnets och familjens behov. Detta konkretiseras i Barnhälsovården i Hallands vision att alla förskolebarn i Halland skall erbjudas en över länet likformig, evidensbaserad barnhälsovård av högsta möjliga kvalitet. Barnhälsovårdsenheten har funnits i landstinget Halland sedan januari Den består av barnhälsovårdsöverläkare, barnhälsovårdutvecklare och barnhälsovårdsassistent och skall arbeta länsövergripande. Barnhälsovårdsenhetens roll idag ä Att samla in, analysera och bearbeta hälsodata och prestationsbeskrivningar från BVC Barnhälsovårdsenheten samlar årligen in statistik som skall förse verksamhetschefer och politiker med en detaljerad bild av verksamheten och dess resultat, samt behovet av barnhälsovård. Dessa data presenteras varje år i skriften Barnhälsovård i Halland ( Barnrapporten ). ä Att i enlighet med nationella program, författningar och handlingsplaner utarbeta riktlinjer och metoder för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet på BVC Under åren som gått har barnhälsovårdsenheten regelbundet försett BVC-personal med utbildningsinsatser. Syftet med dessa har varit att försöka få den verksamhet som bedrivs vid barnavårdscentralerna att vara så likformig över länet som möjligt, byggd på den senaste kunskapen och i möjligaste mån evidensbaserad. Grundkurs: Årligen erbjuds en grundkurs i barnhälsovård som är öppen för alla personalkategorier som arbetar på BVC (sjuksköterska, läkare och psykolog). Vi har även försökt att stödja teamarbetet mellan dessa genom att periodvis ha företräde för de team som söker tillsammans. Det har även varit ett stort tryck från läkare under ST-utbildning att få gå dessa kurser. Omfattningen har varit tre dagar och ambitionen har varit att täcka alla aspekter på BVC-verksamheten. Som föreläsare har anlitats specialister från Landstinget, men även externa föreläsare har kunnat erbjudas. Barnhälsovårdsdagar: Varje vår har vi erbjudit heldagsutbildningar för alla personalkategorier. Dessa har givits i två pass för att alla skall ha möjlighet att gå. Professionsspecifik utbildning: På hösten erbjuds utbildningar i form av yrkesvisa halvdagar. Läkarna har fått specialutbildning om komjölksallergi, barnortopedi, neuropsykiatriska diagnoser på BVC och 7

8 cardiologi. Sjuksköterskorna har fått utbildning om amning och barns motoriska utveckling. Områdesträffar: Både vår och höst arrangerar BHV-enheten även kollegiala träffar för BVCsjuksköterskorna kommunvis. Ämnen för dessa brukar vara senaste nytt, statistik och forum för frågor och diskussion med BVC-sjuksköterskorna. ä Att vara en förmedlande länk mellan landstingens och kommunens hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för förskolebarn (0-5 år) I landstingets riktlinjer för barnhälsovård (se ovan) anges att det ska finnas utarbetade rutiner för samverkan med övriga aktörer t.ex. mödrahälsovården, BB, Skolhälsovården, habilitering, logopeder, socialförvaltning och förskolor dels länsövergripande dels på varje enskild BVC. För att tillgodose detta krav på samverkan har barnhälsovårdsenheten minst årliga, ofta även halvårliga samarbetsmöten med företrädare för dessa verksamheter. ä Att ansvara för att stimulera och förmedla aktuell forskning och att vägleda personal på BVC Två stora länsövergripande projekt som engagerar barnhälsovården är Språkkedjan och Tillväxtprojektet (Tp). Fördelarna som barnhälsovården får av dessa är både kort- och långsiktiga. Kortsiktiga genom att projekten bekostar en inte obetydlig del av BHV-personalens utbildning; under åren har flera föreläsningsdagar om barns språkutveckling och tillväxt kunnat erbjudas utanför barnhälsovårdsenhetens ordinarie utbud. Långsiktiga genom att projektens resultat kommer att komma barnhälsovården tillgodo i form av bättre metoder och tidigare upptäckt eller till och med prevention av språkstörning och tillväxtstörningar. Språkkedjan har som syfte att de barn som har särskilda behov när det gäller tal- och språkutveckling skall få det stöd och den hjälp de behöver, samt att skapa ett material som främjar tal- och språkutveckling hos barn. Detta verktyg ska finnas lättillgängligt i hela Halland via kommunbiblioteken. Tillväxtprojektet är ett samarbete mellan barnhälsovården, barnkliniken och Göteborgs Universitet och har som målsättning att öka förståelsen för begreppet barns hälsa och tillväxt. Detta kommer att belysas både utifrån ett föräldraperspektiv som klargör föräldrarnas behov och ett medicinskt/socialt perspektiv där vi kommer att söka efter riskfaktorer för tillväxtrubbningar, fetma och det metabola syndromet. ä Att bevaka internationell och nationell forskning samt metodutveckling inom barnhälsovård BHV-enheten deltar regelbundet i olika nationella sammankomster såsom Barnveckan (riksnätverk för barnläkare och barnsjuksköterskor) och Barnhälsovårdsdagarna (riksnätverk för all personal på BVC). BHV-enheten har även samverkansmöten med barnhälsovårdsenheterna både i Västra Götalandsregionen och Södra Sjukvårdsregionen. Under 2012 kommer enheten att arrangera de nationella barnhälsovårdsdagarna. Barnhälsovårdsöverläkaren ingår i Socialstyrelsens referensgrupp avseende plötslig spädbarnsdöd (SIDS) och sitter i referensgruppen till Nationella expertgruppen för frågor om barns tillväxt (NEXT). 8

9 Överläkaren deltar även i kvalitetsgruppen för Socialstyrelsens utveckling av vägledningsdokument för barnhälsovården och utvecklaren deltar i organisationsutvecklingsgruppen. Barnhälsovårdsutvecklaren ingår i nationella referensgrupper vid Livsmedelsverket avseende amningsfrågor, samt i den nationella översynen av hembesök. Framtidens utmaningar ä Att uppnå visionen att alla förskolebarn i Halland ska få en likformig, evidensbaserad barnhälsovård av högsta möjliga kvalitet För att detta skall bli verklighet, krävs att alla enheter verkligen når upp till de krav som ställs i Hallands riktlinjer för barnhälsovård. Det som framförallt är viktigt att vi snarast uppnår är att barnkompetensen höjs och att alla barn får tillgång till hembesök samt att deras föräldrar kan ta del av erbjudandet om föräldrautbildning. ä Att delta i skapandet av en datoriserad barnhälsovårdsjournal inom VAS Detta är en uppgift som kommer att kräva mycket tid och arbete, speciellt med hänsyn till de krav som kommer att ställas på möjligheter till redovisning av verksamhetsstatistik, beslutsstöd och kompatibilitet med andra system i vårdkedjan (mödrahälsovårdens Obstetrix och skolhälsovårdens Profdoc). En integration av det nationella rapportsystemet för vaccinationer (Svevac) kommer också att bli nödvändig. ä Att förbättra de små barnens psykiska hälsa i Halland Under barnhälsovårdens drygt hundraåriga historia har vi lyckats relativt väl med uppgiften att förbättra den fysiska hälsan. Barn i Sverige är idag friskast i världen. Däremot har framgångarna inte varit lika stora på området psykisk hälsa. Barn i Sverige mår inte så bra. Barnhälsovårdsenheten har inlett utbildningsinsatser för att förbättra kunskapen om detta ämne och även infört ett evidensbaserat språktest vid 3 års ålder. Under 2011 och framåt är den främsta uppgiften att stödja införandet av en screeningmetod för mödrar med depression (EPDS). Även denna är evidensbaserad, och anses ha mycket god effekt för att undvika anknytningsstörningar under barnets första känsliga år. ä Att skapa en gemensam amningspolicy för hela Halland Bröstmjölk är det lilla barnets absolut bästa näringskälla. För att på bästa sätt kunna stödja och uppmuntra till amning måste det finnas en samsyn baserad på den bästa evidensen som är tillgänglig. En sådan policy kommer att utformas under de kommande åren. 9

10 Psykologens verksamhet I enlighet med riktlinjerna för barnhälsovården i Region Halland gällande verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring ställs krav på ökade psykologinsatser. För att täcka behovet av psykologinsatser behöver det finnas en kombinerad MHV/BHV- psykologtjänst på barn. För mödrar inskrivna i mödrahälsovården rekommenderas 300 per kombinationstjänst psykolog (heltid). Förutom den direkta mottagningsverksamheten bör tid finnas för samråd och konferenser med medicinsk personal inom MHV/BHV, samverkan med förskoleverksamhet, deltagande i föräldrautbildning samt tid för fortbildning. Psykologen ska, förutom legitimation, ha goda kunskaper i konsultationsmetodik, utvecklingspsykologi, graviditetspsykologi, anknytningsteori samt teorier om föräldraskap och familjeliv. MHV/BHVpsykologen ska, ofta tillsammans med annan MHV/BHV-personal, arbeta för att främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa hos barn och familj. Psykologen skall kunna göra utvecklingsbedömningar på barn i förskoleåldern. Målgruppen är blivande föräldrar och småbarnsfamiljer. Man kan vända sig till psykologen i samband med graviditet, förlossning och tiden därefter, för relationen och samspelet med det lilla barnet under nyföddhetsperioden, eller i frågor om små barns beteende och utveckling från 0 till 6 år. Att bli förälder är en stor omställning i livet. Att lära känna sitt barn och växa in i föräldrarollen tar tid. Känslor av glädje och lycka kan blandas med oro och ängslan. Psykologerna arbetar förebyggande genom att erbjuda behandling tidigt. Samtal med psykologen ger möjlighet till förståelse och förändring. Det krävs ingen remiss för kontakt med psykolog. Lokala förhållanden I Kungsbacka kommun finns 9 vårdcentraler med barnavårdscentral, varav 4 privata. Specialistmödravård bedrivs på kvinnomottagningen på Hallands sjukhus Kungsbacka. Mottagningen driver också en barnmorskemottagning på Särö Vårdcentral. Mottagningen Qvinnolivet är privat och bedriver även mödrahälsovård. Psykologverksamheten inom MHV/BHV har 3.0 tjänst varav 50 % är placerade i Familjehuset. Falkenbergs kommun har tio barnavårdscentraler, varav sju är offentligt drivna. Specialistmödravård (offentligt driven) finns för samtliga blivande föräldrar i kommunen. En mottagning ligger i centralorten och en filial är belägen i Ullareds vårdcentral. De offentligt drivna barnavårdscentralerna samt specialistmödravården har en psykologtjänst på 70 % knuten till sig. Halva tjänsten är riktad till BHV och halva till MHV. De privata barnavårdscentralerna har egna psykologresurser. Varbergs kommun har åtta offentligt drivna barnavårdscentraler samt fyra privata. Fem BVCmottagningar ligger utanför centralorten. Specialistmödravård finns för blivande föräldrar. En heltids- 10

11 anställd psykolog är knuten till de offentligt drivna barnavårdscentralerna (70 %) och specialistmödravården (30 %). De privata barnavårdscentralerna har egna psykologresurser knutna till sig. Stor vikt läggs vid tillgänglighet och förebyggande arbete. I Halmstad finns fyra privata vårdcentraler som har barnavårdscentral; Amadeuskliniken, Capio Citykliniken, Viktoriakliniken och Tudorkliniken. Sammanlagt är det sex barnavårdscentraler. De har egna psykologresurser. Det finns sju offentliga vårdcentraler som har barnavårdscentral i Halmstad. Sammanlagt nio barnavårdscentraler. 11

12 Bakgrund Nationella uppgifter Amning, vaccination och föräldrars rökvanor Det förebyggande arbetet på BVC har en mycket lång tradition. Från början var barnhälsovårdsarbetet inriktat mot ohälsa på grund av näringsbrist och infektionssjukdomar. Tidigt insåg man vikten av att spädbarnen ammades, och föregångaren till vår tids barnavårdscentraler, Föreningen Mjölkdroppen, var inriktad på att förse barnen med näring. Idag vet vi att nutritionen inte bara är viktig för det växande barnet utan också kan ha långtgående verkningar i vuxen ålder (övervikt, hjärt-kärlsjukdomar mm). Allt eftersom nya vacciner har utvecklats har barnhälsovården fått en allt viktigare roll vid bekämpningen av infektionssjukdomarna. Det kostnadsfria vaccinationsprogrammet ger alla barn rätt till vaccination på BVC. Detta generella vaccinationsprogram står ständigt under utveckling och förändring. Immunitetsläget i befolkningen följs med jämna mellanrum, och förändringar kan ge anledning till att förändra antalet vaccinationer mot en sjukdom, eller att förändra intervallen mellan injektionerna. Under de senaste åren har det skett en kraftig ökning i antalet sjukdomar som det finns vaccin tillgängligt mot. Som exempel kan nämnas rotavirus (diarrésjukdom), vattenkoppor, hepatit A och B (leverinflammation) samt humant papillomvirus (livmoderhalscancer). Det pågår en ständig diskussion om huruvida dessa skall erbjudas alla barn eller enbart riskgrupper, eller om det är något som föräldrarna får bekosta själva. Det som idag vaccineras kostnadsfritt emot på Sveriges barnavårdscentraler är polio, difteri, stelkramp, kikhosta, Haemophilus influenzae typ B (kan ge hjärnhinneinflammation), mässling, påssjuka och röda hund samt pneumokockinfektioner (hjärnhinneinflammation och lunginflammation). Barn med ökad risk ympas även mot hepatit B (leverinflammation, gulsot) och tuberkulos. Amning och vaccinationstäckning har följts lokalt och nationellt under decennier. Under senare år har allergiproblem bland barn ökat och en riskfaktor är föräldrars rökvanor. Sedan 1996 registreras föräldrars rökvanor och genom att följa dessa data erhålles en bild över utvecklingen. För Socialstyrelsens nationella dokumentation insamlas följande uppgifter: Amningsmönster upp till 12 månaders ålder Rökvanor i barnens omedelbara närhet vid 1 och 8 månaders ålder Vaccinationsuppgifter 12

13 Lokala uppgifter Verksamhets- och kvalitetsdata på BVC Barnets första levnadsår är det mest resurskrävande, och man gör då många besök hos sjuksköterskan. Det finns beräkningar som visar att det läggs ner cirka 60 % av barnhälsovårdsresurserna för ett barn under dess första levnadsår, och cirka 10 % under det andra. Under de senaste åren har även kraven på fler insatser för de lite större barnen ökat. Ett test för tal, språk, och kommunikation vid 3 års ålder har införts och en skolförberedande undersökning görs när barnet är 5 år. Därför är det viktigt att veta barnens åldersfördelning när arbetet på den egna barnavårdscentralen ska planeras. Av erfarenhet vet man att ovana föräldrar behöver extra stöd. Bland de nyfödda barnen är det viktigt att se hur många som är familjens första barn. Enligt barnhälsovårdens kvalitetsdokument bör hembesöksverksamhet och föräldragrupper prioriteras. Lokala uppgifter som kan vara av intresse är: Barn inskrivna på BVC Nyfödda per heltids sjukskötersketjänst Nyfödda per sjuksköterska Hembesök Föräldragruppsdeltagande Förskolor som har besökts Hörselscreenade vid 3-5, 8-10, 18 månaders och 4 års ålder Tal- och språkbedömning vid 3 år 4-årskontrollen (syn, hörsel och utveckling) Skolförberedande undersökning 13

14 Halland 2010 Landstinget Halland, från 2011 Region Halland, är indelat i sex kommuner, och fanns totalt 55 barnavårdscentraler, varav 19 med privat vårdgivare. : Fjärås, Husläkarna Centrum, Husläkarna Vallda, Kungsbacka, Onsala, Stenblomman, Särö, Säröledens familjeläkare och Åsa. : Bua, Husläkarna Varmbadhuset, Håsten distr. 1, Håsten distr. 2, Håsten distr. 3, Kungsäter, Läjeskliniken, Navet, Neptunuskliniken, Rolfstorp, Tvååker, Veddige, Västra Vall Centrum (N1), Västra Vall Centrum (N2), Västra Vall Centrum (S1), Hälsans Hus och Västra Vall Centrum (S3). : Familjeläkarna Centrum, Familjeläkarna Skrea, Laurentiuskliniken, Skogstorp, Slöinge, Treklövern, Ullared-Ätran och Vessigebro. : Amadeuskliniken Grodan, Amadeuskliniken Humlan, Andersberg, Bäckagård, Capio Citykliniken, Getinge, Harplinge, Hertig Knut, Kärleken, Nyhem, Oskarström/Åled, Tudorkliniken, Vallås, Viktoriakliniken Eldsberga och Viktoriakliniken Kungsgatan. : Familjecentralen, Familjeläkarna vid Torget, Hälsoringen Glänninge och Hälsoringen Knäred. : Hyltebruk/Unnaryd och Torup. Kungsbacka Varberg Hylte Falkenberg Halmstad Laholm 14

15 Lokala uppgifter Födelsetal i Halland Antalet födda i Halland har sedan 1968 fluktuerat i ungefärliga 20-årsperioder, beroende på när en ålderskohort uppnår barnalstrande ålder. Toppar har setts runt 1973, och Riket Halland Figur 1. Levande födda i Hallands län och riket mellan Observera att skalan är olika för riket och Halland

16 Barn inskrivna på BVC i Halland Uppgifterna gäller för de barn som var inskrivna på respektive BVC den 31 december respektive år. Tabell 1 visar antal barn fördelade över de sex kommunerna. År Kommun Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Laholm Hylte Tabell 1. Antal barn inskrivna på BVC i Halland Ökningen av förskolebarn under 2010 var 443 barn, dvs 1,8 %, vilket är en något mindre ökning än förra året. Av speciellt intresse är antalet barn födda under det senaste året (angivna som nyfödda eller 0-åringar). De här barnen är de som har den tätaste kontakten både med sjuksköterskan och med läkaren på BVC, och som därför kommer att konsumera den största delen av barnets kapitationsersättning. Man har beräknat att ca 60 % av allt arbete som läggs ned på ett förskolebarn under hela BVC-tiden görs under dess första år på barnavårdscentralen. 16

17 Figur 2 visar andelen nyfödda i kommunerna. Förändringarna är mycket små, och för Halland som helhet är andelen ganska konstant runt 14 % Figur 2. Nyfödda i procent av antalet inskrivna vid Hallands barnavårdscentraler per kommun och i Halland som helhet. 17

18 Föräldrastöd på BVC A. Hembesök hos nyfödda Alla nyblivna föräldrar ska erbjudas ett hembesök så snart som möjligt (om möjligt inom 7 dagar) efter hemkomsten enligt Socialstyrelsen (Allmänna råd 1991:8). Detta ska erbjudas även andra grupper t ex adoptivbarn och nyinflyttade invandrarbarn. Vid behov erbjuds hembesök till samtliga nyinflyttade småbarnsfamiljer. På grund av hög arbetsbelastning prioriteras ibland hembesök till förstagångsföräldrar. Detta avspeglar sig i jämförelsen mellan figur 3 och 4, men vi ser även att resultatet, även vad gäller förstföderskor, skiljer sig åtskilligt mellan kommunerna och där de lägsta frekvenserna noteras i Kungsbacka och Varberg, medan de södra delarna av länet når, eller ligger nära, målet. Att hembesöken är få är inte bara ett fenomen som förekommer i Halland, utan en tendens som ses på flera håll i riket. Det beror på att verksamheten av olika skäl nedprioriteras. Sedan 2008 har ett arbete pågått i barnhälsovårdsutvecklarnätverket för att utreda vad som bör göras i denna fråga. Eftersom hembesöken anses vara en så viktig del av barnhälsovårdens föräldrastöd, finns förslag på att utförda hembesök skall ingå i den nationella statistiken, tillsammans med amning, rökning och vaccinationer. 120% 100% 80% 60% 40% % 0% Figur 3. Andel förstföderskor som har fått hembesök under , per kommun. Linjen anger minsta godtagbara nivå enligt Region Hallands riktlinjer (se även tabellbilaga). 18

19 120% 100% 80% 60% 40% % 0% Figur 4. Omföderskor som har fått hembesök under , per kommun. Linjen anger minsta godtagbara nivå enligt Region Hallands riktlinjer (se även tabellbilaga). 19

20 B. Föräldragrupper Som en del av föräldrastödsverksamheten på BVC, erbjuds alla nyblivna föräldrar att delta i föräldragruppsverksamhet enligt Socialstyrelsen (Allmänna råd 1991:8). Föräldrar som tidigare har barn och vill delta, bör således också i mån av plats få vara med i föräldragrupp. BVC-sjuksköterskan är gruppledare och den som planerar grupperna, delar ut information, broschyrer osv. Enligt riksdagsbeslut från 1979 är föräldrautbildningen en viktig del av BVC:s arbete. I första hand är det föräldrautbildning i grupp som åsyftas, men även individuell sådan kan förekomma, bland annat för familjer med särskilda behov. I delar av länet erbjuds stöd till mödrar med risk att utveckla depression under barnets första levnadsmånader, s.k. EPDS (Edinburgh Postnatal Depression Scale). Det är ett önskemål från barnhälsovårdsteamet att EPDS, som är mycket väl evidensbaserad, ska kunna införas i hela Halland. Under 2010 har all personal på BVC fått en introduktionsföreläsning. Under förutsättning att tillräckliga resurser i form av psykolog och sjukskötersketimmar finns på enheten, kan screeningen därefter successivt introduceras i länet. Den nationella normen är att 70 % av förstagångsföräldrarna skall delta i föräldrautbildning. Vi ser som tidigare år ingen tydlig trend i Halland och siffran ligger över måltalet. 100% 80% 60% 40% % 0% Figur 5. Andel förstföderskor som har deltagit i föräldragrupp mer än 3 gånger, per kommun. Linjen anger minsta godtagbara nivå enligt Region Hallands riktlinjer (se även tabellbilaga). 3) Hwang P och Wickberg B. Föräldrastöd och barnets psykiska hälsa. Folkhälsoinstitutet 2001:37, Stockholm

21 Besök på förskolor Ansvaret för hälsovården i förskolan har sedan länge ansetts åvila barnhälsovården. Med tilltagande arbetsbelastning (ökat antal förskolor) har de besök som tidigare gjordes på de till barnavårdscentralens tillhörande förskolorna successivt minskat. I Socialstyrelsens kunskapsöversikt Smitta i förskolan (2001), sägs endast att Regelbunden kontakt med kontinuitet mellan förskolan och hälso- och sjukvården, inklusive besök på förskolan bör eftersträvas. Lokala överenskommelser rekommenderas, bland annat innefattande kontaktläkare för förskolan. I riktlinjer för Halland rekommenderas fortfarande att distriktssköterskan gör årliga besök på förskolan, samt att andelen förskolor som besökts åtminstone en gång bör vara minst 70 % enligt riktlinjer för BVC. Denna täckning varierar påtagligt år från år, och någon trend kan inte urskiljas. Huvudintrycket är dock att kontakten mellan barnavårdscentralen och förskoleverksamheten inte är optimal, vilket är olyckligt då adekvat information om basal hälsovård på förskolor kan förebygga många besök i sjukvården, och då även bidra till att förbrukning av sjukvård i allmänhet och antibiotika i synnerhet minskar. Även denna faktor är beroende av barnavårdscentralernas resurser. 120% 100% Procent Procent 80% 60% 40% 20% % Figur 6. Andel förskolor som har besökts av BVC i respektive område. Linjen anger minsta godtagbara nivå enligt Region Hallands riktlinjer (se även tabellbilaga). 21

22 Hörselscreening Under 2007 infördes generell screening av nyföddas hörsel med OAE (otoakustisk emission) i Halland. Denna kommer förhoppningsvis att medföra att fler hörselskadade barn får adekvata insatser tidigt, men kommer inte att ersätta den hörselscreening vid 3-5, 8-10 och 18 månaders ålder som sker genom ett formulär med riktade frågor till föräldrarna (Figur 7 a-c). Hörseltest i form av audiogram görs på barnen när de är fyra år. Hörselkontroll, 3-5 mån 100% Procent Procent 80% % Hörselkontroll, 8-10 mån 100% Procent Procent 80% % 22

23 Hörselkontroll, 18 mån 100% Procent Procent 80% % Figur 7a-c. Andel barn som hörselscreenats vid 3-5, 8-10 respektive 18 månaders ålder i Halland 2010 per kommun (barn födda 2009 resp 2008). Resultatmålet är vid denna undersökning 100 % enligt riktlinjer. Vi har under en lång rad av år påpekat detta, och ser nu att resultaten successivt förbättrats. Orsaken till de låga talen har förhoppningsvis berott på bristande journalföring. Detta skulle kunna undvikas i framtiden om en datoriserad barnhälsovårdsjournal med basalt beslutsstöd infördes. Det är viktigt att tänka på att detta även gäller efter införandet av neonatal hörselscreening (OAE) på BB. Alla hörselnedsättningar är inte medfödda, utan kan förvärvas under de första levnadsåren. 23

24 Tal- och språkbedömning vid 3 år En bedömning av barnets språkutveckling erbjuds i Halland vid 3 års ålder för att upptäcka tidiga språkstörningar, och därmed ha en möjlighet att komma in tidigt med adekvat behandling. Tidiga språkstörningar hos barn har även visats vara starkt korrelerade med beteendeproblem senare under barndomen. Här bör 100 % vara undersökta. Även om man inte kommer upp till denna siffra, är avvikelsen relativt liten i de flesta kommuner. 100% 95% 90% % Figur 8. Andel barn som undersökts avseende tal och språk vid 3 års ålder i Halland per kommun (barn födda 2006). 24

25 4-årskontrollen Vid 4 års ålder erbjuds alla barn en kontroll som innefattar syn, hörsel och utveckling. Täckningsgraden är god vid samtliga undersökningar. Den dominerande remissmottagaren vid utvecklingsbedömningen är logopedmottagningarna (8 % av undersökta). 2 % avgår till mödra-barnhälsovårdspsykolog och nästan lika många till barnmottagning. Endast enstaka remisser avgår till barn- och ungdomspsykiatrin. 100% 98% 96% % Figur 9. Andel barn som synundersökts vid 4 års ålder i Halland 2010 per kommun (barn födda 2005). 100% 98% 96% % Figur 10. Andel barn som hörselundersökts vid 4 års ålder i Halland 2010 per kommun (barn födda 2005). 25

26 100% 98% 96% % Figur 11. Andel barn som utvecklingsbedömts vid 4 års ålder i Halland 2010 per kommun (barn födda 2005). 6% Barnhälsovårdspsykolog Andel remitterade 4% 2% % Figur 12 a. Andel barn som remitterats till barnhälsovårdspsykolog vid 4-årskontrollen i Halland 2010, per kommun (barn födda 2005). 26

27 Logoped Andel Andel remitterade remitterade Andel Andel remitterade 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Figur 12 b. Andel barn som remitterats till logoped vid 4-årskontrollen i Halland 2010, per kommun (barn födda 2005). 5% 4% 3% 2% 1% Barnmottagning % Figur 12 c. Andel barn som remitterats till barnmottagning vid 4-årskontrollen i Halland 2010, per kommun (barn födda 2005). 27

28 Barn- och ungdomspsykiatri 1% Andel remitterade 0% Figur 12 d. Andel barn som remitterats till barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning vid 4-årskontrollen i Halland 2010, per kommun (barn födda 2005). 28

29 Skolförberedande undersökning För att avsluta BVC-tiden och sammanfatta vad som hänt barnet under denna, samt för att upptäcka problem som behöver åtgärdas innan skolstart (sängvätning, läs- och skrivsvårigheter, koncentrationssvårigheter m m) erbjuds en sista undersökning på BVC vid 5 års ålder. Denna består av en sjuksköterskedel med inriktning på social mognad, motoriska och perceptuella avvikelser som kan ha betydelse inför skolstarten samt en läkarundersökning. En sammanfattning av barnets tid inom barnhälsovården görs, och barnet vaccineras mot difteri-stelkramp-kikhosta och polio. Målet är att 98 % skall undersökas. Vi har under de senaste åren sett en tydlig trend mot förbättring. 100% 80% 60% 40% % 0% Figur 13. Andel barn som undersökts vid 5 års ålder i Halland per kommun. 29

30 Nationella uppgifter Amning Rapporten gäller barn födda under Uppgifterna har samlats in från enskilda barns journaler. Antal genomgångna journaler redovisas samt hur många som inte kan bedömas. Amning helt eller delvis registreras vid 1 vecka, 2, 4, 6, 8 och 12 månaders ålder. Definitioner: Enbart ammade: Barn som fått enbart bröstmjölk samt vitaminer eller läkemedel (t ex AD-vitamin). Delvis ammade: Barn som förutom bröstmjölk även fått modersmjölksersättning, välling eller annan kost. Ej ammade: Barn som inte har fått bröstmjölk överhuvudtaget. De riktlinjer som WHO anger och som finns angivna i SOSFS 2008:33 ska skydda, stödja och främja amning och har som målsättning att 80 % av barnen enbart ska ha bröstmjölk under de fyra första månaderna. Figur 14 visar amningsfrekvensen fördelad över de olika kommunerna. Det finns en liten variation, där amningsfrekvensen vid 4 månader är högre i den norra länsdelen än i den södra. I Halland ligger siffran för barn som enbart ammas vid 4 månaders ålder på ca 60 % och vi ser dessutom en sjunkande tendens, vilken dock är lika, och kanske till och med mer uttalad, i riket. Det finns en svagt ökande andel barn som överhuvudtaget inte ammas vid fyra månader och denna kan tänkas bero på att allt fler mödrar nu går hem från BB mycket tidigt och därvid inte hinner komma igång med amningen med stöd från BB-personal. Den huvudsakliga orsaken till den sjunkande andelen helammade beror dock på att definitionen av helamning har ändrats. Tidigare kunde barn som fått smakportioner även räknas som helammade, om de fick sin huvudsakliga näring via bröstmjölken, men idag tillåts inte detta inom definitionen. Det är således långt kvar till WHO:s rekommendation, men rätt så lika genomsnittsfrekvensen i riket RIKET Figur 14. Barn födda , enbart ammade vid 4 månaders ålder, per kommun. 30

31 Rökvanor hos föräldrar Föreliggande statistik gäller för barn födda BVC-sjuksköterskan registrerar föräldrarnas rökvanor vid sex tillfällen under barnets första levnadsår. I registreringen ingår också uppgifter om någon i familjen röker. Dessa uppgifter ger information om barnet ifråga lever i rökfri eller rökig miljö. Definitioner: Med rökare menas att man regelbundet röker cigarett/cigarr/pipa. Även rökning som sker utomhus gör att man räknas som rökare. Feströkare som röker någon enstaka gång räknas inte som rökare RIKET Figur 15. Andel barn där mor röker i hemmet vid 0-1 månaders ålder, per kommun, födda , samt i riket

32 RIKET Figur 16. Andel barn där far röker i hemmet vid 0-1 mån ålder, per kommun födda samt i riket Figur 15 och 16 visar att närmare 95 % av mödrarna i Halland är rökfria, medan fäderna röker i något högre grad. Den högsta andelen rökfria mödrar finner vi i Kungsbacka (98 %) och den högsta andelen rökande mödrar i Hylte. Halland ligger ungefär på samma nivåer som riket i sin helhet, men variationerna inom regionen är alltså ganska stora. 32

33 Vaccinationer De vaccinationer som redovisas är BCG (tuberkulos), DTP-Polio-Hib (difteri, stelkramp, polio, pertussis, Hemophilus influenzae typ B) samt vaccin mot pneumokocker och MPR (mässling, påssjuka och röda hund). BCG-vaccinationen relateras till om barnet är s.k. riskbarn avseende tuberkulos eller ej (se faktaruta). Fyra variabler anges; riskbarn som vaccinerats, riskbarn som inte vaccinerats, ej riskbarn som vaccinerats och ej riskbarn som inte vaccinerats. Definition av riskbarn: Familjemedlem eller annan närstående har eller har haft tuberkulos. Den ena eller båda föräldrarna/vårdnadshavarna eller annan familjemedlem kommer från land där tuberkulos är vanligt dvs. Afrika, Asien, Latinamerika, Öst- och Sydeuropa. Vistelse planeras i något av ovanstående länder med nära kontakt med lokalbefolkningen. Grundvaccinering består av tre vaccinationer med vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och sjukdomar orsakade av bakterien Hemophilus influenzae typ B. I separat spruta ges pneumokockvaccin. Antalet vaccinationer noteras dvs. om barnet fått en, två eller tre vaccinationer eller inte vaccinerats alls. Vid vaccination mot BCG och mässling, påssjuka och röda hund behöver barnet endast en vaccination. DTP-polio-HIB 2005 DTP-polio-HIB 2006 DTP-polio-HIB 2007 DTP-polio-HIB 2008 DTP-polio-HIB 2009 DTP-polio-HIB RIKET Figur 17. Fullständig vaccination mot DTP-Polio-HIB (difteri, tetanus, pertussis, polio och H. influenzae typ B). Linjen anger hur många som bör vara vaccinerade. 33

34 MPR 2005 MPR 2006 MPR 2007 MPR 2008 MPR 2009 MPR RIKET Figur 18. MPR (mässling, påssjuka, röda hund), per kommun. Linjen anger hur många som bör vara vaccinerade. Vaccinationstäckning med vaccin mot difteri, tetanus, pertussis, polio och H. influenzae typ B får anses vara mycket god. Det uppsatta målet överskrides av flera kommuner, vilket inte ses i riket som helhet. Det är viktigt att notera att diagrammet endast visar delen mellan nittiofem och hundra procent av stapeln, så skillnaden mellan kommunerna är endast enstaka procentenheter. När det gäller vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund, så är täckningen mycket god, och ligger i de flesta kommuner överallt över den rekommenderade nivån, och väl över den nivå på 90 % som krävs för s.k. flockimmunitet ( herd immunity ), och som anses vara nödvändig för att förhindra utbrott. Den troligaste orsaken till den tidigare något knappa måluppfyllnaden är sannolikt det motstånd mot MPR-vaccinet sedan det bedrevs en kampanj mot detta för ca 5-10 år sedan. Vaccinet ansågs då ge upphov till autism. Denna misstanke är nu sedan flera år vederlagd, och de samband med autism som uppges har antagligen ett tidssamband - det är vanligt att man upptäcker en försenad talutveckling (som ofta är ett första tecken på autism) under fjärde levnadshalvåret, dvs. halvåret efter vaccinationen mot MPR vid 18 månader. Den ovan beskrivna rädslan för vaccinationen nu håller på att avta och att vi genom att många nya vaccinationer har introducerats på senare år nu ser en mer positiv attityd från föräldrar till vaccination och vacciner. Någon säker trend mot fortsatt ökande täckning är dock svår att se nu, och det återstår fortfarande att se huruvida vaccinationerna mot pandemisk influensa 2010 och uppmärksamheten på narkolepsi som biverkan kommer att påverka täckningssiffrorna. 34

35 100% 90% 80% 70% RIKET Figur 19. Andel riskbarn per kommun födda som har BCG-vaccinerats. Efter en viss ökning, förefaller nu andelen BCG-vaccinerade barn stå stilla i Halland, liksom i riket. I de enskilda kommunerna kan ses både ökningar och minskningar, och rikets siffror ligger i stort kvar sedan föregående år. 35

36 Personalresurser Arbetet på BVC regleras i bland annat SoS allmänna råd 1991:8 och SoS rapport 1994:19 (Att skydda skyddsnätet). Den förra beskriver de rekommenderade hälsoundersökningarna som skall göras på barnavårdscentralen, och den senare ger utförligare anvisningar på hur kvalitetssäkringsarbetet skall utföras. Bland annat finns rekommendationer på hur mycket sköterske- och läkartimmar som krävs för ett visst antal barn. I de riktlinjer som framtagits för landstinget (se ovan) anges nyckeltal för sjuksköterska vara en heltids sjukskötersketjänst på 65 nyfödda per år. Läkarkonsult behövs då i 3 veckotimmar. Ju fler nyfödda en BVC-sjuksköterska har att ta hand om, desto mindre tid kan ägnas åt det enskilda barnet, vilket leder till att sjuksköterskan får svårt att fullfölja det av Socialstyrelsen fastställda basprogrammet för barnhälsovård. Det finns även en undre gräns för hur många nyfödda en sjuksköterska bör ha, och den anses vara 25 nyfödda per enskild sjuksköterska (ej per tjänst). Får man färre barn än så, riskerar man att barnkompetensen sjunker. Nyfödda per 40 tim sjuksköterska 100 Antal Figur 20. Antal nyfödda per sjukskötersketjänst (40 vt) i Halland, per kommun. 36

37 Nyfödda per sjuksköterska 40 Antal Figur 21. Antal nyfödda per BVC-sjuksköterska i Halland, per kommun. Läkartimmar per heltids sjuksköterska 6,0 Timmar 5,0 4,0 3,0 2,0 1, ,0 Figur 22. Antal BVC-läkartimmar per sjukskötersketjänst (40 vt) i Halland, per kommun. 37

38 Vi kan se att det har skett en resursförstärkning av barnhälsovården under de år som gått sedan introduktionen av Vårdval Halland. Ur figur 20 framgår att genomsnittet nyfödda per 40 timmar sjuksköterska nu ligger under 60, vilket ligger väl under kravet på 65. Detta är en mycket glädjande förändring, men det är endast ett genomsnitt, och fortfarande har 21 barnavårdscentraler alltför lite personal till barnens förfogande. Detta har tyvärr blivit sämre sedan förra året, då det var 19 centraler som låg under normen i detta hänseende. Att ha alltför många nyfödda per heltid innebär mycket stora risker för att alla moment som specificeras i regionens riktlinjer inte hinns med. Om man å andra sidan har alltför många sjuksköterskor som delar på ett mindre antal nyfödda, kommer man att få bekymmer med att BVC-sjuksköterskorna inte klarar av att upprätthålla sin barnkompetens när de måste lägga långt mer än halva sin arbetstid på vuxenpatienter. Detta är trots riktlinjerna fortfarande ett påtagligt problem på många ställen. Antalet centraler med för splittrad tjänstgöring för sjuksköterskorna i år är 19 jämfört med föregående år 18. Risken med små BVC är en sjunkande barnkompetens. Detta kan inte uppvägas av att man får högre personaltäthet och mer tid för varje enskilt barn. De läkartimmar som läggs till en heltids sjuksköterska tycks detta år inte ha förändrats på länsnivån, men även detta beror på att somliga kommuner har ökat och somliga minskat sina läkarinsatser på BVC. Totalintrycket av personalsituationen på Hallands barnavårdscentraler är att det är anmärkningsvärt att, trots fyra år med vårdavtal och däri ingående riktlinjer för barnhälsovården, det fortfarande finns många centraler som inte uppfyller minimikraven. Av de 55 centraler som finns, uppfyller knappt en fjärdedel (13 st; 23,6 %) alla krav på personaltäthet och barnkompetens. Detta förhållande har inte ändrats väsentligt sedan Vårdvalet infördes. Vi finner det ytterst angeläget att detta missförhållande rättas till genom att avvikelser från vårdavtalen påtalas och att sanktioner införs för den vårdenhet som inte uppfyller baskraven. 38

39 Vårdtyngd De riktvärden som använts för att beräkna måluppfyllelsen är baserade på ett s.k. normalområde. Detta är naturligtvis inte fallet på alla barnavårdscentraler, utan vårdtyngden kan variera beroende på områdets sociala och ekonomiska struktur. Faktorer som påverkar vårdtyngden kan t.ex. vara barn med utländsk härkomst, flyktingbakgrund, liksom barn till föräldrar med missbruksproblem, funktionshandikapp, psykisk sjukdom eller påtaglig social problematik. Ensamstående föräldrar samt barn med olika funktionshinder i ett område ger också ökad vårdtyngd. Andelen barn med utländsk härkomst motsvaras approximativt av de barn som utgör riskgruppen för tuberkulos och rekommenderas vaccination med Calmettevaccin. Den senare gruppen är dock lite mindre än den förra, då den inte innehåller barn med nordeuropeisk bakgrund. I Halland fördelar sig dessa barn på följande sätt: RIKET Figur 23. Andelen riskbarn för tuberkulos per kommun. Vi ser här något varierande siffror, och generellt sett en tendens till ökande antal barn med bedömt behov av vaccination mot tuberkulos i länet sedan flera år tillbaka. Samma ökande tendens ses även i riket. Vi måste därför se till att uppmärksamheten inte sviktar, och att alla riskbarn erbjuds vaccination. Vårdtyngden på barnavårdscentraler beräknas enligt metod från Örebro läns landsting. Man utgår från summan av andelen rökande mödrar vid 0-4 veckor (rökning i familjen är starkt kopplat till ohälsa), andelen riskbarn för tbc (dessa är födda, och/eller har föräldrar som är födda utomlands, vilket innebär språksvårigheter och även koppling till ohälsa) och en tredjedel av andelen förstfödda 39

40 (förstagångsföräldrar kräver av erfarenhet mer insatser än övriga). Som norm (index 100) väljer man den sammanlagda genomsnittliga vårdtyngden för alla BVC i länet. Applicerat på Region Halland, skulle detta innebära följande resultat: 160% 140% 120% 100% 80% 60% 40% % 0% Figur 24. Vårdtyngdsberäkning baserad på rökande mödrar, andelen riskbarn och andelen förstfödda; per kommun i Halland Vi ser av figur 24 att vårdtyngden är lägst i Kungsbacka, medan den är högst i Hylte, och övriga däremellan, kanske med lite högre värden i Halmstad och Falkenberg än i Varberg och Laholm. Dessa mönster är tämligen konstant över åren. Det är viktigt att komma ihåg att detta sätt att mäta vårdtyngden på bara är ett av många, och att resultatet beror på vilka variabler man lägger in i ekvationen. Tills vidare finns inget beslut i regionen att vårdtyngd skall ha någon tyngd vid fördelning av kapitationsersättningen. Däremot kommer sannolikt begreppet i någon form att användas i det kommande vägledningsdokumentet för barnhälsovård från Socialstyrelsen, som håller på att utarbetas i samverkan med barnhälsovårdsnätverken i Sverige. Beräkningsmetoden från Örebro är en stark kandidat som rikslikare i detta sammanhang. 40

41 41

42 Bilaga Genomförda utbildningssatsningar 2010 Februari Ort Utbildning Målgrupp Halmstad TP-seminarium nr 1 BVC-personal m fl Laholm Områdesträff BVC-sjuksköterskor Kungsbacka Områdesträff BVC-sjuksköterskor Varberg Områdesträff BVC-sjuksköterskor Halmstad Områdesträff BVC-sjuksköterskor Mars Hylte Områdesträff BVC-sjuksköterskor Falkenberg Områdesträff BVC-sjuksköterskor Varberg Alla barn kan väl prata* BVC-personal Halmstad Alla barn kan väl prata* BVC-personal April Halmstad Grundkurs Barnhälsov BVC-personal (dag 1 & 2) Maj Varberg Lilla barnets psy hälsa BVC-personal Halmstad Lilla barnets psy hälsa BVC-personal September Halmstad Grundkurs Barnhälsov BVC-personal (dag 3) Kungsbacka TP-seminarium nr 2 BVC-personal m fl Varberg TP-seminarium nr 2 BVC-personal m fl Halmstad Områdesträff BVC-sjuksköterskor Oktober Varberg Gastrodag BVC-personal Halmstad Gastrodag BVC-personal Kungsbacka Områdesträff BVC-sjuksköterskor Varberg Områdesträff BVC-sjuksköterskor Falkenberg Områdesträff BVC-sjuksköterskor * Alla barn kan väl prata - en dag om barns språkutveckling genomfördes i samarbete med projektet Språk-kedjan 42