Presentation av Margaretha Magnusson:

Transkript

1 Möte kring State of the art: Inbjudna från BNP, BHVQ, Barnhälsovårdens forskningsnätverk, Rikshandbokens redaktionsråd. Presentationsrunda: Kristin Lindblom barnhälsovårdsläkare Dalarna. BNP. Johanna Tell Redaktionsrådet, vårdutvecklare, Blekinge Thomas Wallby BHVQ, vårdutvecklare Uppsala Jett Derick Barnhälsovårdsöverläkare i Skåne. Karolina Lindström BHV-överläkare Stockholm Ulrika Nygren Redaktionsrådet, vårdutv. Sörmland Gerd Tangen forskningsnätverket hälsosjukvårdsstrateg Halland och. Anders Hjern Forskningsnätverket, CHESS och 30% Sachsska barnsjukhuset. Malin Bergström barnhälsovårdspsykolog Stockholm Margaretha Magnusson BNP, ordförande i redaktionsrådet, vårdutvecklare Uppsala. Anette Sjöstedt. BHV-överläkare Västernorrland Helena Martin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm Sven-Arne Silverdahl Umeå. Barnhälsovårdsöverläkare. Steven Lucas BHV-överläkare Uppsala Anna Sarkadi Forskningsnätverket, CHAP, Vinnvård Fellow i Quality Improvement Anders Hjern: Bakgrunden till forskningsnätverket: Ett möte på Sätrabruk (2013) var startskott där man formulerade vad man skulle ägna sig åt. Man sökte och fick anslag från Forte till att göra nätverksmöten. Under åren har det varit olika upplägg på mötena med variareande antal medverkande. Man bör fråga På vilket sätt kan vi göra bästa nytta med nätverket. Hur kan man använda nätverksresurserna på bästa sätt för barnhälsovårdens bästa. Ett förslag ka vara att forskningsnätverket kan stå för logistiken för en eller några State of the art möten. Ambition om att när dessa tre år är slut ska kunna formulera särskilt viktiga forskningsområden. Det har under årens lopp diskuteras: På vems uppdrag finns nätverket? Vetenskap har sitt eget värde. Att skapa kunskap om det vi gör på BHV har ett eget värde kan inte centraliseras eller styras. Forskning bygger på forskarens egna driv, energi, ambition. Nätverket blir till vad nätverket gör det till. Man har under mötena tagit upp en metodfråga, och en gång per termin sammankopplat Forskningsnätverket med CHAP-gruppens forskningsseminarium. Kommentar Sven-Arne Silverdahl: man ska drivas av evidens även som landstingsanställd. Kommentar Thomas Wallby: Vi kanske behöver formulera hur vi ser på forskningsnätverkets roll i utvecklingen av barnhälsovården Kan forskningsnätverket ta ledning?. Detta kan man jämföras med BHVQ där det har varit ett långt och gediget implementeringsarbete Kommentar Gerd Tangen: Ett värde är det att olika projekt har presenterats, positivt att vi har en insyn i vilken forskning som pågår kring barnhälsovård. Anders Hjern: Forskningsnätverket har inte hittat sin plats hur kan vi göra det till ett mer värdefullt nätverk när så få kommer. Presentation av Margaretha Magnusson:

2

3 Hur ska barnhälsovården följa barns utveckling och identifiera avvikelser? Hörsel OAE och lekaudiometri ADHD/DAMP föreslog fortsatt avslutad bedömning skolförberedande Utvecklingsstörningar systematisk utvecklingsövervakning 25 nyfödda/år Forskningsbehov: Gynnsamt att identifiera tidigt? Föräldrars mående av tidig identifikation, Sensitivitet specificitet, Reliabilitet bedömer lika?

4 Vilken är barnhälsovårdens roll för samspelet föräldrar-barn? Anknytning krävs utbildning, EPDS bör ökas Stöd i föräldrarollen vid bristande omsorg Behov av vetenskaplig syn, metodutveckling Kan och bör barnhälsovården påverka exposition för risk- och skyddsfaktorer? Amning Forskning: Amningsmönster i olika kulturer, Hur förhållningssätt påverkar, Rekommendationer enbart bröstmjölk, Optimala tidsintervall annan föda, Bröstmjölk skydd för svårare sjukdomar Tobaksrök Hur använder ssk MI? Allergi och astma Högriskfamiljer. HÄR HAR DET HÄNT MYCKET! Vilken är barnhälsovårdens framtida roll och funktion? Hälsoövervakning identifikation av avvikelser ADHD/DAMP behöver utvärderas, OAE (god sensitivitet, acceptabel specificitet) Samspel mellan föräldrar och barn Tvärfacklig fortbildning team. Krävs svenska interventionsstudier avseende föräldra-barnsamspelet Risk- och skyddsfaktorer Hälsofrämjande insatser Amning Rökning förebygga återfall om slutat under graviditet Allergi och Astma behövs mer kunskap

5

6 Anna Fäldt På gång inom logopedi På gång inom logopedi i Sverige Anna Fäldt Barnhälsovårdslogoped Doktorand inom CHAP Barnhälsovård Göteborg & Stockholm: Jollerkoll 10 månader Västra Götaland: Uppsala: Gävle & Uppsala: Skåne: Språkfyran införs stegvis Långtidsuppföljning efter språk- och autismscreening KOMITID 18 mån. 3-årsscreeningen vid 2,5 år Språkscreening vid 2,5 år flerspråkiga barn Språkfyran införs, artikel skrives Specifika frågeställningar Riktlinjer för intervention vid språkstörning hos barn och ungdomar (0-20 år). - För vilka (direkta och indirekta) insatser finns starkast vetenskapligt stöd? - På vilka områden saknas studier om insatsers effektivitet, dvs vilka kunskapsluckor behöver vi fylla på sikt?

7 Specifika frågeställningar Riktlinjer för kartläggning och diagnosticering av språkstörning hos barn och ungdomar 0-20 år. -Hur definierar vi språkstörning? -Vilka kartläggningsmetoder och tester är bästa tillgängliga (avseende sensitivitet/specificitet/validitet/reliabilitet) för olika åldersgrupper? -Hur sätter vi diagnos? Nationella riktlinjer för språkstörning En kärngrupp En referensgrupp Rapporter från Föreningen Sveriges Habiliteringschefer Tidiga kommunikations- och språkinsatser till förskolebarn inom barnhabilitering Metoder för att stimulera språk och kommunikation hos barn ungdomar och vuxna inom habilitering Behandlingsinsatser för personer med intellektuell funktionsnedsättning och problemskapande beteende Insatser för barn med autism i förskoleåldern Pågående: Interventioner vid tal- och oralsensomotoriska avvikelser

8 Språkscreening identifierar bredare än enbart språk det finns en risk att ta ut en del av barnets kognitiva utveckling och titta enbart på den. Det innebär även att det som benämns som språkscreening - utvecklingsbevakning av språk även bedömer andra parametrar. Det finns flertalet faktorer som familjer har många frågor kring som är krävande för familjer som kost och trots /ångest hos barnet. Det finns goda metoder att arbeta med barns trots och ångest men trots detta finns dessa inte med i rikshandboken. Det är av ytterst vikt att vi hela tiden arbetar hälsofrämjande identifiera risk och skyddsfaktorer. Här har vi nackdelar med de instrument som vi använder så som EPDS där vi lägger fokus på det sjuka och inte det friska. Fylla i stressformulär hur påverkar det? Forskningsnätverket har ett stort uppdrag i att lyfta frågor som behöver beforskas mer, och möjliggöra att man testar i samband med införande så som exempelvis när Språkfyran införs inom vissa regioner eller specifika partner-samtal införs i andra. I Rikshandboken används termen utvecklingsbedömningar vilka är främst psykomotoriska utan att sätta in dem i barnets sammanhang. Det ges som förslag att denna term ska förändras i Rikshandboken. BVC har ett stort förtroende från föräldrarna. Föräldrarna har upplever att någon har sett dem och visat intresse. På så sätt får fld förtroende för bvc. Det är av stor vikt att sätta ord på den funktionen. Vi behöver lyfta folkhälsoperspektivet, hur ska vi värna det som är unikt och fantastiskt. När det gäller implementering av nya interventioner finns det en svårighet att en stor del av forskningen är baserad på barn till vita medelklasskvinnor, det är dessutom vita medelklasskvinnor som utför interventionerna. Genom det salutogena samtalet skapas de en anknytning mellan bvc och föräldrar. Vad är BVC? En relation men att de metoder man gör ska vara evidensbaserade. SDQ problem svårighetsbaserat. Vi genomförde en så kallad vattentrappa där tre mindre grupper diskuterar inom sig: en grupp i taget och de andra två lyssnar. På så vis renas tankar kring ett ämne, man pratar om det och tänker om det medan andra pratar. Det hel avslutas med en diskussion. Frågan till vattenfallet var om vi skulle ordna en State of the Art konferens. Den efterföljande diskussionen och slutsatserna sammanfattas nedan. State of the art: Förra gången stort och väl förberett. Jättesatsning. Kan ha en smalare frågeställning/problem i taget. Beta av väldefinierade områden. Under barnhälsovårdskonferensen presenterar Gerd Tangen och frågar om viktiga frågeställningar att ta vid State of the art. Idén att genomföra en State of the art kommer ursprungligen från BNP som hittills inte formulerat frågeställningar. Kanske kan de hälsofrämjande insatserna vara av värde att diskutera på en State of the art istället för mer begränsade bedömningar eller hälsobevakningar. Det kan behöva diskuteras hur modellen för State of the art skulle kunna se ut, exempelvis hur man tar fram litteratur, hur man bjuder in. SBU kan se över mer begränsade delar av barnhälsovårdsprogrammet men det skulle kunna vara en idé att arbeta med de delar ur barnhälsovårdsprogrammet som är

9 mindre avgränsade och tydliga. Ställa tydliga frågor som kan besvaras med vetenskaplig litteratur. Hur kan vi använda forskningen för att förbättra barnhälsovården. Hur ska vi kunna göra detta, med en stor delaktighet av alla som arbetar tillsammans. En brinnande fråga i dessa nerdragningstider kan vara att varför vi ska ha barnhälsovård: Varför tar vi hand om friska barn? Vad finns det för evidens med ett teambesök vid 3 år? Kan den svenska barnhälsovården beskrivas av en enande programteori som stöds av forskning? Vad finns det idag för skyddsfaktorer om barns hälsa? Vad är det som skapar hälsofrämjande möten? Vad innebär det att jobba med barns rättigheter? Vad betyder ett jämställt föräldrastöd? Kan vi göra ett avstamp i det som finns idag? Det finns ett stort arbete gjort via socialstyrelsen. Kan forskningsnätverket och BNP, få mandat att föreslå ämnen/områden.