Depression post partum. Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet

Transkript

1 Depression post partum Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet

2 Depression post partum Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet Varför uppmärksamma BVC unik plats för nyblivna föräldrar Risk för att föräldrarskapet sjukdomförklaras eller bagatelliseras Dold agenda / skam och skuld Barnets välbefinnande Tidig intervention, vikten med att bryta tystnaden februari Anna Birbrajer, Psykologenheten MBHV Göteborg

3 Tillstånd av förändrat stämningsläge under tiden post partum Blues Övergående känslomässig labilitet under de första dagarna efter förlossningen Drabbar 50-80% Post partum depression (PPD) Från nedstämdhet till djup depression Sänkt stämningsläge Känsla av hopplöshet, otillräcklighet och skuldkänslor Debuterar oftast under de första 3 mån post partum Drabbar 8-15%, c:a 12% i Sverige 7% uppfyller kriterier för klinisk depression, enl DSM-IV Psykos Akut psykotisk reaktion Inträffar strax efter eller under de första veckorna efter förlossningen Kännetecknas av djup depression, mani, vanföreställningar och bristande verklighetsförankring Drabbar 1-2 kvinnor per tusen 50% risk för återfall februari Anna Birbrajer, Psykologenheten MBHV Göteborg

4 Den kliniska bilden av depression Sänkt stämningsläge (*) Skuldkänslor, känsla av värdelöshet Trötthet, brist på energi Förlust av intressen (*) Koncentrationssvårigheter, obeslutsamhet Sömnrubbningar Aptitrubbningar Oro Döds- och självmordstankar För diagnos depression måste minst 5 av symptomen uppträda i stort sett dagligen under 2 veckor, samt ett av symptomen skall vara (*) DSM-IV innehåller inte någon särskild kategori för psykiska störningar i samband med barnafödande februari Anna Birbrajer, Psykologenheten MBHV Göteborg

5 Vad kännetecknar PPD Skiljer sig inte från depression i övrigt Symptom är som i den kliniska bilden av depressionen Orsaksfaktorerär övervägande psykosociala Biopsykosocialmodell Prevalens: förekommer med samma frekvens som övriga depressioner Varaktighet: 4-6 mån, upp till ett år Men Högre inslag av oro, ångest Högre incidens 3 gånger så vanligt att kvinnor blir deprimerade första gången när de fött barn C:a en tredjedel börjar under graviditeten Unikt skede i livet Dold agenda/skam Störningar i mor-barnrelationen Påverkan på barnet Påverkar parförhållandet februari Anna Birbrajer, Psykologenheten MBHV Göteborg

6 Biopsykosocialmodell stress- och sårbarhetsmodell Sociokulturella faktorer Sårbarhetsfaktorer (före graviditeten) Utlösande faktorer/stressfyllda händelser (i samband med graviditet och förlossning) Förvärrande, upprätthållande faktorer (efter förlossningen) februari Anna Birbrajer, Psykologenheten MBHV Göteborg

7 Biopsykosocialmodell stress- och sårbarhetsmodell (i) Sociokulturella faktorer Orealistiska föreställningar och myter Brist på samhällsstrukturer för att stödja blivande föräldrar Kulturella förväntningar som inte överstämmer med de verkliga omständigheterna februari Anna Birbrajer, Psykologenheten MBHV Göteborg

8 Biopsykosocialmodell stress- och sårbarhetsmodell (ii) Sårbarhetsfaktorer (före graviditeten) Personlighet (behov av kontroll, dålig självkänsla) Barndomsupplevelser (dålig relation till egen mamma) Ärftlighet Historia av PPD el klinisk depression Negativa livshändelser/förluster (missfall, dödsfall, separationer) Dålig parrelation februari Anna Birbrajer, Psykologenheten MBHV Göteborg

9 Biopsykosocialmodell stress- och sårbarhetsmodell (iii) Utlösande faktorer/stressfyllda händelser (i samband med graviditet och förlossning) Relationsproblem Brist på socialtstöd Separationer och förluster Medicinska komplikationer Ekonomisk press februari Anna Birbrajer, Psykologenheten MBHV Göteborg

10 Biopsykosocialmodell stress- och sårbarhetsmodell (iv) Förvärrande, upprätthållande faktorer (efter förlossningen) Negativa kognitiva reaktioner (tankar om att inte duga) Negativa känslomässiga reaktioner (skuld, ilska, oro, frustration) Negativa beteende reaktioner (bristande föräldraförmåga) Konflikt i parrelationen Mor-barnssvårigheter (omsorgsstil / difficult child ) februari Anna Birbrajer, Psykologenheten MBHV Göteborg

11 Riskfaktorer Depression i anamnesen Depression och ångest under graviditeten Problem i relationen till partnern Bristande stöd Stressande livshändelser Komplikationer under graviditeten Förlängd blues Difficult child februari Anna Birbrajer, Psykologenheten MBHV Göteborg

12 Fyra perspektiv som kännetecknar upplevelsen av post partum depression Skillnaden mellan förväntningar och den faktiska upplevelsen av moderskapet Den nedåtgående spiralen Den genomträngande förlusten Vinsterna (CH. Tatano Beck, 2002) februari Anna Birbrajer, Psykologenheten MBHV Göteborg

13 Skillnaden mellan förväntningar och den faktiska upplevelsen av moderskapet Motstridiga förväntningar Drömmar i spillror Rädsla för fördömandet Kulturellt sammanhang Metasyntes av 18 kvalitativa studier, sammanlagt 309 deltagare (CH. Tatano Beck, 2002) februari Anna Birbrajer, Psykologenheten MBHV Göteborg

14 Myten om det lyckliga moderskapet Förlossning Fysiska förändringar Livet med barnet Bilden av att vara mamma Parförhållande Stöd från närmaste familj och vänner life events (Bergren-Clive,1998) Kvinnors förväntingar krockar med verkligheten februari Anna Birbrajer, Psykologenheten MBHV Göteborg

15 Den nedåtgående spiralen Oro/ångest Känslan av att vara överväldigad Tvångstankar Ilska Kognitiv funktionsnedsättning Isolering/ensamhet Skuld Tankar om att skada sig själv februari Anna Birbrajer, Psykologenheten MBHV Göteborg

16 Den nedåtgående spiralen Jag är inte lycklig Jag orkar inte Jag måste klara det Alla andra verkar lyckliga Det måste vara nåt fel på mig Jag orkar inte Jag måste klara det Skuld Ensamhet Hopplöshet Ingen får märka Jag orkar inte Jag är en dålig mamma Ingen får märka Jag förstör det för mitt barn februari Anna Birbrajer, Psykologenheten MBHV Göteborg

17 Den genomgripande förlusten Förlust av kontroll Förlust av sig själv Förlust av förhållandet Förlust av talet februari Anna Birbrajer, Psykologenheten MBHV Göteborg

18 Vinsterna Att kämpa för överlevnad Att integrera och förändra februari Anna Birbrajer, Psykologenheten MBHV Göteborg

19 Moderskap i motvind. Kvinnors upplevelse av PPD Kvinnors med ppd berättelser om omställningen till moderskapet Den innersta kärnan (inner core) som kännetecknar ppd 21 teman Vändpunkten: att börja prata högt om sina upplevelser Från den idealiserade bilden av moderskapet till en mer realistisk bild av sig själv och återtagande av kontrollen över livet (Birbrajer & Glas Kullbratt, 2003) februari Anna Birbrajer, Psykologenheten MBHV Göteborg

20 Moderskap i motvind Förväntningar som inte infriades påverkade kvinnornas hela tillvaro. Kvinnorna upplevde sig ensamma och övergivna. Kvinnorna plågades av känslor av otillräcklighet och misslyckande. Kvinnorna var fyllda av skamkänslor inför sina tankar och känslor. Omställningen till moderskapet var en överväldigande upplevelse. Krav och måsten tog överhanden i tillvaron med barnen Kvinnornas tillvaro präglades av en genomträngande oro. Kvinnorna var nedtyngda av skuld. 6. Kvinnorna upplevde ett behov att själva bli omhändertagna. Kvinnorna upplevde olika slags förlust. Kvinnorna befann sig i ett känslomässigt tomrum Kvinnorna upplevde Kvinnorna plågades av rädsla motstridiga känslor inför inför sina egna tankar och sig själva och sitt barn. känslor Kvinnorna sökte strategier att Kvinnorna riktade ilska mot Mammorna var rädda att kontrollera sina tankar och sig skada sina barn. känslor i relation till barnet. själva och sin omgivning. 19. Kvinnorna kände behov av att kompensera både barnet och sig själva för de uteblivna moderslyckan. 2. Kvinnorna krävde av sig själva att vara duktiga och klara allt själva Kvinnorna valde att inte belasta sin omgivning och i synnerhet inte sina män. 3. Kvinnorna försökte upprätthålla skenet av att allt var väl. 21. Kvinnorna mötte spöken och gengångare från den egna barnkammaren. Dessa 21 teman utgjorde den innersta kärnan av fenomenet post partum depression, Birbrajer, Glas-Kullbratt (2002). februari Anna Birbrajer, Psykologenheten MBHV Göteborg

21 Behandling Tidig upptäck EPDS Counselling Psykoterapi Psykodynamisk individuell/grupp, KBT, interpersonell korttidsterapi Samspelsbehandling Avlastning Sjukskrivning Stödjande insatser för hela familjen Medicinering Fungerande vårdkedja MVC-BVC Vårdcentralen Psykiatri Socialtjänst februari Anna Birbrajer, Psykologenheten MBHV Göteborg

22 Screening med EPDS Förutsättningar Stöd från arbetsledningen Intresse och tid på BVC Fortbildning Regelbunden konsultation med psykolog Fungerande vårdkedja Rutiner Information på MVC Information vid hembesöket alt första besöket på BVC Screening erbjuds på mottagningen, då barnet är 8-10 v gammalt, vid en på förhand bestämd tidpunkt Samtala utifrån svaren Ge feedback Tala inte om poäng Ny tid för samtal helst inom två veckor Konsultation med psykolog Vid behov förmedla kontakt med psykolog, läkare på VC, psykiatri februari Anna Birbrajer, Psykologenheten MBHV Göteborg

23 EPDS-skala Självskattningsformulär Finns att hämta på intranätet Är tillgängligt på svenska, engelska, spanska och arabiska Max poäng poäng el högre indikerar depressiva symptom Tidsåtgång för ifyllande av skalan och samtal sammanlagt c:a 30 min Ställ följdfrågor kring enskilda svar, speciellt med höga poäng OBS höga poäng på fråga 4 och 5 OBS höga poäng på fråga 10 Ersätter aldrig en klinisk bedömning Inget underlag för en diagnos, men indikerar grad av depressiva symptom Utgång för ett samtal kring mammas hälsa februari Anna Birbrajer, Psykologenheten MBHV Göteborg

24 Dokumentation I BVC-journalen att EPDS erbjudits Sid.4, rubrik hälsosamtal, ruta annan I omvårdnadsjournalen (mammas) vid åtgärd Bevara alla formulär (avidentifierade) separat för senare uppföljning/utvärdering Formulären förstörs därefter (c:a ett år) februari Anna Birbrajer, Psykologenheten MBHV Göteborg