Rapport Riktlinjer för en tydlig hantering av barn och unga med psykisk ohälsa inom primärvården Västerbottens läns landsting 2011

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport Riktlinjer för en tydlig hantering av barn och unga med psykisk ohälsa inom primärvården Västerbottens läns landsting 2011"

Transkript

1 Rapport Riktlinjer för en tydlig hantering av barn och unga med psykisk ohälsa inom primärvården Västerbottens läns landsting 2011 Lena Sjöquist Andersson, Bakgrund De psykiska sjukdomarna hos barn och unga ökar inte. Däremot ökar den psykiska ohälsan och tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin är inte tillfredsställande. En skärpt vårdgaranti kring tillgängligheten för barn och unga har beslutats. BUP är en del av ett kommunicerande kärl där, primärvård, elevhälsa, socialtjänst ingår och för att förbättra tillgängligheten till BUP måste de övriga verksamheterna engageras. En satsning på primärvården för barn och unga med psykisk ohälsa är därför mycket viktig. Under hösten 2010 tog landstingets politiska ledning beslut att primärvården ska utgöra första linjens hälsooch sjukvård för barn och unga med psykisk ohälsa, 0-19 år, med implementeringsstart En arbetsgrupp tog under våren 2010 fram ett förslag till tydlig ansvarsfördelning som låg till grund för det politiska beslut som fattades hösten Enligt detta beslut ska Västerbottens läns landsting utveckla en definierad första linjens hälso- och sjukvård för barn och unga med psykisk ohälsa. Uppdraget skrivs in i Hälsovalet och en besöksersättning utgår under 2011 och 2012 för att stimulera utvecklingen. Som ett nästa steg i processen gavs ett uppdrag att fortsätta arbetet med att utforma tydligheten i uppdraget enligt nedanstående. Uppdrag 1) Att utforma ett dokument för att tydliggöra innehållet i primärvårdens uppgift angående utredning och behandling av psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. 2) Att förtydliga vilka metoder och instrument som bör användas 3) Att ta fram indikatorer för uppföljning Uppdraget lämnades till Lena Sjöquist Andersson som till stöd för arbetet skapat en arbetsgrupp med följande representanter: Christine Andersson, psykolog Gunnar Engdahl, läkare, verksamhetschef Ing-Marie Nilsson, distriktssköterska Maria Konradsson-Åström, kurator Margareta Jonsson, psykolog Milly Marken, psykolog Ulf Andersson, chef BUP, Umeå Kåge-Moröbacke hälsocentral Mellanbygdens hälsocentral Hörnefors hälsocentral Ålidhems hälsocentral Barnhälsovården Memeologen 1

2 Arbetsgruppen har träffats vid tre tillfällen och i denna rapport beskrivs det förslag till implementering av arbetet i första linjen som gruppen har utformat. Förutsättningar i första linjen I dagsläget görs en hel del i första linjen när det gäller mindre barn som BVC har regelbunden kontakt med under uppväxten, men sedan tappar man kontakten när barnen börjar skolan. Den största förändringen kommer att vara att man nu även ska ta emot barn i skolåldern och uppåt, med psykisk ohälsa. Förutsättningarna ser också olika ut i olika delar av länet beroende på vilka verksamheter som finns på respektive ort. De som har er och Ungdomsmottagningar har redan idag erfarenhet av att ta emot barn och unga som söker för psykiska problem. Landstinget har i detta skede valt att starta processen med fokus på det interna arbetet och för att tydliggöra och stärka upp första linjens insatser. Kommunernas arbete både vad gäller skolan och socialtjänsten är givetvis viktigt och samarbete mellan första linjens enheter och dessa verksamheter behöver utvecklas. Detta bör vara med som en del i den implementering som ska genomföras för första linjens enheter. Arbetsgruppen är överens om att det som i första hand behövs för att första linjen ska kunna ta sig an uppdraget är kunskap. Första linjens ansvar för barn och unga med psykisk ohälsa är formulerat i ett tidigare uppdrag och i den rapport som skrivits finns beskrivningar av vad som ska göras. Dessa beskrivningar förslår arbetsgruppen att man använder i en första implementering och att de vid behov kan kompletteras. Beskrivning av första linjens ansvar syns i bilaga 1 och 2. I det tidigare uppdraget gjordes också en inventering av bedömningsinstrument som kan användas i arbetet med barn och unga med psykisk ohälsa. Det instrument som arbetsgruppen tror kan vara mest användbart i första linjen är SDQ. Det fångar barnets styrkor och svårigheter med hjälp av 25 frågor plus frågor om hur stor påverkan problemen har på livet. Det finns frågeformulär till; Föräldrar till barn 4-16 år Lärare till barn 4-16 år Barn/ungdomar år, självskattning SDQ har testats som screeninginstrument i Hörnefors och testas även i modellområdesarbetet. Fördelarna är att det är en hyggligt enkel enkät som är fri att använda och som inte kräver någon särskild utbildning. Arbetsgruppen förslår att SDQ presenteras som ett möjligt instrument att användas för att fånga upp de svårigheter som barn och unga har som söker för psykiska ohälsa i första linjen. Det är också viktigt att vi informerar och utbildar sjukvårdsrådgivningen så att man där kan ta emot samtal gällande barn och unga med psykisk ohälsa och även kan hänvisa dem till rätt instans. Vi föreslår att sjukvårdsrådgivningen bjuds in för att delta i den planerade utbildningen i höst. Mot bakgrund av ovanstående föreslår arbetsgruppen att den ansvarsfördelning som gjorts användas för att tydliggöra första linjens uppdrag och att vi nedan presenterar ett förslag till utbildning som erbjuds enheterna i första linjens hälso- och sjukvård. 2

3 Utbildning till enheterna i första linjen Innehållet i utbildningen bör vara inriktat på att ge praktiskt användbar kunskap och ska svara upp mot nedanstående frågeställningar. När ska man misstänka att det rör sig om psykiska problem? Hur kan man bekräfta och beskriva de problem som barnet/ungdomen har? Vilken hjälp kan erbjudas på hälsocentralen, sjukstugan eller annan enhet i första linjen? Hur ska organisationen av arbetet se ut på hemmaplan? Hur kan samarbetet med BUP se ut? Hur kan samarbetet med kommunens verksamheter se ut? Målgruppen för utbildningen bör vara medarbetare som ska arbeta med barn och unga med psykisk ohälsa. Vi ser gärna att man bildar team där alla professioner som kan tänkas arbeta med målgruppen barn och unga med psykisk ohälsa är representerade. Cheferna behöver inte delta i alla moment men bör vara så insatta att man kan ansvara för att organisationen och rutinerna på hemmaplan utarbetas. Det är troligt att det kommer att se olika ut på olika ställen beroende på lokala förutsättningar, både egna och andra myndigheters. BRIS samtalsutbildning BRIS har lång erfarenhet av att samtala med barn och har även utarbetat metoder för utbildning inom detta område. Ett av grundbegreppen man jobbar med är Antonowskys Känsla av sammanhang, KASAM och hur vi som vuxna kan bidra till att de barn och ungdomar vi har kontakt med upplever detta i mötet med oss. Petter Iwarsson beskriver i sin bok Samtal med barn och unga de erfarenheter som BRIS har gjort. BRIS kan skräddarsy utbildningar i samtalsmetodik utifrån målgruppens behov och man har också en strukturerad metod man använder. En av grunderna är att använda enkla samtalsövningar som deltagarna får göra. Arbetsgruppen är enig om att det är viktigt att kunna prata med barn som mår dåligt och som söker hjälp hos oss. Vi tycker att BRIS erfarenhet och upplägg verkar användbart för att föra ut kunskap till första linjens enheter. Steg 1 - inspirationsdag Genomförs i vardera Umeå, Skellefteå och Lycksele i början av hösten Syftet med dagen är att presentera uppdraget och ge korta input kring kunskap som behövs för att ta sig an detta. Målgrupp är verksamhetschefer och team från varje hälsocentral. Programmet kan bestå av följande punkter; Bakgrund till uppdraget presenteras. Vad är målsättningen och vad vill vi uppnå inom VLL. Barns utveckling Bruno Hägglöf/ Anneli Ivarsson/ lokala experter. BRIS- att samtala med barn - presentation och kort övning. Hur ser det ut på hemmaplan- diskussion i teamen och med verksamhetschefen. Hörnefors arbete- ett gott exempel. (Andra enheter i Södra Lappland och Skellefteå) 3

4 Steg 2 lärandeseminarier Genomförs under ht 2011 och vt Vi tänker oss att varje team behöver komma på totalt tre tillfällen. Det kan vara en heldag och två halvdagar deltagare per seminarium är lagom antal för att få förutsättningar för interaktion. Totalt kommer det då att behöva genomföra 5 omgångar om vardera tre tillfällen, totalt 15 tillfällen. Vi räknar med att 3-4 medarbetare från totalt enheter deltar. Syftet är att fördjupa kunskapen från inspirationsdagen och att få möjlighet att diskutera hur kompetensuppbyggnad, organisation och rutiner ska se ut på hemmaplan. Mellan läradeseminarierna arbetar teamen på hemmaplan med att få rutiner för arbetet på plats. Förslag till programpunkter; Genomgång av uppdragsmatrisen - vilka barn och unga ska vi ta emot? Genomgång av bedömningsinstrument, SDQ Samtalsmetodik med övningar Presentation av BUPs verksamhet, kort om allvarliga tillstånd och samarbetsmöjligheter Omvärldsorientering vilka andra aktörer finns i vårt närområde som vi kan samarbeta med? Hur ska vi göra på hemmaplan organisation av arbetet. Erfarenhetsutbyte vad kan vi lära av varandra? Man kan tänka sig att lärandeseminarierna anpassas efter de olika behov som finns i våra tre geografiska områden, både avseende längd på dagarna och innehåll. Steg 3 information i skriftlig form eller på nätet Ett möjligt tredje del av utbildningssatsningen har också diskuterats. Denna del skulle bestå av någon form av katalog över vilka insatser som finns som man kan hänvisa till. Det kan vara stödgrupper av olika slag, intresseföreningar, utbildningar och konsultationer. Denna del skulle med fördel kunna ligga på nätet och på så sätt vara både lättillgänglig och lätt att uppdatera. Tidplan 3 inspirationsdagar i vardera område vecka läradeseminarier vecka läradeseminarier vecka Resurs- och kompetensbehov Den ovanstående utbildningen är tänkt att utgöra en grund för första linjens enheter när det gäller att förstå det uppdrag man nu har och att även få möjlighet att organisera arbetet på enheterna för att kunna ta sig an detta. Dessutom behöver både resurser och kompetens byggas upp för att arbetet ska kunna fungera fullt ut. Som tidigare nämnts så kommer en stor förändring att vara att man nu även ska kunna erbjuda hjälp till skolbarn och tonåringar och för att kunna göra det är det troligt att den psykosociala kompetensen kommer att behöva förstärkas. Detta kan ske med hjälp av resursförstärkning och/eller kompetensutvecklig av 4

5 redan befintlig personal och bör ske med hänsyn till de lokala förutsättningar som finns på varje enhet. Några förlag på utbildningar som kan vara lämpliga är; Grundläggande psykoterapiutbildning, 60 hp, Barn- Familj och Samspel Utbildningen ges av Umeå universitet med kursort Umeå. Start ht-11. Barn- och ungdomspsykiatri A-B-C-D- nivå., Umeå universitet. Grundläggande psykoterapiutbildning, KBT, steg 1, Umeå universitet. Uppföljning Arbetsgruppen har diskuterat uppföljning och konstaterat att det kommer att bli lätt att ta fram siffror på antalet besök, eftersom ersättning per besök kommer att utgå. Men andra mått kan också vara bra att ha och det vore intressant om någon kunde följa processen och ge en bild av före och efter läget. En möjlighet som diskuterats är att kontakta psykologprogrammet för att höra om några studenter kan vara intresserade av detta. Några tänkbara utfall som vi är intresserade av kan vara; Antal patienter som får hjälp i primärvåden. Här borde vi se en ökning av antalet de kommande åren. Dokumentation/ kartläggning av de behandlingar som ges av första linjen. För att få en bild av de olika behandlingar som kan behövas. Antal patienter till BUP. Här bör vi se en minskning. Dokumentation/ kartläggning av de behandlingar som ges på BUP. För att se att den föreslagna ansvarfördelningen fungerar. Antal remisser från primärvården till BUP. Idag är det väldigt få som remitteras efter en första kontakt i primärvården och denna siffra borde alltså öka. Är de patienter som söker vård nöjda med den hjälp man får? Patientenkät i både första linjen och BUP. Det kvarstår att diskutera hur uppföljningen rent konkret ska gå till och organiseras. Arbetsgruppen föreslår att detta tas upp i början av implementeringsprocessen och att enheterna i första linjen får vara med i dessa diskussioner. 5

6 Bilaga 1 Första linjens uppgift- barn och unga med psykisk ohälsa Förhållningssätt Så mycket som möjligt av vård och stöd till barn och ungdomar med psykisk ohälsa ska ske i första linjens vård i närmiljön och i nära samarbete med föräldrar, skola och nätverk. Problem ska ses i sitt sammanhang och vård och stödinsatser ska ges med ett helhetsperspektiv. När barn och unga söker hjälp för psykisk ohälsa i första linjen anser arbetsgruppen att det i ett första läge är viktigt att ha ett hälsofrämjande synsätt som innebär att man ser och tar tillvara de resurser som finns hos den unge och i hans eller hennes omgivning. Det är viktigt att fråga sig hur barnet/ungdomen har det, om något hänt i barnets eller ungdomens liv som kan förklara de besvär som finns och att man försöker påverka yttre faktorer i barnets liv som kan påverka hälsan. Detta innebär också att undvika sjukdomsförklaring av normalreaktioner på yttre händelser och kriser. Bedömning För att ansvarfördelningen ska bli tydlig och lättkommunicerad krävs en enhetlig bedömning av barn och ungdomar som söker hjälp för psykisk ohälsa. I SKLs positionspapper står; En kompetent bedömningsfunktion som initialt kan bedöma den psykiska hälsan ökar förutsättningarna till ett förbättrat hälsotillstånd och ökar även effektiviteten. Det är lika viktigt att med god precision kunna säga när ett tillstånd inte behöver hälso- och sjukvårdsinsatser som att hitta de individer som behöver kvalificerade insatser snabbt. Normala livsproblem eller sociala svårigheter ska inte sjukdomsförklaras. Barnets/ungdomens funktionsförmåga och symptombelastning är viktig för bedömning av behov av insatser. Fungerar livet i stort, kan barnet eller ungdomen äta, sova och delta i dagliga aktiviteter? Svaren på dessa frågor kan ge en fingervisning om allvarlighetsgraden av de besvär barnet eller ungdomen har. Några exempel som framkommit vid inventering av bedömningsinstrument är bland annat följande instrument. SDQ- Sve skattning av styrkor och svårigheter. Finns som föräldra-, lärar- och barnformulär (4-16 år) och mäter variablerna emotionella symptom, uppförandeproblem, hyperaktivitet/uppmärksamhetsproblem, kamratproblem och prosocialt beteende. OSR-SRS används på vuxna och även på tonåringar. En självskattning utifrån variablerna; personligt välbefinnande, nära relationer, socialt och i livet i allmänhet. 6

7 Insatser Första linjen ska kunna erbjuda generella insatser som når alla, riktade insatser till riskgrupper och en första vård för lindriga och måttliga besvär som sker så tidigt som möjligt. Att tidigt uppmärksamma tecken på psykisk ohälsa och att tillsammans med föräldrar eller ungdomen själv utreda hur ofta dessa förekommer och i vilken grad ohälsan eller besvären påverkar barnet eller ungdomens liv är ett första viktigt steg. Här ingår också att kartlägga händelser i barnets eller ungdomens omgivning som kan tänkas påverka den psykiska hälsan och välbefinnandet. Den första insatsen är sedan att se till så att de vardagliga rutinerna fungerar för barnet eller ungdomen. Att barnet sover, äter och rör på sig samt har en normal dygnsrytm är en viktig grundförutsättning för all hälsa och kanske särskilt den psykiska. Om brister framkommer här kan t.ex. stöd till föräldrarna för mindre barn och livsstilskurser enligt Ungdomshälsans modell för tonåringar vara lämpliga insatser. Många tonåringar har idag en tendens att ständigt vara tillgängliga på mobiltelefon och dator och detta kan få negativa konsekvenser när det gäller möjligheten till ostörd nattsömn men också när det gäller koncentrationsförmåga och uppmärksamhet i t.ex. skolan. Korttidsbehandling i form av stödjande kontakt, psykosocial intervention alternativt KBTbehandling bör kunna erbjudas barn och ungdomar med lindrig och måttlig ångest och lättare depressiva besvär. För yngre tonåringar ska även visst familje- och kunna erbjudas. Vid behov ska även medicinering kunna förskrivas. Följande problem bör också kunna tas om hand av första linjens verksamheter Ätproblem lindriga och måttliga besvär med liten viktpåverkan. Självskadebeteende lindriga besvär som inte påverkar livsföringen alltför mycket. Riskbruk av alkohol och droger tidiga stödinsatser till ungdom och familj i samverkan med skola och socialtjänst. Första linjens verksamhet bör också kunna identifiera barn med utvecklingsavvikelser eller barn som inte uppnår förväntade färdigheter så tidigt som möjligt. I samverkan med specialistnivån ska man även kunna göra vissa utredningar. BVC och Barnhälsovården kan erbjuda föräldrastöd till familjer som bedöms ha behov av detta. Vid kroppsliga symptom som huvudvärk och ont i magen ska man kunna göra en bedömning om orsaken är psykisk ohälsa. Liksom att utesluta somatiska problem vid psykisk ohälsa. Tecken på allvarlig psykisk sjukdom som psykos, bipolär sjukdom och självmordsrisk ska kunna uppmärksammas och hänvisas till specialistnivå. Likaså när det gäller tecken på funktionshinder som kognitiv utvecklingsstörning, autismspektrumstörning och ADHD. För beskrivning av olika tillstånd och åldersgrupper samt vilka verksamheter som gör vad, se förslag till ansvarsfördelning i bilaga 1. Generellt kan man säga att om en försämring av besvären inträder eller om ingen effekt kan ses efter sex till åtta veckors behandling bör barnet eller ungdomen slussas vidare till den specialiserade nivån. I undantagsfall kan längre behandlingstider vara befogade, t.ex. när det gäller motivationsarbete för ungdomar med psykosociala problem. 7

8 Bilaga 2 Ansvarsfördelning mellan första linjen och specialistnivå för barn och unga med psykisk ohälsa Tillstånd ålder Ledsna barn Små barn 0-6 år Skolbarn 7-12 år Tonåringar 13 år och äldre Första linjen BVC Ungdomsmottagning Ungdomshälsa Insatser Uppmärksamma, utreda, föräldrastöd. Aktualisera till. Samtalskontakt föräldrar kontakt med skola kortare individuell samtalskontakt, kursverksamhet, visst familje- och Medicinska insatser Kriterier för specialistnivå BUP Deprimerade barn under 13 år. Barn som inte svarar på 6-8 veckors behandling/insats Deprimerade barn under 13 år. Barn som inte svarar på 6-8 veckors behandling/insats Långvariga, återkommande besvär, vid suicidrisk, behov av medicinsk behandling, behov av längre terapeutisk behandling Insatser, specialistnivå BUP Individuellt samtalsstöd Medicinsk behandling Oroliga barn Små barn 0-6 år Skolbarn 7-12 år Tonåringar 13 år och äldre BVC Familjecentr al Ungdomsmottagning Uppmärksamma, utreda, föräldrastöd. Aktualisera till. Samtalskontakt föräldrar kontakt med skola Barn med svåra och medelsvåra besvär. Barn med lindriga besvär som påverkar livsföringen och inte går över. Barn med svåra och medelsvåra besvär. Barn med lindriga besvär som påverkar livsföringen och inte går över. Vid generaliserat ångestsyndrom, Medicinsk behandling 8

9 Ledsna och oroliga barn Barn med koncentrationssvårigheter Små barn 0-6 år Skolbarn 7-12 år Tonåringar 13 år och äldre Ungdomshälsa BVC Ungdomsmottagning Ungdomshälsa kortare individuell samtalskontakt, kursverksamhet, visst familje- och Medicinska ins. BUK BUH Uppmärksamma, utreda, föräldrastöd. Aktualisera till Barnutredning, utvecklingsbedöm ning, visst föräldrastöd och bedömning. Föräldrastöd och behandling vid lindriga besvär. individuell samtalskontakt, kursverksamhet Basutredning, samverkan med skolan paniksyndrom, tvångssyndrom Självskadebeteen de + saknar insikt, behov av längre kontakt, medicinsk beh. Vid allvarlig eller kronisk sjukdom eller trauma Barn och ungdomar med funktionshinder som redan har kontakt, lindriga och måttliga besvär. BUP Utredning och behandling i samband med psykiatriska symptom Medicinering vid komplicerad ADHD Individuellt samtalsstöd Medicinsk behandling Familjestöd Föräldrastöd Individuellt stöd Remiss till BUP vid allvarlig depression Hänvisa till UM/ U- hälsan, hälsocentral BUH Utredning och behandling i samband med utvecklingsstörning Neuropsykologiska rehabteamet tar via HSL emot barn/ ungdomar med förv. hjärnskador 9

10 Barn som tänker annorlunda Små barn 0-6 år Skolbarn 7-12 år Tonåringar 13år och äldre BVC Ungdomsmottagning Ungdomshälsa Uppmärksamma, utreda, föräldrastöd. Aktualisera till Barnutredning, utvecklingsbedöm ning, visst föräldrastöd och bedömning. Föräldrastöd och behandling vid lindriga besvär. individuell samtalskontakt, kursverksamhet Visst familje- och BUP Utredning och behandling i samband med psykiatriska symptom Remiss till BUP vid allvarliga problem och samsjuklighet BUH Habilitering av autismspektrumstör ning Barn som far illa Små barn 0-6 år BVC/ Uppmärksamma och anmäla till socialtjänsten Skolbarn 7-12 år Tonåringar 13 år och äldre Ungdomsmottagning Ungdomshälsa Uppmärksamma och anmäla till socialtjänsten Uppmärksamma och anmäla till socialtjänsten Motivationsarbete samverkan, samtal- trauma BUP/ BUK Anmälan och samverkan med socialtjänsten och Barnahus BUH Remitterar till BUP och anmäler till Socialtjänsten. Uppmuntrar närmiljön till anmälningar 10

Välkomna! Tema- ledsna och oroliga barn. Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa

Välkomna! Tema- ledsna och oroliga barn. Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Välkomna! Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Tema- ledsna och oroliga barn Skellefteå 19.10 2011 Umeå 20.10 2011 Lycksele 26.10 2011 Program för dagen

Läs mer

Välkomna! Till lärandeseminarium 2 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa

Välkomna! Till lärandeseminarium 2 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Välkomna! Till lärandeseminarium 2 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Tema- barn med koncentrationssvårigheter, barn som tänker annorlunda Lycksele 17.1 2012 Umeå 3.2 2012

Läs mer

Rapport - ansvarsfördelning första linjen och specialistnivån för barn och unga med psykisk ohälsa Västerbottens läns landsting 2010

Rapport - ansvarsfördelning första linjen och specialistnivån för barn och unga med psykisk ohälsa Västerbottens läns landsting 2010 Rapport - ansvarsfördelning första linjen och specialistnivån för barn och unga med psykisk ohälsa Västerbottens läns landsting 2010 Lena Sjöquist Andersson 2010-09-03 Bakgrund Enligt SKLs positionspapper

Läs mer

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder

Läs mer

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsform, uppdrag och innehåll: Mottagningen i Motala ansvarar för Motala och Vadstena kommuner. I kommunerna finns nästan 10 000 barn

Läs mer

Rätt insatser i rätt tid för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Rapport S2007/5696/HS överlämnad till regeringen i december 2008

Rätt insatser i rätt tid för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Rapport S2007/5696/HS överlämnad till regeringen i december 2008 Rätt insatser i rätt tid för barn och ungdomar med psykisk ohälsa Rapport S2007/5696/HS överlämnad till regeringen i december 2008 2009-01-13 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för vård och socialtjänst

Läs mer

Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU

Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU Sida 1 (8) Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU Bakgrund Hälsoproblem av såväl fysisk som psykisk karaktär är överrepresenterade hos barn och ungdomar som placeras i

Läs mer

Flyktingbarnteamet Göteborg

Flyktingbarnteamet Göteborg UNHCR/M.Maguire Ett samarbete mellan: Barn- och ungdomspsykiatri, Gamlestaden Flyktingbarnteamet Göteborg UNHCR UNHCR / B. Szandelszky UNHCR / F. Noy UNHCR UNHCR UNHCR / D. Lom UNHCR / B. Szandelszky Att

Läs mer

Christina Edward Planeringschef

Christina Edward Planeringschef Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2015-10-27 Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/23 Att inleda en process för att lära från landstinget i Sörmlands erfarenheter

Läs mer

FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom

FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom Dagens innehåll BUP - organisation och uppdrag Bas - fakta för FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom Kliniska frågor Lagstiftning Stöd till Anhöriga 2 Organisation

Läs mer

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.

Läs mer

Positionspapper. Psykisk hälsa, barn och unga

Positionspapper. Psykisk hälsa, barn och unga Positionspapper Psykisk hälsa, barn och unga Februari 2009 Kontaktperson Thomas Rostock, thomas.rostock@skl.se och Ing-Marie Wieselgren, ing-marie.wieselgren@skl.se Formgivning forsbergvonessen Tryckeri

Läs mer

Grupper, kurser och informationstillfällen HT 2016 och VT 2017

Grupper, kurser och informationstillfällen HT 2016 och VT 2017 Landstinget i Värmland Grupper, kurser och informationstillfällen HT 2016 och VT 2017 1 arrangerar grupper, kurser och informationstillfällen. Dessa vänder sig till dig som har kontakt med habiliteringen,

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. BUP Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. BUP Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 BUP Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 4 Patienterfarenheter... 4 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Första linjens hälso- och sjukvård för barn och ungas psykiska hälsa. Anna Jonsson Regional samordnare för Första linjen och En väg in

Första linjens hälso- och sjukvård för barn och ungas psykiska hälsa. Anna Jonsson Regional samordnare för Första linjen och En väg in Första linjens hälso- och sjukvård för barn och ungas psykiska hälsa Anna Jonsson Regional samordnare för Första linjen och En väg in Var kan jag få hjälp som passar bäst för mig? Första linjen eller Barn-

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING

LÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING LÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING - för barn som placerats med stöd av socialtjänstlagen (2001:453), SoL eller lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52),

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET Ärendenr UPPDRAG 2011-09-21 1 (8) UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET 1 Mål och inriktning Barn och ungdomspsykiatrin skall uppfylla de förväntningar som ställs på en väl fungerande

Läs mer

Utforma Regionala Riktlinjer för vuxna avseende; ADHD lindrig

Utforma Regionala Riktlinjer för vuxna avseende; ADHD lindrig Kerstin Lindgren, tf resursområdeschef habrehab Ärendenr HSN 2014/533 1 (8) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 12 november 2014 Hälso- och sjukvårdsnämnden Habiliteringen Gotland Sammanfattning Utredning

Läs mer

Skolresultat +psykisk hälsa = Sant

Skolresultat +psykisk hälsa = Sant Skolresultat +psykisk hälsa = Sant Uppsala 16 september 2013 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Varför ska vi samverka? Ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Stöd till riktade insatser

Läs mer

Stockholms läns sjukvårdsområde

Stockholms läns sjukvårdsområde Stockholms läns sjukvårdsområde Hälso- och sjukvård i landstingets regi Erja Lempinen innehåll En vård nära befolkningen 1 Vårt uppdrag och filosofi 2 Välkommen till våra verksamheter 4 Primärvård 4 Barn-

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

Hälsa enligt WHO (1945)

Hälsa enligt WHO (1945) Hälsa enligt WHO (1945) Hälsans bestämningsfaktorer Bearbetning efter original av Svanström & Haglund Psykisk hälsa i ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK

Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 9 Tillgänglighet... 10 Medicinska resultat...

Läs mer

Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län

Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Upprättat av: Verksamhetschef Bo Lundin, Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten i Kalmar län, Förvaltningscheferna

Läs mer

Utvärdering av Barnhälsan

Utvärdering av Barnhälsan Utvärdering av Barnhälsan En pilotverksamhet för barn mellan 6-13 år med lindrig till måttlig psykisk ohälsa www.lio.se Sammanfattning Barnhälsan är en pilotverksamhet för barn mellan 6-13 år med lindrig

Läs mer

Överenskommelse om läkarundersökningar av barn som placeras i familjehem eller på HVB (Hem för vård och boende)

Överenskommelse om läkarundersökningar av barn som placeras i familjehem eller på HVB (Hem för vård och boende) Rubrik specificerande dokument Överenskommelse om läkarundersökningar av barn som placeras i familjehem eller på HVB (Hem för vård och boende) Upprättad av (arbetsgrupp alt. namn, befattning) Omfattar

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

Barnhälsoplan 2014-2015. Förskolan Citronen. Knivsta kommun

Barnhälsoplan 2014-2015. Förskolan Citronen. Knivsta kommun Barnhälsoplan 2014-2015 Förskolan Citronen Knivsta kommun Reviderad ht-2014 Barnhälsoarbetet utgår från Skollagen och Läroplanen för förskolan Lpfö-98 rev 2010 Skollagen (2010) 8 kap Särskilt stöd 9 Barn

Läs mer

UPP-centrum. Nätverkskonferensen, 2012 02 08 Monica Norrman

UPP-centrum. Nätverkskonferensen, 2012 02 08 Monica Norrman Nätverkskonferensen, 2012 02 08 Monica Norrman Grunduppdrag: samla in, koordinera och sprida kunskap och vetenskap för att tidigt upptäcka, förebygga och tidigt ge insatser till barn och unga som riskerar

Läs mer

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år Fallbeskrivningar Mikael 19 år Ruben 12 år Therese 18 år Tom 10 år Mikael 19 år Fallbeskrivning Mikael har haft svårigheter med relationer sedan han började i skolan. Föräldrarna beskriver honom som en

Läs mer

HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson

HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson Definition av hälsa Tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte

Läs mer

Skolsköterska i stället för BUP-kö! - Stärk elevhälsan i Skellefteå

Skolsköterska i stället för BUP-kö! - Stärk elevhälsan i Skellefteå Skolsköterska i stället för BUP-kö! - Stärk elevhälsan i Skellefteå Rapport från Folkpartiet i Skellefteå, september 2010 1 Stärk elevhälsan i Skellefteå! Barn och ungdomar mår sämre i vår tid än tidigare,

Läs mer

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Förtroendemannagruppen Endokrina sjukdomar september 2005 1 Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Diabetes Förekomst I Sverige är totalt 4 %, 350 000 personer, drabbade av sjukdomen diabetes. Detta

Läs mer

Fokusberedningen för närsjukvård - rapportering av uppdrag Rapport Datum: 2015-10-14 Fokusberedningen för närsjukvård 2015-10-14 Innehåll 1. Uppdrag till fokusberedningen för närsjukvård...4 2. Beredningens

Läs mer

Tvärprofessionella samverkansteam

Tvärprofessionella samverkansteam Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns

Läs mer

Ledsna barn. Hur kan vi förebygga psykisk ohälsa hos barn? Dokumentation från regional konferens i Göteborg 8 december 2011

Ledsna barn. Hur kan vi förebygga psykisk ohälsa hos barn? Dokumentation från regional konferens i Göteborg 8 december 2011 Hur kan vi förebygga psykisk ohälsa hos barn? Ledsna barn Dokumentation från regional konferens i Göteborg 8 december 2011 arrangerad i samarbete mellan Göteborgsregionens kommunalförbund/fou i Väst och

Läs mer

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer ELEVHÄLSA Elevhälsa - definition Elevernas hälsa är allas angelägenhet och ansvar. Lärande och hälsa går hand i hand. Elever arbetar och presterar bättre om de mår bra fysiskt, psykiskt och socialt. Varje

Läs mer

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~=

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= cçäâé~êíáéí=îáää== Ha vård i världsklass för de kroniskt och svårt sjuka barnen Införa nolltolerans mot köer - barn måste få vård utan väntan Stimulera

Läs mer

Yttrande över remiss från Utbildningsdepartementet, Se, tolka och agera - allas rätt till en likvärdig utbildning (SOU 2010:95)

Yttrande över remiss från Utbildningsdepartementet, Se, tolka och agera - allas rätt till en likvärdig utbildning (SOU 2010:95) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (3) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-05-24 p 7 TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Eva Bohlin Margareta Cassel Yttrande över remiss från Utbildningsdepartementet, Se,

Läs mer

LÄNSGEMENSAM Öve ÖVERENSKOMMELSE OCH SAMVERKANSRUTIN

LÄNSGEMENSAM Öve ÖVERENSKOMMELSE OCH SAMVERKANSRUTIN LÄNSGEMENSAM Öve ÖVERENSKOMMELSE OCH SAMVERKANSRUTIN LÄKARUNDERSÖKNING I SAMBAND MED ATT BARN PLACERAS I FAMILJEHEM ELLER HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Närvård i Sörmland Kommuner Landsting i samverkan

Läs mer

Revisionsrapport. Landstinget Gävleborg. Barn och ungdomspsykiatri. efterlevnad av förstärkt vårdgaranti. September 2010 Karin Magnusson

Revisionsrapport. Landstinget Gävleborg. Barn och ungdomspsykiatri. efterlevnad av förstärkt vårdgaranti. September 2010 Karin Magnusson Revisionsrapport Landstinget Gävleborg Barn och ungdomspsykiatri efterlevnad av förstärkt vårdgaranti September 2010 Karin Magnusson 1. Inledning...5 1.1 Bakgrund...5 1.2 Revisionsfråga, kontrollmål och

Läs mer

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa 7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att

Läs mer

Grupper och kurser 2016

Grupper och kurser 2016 Barn- och ungdomshabiliteringen Landstinget i Värmland Grupper och kurser 2016 1 På Barn- och ungdomshabiliteringen arrangerar vi flera grupper och kurser. Dessa vänder sig till dig som har kontakt med

Läs mer

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Olofström Sölvesborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...2 Syfte...2 Projektmål...2 Tidplan...2

Läs mer

1. KORTFATTAD LÄGESBESKRIVNING AV DE LOKALA UTBILDNINGSBEHOVEN

1. KORTFATTAD LÄGESBESKRIVNING AV DE LOKALA UTBILDNINGSBEHOVEN 1 Till Socialstyrelsen Att Eva Bergström 106 30 STOCKHOLM Ansökan om bidrag (Dnr 6438/2008) till gemensam kompetensbas - för personal som kommer i kontakt med barn och eller vuxna som har barn, där den

Läs mer

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2 Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2 Kontaktperson Enhetschef Leif Jarlebring Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 345, mobil 070/45 10 345 E-post:

Läs mer

Psykisk hälsa - barn och unga

Psykisk hälsa - barn och unga MISSIV 2013-03-15 LK11-0388 Landstingets kansli Landstingsstyrelsen Psykisk hälsa - barn och unga I samband med projektet med modellområdesarbete omkring psykisk hälsa hos barn och unga i Jönköping antogs

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Denna barn- och elevhälsoplan ska bidra till att vi gör det goda livet möjligt och för att skapa alltid bästa möte

Läs mer

Elevhälsans arbete. - En intervjuundersökning med fokus på vilka aktiviteter som genomförs och i vilken utsträckning.

Elevhälsans arbete. - En intervjuundersökning med fokus på vilka aktiviteter som genomförs och i vilken utsträckning. Elevhälsans arbete - En intervjuundersökning med fokus på vilka aktiviteter som genomförs och i vilken utsträckning. Sammanfattning Elevhälsan tar redan i dag stort ansvar för frågor som gäller psykisk

Läs mer

DISA din inre styrka aktiveras

DISA din inre styrka aktiveras DISA din inre styrka aktiveras En länsövergripande utbildningssatsning för ungas psykiska hälsa Förebygga Ifrågasätta Medvetandegöra 1 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning... 3 2.1 DISA-metoden...

Läs mer

Projektplan: Föräldrastöd små barn. Sammanfattning. Bakgrund till projektet. Projektets syfte

Projektplan: Föräldrastöd små barn. Sammanfattning. Bakgrund till projektet. Projektets syfte Projektplan: Föräldrastöd små barn Sammanfattning Projektets avser att nå så stor andel som möjligt av alla föräldrar till barn i åldern 2 till 4 år i en stadsdel, Angered, i Göteborg med ett erbjudande

Läs mer

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar

Läs mer

Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016

Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016 Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016 2015-05-27 Elevhälsa Elevhälsa är ett samlingsbegrepp för skolans uppdrag att främja varje elevs hälsa, lärande och allmänna utveckling. Uppdraget

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan. I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad

Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan. I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad Elevhälsa UTDRAG UR 2 KAP. 25 SKOLLAGEN (2010:800) För elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Stödteam för familjer med barn/ungdomar med funktionsnedsättning och social problematik

Stödteam för familjer med barn/ungdomar med funktionsnedsättning och social problematik TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-04 Dnr: 2012/128-IFN-721 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Individ- och familjenämnden Stödteam

Läs mer

Humanas Barnbarometer

Humanas Barnbarometer Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,

Läs mer

Tjänstemannagruppen för samverkan inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, äldreomsorg, barnomsorg och skola

Tjänstemannagruppen för samverkan inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, äldreomsorg, barnomsorg och skola TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Ledningskansliet, Inger Nicolas 2011-09-20 Vilgotgruppen 1 ( Tjänstemannagruppen för samverkan inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, äldreomsorg, barnomsorg

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 En samlad elevhälsa i Nordmalings kommun Bakgrund I och med den nya skollagen (2010:800) samlades skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska

Läs mer

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion YTTRANDE 1(4) Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion Carina Lindberg (v) m fl har i motion till kommunfullmäktige i Gotlands kommun föreslagit

Läs mer

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Reviderat: 2009-09-22 2014-03-13 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund till dokumentet... 3 Definitioner... 3 ICF och funktionshinderbegreppet...

Läs mer

Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun

Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen, SoL, Barnuppdrag 16:1 Rapport 2008:34 Rapportnr: 2008:34 ISSN: 1403-168X Rapportansvariga:

Läs mer

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef Vårdrutin 1 (5) Barn och ungdomar med sk t.o.m. 17 år. division allmänmedicin och division Gäller för: Division allmänmedicin och division Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Läs mer

Vuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25)

Vuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25) Utlåtande 2005: RIV (Dnr 424-484/2000) Vuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Samverkansprocess och första linje runt barn och unga för psykisk hälsa

Samverkansprocess och första linje runt barn och unga för psykisk hälsa Rapport 2016-03-30 Anna Sundström 0760 266 377 anna.sundstrom11@gmail.com Samverkansprocess och första linje runt barn och unga för psykisk hälsa 2 Inledning Att barn och unga med psykisk och somatisk

Läs mer

Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut

Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut Children, Health, Intervention, Learning and Development Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut Universitetslektor Elisabeth Elgmark Adjunkt Michael Sjökvist Doktorand

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Barn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun.

Barn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun. Barn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun. Inledning I Barn- och Elevhälsoplanen används begreppen förskola och skola. Begreppet skola omfattar förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola.

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Manual FaR-METODEN. Personcentrerad. samtalsmetodik. Receptet: Uppföljning. FYSS 2015 och andra rekommendationer

Manual FaR-METODEN. Personcentrerad. samtalsmetodik. Receptet: Uppföljning. FYSS 2015 och andra rekommendationer Manual FaR-METODEN Personcentrerad samtalsmetodik Receptet: FaR/MIN PLAN Samverkan med aktivitets arrangörer/ egen aktivitet FYSS 05 och andra rekommendationer Utgåva april 05. Allt material kan laddas

Läs mer

Kurator. I cancersjukvården

Kurator. I cancersjukvården Kurator I cancersjukvården Fakta 1914 första kuratorstjänsten inom sinnesjukvården 1928 Sahlgrenska sjukhuset Nu ca 4000 kuratorer Socionomutbildningen Relevanta vidareutbildningar Organisation Klinikanslutna

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2002:55 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2001:10 av Anna Berger Kettner (s) om att utveckla kompetenscentra för barn med ADHD/DAMP Föredragande landstingsråd: Stig Nyman Ärendet

Läs mer

Barn- och ungdomshabiliteringen I Örebro län, BUH

Barn- och ungdomshabiliteringen I Örebro län, BUH Barn- och ungdomshabiliteringen rev 140127 Barn- och ungdomshabiliteringen I Örebro län, BUH Barn- och ungdomshabiliteringen (BUH) inom Örebro läns landsting är en specialistresurs, en plusresurs, till

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan

Barn- och elevhälsoplan ÅMÅLS KOMMUN Barn- och elevhälsoplan Plan för arbete med elevhälsa i förskola och grundskola i Åmåls Kommun Barn- och utbildningsnämnden 2012-01-01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Elevhälsans uppdrag 2. Resursenheten

Läs mer

Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd

Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd kriser depressioner förlossningstrauma kognitiva svårigheter konflikter oro ångest stress relationsproblem katastrofer fobier tvång psykoser sömnproblem missbruksproblem Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd

Läs mer

Psykiater i Primärvården. Elizabeth Aller Överläkare Spec i allmän psykiatri

Psykiater i Primärvården. Elizabeth Aller Överläkare Spec i allmän psykiatri Psykiater i Primärvården Elizabeth Aller Överläkare Spec i allmän psykiatri Bakgrund till projektet Primärvården har i uppdrag att vara första instansen/basen för den psykiska ohälsan Många allmänläkare

Läs mer

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,

Läs mer

Rapport Dagmarprojekt. När man mår dåligt. Om tidig upptäckt och tidiga insatser mot psykisk ohälsa i gymnasieskolan

Rapport Dagmarprojekt. När man mår dåligt. Om tidig upptäckt och tidiga insatser mot psykisk ohälsa i gymnasieskolan Rapport Dagmarprojekt När man mår dåligt Om tidig upptäckt och tidiga insatser mot psykisk ohälsa i gymnasieskolan Projektledare Bosse Larsson, 2002 Handledare Med.dr. Mikael Sandlund Bakgrund Under de

Läs mer

Öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård

Öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård Öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård Inbjudan till konferens i Stockholm den 27-28 januari 2009 TALARE Kommunlex Katarina Lindblad Socialstyrelsen Helena Forssell Kristinehamn kommun

Läs mer

Lönsam syn på lön. är det möjligt? En gemensam skrift från Ledarna och Industri- och KemiGruppen

Lönsam syn på lön. är det möjligt? En gemensam skrift från Ledarna och Industri- och KemiGruppen Lönsam syn på lön är det möjligt? En gemensam skrift från Ledarna och Industri- och KemiGruppen Lönsam syn på lön är det möjligt? Inga potter och garantier och inga begränsningar Många ser alltjämt lön

Läs mer

summan av kardemumman ett axplock av lokala nämnders erfarenheter och kunskaper 2011-2014

summan av kardemumman ett axplock av lokala nämnders erfarenheter och kunskaper 2011-2014 summan av kardemumman ett axplock av lokala nämnders erfarenheter och kunskaper 2011-2014 6-7 november 2014 Hälsa och samhällsplanering Falkagård Stafsinge är en stadsdel nära centrum i Falkenberg. Falkagård

Läs mer

Skolsocial kartläggning

Skolsocial kartläggning Skolsocial kartläggning Skolkuratorsdagarna Nacka strand 2007-10-08 Yvonne D-Wester 1:a skolkurator, Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad Innehåll Skolsocial kartläggning När? Hur? Varför? Innehåll

Läs mer

Stämmer Stämmer delvis Stämmer inte x

Stämmer Stämmer delvis Stämmer inte x Skolkollen nr 10 Särskilt stöd, rätt utbildning Stämmer Stämmer vis Stämmer x INSATSER För att uppmärksamma elever i behov av stöd lyfter varje arbetslag i elevhälsan de elever som riskerar att nå målen.

Läs mer

Sammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening

Sammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening Sammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening Bakgrund I januari 2009 infördes språkscreening vid 2½ års ålder i barnhälsovårdens hälsoövervakning

Läs mer

Bättre insatser vid missbruk och beroende Individen, kunskapen och ansvaret (SOU 2011:35)

Bättre insatser vid missbruk och beroende Individen, kunskapen och ansvaret (SOU 2011:35) Stockholm 2011-10-14 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Bättre insatser vid missbruk och beroende Individen, kunskapen och ansvaret (SOU 2011:35) Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna synpunkter

Läs mer

Minnesanteckningar från styrgrupp för Implementeringsprogram för utveckling av missbruks- och beroendevården i Dalarna.

Minnesanteckningar från styrgrupp för Implementeringsprogram för utveckling av missbruks- och beroendevården i Dalarna. Minnesanteckningar från styrgrupp för Implementeringsprogram för utveckling av missbruks- och beroendevården i Dalarna. Tid: 14/3 kl. 08.30 11.00 Plats: Högskolan Dalarna, Falun, Lokal Selma. Deltagare:

Läs mer

Verksamhetsplan elevhälsan

Verksamhetsplan elevhälsan Verksamhetsplan elevhälsan För EduLexUs AB 2012/2013 Innehåll Elevhälsan blir ett nytt begrepp i skollagen...3 Om sekretess...3 Elevhälsan inom EduLexUs...4 Så här fungerar det...5 Prioriterade utvecklingsområden

Läs mer

Bedömning av läget inom hälso- och sjukvården i landet Bedömning av läget i hälso- och sjukvården

Bedömning av läget inom hälso- och sjukvården i landet Bedömning av läget i hälso- och sjukvården 2016-03-17 Dnr 10.5-29723/2015 1(6) Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso och sjukvården Axana Haggar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Bedömning av läget inom hälso- och sjukvården i landet

Läs mer

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik www.pwc.se Revisionsrapport Eda kommun Lena Brönnert Lars Näsström Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik En samgranskning av Landstinget i Värmland och

Läs mer

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Äldre och läkemedel Slutrapport Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Sammanfattning Under 2013 har projektet Äldre och läkemedel pågått och FoUrum har haft en projektledare avsatt för området på 25 %. Projektet

Läs mer

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER Närvård i Sörmland Kommuner - Landsting i samverkan PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER till psykiskt funktionshindrade samt personer med beroende-/missbruksproblematik som bor i Eskilstuna och Strängnäs kommuner

Läs mer

Regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården. - Handlingsplan 2015-2016

Regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården. - Handlingsplan 2015-2016 Sida 1(8) Vård,omsorg, e-hälsa och folkhälsa, Nya Perspektiv Birgitta Svensson, 054-701 11 35 Birgitta.svensson@regionvarmland.se Karin Thyselius 054-701 1134 Karin.thyselius@regionvarmland.se Datum 2015-03-17

Läs mer

Nämnden för folkhälsa och primärvård 2015-03-25 VLL 82-2015 i Umeåregionen

Nämnden för folkhälsa och primärvård 2015-03-25 VLL 82-2015 i Umeåregionen 1 (9) Underlag till landstingsstyrelsen inför budget 2016 1 Inledning Nämnden lämnar årligen ett underlag till landstingsstyrelsen inför budget och planering för kommande år. I underlaget sammanfattas

Läs mer

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk ALL-teamet Individ och Familj Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Handläggare: GudrunJohansson Tfn: 08-508 03 209 Petra Oredsson Tfn: 08-508 03 208 Tjänsteutlåtande Sid 1 (7) 2006-05-26 Spånga-Tensta stadsdelsnämnd

Läs mer

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet

Läs mer

Psykisk hälsa och social situation under graviditet

Psykisk hälsa och social situation under graviditet Psykisk hälsa och social situation under graviditet ABCD-inskrivning ABCD (inklusive AUDIT och MHV 1) Reaktion på graviditetsbeskedet hos kvinnan/partnern Omställning/ambivalens Hälsohistoria, psykisk

Läs mer

Magda Marchioni Regionala barn- och ungdomshabiliteringen, Göteborg

Magda Marchioni Regionala barn- och ungdomshabiliteringen, Göteborg Vårdkedja för barn och ungdomar med förvärvad hjärnskada som utretts vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Regionala barn- och ungdomshabiliteringen CVU Rapportserie 2005:2 Projektledare: Magda

Läs mer

Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014. Psykiatriska kliniken Ryhov

Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014. Psykiatriska kliniken Ryhov Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014 Psykiatriska kliniken Ryhov Nuläge på kliniken HSL 2g är känd i verksamheten genom flera olika insatser: - Introduktionsutbildning till

Läs mer