Positionspapper. Psykisk hälsa, barn och unga

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Positionspapper. Psykisk hälsa, barn och unga"

Transkript

1 Positionspapper Psykisk hälsa, barn och unga Februari 2009

2 Kontaktperson Thomas Rostock, och Ing-Marie Wieselgren, Formgivning forsbergvonessen Tryckeri Ljungbergs Tryckeri Foto Framsida (bild till vänster) och sid 11: Elisabet Zeilon/Johnér; övriga: Matton Images Rapporten kan beställas direkt på tfn , fax eller från vår hemsida Rapporten kan även laddas hem som pdf-fil. Beställningsnr: 5163 Sveriges Kommuner och Landsting 2009

3 Förord En av de största utmaningarna kring barn och ungas hälsa handlar om utvecklingen av den psykiska hälsan. Hälso- och sjukvården har ansvaret för vård och behandling av psykisk ohälsa. Kommuner, landsting och regioner har även genom sina olika verksamheter ett ansvar för att uppnå en god hälsa och att stödja barn och unga samt deras familjer. Positionspappret om barns och ungas psykiska hälsa antogs av Sveriges Kommuner och Landstings styrelse i november Positionspappret uttrycker förbundets syn på hur man inom främst kommuner och landsting kan agera i dessa frågor men också vilket ansvar staten har. Det utgör ett underlag för förbundet i kontakter och överläggningar med statliga företrädare och andra aktörer och utgör även ett stöd till medlemmarna i deras arbete. Positionspappret tar med sina 16 ställningstaganden ett helhetsperspektiv kring psykisk hälsa. Förbundet anser att gemensamma ansträngningar måste göras av alla berörda samhällsaktörer för att främja barn och ungas hälsa, möta psykisk ohälsa och minska konsekvenserna av psykiska sjukdomar och funktionshinder. Övergripande synpunkter ges också om vikten av samverkan mellan kommuner, landsting och regioner samt några viktiga åtaganden från statens sida. Sveriges Kommuner och Landsting i februari 2009 Anders Knape Förbundsordförande, Sveriges Kommuner och Landsting

4 Innehållsförteckning Positionspapper psykisk hälsa, barn och unga 5 Hälsofrämjande insatser 5 Tidiga insatser till riskgrupper 6 Insatser till barn och unga med indikerade problem 7 Övergripande punkter 9 Sammanfattning 10 Bakgrund 11 Definitioner 11 Fakta 12 Överväganden 13

5 Positionspapper Psykisk hälsa, barn och unga Sveriges Kommuner och Landsting anser att gemensamma ansträngningar måste göras av alla berörda samhällsaktörer för att främja barns och ungdomars psykiska hälsa. Här följer 16 punkter som uttrycker vad förbundet anser kan göras av kommuner, landsting och staten för att främja hälsa, möta psykisk ohälsa och minska konsekvenserna av psykiska funktionshinder. Hälsofrämjande insatser Sveriges Kommuner och Landsting anser att: 1 Hälsofrämjande insatser för psykisk hälsa ska ingå som en naturlig del i verksamheter riktade till barn och unga. Det faktum att ett gott samspel mellan föräldrar och barn minskar risken för olika former av psykisk ohälsa har ett omfattande vetenskapligt stöd. Samhällsutvecklingen, aktuell kunskap, nya metoder, mänskliga och samhällsekonomiska lönsamhetsberäkningar talar för att insatser för att främja psykisk hälsa hos barn och unga bör få större utrymme i alla delar av samhället som berör barn och unga. Det övergripande målet för det nationella folkhälsoarbetet är att skapa samhällseliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. 2 Generella insatser som föräldrastöd, tillgång till bra fritidsaktiviteter, information och motiverande samtal kring en sund livsstil och stöd för att finna ändamålsenliga livsstrategier har en positiv inverkan på befolkningens psykiska hälsa. 3 Förskola och skola är viktiga genom att de erbjuder en god miljö och goda möjligheter för barn att uppnå kunskapsmålen, men också som arena där generella insatser som föräldrastöd, hälsosamtal m.m. kan erbjudas av andra aktörer än skolan. Förskolans och skolans viktigaste bidrag till att främja en god psykisk hälsa hos barn och unga är att erbjuda en bra kärnverksamhet. Genom att skolan är den plats där alla barn finns är det där hälsofrämjande insatser kan nå alla barn och ungdomar. Andra aktörer kan vara socialtjänsten, barnhälsovården, barnoch ungdomspsykiatrin och frivilligorganisationer. Psykisk hälsa, barn och unga 5

6 4 Kommuner och landsting kan främja psykisk hälsa genom att samverka, utveckla samordnade och integrerade verksamheter som når de flesta barn och ungdomar samt deras föräldrar eller andra anhöriga. Tidiga insatser till riskgrupper Sveriges Kommuner och Landsting anser att: Goda exempel är familjecentraler/familjehälsa, en organisationsform med till exempel mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänstens förebyggande verksamheter. Ungdomsmottagningar och liknande verksamheter kan skapas genom samordning av ungdomshälsa, socialtjänst, beroendemottagning, försäkringskassa och arbetsförmedling m.m. för att tillgodose ungdomars behov. Verksamheterna måste utformas från lokala och regionala förutsättningar. 5 Staten måste ta sitt ansvar genom att ge ungdomar möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden vilket är en viktig faktor för deras hälsa. Staten ska se till att särskilda arbetsmarknadsåtgärder finns för dem som har längre till arbetsmarknaden, t.ex. ungdomar med psykiska funktionsnedsättningar. Detta särskilda stöd bör ses som en naturlig fortsättning på skolgången. Staten har ansvaret för arbetsmarknadspolitiken och för att möjliggöra att insatser erbjuds samordnat och lättillgängligt. Det särskilda ansvaret omfattar att finansiera och följa upp de insatser som ges. 6 En väl utvecklad mödra- och barnhälsovård, socialtjänst, primärvård och psykiatri med kunskap om riskfaktorer för psykisk ohälsa, frisk- och skyddsfaktorer för att främja/bevara psykisk hälsa samt metoder för att identifiera och ge riktat förebyggande stöd till riskgrupper är en god investering. Barn och ungdomar med någon form av funktionsnedsättning, med tidiga riskbeteenden, normbrytande beteende och/eller med risk att fara illa m.m. bör uppmärksammas så tidigt som möjligt och familjer och barn erbjudas extra stöd. Samverkan mellan aktörerna ökar möjligheterna till goda resultat. Utredningar under senare år visar på minskade kostnader för vård och omsorg där samverkan skett. 7 God kunskap hos lärare i förskola och skola gör det möjligt att tidigt upptäcka barn och unga med behov av särskilt stöd. Tillgång till metoder för att ge rätt stöd till barn med inlärningssvårigheter och allvarliga brister i social kompetens kan motverka psykisk ohälsa. Hälso- och sjukvård samt socialtjänst blir viktiga samarbetspartner som kan erbjuda handledning och stöd. 6 Positionspapper

7 8 En väl utvecklad elevhälsa är en viktig del i såväl förebyggande hälsoarbete som tidig identifikation av och stöd till barn och ungdomar med tecken på psykisk ohälsa. Ansvaret för en väl utvecklad elevhälsa ska omfatta alla skolformer oavsett driftsform. Insatser till barn och unga med indikerade problem Sveriges Kommuner och Landsting anser att: De barn som utvecklar allvarliga problem visar ofta tidiga tecken som att de skolkar, har svårigheter att klara uppsatta mål eller har blivit tysta, tillbakadragna, eller har svårigheter med kamratkontakter osv. Elevhälsan blir ofta en första kontakt som behöver samarbete med primärvård och specialistnivå. Målsättningen måste vara att när elevhälsan konstaterat problem som behöver specialistbedömning ska detta kunna ske inom en månad (förstärkt vårdgaranti). 9 För barn och ungdomar med alla typer av psykisk ohälsa är det viktigt med god tillgänglighet till rätt insatser. Tydliga vägar för att underlätta kontakt med rätt instans vid både lättare och allvarligare psykisk ohälsa ökar ett effektivt utnyttjande av resurserna En kompetent bedömningsfunktion som initialt kan bedöma den psykiska hälsan ökar förutsättningarna till ett förbättrat hälsotillstånd och ökar även effektiviteten. Det är lika viktigt att med god precesion kunna säga när ett tillstånd inte behöver hälso- och sjukvårdsinsater som att hitta de individer som behöver kvalificerade insatser snabbt. Normala livsproblem eller sociala svårigheter ska inte sjukdomsförklaras. 10 En tydlighet i ansvar mellan första linjen 1 och specialistnivån är nödvändig för att uppnå vårdgarantins målsättning för planerad vård med tillgänglighet till: en första linjens vård som kan erbjuda en bedömning och behandling av lindrigare och okomplicerad psykisk ohälsa inom en vecka. 1. Kan vara mödra- och barnhälsovård, primärvård, skolhälsovård och i vissa situationer socialtjänsten. en specialistnivå inom barnmedicin, barnpsykiatri och habilitering med sinsemellan tydligt definierade uppdrag som tillsammans kan motsvara befolkningens behov av specialiserad vård där bedömning kan ges inom en månad och beslutad behandling inom ytterligare en månad. Psykisk hälsa, barn och unga 7

8 Tillgänglighet till rätt insatser betyder att behoven ska mötas på den lämpligaste nivån rätt vårdnivå dvs. att det som kan behandlas i första linjen ska behandlas där, och specialistinsatser ska användas när det behövs utifrån tillståndets art och grad samt övriga behov. 11 För att förhindra negativa händelser och att personer kommer till skada är det viktigt att möjligheter till akuta insatser finns tillgängliga inom både kommuner och landsting. Ett formaliserat samarbete för insatser till barn och ungdomar med kombinerad problematik, t.ex. psykisk sjukdom/funktionshinder och missbruk, ska överensstämma med aktuell kunskap. Självskadande beteende ökar bland ungdomar, och suicidtalen har inte minskat i samma utsträckning för ungdomar som för den övriga befolkningen. Samverkan mellan skola, socialtjänst, psykiatri, polis m.fl. möjliggör ett bra bemötande och adekvata insatser i det akuta skedet. Detta ökar chanserna till bra resultat. Aktuell kunskap visar tydligt att vissa tillstånd som psykisk sjukdom och missbruk ska behandlas samtidigt. 12 För att säkerställa kvalitén i insatserna och få en effektiv resursanvändning i insatserna till barn och ungdomar med komplicerad problematik är det viktigt med tydliga samarbetsformer. Det kan innebära att det finns en väl utbyggd öppenvård i kommuner och landsting för att förebygga institutionsplaceringar att det för alla barn med komplicerad problematik finns en gemensam utarbetad plan utifrån individens perspektiv att det finns välutvecklade rutiner för att följa upp och stödja under placeringsarbetet och ge bra öppenvård efter placering att det finns tydliga överenskommelser om den generella ansvarsfördelningen och det ekonomiska ansvaret mellan kommuner och landsting att det finns gemensamma prioriterade insatser mellan socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatri, skola, polis, frivilligorganisationer med flera aktörer. 13 Staten måste ta sitt ansvar genom att utforma lagstiftningen så att den möjliggör en sammanhållen första linjens vård, en barn- och ungdomshälsovård. För första linjens vård vid psykisk ohälsa finns i dag ingen självklar ensam aktör utan det handlar om primärvård, barnhälsovård, elevhälsa och delvis socialtjänst. För att få en tillräckligt god tillgänglighet till kompetenta specialistinsatser behöver en fungerande första linjes vård utvecklas. Lagstiftningen måste vara utformad så att olika lagar harmoniserar med varandra för att kommuner och landsting ska ha möjlighet att hitta effektiva samarbetsmodeller. att det finns funktioner, t.ex. stödteam, som arbetar nära eller integrerat och som kan stödja såväl familjer och skola kring enskilda barn och ungdomar 8 Positionspapper

9 Övergripande punkter Sveriges Kommuner och Landsting anser att: 14 För att utnyttja resurserna effektivt är det nödvändigt att kommuner och landsting har gemensam kunskap om behoven. En gemensam, lokal/regional överenskommelse för hälsofrämjande insatser och insatser mot psykisk ohälsa kan stödja denna kunskap. Ett dokument, exempelvis en handlingsplan för hälsofrämjande, tidiga insatser till riskgrupper och insatser till barn och unga med indikerat problem, kan visa hur kommuner och landsting samverkar och därmed ökar förutsättningarna för att resurser utnyttjas effektivt. Av planen kan det också framgå hur olika aktörer som lokala myndigheter, frivilligorganisationer och även näringslivet bidrar med hälsofrämjande insatser. 15 Bästa möjliga kunskap och beprövad erfarenhet ska användas i arbetet med barns och ungas psykiska hälsa och ohälsa och särskilt beakta olikheter för flickor och pojkar. Såväl hälsofrämjande insatser, tidig identifiering och intervention som behandling och socialt stöd måste, så långt möjligt, ske med kunskapsbaserade metoder. För att få bästa möjliga beslutsunderlag måste metoder och åtgärder systematiskt följas upp. Olikheter för pojkar och flickor liksom skillnader utifrån ålder, socioekonomi och kulturell bakgrund ska beaktas. 16 Staten måste ta sitt ansvar genom att öka stödet till forskning och utveckling av kunskapsbaserade metoder för hälsofrämjande arbete och insatser mot psykisk ohälsa hos barn och unga genomföra återkommande nationella mätningar av hälsodata hälsoundersökningar för barn och unga svara för att långsiktiga, sammanhållna satsningar är utformade så att de ökar möjligheterna för kommuner och landsting att genomföra strategiska satsningar och tillgodogöra sig bästa möjliga kunskap se till att grundutbildningar på olika nivåer svarar mot verksamheternas behov och mot aktuell kunskap som på ett bra sätt förbereder för arbete i skola, vård och omsorg för att möta behoven hos barn och ungdomar med psykisk ohälsa och för att främja psykisk hälsa. Utbildningarna behöver hela tiden utvecklas för att svara mot verksamheternas behov. Detta utvecklingsarbete måste ske i samverkan med företrädare för vård, skola och omsorg. Det är också av stort värde att samarbete och utbyte mellan olika utbildningar förbättras för att förbereda för arbete i team med olika professioner. För framgångsrika strategier behövs jämförelsedata som kommuner och landsting kan använda i sitt utvecklings- och förbättringsarbete (t.ex. Öppna jämförelser). Staten och huvudmännen bör göra gemensamma strategiska satsningar för att skapa strukturer för kontinuerlig kunskapsutveckling. Psykisk hälsa, barn och unga 9

10 Sammanfattning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) anser att gemensamma ansträngningar måste göras av alla berörda samhällsaktörer för att främja barns och ungdomars psykiska hälsa. I detta innefattas också att minimera konsekvenserna av psykiska sjukdomar och psykiska funktionsnedsättningar hos barn och ungdomar. Kommuner och landsting kan genom samordning och gemensamt utvecklingsarbete finna sätt att säkra kvaliteten i vård, skola och omsorg och på ett effektivt sätt utnyttja tillgängliga resurser. Lokala överenskommelser som utifrån lokala behov tydliggör ansvar liksom olika former av samarbete över huvudmannagränserna kan vara framgångsrika strategier. För framgång krävs samordning av hela samhällets insatser. SKL anser att även regeringskansliet och statliga myndigheter ska samordna insatser som rör den psykiska hälsan hos barn och ungdomar. För att landsting och kommuner ska kunna samarbeta och fullgöra sitt ansvar för hälsofrämjande insatser och vård och stöd till ungdomar med psykisk ohälsa måste lagstiftning, regelverk och nationell statistik stödja detta. Rätt utbildad och kompetent personal är en annan viktig förutsättning. Dimensionering och innehåll i grundutbildningarna måste svara mot verksamheternas behov. SKL anser att långsiktiga, sammanhållna statliga satsningar på utvecklingsområden, metodutveckling, utbildning och forskning skapar bättre förutsättningar för en positiv utveckling av området än kortsiktiga projektsatsningar. Staten kommer under de närmaste åren att genomföra ett antal satsningar för att främja barns och ungdomars psykiska hälsa. Satsningarna avser bl.a. nationella undersökningar av den psykiska hälsan, utveckling av lokalt, sektorsöverskridande, hälsofrämjande arbete samt satsning på utvidgat föräldrastöd. SKL ställer sig positivt till dessa satsningar. 10 Positionspapper

11 Bakgrund De flesta barn och ungdomar i Sverige mår bra och har en god livssituation. Samtidigt finns allt för många som far illa och som inte har en livssituation som främjar en optimal utveckling. Ökad upplevd psykisk ohälsa hos ungdomar, framför allt hos unga kvinnor, ökad efterfrågan på sociala och psykiatriska insatser liksom bristande tillgänglighet till adekvata insatser i rimlig tid har beskrivits under senare år. Rapporter om de mänskliga och samhällsekonomiska vinsterna med förebyggande arbete och tidiga insatser uppmärksammar behovet av att hitta strategier som är effektiva i ett helhetsperspektiv. Det förutsätter god samverkan mellan vård och omsorg men också övriga delar i samhället. Insatser till barn och unga kan ses som sociala investeringar i befolkningens hälsa. Sveriges Kommuner och Landsting vill verka för att psykisk hälsa bland barn och unga ses i ett helhetsperspektiv. Arbetet för en god psykisk hälsa i samhället omfattar allt från att främja psykisk hälsa med generella preventiva åtgärder till att främja insatser för vård och behandling hos personer som utvecklat psykisk sjukdom. Hälsofrämjande och förebyggande insatser är särskilt viktiga när det gäller barn och ungdomar. Definitioner: Psykisk hälsa är mer än frånvaron av psykisk ohälsa. Det handlar bland annat om att människor upplever sin tillvaro meningsfull, att de kan använda sina resurser, vara delaktiga i samhället och uppleva att de har förmåga att hantera livets normala motgångar. Psykisk ohälsa används i dag ofta som en övergripande term som täcker både psykiska besvär och psykisk sjukdom. Psykiska besvär beskriver olika tillstånd då människor visar tecken på psykisk obalans eller symtom som oro, ångest, nedstämdhet eller sömnsvårigheter. De psykiska besvären kan beroende på typ och omfattning Psykisk hälsa, barn och unga 11

12 i olika grad påverka funktionsförmågan. Symtomen behöver inte vara så omfattande att diagnos kan sättas och är ofta normala reaktioner på en påfrestande livssituation. Psykiska sjukdomar och psykiskt funktionshinder är när symtom eller funktionsnedsättning är av den typ eller grad att det kvalificerar till en diagnos. Det är vanligt med psykiska besvär bland barn och ungdomar och det är oftast övergående. Det är viktigt att inte sjukdomsförklara det som är normala reaktioner i livet samtidigt som tidig identifiering av allvarliga tillstånd kan påverka prognosen positivt. Socialt utanförskap, arbetslöshet, långtidssjukskrivningar, psykisk sjukdom och missbruk kostar samhället betydande summor och de enskilda individerna och deras närstående stort lidande. Fakta: I Sverige finns det drygt 2 miljoner barn, 0 18 år, vilket motsvarar 22 procent av befolkningen. 20 procent av alla barn behöver särskilt stöd i skolan. Nästan 11 procent av de elever som lämnar grundskolan saknar behörighet till gymnasieskolan. Andelen elever som når gymnasiebehörighet är särskilt låg bland elever med utländsk bakgrund som invandrat till Sverige efter skolstart och bland elever med lågutbildade föräldrar. 23 procent av eleverna i årskurs 7-9 och 31 procent av gymnasieeleverna uppger att de alltid eller oftast känner sig stressade i skolan. Andelen stressade elever är större bland flickor än bland pojkar. Mödra- och barnhälsovården når ca 90 procent av alla barn och mödrar. Ca eller 5 procent av alla barn träffar Barnoch ungdomspsykiatrin (BUP) varje år och ca 15 procent har kontakt någon gång under sin uppväxt. BUP kostar ca 2 miljarder kronor per år. Av de cirka barn och unga som erhöll heldygnsinsats den 1 nov 2007 hade ungefär vård med stöd av socialtjänstlagen (SoL), cirka barn och unga fick vård enligt LVU och cirka 200 barn och unga var omedelbart omhändertagna enligt LVU. Vård enligt SoL var 20 procent högre år 2007 än år Den största delen av ökningen skedde mellan år 2005 och år Ungefär barn får öppenvårdsinsatser av socialtjänsten. Total kostnad för heldygnsplacering och öppenvård var cirka 11,5 miljarder kronor år Positionspapper

13 Överväganden Det finns inga tecken på att allvarliga psykiska sjukdomar ökat. Däremot har den upplevda psykiska ohälsan ökat, och allvarliga konsekvenser av psykisk ohälsa som självmord och självmordsförsök och självskadande beteende finns i en oroande omfattning. Liknande utveckling finns i alla länder med god ekonomisk utveckling. De ökade psykiska problemen kan delvis knytas till den individualisering som är en del av den moderna utvecklingen. Nya möjligheter har öppnats vilket gör livet mindre förutsägbart. Det är självfallet positivt men ställer också krav på ungdomar att själva välja vilka liv de vill leva. Förmågan att hantera denna öppna situation förefaller inte ha utvecklats i samma takt som de nya möjligheterna. En osäker arbetsmarknad och svårigheter för ungdomar att få arbete ses också som en viktig faktor i Sverige. Påfrestningar kan aldrig undvikas helt, men en stark känsla av sammanhang (Kasam) gör det möjligt att finna konstruktiva sätt att möta verkligheten. Inom hälso- och sjukvården använder man sig ofta av ett sjukdomsorienterat synsätt med sökande efter orsaker till besvären. Med ett salutogent eller hälsofrämjande synsätt väljer man att fokusera på individens resurser i stället för på hans eller hennes problem. Med preventiva, förebyggande och tidiga insatser kan samhället skapa förutsättningar som gör barn och ungdomar mer kapabla att handskas med krissituationer och stressfaktorer. Det finns faktorer som innebär en risk för psykisk ohälsa, faktorer som skyddar mot en negativ utveckling och faktorer som främjar en positiv utveckling av den psykiska hälsan (friskfaktorer). Insatser till barn och unga bör utformas som stöd till de olika utvecklingsmiljöer som barn och unga befinner sig i. På en samhällelig nivå handlar det om att skapa goda uppväxtvillkor för barn och unga. Familjen är den primära utvecklingsmiljön och har betydelse under hela uppväxttiden. Stöd till föräldrar eller andra anhöriga att kunna ta sitt ansvar på ett bra sätt kan vara en viktig hälsofrämjande insats. Psykisk hälsa, barn och unga 13

14 Förskola och skola är under en stor del av uppväxten också betydelsefulla utvecklingsmiljöer och samverkan mellan dessa miljöer och familjen är nödvändig. Fritidsmiljöer och ungdomsmiljöer får under uppväxttiden allt större betydelse och deras utformning får också inverkan på barns och ungas utveckling och psykiska hälsa. Utformningen av insatser till riskgrupper eller till någon med problem ska ta hänsyn till risk-, skydds- och friskfaktorer hos det enskilda barnet/den unga och i de omgivande miljöerna och ska göras i samverkan mellan de olika aktörerna. FN:s konvention om barnets rättigheter ska följas och kan utgöra en grund för att vidta åtgärder som förbättrar den psykiska hälsan bland barn och unga. Även regeringens proposition om En förnyad folkhälsopolitik kommer genom förslagen för målområde 3, Barns och ungas uppväxtvillkor, att ge förutsättningar för en förbättrad psykisk hälsa. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting kan insatser ske genom tre övergripande strategier: Hälsofrämjande generella insatser Generella åtgärder för att förhindra att psykisk ohälsa uppstår kan ske på olika samhälleliga nivåer. Grundläggande situationer i samhället såsom boendemiljöer och ekonomiska förhållanden har betydelse för barns uppväxtsituation och för föräldrars möjligheter att vara föräldrar. Förskolan och skolan har betydelse för att öka jämlikheten i hälsa för olika grupper eftersom framgång i skolan är en hälsofrämjande och betydelsefull skyddsfaktor för barns utveckling. Generella insatser riktade mot familjer och insatser som syftar till att nå alla föräldrar genom mödra- och barnhälsovård är exempel på andra strategiska hälsofrämjande insatser. Samhällsekonomiska analyser visar att tidiga insatser för att förebygga ohälsa kan vara en god samhällsekonomisk investering. Initialt kan insatserna innebära ökade kostnader men kan på längre sikt ge vinster. Viktigast är en ökad livskvalité för den enskilde men också kostnadsbesparingar för samhället. Tidiga insatser till riskgrupper Riktade insatser till specifika målgrupper som löper risk att utveckla psykisk ohälsa eller insatser i ett tidigt skede av problemutveckling kan motverka ohälsa. Exempel på sådana målgrupper, bl.a. barn i utsatta situationer, är barn som växer upp i familjer där föräldrarna lider av allvarlig psykisk ohälsa eller har missbruksproblem, barn som i tidig ålder visar ett ihållande aggressivt och utagerande beteende och barn som är sena i sin läs- och skrivutveckling. Insatser till barn och unga med indikerade problem Insatser till barn och unga med indikerade problem riktas till individer som har utvecklat psykisk ohälsa. Det kan vara uppsökande verksamhet för dem som inte själva söker hjälp och olika former och nivåer av vård och stödinsatser till de barn, ungdomar och familjer som efterfrågar hjälp. 14 Positionspapper

15

16 Positionspapper Psykisk hälsa, barn och unga De flesta barn och unga mår bra och har en bra livssituation. En av de största utmaningarna kring barn och ungas hälsa handlar om utvecklingen av den psykiska hälsan. Det gäller inte bara i Sverige utan i många andra länder. Hälso- och sjukvården har ansvaret för vård och behandling av psykisk ohälsa. Kommuner, landsting och regioner har även genom sina olika verksamheter ansvar för att uppnå en god hälsa och att stödja barn och unga samt deras familjer. Detta positionspapper om barn och ungas psykiska hälsa antogs av Sveriges Kommuner och Landstings styrelse i november Positionspappret uttrycker förbundets syn på hur man inom främst kommuner och landsting kan agera i dessa frågor men också vilket ansvar staten har. Det utgör ett underlag för förbundet i kontakter och överläggningar med statliga företrädare och andra aktörer och utgör även ett stöd till medlemmarna i deras arbete. Positionspappret tar med sina 16 ställningstaganden ett helhetsperspektiv kring psykisk hälsa. Förbundet anser att gemensamma ansträngningar måste göras av alla berörda samhällsaktörer för att främja barn och ungas hälsa, möta psykisk ohälsa och minska konsekvenserna av psykiska sjukdomar och funktionshinder. Övergripande synpunkter ges också om vikten av samverkan mellan kommuner, landsting och regioner. Långsiktiga tidiga insatser lönar sig samhällsekonomiskt och främjar barnens hälsoutveckling. Lagstiftning, regelverk och nationell statistik bör stödja detta arbete. Rätt utbildad och kompetent personal är en annan viktig förutsättning. Förbundet anser även att regeringskansliet och statliga myndigheter ska samordna insatser som rör den psykiska hälsan hos barn och unga. Rapporten beställs på eller på tfn , fax Rapporten kan även laddas hem som pdf-fil Beställningsnr: Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn , Fax

Psykisk hälsa, barn och unga

Psykisk hälsa, barn och unga POSITIONSPAPPER Psykisk hälsa, barn och unga 2016 Psykisk hälsa, barn och unga 1 Psykisk hälsa, barn och unga 2 Förord Psykisk ohälsa i barndomen ger sämre förutsättningar att leva ett gott och långt liv.

Läs mer

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa 7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att

Läs mer

Skolresultat +psykisk hälsa = Sant

Skolresultat +psykisk hälsa = Sant Skolresultat +psykisk hälsa = Sant Uppsala 16 september 2013 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Varför ska vi samverka? Ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Stöd till riktade insatser

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

Rätt insatser i rätt tid för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Rapport S2007/5696/HS överlämnad till regeringen i december 2008

Rätt insatser i rätt tid för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Rapport S2007/5696/HS överlämnad till regeringen i december 2008 Rätt insatser i rätt tid för barn och ungdomar med psykisk ohälsa Rapport S2007/5696/HS överlämnad till regeringen i december 2008 2009-01-13 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för vård och socialtjänst

Läs mer

Riktlinjer för anhörigstöd

Riktlinjer för anhörigstöd Vård, omsorg och IFO Annelie Amnehagen annelie.amnehagen@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 1(7) Riktlinjer för anhörigstöd 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Anhörigas

Läs mer

Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81)

Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81) Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81) Föreningen Sveriges Socialchefer,FSS

Läs mer

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 1 (11) Typ: Program Giltighetstid: 2011-2016 Version: 1.0 Fastställd: KF 2011-11-16, 126 Uppdateras: 2015 Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 Styrdokument för kommunens folkhälsoarbete Innehållsförteckning

Läs mer

Vellinge.se. Foto: Kristina Almén. Foto: Kristina Almén. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh

Vellinge.se. Foto: Kristina Almén. Foto: Kristina Almén. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh Foto: Kristina Almén Foto: Kristina Almén Foto: Caroline Hagström Vellinge.se Vellinge kommun POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 Våra värderingar Våra värderingar vägleder

Läs mer

Flyktingbarnteamet Göteborg

Flyktingbarnteamet Göteborg UNHCR/M.Maguire Ett samarbete mellan: Barn- och ungdomspsykiatri, Gamlestaden Flyktingbarnteamet Göteborg UNHCR UNHCR / B. Szandelszky UNHCR / F. Noy UNHCR UNHCR UNHCR / D. Lom UNHCR / B. Szandelszky Att

Läs mer

Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson. - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser

Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson. - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser Länsstyrelsens rapportserie nr 12/2008 Titel Författare: Kontaktperson: Medling

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING

LÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING LÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING - för barn som placerats med stöd av socialtjänstlagen (2001:453), SoL eller lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52),

Läs mer

Barn och ungdomars psykiska hälsa

Barn och ungdomars psykiska hälsa SAMT LERUM OCH ALINGSÅS Barn och ungdomars psykiska hälsa förutsättningar för att främja barn och ungdomars psykiska hälsa i Södra Älvsborg Innehållsförteckning 1 Uppdraget... 3 1.1 Styrgrupp...3 2 Bakgrund...

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd

Riktlinje för anhörigstöd Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler > > Styrdokument Riktlinje för anhörigstöd ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2015-11-25, 275 ANSVAR UPPFÖLJNING: Socialchef GÄLLER TILL OCH MED: 2018 Våra

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) 2014-09-16 Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) Inledning Denna överenskommelse är tecknad mellan kommunerna i Örebro län,

Läs mer

Mål- och styrdokument för Västerviks kommuns arbete med barn och ungdomar

Mål- och styrdokument för Västerviks kommuns arbete med barn och ungdomar 1 Fastställd av kommunstyrelsen 2014-04-28, 201 Mål- och styrdokument för Västerviks kommuns arbete med barn och ungdomar Styrning och ledning Arbetet med barn- och ungdomsfrågor, med fokus på samordning

Läs mer

SKRIVELSE 1(3) 2011-08-17 LS 1011-0895. Motion 2010:12 av Anna Kettner (S) om stöd och behandling för barn och vuxna

SKRIVELSE 1(3) 2011-08-17 LS 1011-0895. Motion 2010:12 av Anna Kettner (S) om stöd och behandling för barn och vuxna Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen Ankom Stockholms läns landsting SKRIVELSE 1(3) 2011-08-17 LS 1011-0895 Dnr: 2011 -OB-17 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 1 -OB-17 * 028 Motion

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET Ärendenr UPPDRAG 2011-09-21 1 (8) UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET 1 Mål och inriktning Barn och ungdomspsykiatrin skall uppfylla de förväntningar som ställs på en väl fungerande

Läs mer

Förlängning av missbrukspolicyn med komplettering dopning - remiss från kommunstyrelsen

Förlängning av missbrukspolicyn med komplettering dopning - remiss från kommunstyrelsen Norrmalms stadsdelsförvaltning Socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2014-02-21 Handläggare Gunilla Schedin Telefon: 08-508 09 277 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Förlängning av missbrukspolicyn

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

Lightmottagningar för unga vuxna. Svar på skrivelse från Karin Rågsjö (v) och Jackie Nylander (v).

Lightmottagningar för unga vuxna. Svar på skrivelse från Karin Rågsjö (v) och Jackie Nylander (v). SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN KUNDORIENTERADE VERKSAMHETER 2007-09-20 SID 1 (5) 2007-08-21 Handläggare: Anette Necander Telefon: 08-508 25 251 Till Socialtjänstnämnden Lightmottagningar för unga vuxna. Svar

Läs mer

Samverkansprocess och första linje runt barn och unga för psykisk hälsa

Samverkansprocess och första linje runt barn och unga för psykisk hälsa Rapport 2016-03-30 Anna Sundström 0760 266 377 anna.sundstrom11@gmail.com Samverkansprocess och första linje runt barn och unga för psykisk hälsa 2 Inledning Att barn och unga med psykisk och somatisk

Läs mer

Nordiskt seminarium om Elevers välbefinnande Helsingfors 2007-09-27. Eva-Lotta Eriksson Undervisningsråd

Nordiskt seminarium om Elevers välbefinnande Helsingfors 2007-09-27. Eva-Lotta Eriksson Undervisningsråd Elevhälsoarbetet lsoarbetet i Sverige Nordiskt seminarium om Elevers välbefinnande Helsingfors 2007-09-27 Eva-Lotta Eriksson Undervisningsråd Hälsa, lärande och trygghet går hand i hand Ungdomars psykiska

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun

Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun Kommunfullmäktige 2005-06-14, 43 Sidan 1 av 14 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Bakgrund 3. Hur har arbetet bedrivits 4. Samverkan 5. Ansvarsfördelning

Läs mer

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

Ansökan ambitionshöjning Ungdomshälsan

Ansökan ambitionshöjning Ungdomshälsan Ansökan ambitionshöjning Ungdomshälsan Bakgrund/Problemformulering Under senare år har olika nationella utredningar visat att barns och ungdomars psykiska ohälsa har ökat, vilket utöver det psykiska lidandet

Läs mer

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa Kort introduktion till Psykisk ohälsa Sekretariatet/KS, jan 2002 Inledning Programberedningen ska tillsammans med verksamheten ta fram underlag till programöverenskommelse över psykisk ohälsa. Detta arbete

Läs mer

RAPPORT. Översyn av anhörigstödet i Nacka. 2013-01-21 Annika Lindstrand

RAPPORT. Översyn av anhörigstödet i Nacka. 2013-01-21 Annika Lindstrand RAPPORT Översyn av anhörigstödet i Nacka 2013-01-21 Annika Lindstrand Sammanfattning En översyn har gjorts av anhörigstödet i Nacka. Syftet är att ge ett förslag till inriktningsbeslut och att utreda tillhörigheten

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:69 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2010:12 av Anna Kettner (S) om stöd och behandling för barn och vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut

Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut Children, Health, Intervention, Learning and Development Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut Universitetslektor Elisabeth Elgmark Adjunkt Michael Sjökvist Doktorand

Läs mer

Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015. Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015

Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015. Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015 Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015 Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015 Innehåll Sammanfattning... 3 Överenskommelse om tillgänglighet

Läs mer

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv Utveckling i samverkan

Läs mer

Rapport Riktlinjer för en tydlig hantering av barn och unga med psykisk ohälsa inom primärvården Västerbottens läns landsting 2011

Rapport Riktlinjer för en tydlig hantering av barn och unga med psykisk ohälsa inom primärvården Västerbottens läns landsting 2011 Rapport Riktlinjer för en tydlig hantering av barn och unga med psykisk ohälsa inom primärvården Västerbottens läns landsting 2011 Lena Sjöquist Andersson, 2011-03-21 Bakgrund De psykiska sjukdomarna hos

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Yttrande över remiss från Utbildningsdepartementet, Se, tolka och agera - allas rätt till en likvärdig utbildning (SOU 2010:95)

Yttrande över remiss från Utbildningsdepartementet, Se, tolka och agera - allas rätt till en likvärdig utbildning (SOU 2010:95) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (3) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-05-24 p 7 TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Eva Bohlin Margareta Cassel Yttrande över remiss från Utbildningsdepartementet, Se,

Läs mer

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017 Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och

Läs mer

Regionpolitik för barn och ungdomar

Regionpolitik för barn och ungdomar 2006-09-11 Regionpolitik för barn och ungdomar Rapport från Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen www.socialdemokraterna.se/vastsverige Sverige ska vara världens bästa land att växa upp i Sverige

Läs mer

SIP Samordnad individuell plan

SIP Samordnad individuell plan SIP Samordnad individuell plan 2015-04-21 karin.lindstrom@skl.se, viveca.axelsson@sollentuna.se Varför behövs SIP? Varför tror ni att det behövs en lagstiftning om samordning av insatser mellan socialtjänst

Läs mer

Yttrande över Betänkandet bättre insatser vid missbruk och beroende, SOU 2011:35

Yttrande över Betänkandet bättre insatser vid missbruk och beroende, SOU 2011:35 Ert datum Er beteckning, referens Registrator Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Betänkandet bättre insatser vid missbruk och beroende, SOU 2011:35 Allmänna synpunkter och förslag Famna

Läs mer

Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019

Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019 2015-09-24 Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019 Inledning Socialnämndens mål utgår från vision, verksamhetsidé och förhållningsätt på kommunövergripande nivå. Med utgångspunkt i dessa

Läs mer

Det tredelade föräldrasystemet SOCIALFÖRVALTNINGEN

Det tredelade föräldrasystemet SOCIALFÖRVALTNINGEN YTTERSTA ANSVARET Det tredelade föräldrasystemet PRAKTISKA EMOTIONELLA VÅRDEN Familjehem/ Institution SOCIALFÖRVALTNINGEN 1 VÅRDNAD EMOTIONELL RELATIONEN 2 Forskningsområdet Det tredelade föräldraskapet

Läs mer

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~=

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= cçäâé~êíáéí=îáää== Ha vård i världsklass för de kroniskt och svårt sjuka barnen Införa nolltolerans mot köer - barn måste få vård utan väntan Stimulera

Läs mer

Psykisk hälsa vår stora utmaning i framtiden

Psykisk hälsa vår stora utmaning i framtiden Psykisk hälsa vår stora utmaning i framtiden Borås 2015-04-25 ing-marie.wieselgren@skl.se www.uppdragpsykiskhälsa.se Förväntningar Fysisk hälsa Psykisk hälsa Arbete Stämning i samhället Vilka människor

Läs mer

Interpellationssvar. Kommunfullmäktiges handlingar 2008-09-18

Interpellationssvar. Kommunfullmäktiges handlingar 2008-09-18 Interpellationssvar Nr 99 Svar på interpellation av Per Carlsson (s) till Karl-Gustav Drotz (kd) om de äldres situation i Borås Stad Kommunfullmäktiges handlingar 2008-09-18 1 (3) Kommunfullmäktige Svar

Läs mer

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år Fallbeskrivningar Mikael 19 år Ruben 12 år Therese 18 år Tom 10 år Mikael 19 år Fallbeskrivning Mikael har haft svårigheter med relationer sedan han började i skolan. Föräldrarna beskriver honom som en

Läs mer

Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU

Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU Sida 1 (8) Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU Bakgrund Hälsoproblem av såväl fysisk som psykisk karaktär är överrepresenterade hos barn och ungdomar som placeras i

Läs mer

VERKSAMHETSMÅL FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN UTIFRÅN FASTSTÄLLDA POLITISKA INRIKTNINGSMÅL

VERKSAMHETSMÅL FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN UTIFRÅN FASTSTÄLLDA POLITISKA INRIKTNINGSMÅL 1 VERKSAMHETSMÅL FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN UTIFRÅN FASTSTÄLLDA POLITISKA INRIKTNINGSMÅL 1 Informera kommuninvånarna om socialtjänstens stöd för barn, unga och vuxna Information om socialtjänstens

Läs mer

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan

Barn- och elevhälsoplan ÅMÅLS KOMMUN Barn- och elevhälsoplan Plan för arbete med elevhälsa i förskola och grundskola i Åmåls Kommun Barn- och utbildningsnämnden 2012-01-01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Elevhälsans uppdrag 2. Resursenheten

Läs mer

Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola

Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola 2012-12-20 Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola Barn- och utbildningsförvaltningen Lindesbergs kommun Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden 2012-12-20 Innehåll

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Denna barn- och elevhälsoplan ska bidra till att vi gör det goda livet möjligt och för att skapa alltid bästa möte

Läs mer

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer ELEVHÄLSA Elevhälsa - definition Elevernas hälsa är allas angelägenhet och ansvar. Lärande och hälsa går hand i hand. Elever arbetar och presterar bättre om de mår bra fysiskt, psykiskt och socialt. Varje

Läs mer

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,

Läs mer

Give it forwards verksamhetsplan för Hälsa Mera 2015-2018

Give it forwards verksamhetsplan för Hälsa Mera 2015-2018 Give it forwards verksamhetsplan för Hälsa Mera 2015-2018 1. Bakgrund Hälsa Mera och Riksorganisationen Give it forward Denna verksamhetsplan gäller för Give it forwards nationella råd Hälsa Mera, som

Läs mer

FRITID FÖR ALLA - HANDLINGSPLAN. Mål fritid för barn och ungdomar med funktionsnedsättning

FRITID FÖR ALLA - HANDLINGSPLAN. Mål fritid för barn och ungdomar med funktionsnedsättning SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING STÖD OCH SERVICE TIL L PERSONER MED FUNKT IONSNEDSÄTTNING SID 1 (5) 2009-03-01 FRITID FÖR ALLA - HANDLINGSPLAN Bakgrund Staden gjorde 2005 en utredning om var samordnings-

Läs mer

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 En samlad elevhälsa i Nordmalings kommun Bakgrund I och med den nya skollagen (2010:800) samlades skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska

Läs mer

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF Övergripande syfte Trollhättans Stads folkhälsoarbete ska ske för att förverkliga de nationella folkhälsomålen. Gäller för Strategin gäller för samtliga verksamheter i Trollhättans Stad. Referensdokument

Läs mer

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna

Läs mer

Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten Folkhälsopolitisk strategi

Läs mer

Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län

Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Upprättat av: Verksamhetschef Bo Lundin, Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten i Kalmar län, Förvaltningscheferna

Läs mer

våld mot kvinnor LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Rapportserien Skåne i utveckling Socialtjänstens insatser för att bekämpa

våld mot kvinnor LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Rapportserien Skåne i utveckling Socialtjänstens insatser för att bekämpa LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Landskapsvård i Skåne 1998 LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Rapportserien Skåne i utveckling Socialtjänstens insatser för att bekämpa våld mot kvinnor Rapport nr 00:8 Sociala funktionen

Läs mer

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER Närvård i Sörmland Kommuner - Landsting i samverkan PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER till psykiskt funktionshindrade samt personer med beroende-/missbruksproblematik som bor i Eskilstuna och Strängnäs kommuner

Läs mer

Ledningsorganisation för tidiga insatser/sociala investeringar

Ledningsorganisation för tidiga insatser/sociala investeringar RAPPORT 1(19) Bildningsförvaltningen Mia Stålgren Patiño Ledningsorganisation för tidiga insatser/sociala investeringar Hedemora kommun Hemsida www.hedemora.se E-post anna-maria.stalgren-patino@hedemora.se

Läs mer

Värmdö kommun. Samverkan kommun och landsting Förstudie. KPMG AB Offentlig sektor 2012-01-17 Antal sidor: 7

Värmdö kommun. Samverkan kommun och landsting Förstudie. KPMG AB Offentlig sektor 2012-01-17 Antal sidor: 7 Samverkan kommun och landsting Förstudie KPMG AB Offentlig sektor Antal sidor: 7 KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative Innehåll 1. Sammanfattning 1 2.

Läs mer

Verksamhetsrapport 2002

Verksamhetsrapport 2002 Verksamhetsrapport 2002 Hälso- och sjukvårdsberedning Nord Uppdrag 2002 Hälso- och sjukvårdsberedningarna ansvarar för att utvärdera det strategiska målet för hälso- och sjukvård utifrån analyser av befolkningens

Läs mer

Första linjens hälso- och sjukvård för barn och ungas psykiska hälsa. Anna Jonsson Regional samordnare för Första linjen och En väg in

Första linjens hälso- och sjukvård för barn och ungas psykiska hälsa. Anna Jonsson Regional samordnare för Första linjen och En väg in Första linjens hälso- och sjukvård för barn och ungas psykiska hälsa Anna Jonsson Regional samordnare för Första linjen och En väg in Var kan jag få hjälp som passar bäst för mig? Första linjen eller Barn-

Läs mer

En bra start i livet (0-20år)

En bra start i livet (0-20år) En bra start i livet (0-20år) Strategi för ungas trygghet, hälsa och utveckling Fastställd av kommunstyrelsen, 2015-06-03 Dnr: KS 2014/00231 Innehållsförteckning En bra start i livet (0-20år) 1 1 Inledning

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

Promemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk (Ds 2015:48)

Promemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk (Ds 2015:48) YTTRANDE Vårt dnr: 2016-01-22 Avdelningen för vård och omsorg Mikael Malm Socialdepartementet Enheten för familj och sociala tjänster 103 33 STOCKHOLM Promemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk

Läs mer

Barn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun.

Barn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun. Barn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun. Inledning I Barn- och Elevhälsoplanen används begreppen förskola och skola. Begreppet skola omfattar förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola.

Läs mer

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan

Barn- och elevhälsoplan Dokumenttyp: Strategi/Policy/Plan Giltighetstid: Årligen Beslutad av: Gäller från: BUN Dokumentansvarig: Diarienr: Barn- och elevhälsoplan Till ledning för förskolechefer, rektorer och personal vid förskolor

Läs mer

Till stöd för ledning och personal inom Mölndals stads skolor Fastställd av skolförvaltningens chef 2014-04-14

Till stöd för ledning och personal inom Mölndals stads skolor Fastställd av skolförvaltningens chef 2014-04-14 SKN 468/14 Elevhälsoplan Till stöd för ledning och personal inom Mölndals stads skolor Fastställd av skolförvaltningens chef 2014-04-14 Innehåll Inledning... 3 Elevhälsa allas ansvar... 3... 4 Förhållningssätt...

Läs mer

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om att förbättra hälsan för ensamföräldrar

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om att förbättra hälsan för ensamföräldrar HSN 2010-11-16 p 6 1 (3) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-10-12 HSN 1007-0738 Handläggare: Pia Pahlstad Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om förbättra hälsan

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa

Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa Allmänna utskottet 2011-04-13 31 19 Socialnämnden 2011-04-28 65 22 Dnr 2011/104-751 Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa Ärendebeskrivning Kerstin Lindström anför

Läs mer

Barn till missbrukare

Barn till missbrukare Revisionsrapport Barn till missbrukare Finspångs kommun Oktober 2009 Lena Brönnert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning...3 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund...4 2.2 Uppdrag och revisionsfråga...6

Läs mer

Att arbeta på avdelningen Stöd och service

Att arbeta på avdelningen Stöd och service Att arbeta på avdelningen Stöd och service Stöd och service är en avdelning på socialkontoret. På Stöd och service arbetar vi med stöd till personer med funktionsnedsättningar. En funktionsnedsättning

Läs mer

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning

Läs mer

Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning UTDRAG 1 (1) Sammanträdesdatum 2013-10-22 Socialnämnden 195 Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning Dnr SN 2012/0684 Handlingar Tjänsteskrivelse daterad

Läs mer

Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland

Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland Östgötakommissionen Ett regionalt uppdrag Uppdraget En Östgötakommission för folkhälsa, enligt modell från WHO, ska belysa hälsoläget i länet utifrån ett tvärsektoriellt kunskaps- och erfarenhetsperspektiv.

Läs mer

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Vi behöver dig som kan finnas där när det blir jobbigt,

Läs mer

Samverkansöverenskommelse med Landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansöverenskommelse med Landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Nadja Widéhn 2015-04-15 SN 2015/0138.11.01 0480-452786 Socialnämnden Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

LÄNSGEMENSAM Öve ÖVERENSKOMMELSE OCH SAMVERKANSRUTIN

LÄNSGEMENSAM Öve ÖVERENSKOMMELSE OCH SAMVERKANSRUTIN LÄNSGEMENSAM Öve ÖVERENSKOMMELSE OCH SAMVERKANSRUTIN LÄKARUNDERSÖKNING I SAMBAND MED ATT BARN PLACERAS I FAMILJEHEM ELLER HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Närvård i Sörmland Kommuner Landsting i samverkan

Läs mer

Utmaningar för en bättre folkhälsa

Utmaningar för en bättre folkhälsa Utmaningar för en bättre folkhälsa Folkhälsoplan 2015 1 Innehållsförteckning: Sida Folkhälsopolitikens elva målområden 3 Folkhälsopolitisk policy Västra Götalandsregionen 3 Vision för folkhälsoarbetet

Läs mer

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet P5_TA(2002)0359 Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet Europaparlamentets resolution om sexuella rättigheter och reproduktiv hälsa (2001/2128(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna

Läs mer

Revidering av riktlinjer utifrån Socialpsykiatri

Revidering av riktlinjer utifrån Socialpsykiatri 1 Datum Vårt diarienummer Sida 2015-11-05 2015/37656 1(7) Er beteckning Vår adress Adress Besöksadress Röda vägen 50 Handläggare, telefon, e-post Mette Gabrielsen 0243-736 69 mette.gabrielsen@borlange.se

Läs mer

Västbus riktlinjer uppdrag och organisation inom Göteborgsområdet

Västbus riktlinjer uppdrag och organisation inom Göteborgsområdet Västbus riktlinjer uppdrag och organisation inom Göteborgsområdet Delregional styrgrupp Västbus Reviderad 2015-10-28 Temagrupp Barn och Unga www.samverkanstorget.se I Göteborgsområdet samverkar Västra

Läs mer

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen

Läs mer

Cirkulärnr: 2001:29 Diarienr: 2001/0399 Handläggare: Gigi Isacsson Sektion/Enhet: Socialtjänst, skydd och säkerhet Datum: 2001-02-22 Mottagare:

Cirkulärnr: 2001:29 Diarienr: 2001/0399 Handläggare: Gigi Isacsson Sektion/Enhet: Socialtjänst, skydd och säkerhet Datum: 2001-02-22 Mottagare: Cirkulärnr: 2001:29 Diarienr: 2001/0399 Handläggare: Gigi Isacsson Sektion/Enhet: Socialtjänst, skydd och säkerhet Datum: 2001-02-22 Mottagare: Socialnämnd el motsvarande Individ-/och familjeomsorg Rubrik:

Läs mer

Till dig som bryr dig

Till dig som bryr dig Till dig som bryr dig i Uppdrag från regeringen Regeringen har tagit initiativ till en rikstäckande satsning för att öka kunskapen om och förändra attityder till psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning.

Läs mer

Sundsvalls Anhörigstrategi. Kortversion

Sundsvalls Anhörigstrategi. Kortversion Sundsvalls Anhörigstrategi Kortversion oktober 2011 Innehållsförteckning 1 Sundsvalls Anhörigstrategi...3 1.1 Anhörigstödet idag!...3 2 Det här ska vi utveckla!...4 2.1 Anhöriga med olika behov av stöd

Läs mer

Likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan

Likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 26 (40) Dnr CK 2010-0554 63 Likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård 2014 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013

Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård 2014 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013 Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård resultat s kommun, inrapporterat 2013 Om öppna jämförelser Öppna jämförelser för Barn- och ungdomsvården har gjorts av Socialstyrelsen sedan 2010. Jämförelserna

Läs mer

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Ämnesråd Gert Knutsson Telefon 08-405 33 27 Mobil 070-660 56 50 E-post gert.knutsson@social.ministry.se

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (struktur)

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (struktur) SOCIALFÖRVALTNINGEN 2015-03-23 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (struktur) INLEDNING BAKGRUND Socialtjänstlagen 1 (SoL), lagen och stöd och service till vissa funktionshindrade 2 (LSS) och

Läs mer

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid - En överenskommelse om samverkan mot mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i samkönade relationer samt prostitution och

Läs mer