Barn och ungdomars psykiska hälsa

Transkript

1 SAMT LERUM OCH ALINGSÅS Barn och ungdomars psykiska hälsa förutsättningar för att främja barn och ungdomars psykiska hälsa i Södra Älvsborg

2 Innehållsförteckning 1 Uppdraget Styrgrupp Bakgrund Psykisk ohälsa Insatser för psykisk hälsa Hälsofrämjande åtgärder Förebyggande åtgärder Identifiering av psykisk ohälsa Behandlande insatser Ansvarsområden Lagstiftningen Stöd och information till barn Detta berör Södra Älvsborg Riktlinjer i regionen Regional utvecklingsplan för barn- och ungdomspsykiatrin Utökad vårdgaranti inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) Riktlinjer för verksamheter som möter barn och ungdomar med psykisk ohälsa, störning och funktionshinder Styrdokument för Habilitering & Hälsa Riktlinjer i kommunerna Gemensamt Hälso- och sjukvårdsavtalet VästBus Övrigt Föräldrastöd - en långsiktig nationell strategi för generellt föräldrastöd Positionspapper Psykisk hälsa, barn och unga (SKL) Samverkan VästBus Familjecentraler Ungdomsmottagningar Föräldrastöd Utväg Övrig samverkan Planerad verksamhet Kommunalt folkhälsoarbete Stödresurser Detta har vi gjort Seminarium om Barn och ungas hälsa och livsvillkor Hur ser ungdomar på psykisk hälsa? Kartläggning Slutsatser Konklusion Förbättringsområden Detta bör göras... 23

3 3(23) 1 Uppdraget Uppdraget har beslutats av hälso- och sjukvårdsnämnderna i MittenÄlvsborg respektive Sjuhärad samt av Sjuhärads kommunalförbunds beredning för social välfärd och hälsa i dialog med de tio kommunernas socialnämnder. Uppdraget har som utgångspunkt att sätta den unga individen i centrum utifrån två perspektiv: Tidiga hälsofrämjande och förebyggande insatser Ökad samordning mellan kommunernas och regionens verksamheter Utgångspunkten med denna fokusering är att säkerställa tillgänglighet till stöd, vård och behandling. Den lokala planen för barn och ungdomars psykiska hälsa ska skapa förutsättningar för att bättre förebygga och möta den psykiska ohälsan samt medverka till en optimerad gränsöverskridande samverkan mellan de aktörer som arbetar med barn och ungdomars psykiska hälsa. 1.1 Styrgrupp I styrgruppen har följande personer ingått: Anette Johannesson, Lerums kommun Miriam Johansson, Borås stad Ann Sundén-Ludvigsson, Marks kommun Iréne Lidén, Alingsås kommun Gunilla Bothén, Sjuhärads kommunalförbund Anncatrin Studahl, Primärvården i Södra Älvsborg Suzanne Guregård, SÄS Rune Johansson, Habilitering & Hälsa Gunnel Sjöberg, hälso- och sjukvårdskansliet Anders Thorstensson, hälso- och sjukvårdskansliet (ordförande).

4 4(23) 2 Bakgrund 2.1 Psykisk ohälsa Barn och ungdomar i Sverige har generellt sett en god fysisk hälsa och svenska barn upplever sig vara friskare än barn i andra länder. I en undersökning 2002 där Barnombudsmannen skickade ut ett antal frågor till verksamhetschefer inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) framkom att antalet sökande till BUP nästan hade fördubblats under en tio års period 1. I en annan rapport från Barnombudsmannen 2002 som baserades på en enkätundersökning bland skolsköterskor, skolpsykologer och skolkuratorer sägs att Mer än 90 procent av dem som hade uppfattning om elevernas hälsotillstånd ansåg att elevernas psykiska hälsotillstånd är sämre nu än för tio år sedan 2. Svåra besvär av ängslan, oro eller ångest är vanligt förekommande bland kvinnor år. Även andra tecken på psykisk ohälsa är vanligare i denna grupp, såsom stress, nedsatt psykiskt välbefinnande, självmordstankar och självmordsförsök 3. I socialstyrelsens Folkhälsorapport framhålls att ungdomsgenerationen sedan 1990-talet haft en sämre hälsoutveckling än övriga åldersgrupper, framför allt när det gäller den psykiska hälsan. Andelen ungdomar i åldern år som upplever ängslan, oro eller ångest har ökat, och den fortsätter att öka. Ökningen gäller inte bara självrapporterade besvär som ängslan, oro och ångest, utan det har också blivit vanligare att ungdomar vårdas på sjukhus för depression och för ångesttillstånd. Andelen åringar som vårdats för depression dubblerades mellan 1997 och 2007, bland både kvinnor och män, och i åldern år är det nu fyra gånger så vanligt med sådan vård. Andelen ungdomar som gör självmordsförsök ökar också kraftigt. Betydligt fler kvinnor än män upplever sig ha ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Skillnaderna är störst bland yngre ungdomar i åldern år, där 29 procent av kvinnorna och 7 procent bland männen uppgav besvär av ängslan, oro eller ångest åren Nedsatt psykiskt välbefinnande ökar i samtliga ungdomsgrupper oavsett familjeförhållanden, födelseland, arbetsmarknadsstatus, föräldrarnas socioekonomi med mera. Baserat på hur ungdomarna själva upplever sin situation, och som de rapporterar i olika enkätundersökningar, har det skett en ökning av vissa typer av psykisk ohälsa hos ungdomar, till exempel nedstämdhet och oro, från mitten av 1980-talet till mitten av talet. Andelen flickor med sådana problem har i vissa fall dubblerats eller tredubblats. Pojkarna följer flickornas uppåtgående trend, men betydligt färre anger att de känner nedstämdhet och oro. Men det finns även mer objektiva tecken på att vissa former av Barn- och ungdomspsykiatrin 2002, väntetider och resurser. En undersökning gjord av Barnombudsmannen. Barnombudsmannen, Akademikerförbundet SSR, Sveriges Psykologförbund och Vårdförbundet. Elevhälsa. Rapport från enkätundersökning i maj 2002 bland skolsköterskor, skolpsykologer och skolkuratorer. Hälsa på lika villkor - Resultat från nationella folkhälsoenkäten 2005 (Statens folkhälsoinstitut A 2006:2). Socialstyrelsens folkhälsorapport 2009 (mars 2009).

5 5(23) psykisk ohälsa ökar, till exempel vårdas allt fler unga flickor på sjukhus efter självmordsförsök. Anmärkningsvärt är också att unga inte följer den drastiska minskning i självmordsfrekvens som syns i alla andra åldersgrupper. Istället ligger ungdomsgruppen stabilt på ungefär samma nivå 5. I en undersökning från Stockholms läns landsting 2004 konstaterades att psykisk ohälsa är ett växande problem i samhället 6. Personer som haft problem under uppväxttiden har oftare ett lågt psykiskt välbefinnande. I rapporten konstateras att problem under uppväxten är en stark riskfaktor för depression och ångesttillstånd senare i livet. Rapporten pekar också på att det finns tydliga klasskillnader i välbefinnande. Personer som är arbetslösa, förtidspensionärer och har dålig ekonomi har oftare ett lägre psykiskt välbefinnande. Ekonomiska problem under uppväxten, bedömdes i rapporten, kunna vara en orsak till lågt psykiskt välbefinnande långt senare i livet. I socialstyrelsens Social rapport anges de grupper som har låga eller ofullständiga betyg från grundskolan ha kraftigt förhöjda risker för framtida psykosociala problem. Barn som växer upp i samhällets vård eller i familjer med återkommande ekonomiskt bistånd lämnar grundskolan med mycket lägre betyg än andra barn och har också mycket höga överrisker för framtida psykosociala problem. Samhället förändrar sig i en allt snabbare takt, den sociala nätverksstrukturen förändras, stressen på arbete och i skolan ökar och informationsflödet kan lätt upplevas överväldigande. Villkoren i samhället har gjort att de närande och varaktiga relationer man behöver för att klara de påfrestningar och kriser som kan drabba oss människor inte alltid finns till hands. Under senare tid har ungdomars alltmer pressade situation uppmärksammats. Den problematik som inte finner tillfredställande lösningar under senare delen av tonårstiden riskerar att följa med och förvärras under vuxenlivet, i blivande föräldraskap osv. I olika undersökningar framkommer tydligt att elevernas upplevda stress har ökat liksom nedstämdhet, värk och aggressivitet. Försäljning av antidepressiva medel till åringar fördubblades mellan 1999 och Detta kan till viss del hänga samman med att tillgängligheten till dessa mediciner ökat, men kanske också att vuxenvärlden inte alltid kan möta tonåringarnas psykosociala problem. Det är främst genom tidiga insatser från ett samhälle i samverkan som en negativ utveckling kan vändas till ett ökat välmående hos barn, ungdomar och unga vuxna. I Socialstyrelsens Folkhälsorapport 2009 uttrycks oro för hälsoutvecklingen bland ungdomar. Flera olika indikatorer pekar på att psykisk ohälsa är särskilt vanligt bland yngre kvinnor men att den ökar bland båda könen. Andelen självmordsförsök ökar kraftigt Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige, Uttalande utarbetat av en oberoende, tvärvetenskaplig panel baserat på bl.a. en systematisk litteraturöversikt utarbetad av en arbetsgrupp tillsatt av Kungl. Vetenskapsakademiens Hälsoutskott (2010). Psykisk ohälsa och välbefinnande - en kartläggning i Stockholms län baserad på PART-studien, Epidemiologiska enheten, Stockholms läns landsting (2004). Social rapport 2010, Socialstyrelsen (2010). Satsa tidigt - En undersökning av barn- och ungdomspsykiatrin (Barnombudsmannen rapporterar br2005:04).

6 6(23) bland unga kvinnor, och allt fler unga vårdas på sjukhus för depression eller ångest och för alkoholförgiftning. Under senare år har dödligheten bland unga män ökat något, detta till följd av en liten ökning bland flera dödsorsaker, nämligen skador, alkoholrelaterade dödsorsaker och möjligen även självmord. Personer med funktionshinder är dubbelt utsatta med hög grad av psykisk ohälsa. En mycket stor del av samhällets samlade ohälsa finns bland människor med funktionsnedsättning. Nästan genomgående var ohälsan störst bland personer med rörelsehinder. När det gäller den självupplevda hälsan visar det sig att dålig hälsa är mer än tio gånger vanligare bland personer med funktionsnedsättning jämfört med den övriga befolkningen. Nedsatt psykisk hälsa och dålig tandhälsa är t.ex. mer än dubbelt så vanligt Insatser för psykisk hälsa Orsaken till psykisk ohälsa är sammansatt och all forskning tyder på att uppkomsten av psykisk ohälsa beror på ett samspel mellan faktorer på samhällsnivå, faktorer relaterade till familjen och närmiljön samt sårbarhetsfaktorer hos individen. På motsvarande sätt finns skyddsfaktorer på samtliga dessa nivåer. Orsaksmekanismerna medför att ett folkhälsoperspektiv måste stå i centrum, vilket innebär att det krävs systematiska preventiva insatser för att minska trycket av riskfaktorerna och öka kraften hos skyddsfaktorerna. Effektiva insatser bygger på kunskap om påverkbara risk- och skyddsfaktorer. Om insatserna syftar till att öka tillgången till en skyddsfaktor (friskfaktor) kallas den hälsofrämjande. Om den istället bidrar till att reducera en riskfaktor kallas den ofta förebyggande. Risk och skyddsfaktorer verkar dynamiskt i en människas liv. Man kan likna denna dynamik vid en våg, där vågskålen med skyddsfaktorerna ska väga över för att främja en god livsutveckling. Främjande miljöer har en mycket god förebyggande effekt och det hälsofrämjande arbetet kan ses som en vaccination mot alla typer av framtida fysisk, psykisk eller psykosocial ohälsa Hälsofrämjande åtgärder Familjen Föräldrar eller andra vårdnadshavare har huvudansvaret för sina barns uppväxtförhållanden och livsvillkor och för att varje barn ska få sina rättigheter tillgodosedda. Ansvaret bygger på att föräldrar tar reda på barnets önskemål och behov. Familjen är sannolikt den viktigaste risk- eller skyddsfaktorn så länge barnen bor hemma. Kända skyddsfaktorer är en nära och förtroendefull relation mellan barn och föräldrar, stabila föräldrar med låg konfliktnivå, balans mellan tydlig gränssättning och kärlek och värme och att barnet får uppmärksamhet för positiva handlingar samt att barnet har 9 Ylva Arnhof, Onödig ohälsa, Hälsoläget för personer med funktionsnedsättning (Statens Folkhälsoinstitut, Östersund r 2008:13).

7 7(23) kontakt med stödjande och engagerade vuxna utanför kärnfamiljen. Bristande tillsyn, föräldrar som är positiva till normbrytande beteenden t.ex. missbruk av alkohol och narkotika och allvarliga konflikter mellan föräldrar eller mellan barn och föräldrar är kända riskfaktorer. Ett generellt hälsofrämjande föräldrastöd innebär att man riktar insatser till föräldrar som främjar barns positiva utveckling och maximerar deras skydd mot svårigheter, i stället för att fokusera på risk. Att erbjuda alla föräldrar stöd och hjälp under barnets hela uppväxttid kan förebygga framtida problem, både hälsorelaterade och sociala, bland de barn som ännu inte uppvisat några tidiga symptom och dem som senare skulle ha utvecklat problem, om inga insatser görs. Skolan Skolan har en stor betydelse för barns psykiska hälsa. Att de första skolåren blir en positiv erfarenhet, och att barnet lär sig läsa, är otvetydigt viktigt för barnets fortsatta lärande och för att det ska må bra. Dåliga skolprestationer leder till en låg självkänsla. Det kan också leda till utagerande beteenden, som i sin tur förstärks om lärare och kamrater reagerar negativt på barnets beteende. Forskning visar även att orsakssambandet går i andra riktningen; att en låg självkänsla och utagerande beteenden ökar risken för att barnet ska prestera sämre i skolan. Det finns belägg för att en ond cirkel av psykisk ohälsa och dåliga skolprestationer ofta följer barnet från tidiga skolår och upp i ungdomsåren. Det finns forskning som tyder på att en förskola av hög pedagogisk kvalitet är särskilt viktig för barn från mindre resursstarka hem. En högkvalitativ förskola stärker barnens språkliga och kognitiva utveckling och har en positiv effekt på deras senare sociala förmåga, läsförmåga och matematiska kunskaper 10. I en hälsofrämjande skola bygger man tillsammans upp en miljö där alla trivs och känner sig trygga. Miljön utgör ett skydd och förebygger alla former av ohälsa (fysisk, psykisk eller psykosocial ohälsa). Några exempel på detta är en miljö och ett arbetsklimat som: skapar delaktighet och möjlighet att påverka den egna situationen. ger goda förutsättningar för eleven att lyckas och lämna grundskolan med gott självförtroende. skapar trivsel och trygghet och motverkar kränkning och mobbning. motverkar stress. motverkar allergier och andra fysiska ohälsotillstånd. ger goda förutsättningar att grundlägga goda hälsovanor. Skolan kan erbjuda många skyddsfaktorer som motverkar eventuella riskfaktorer i livet i övrigt såsom otrygg tillvaro hemma, otrivsel eller misslyckande i skolan, negativa kamratrelationer m.m. Elever som mår bra inom alla hälsoområden får också stark 10 Skola, Lärande och Psykisk Hälsa, Uttalande utarbetat av en oberoende, tvärvetenskaplig panel baserat på bl.a. en systematisk litteraturöversikt utarbetad av en arbetsgrupp tillsatt av Kungl. Vetenskapsakademiens Hälsoutskott (2010).

8 8(23) självkänsla och med detta följer goda förutsättningar till självständighet, förmåga att fatta goda beslut och ta ansvar för den egna personen. Hälsa är också grunden för allt lärande, att elever tillgodogör sig sin utbildning. En hälsofrämjande miljö är alltså en förutsättning även för att skolans uppdrag ska lyckas. Kultur och fritid Inom kommunernas kultur- och fritidsverksamhet sker ett omfattande hälsofrämjande arbete särskilt riktat till barn och ungdom. Det handlar om program-, grupp- och öppen verksamhet på t.ex. ungdomsgårdar, fritidsgårdar, kulturskolor, bibliotek, museer, teatrar, biografer, idrottsanläggningar och bygdegårdar. Under skollov anordnas särskilda aktiviteter och sommarläger. Kommunerna ger också ekonomiskt bidrag till föreningar som bedriver barn- och ungdomsverksamhet Förebyggande åtgärder Förebyggande insatser, som vilar på vetenskaplig grund, bör ske brett utifrån individ, grupp och samhällsnivå. Skolan är en viktigt arena för det förebyggande arbetet eftersom man där når ut till barn och ungdomar. Att förebygga psykisk ohälsa är en komplex uppgift som kräver samordnade insatser från olika aktörer. Förskola och skola kan fylla en viktig roll för att stötta de barn/ungdomar som riskerar drabbas av psykisk ohälsa, men även andra aktörer, såsom barnhälsovård, skolhälsovård, frivilligorganisationer kan fylla viktiga funktioner i detta arbete. En förutsättning för ett förebyggande arbete är en välfungerande hälso- och sjukvård, inom t.ex. barnhälsovården, men också en fungerande samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård. Det kan t.ex. handla om att man redan inom barnhälsovården tidigt identifierar föräldrar i behov av råd och stöd. Även om problemen inte är långsiktiga utgör de en belastning för barnet självt och ofta även för de vuxna i omgivningen. De inskränkningar av livskvaliteten som de medför ska inte underskattas. Om ett barn under månader eller år inte känner att det räcker till eller inte kan delta i vanliga aktiviteter, kan detta påverka livet lika mycket som en kroppslig funktionsnedsättning, t.ex. i form av astma eller diabetes Identifiering av psykisk ohälsa Att identifiera psykisk ohälsa handlar om att identifiera, strukturera, utreda och utvärdera insatser på individ-, grupp och samhällsnivå. Skyddsfaktorer som sociala nätverk, arbete/sysselsättning och sammanhang/mening påverkar den psykiska hälsan. Dessa tre faktorer utgår från grundläggande behov hos människan, om dessa inte är uppfyllda löper individen större risk att drabbas av psykisk ohälsa. Personer som haft problem under uppväxttiden har oftare ett lågt välbefinnande. Problem under uppväxten är en stark riskfaktor för depression och ångesttillstånd senare i livet. Det är inte svårt att identifiera de barn som ligger i riskzonen; barn till missbrukare, psykiskt sjuka, arbetslösa, ensamstående samt barn utanför det egna hemmet Psykisk ohälsa och välbefinnande - en kartläggning i Stockholms län baserad på PART-studien (Rapport 2004:2).

9 9(23) I ett folkhälsoperspektiv handlar detta om att identifiera skyddsfaktorerna samt att bidra till att förstärka dessa på individ-, grupp- och organisationsnivå. Att identifiera risk- och skyddsfaktorer i t.ex. den unges närhet kan handla om identifiering av depression, hög alkoholkonsumtion samt suicidnära tillstånd. Att fånga upp och identifiera barn och ungdomar, som finns i en miljö präglad av en anhopning av riskfaktorer, är ett viktigt förebyggande arbete som kan utföras inom mödra- och barnhälsovården, socialtjänstens öppna verksamhet, förskolan, skolan och vid ungdomsmottagningarna. Det kan handla om unga med beteendestörningar, unga med känslomässiga symtom, unga med utvecklingsavvikelser, unga vars föräldrar sviktar i sin omsorgsförmåga, unga som är utsatta för våld eller övergrepp eller unga som lever under andra ogynnsamma sociala omständigheter Behandlande insatser Primärvården, dvs. vårdcentralerna, mödra- och barnhälsovården, och i vissa situationer socialtjänsten, ska tillsammans svara för den första linjens vård. Detta innebär ansvar för bedömning, rådgivning, behandling och rehabilitering av barn och ungdomar med psykisk ohälsa, psykisk sjukdom och psykiska funktionshinder i de fall som inte kräver psykiatrisk specialistsjukvård. Psykoterapeutiska behandlingar ska ha karaktär av korttidsterapi. Psykologisk behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) ska kunna erbjudas. Barnoch ungdomsmedicinska mottagningar, liksom Habilitering & Hälsa, ansvara för utredning och behandling av barn och ungdomar med lindriga och måttliga psykiska symtom. Den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) svarar för utredning och behandling av barn och ungdomar med svårare problem. Socialtjänsten använder begreppen förebyggande arbete, riktade förebyggande insatser och individuellt utformade stöd - och behandlingsinsatser. Den sistnämnda föregås oftast av en utredning av den enskilda individens behov och ett beslut om bistånd enligt socialtjänstlagen. För barn och ungdomar med sådana identifierade problem kan stödoch behandlingsinsatser lämnas i form av t.ex. familjebehandling, missbruksbehandling, socialpedagogisk behandling.

10 10(23) 3 Ansvarsområden 3.1 Lagstiftningen I Socialtjänstlagen, SoL (2001:453) och Hälso- och sjukvårdslagen, HSL (1982:763), Barnkonventionen 12 framgår att offentliga aktörer ska samverka på det sociala området. Exempelvis fastslås följande i HSL: Hälso- och sjukvården ska på socialnämndens initiativ, i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa, samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. Samma skrivning återfinns också i skollagen vad gäller förskola, skola och skolbarnsomsorg (1985:1100). Socialnämnden ska enligt en identisk skrivning i SoL i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. Socialnämnden har ansvar för att ta initiativ till denna samverkan vilket ger den en central roll för hur kommuner och landsting samordnar sina resurser. I Socialtjänstlagen anges med tydlighet att kommunen ska arbeta med förebyggande insatser bland barn och unga. Kommunen har uppdraget att säkerställa att barn och unga växer upp under gynnsamma förhållanden. Skolan har ett förebyggande uppdrag genom den lokala elevhälsan på skolan. Socialtjänstens arbete med barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa regleras även i Föräldrabalken (1949:381) och Lagen (1990:52) om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Utöver lagstiftningen tillhandahåller berörda myndigheter allmänna råd och riktlinjer. Sveriges kommuner och landsting (SKL) levererar cirkulär och andra vägledningar. 3.2 Stöd och information till barn Den 1 januari 2010 infördes bestämmelser i Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen som innebär skyldigheter för landsting och kommuner att gemensamt upprätta individuella planer för enskilda som har behov av insatser från både kommun och landsting. Den enskilde och dennes närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen och den enskilde måste samtycka till att planen upprättas. Vidare införs i nämnda lagar en skyldighet för kommuner och landsting att ingå överenskommelser om samarbete i fråga om personer med psykisk funktionsnedsättning. I hälso- och sjukvårdslagen och lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS) införs också en skyldighet att inom hälso- och sjukvården särskilt beakta barns behov av information, råd och stöd när en vuxen som barnet bor tillsammans med har en psykisk störning eller funktionsnedsättning, allvarlig fysisk sjukdom eller skada, är missbrukare eller oväntat avlider (SFS 2009: ). 12 FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989.

11 11(23) 4 Detta berör Södra Älvsborg 4.1 Riktlinjer i regionen Regional utvecklingsplan för barn- och ungdomspsykiatrin Regionfullmäktige beslutade i oktober 2007 om en Regional utvecklingsplan för barnoch ungdomspsykiatri (Dnr RSK ). Utvecklingsplanen ska ligga till grund för den framtida utvecklingen av barn- och ungdomspsykiatrin i Västra Götalandsregionen. Enligt utvecklingsplanen ska fler barn och ungdomar med psykiska besvär kunna få vård på vårdcentralerna. Primärvården, dvs. vårdcentralerna, mödra- och barnhälsovården, ska vara första linjens vård för barn och ungdomar med psykiska problem. På så sätt kan fler av de mest behövande barnen få vård inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin Utökad vårdgaranti inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) Sedan hösten 2009 gäller en utökad vårdgaranti inom BUP 13 (Dnr RSK ). Den nya garantin innebär att ett första besök ska erbjudas inom högst 30 dagar. En fördjupad utredning/behandling ska erbjudas inom 60 dagar. Särskilda satsningar på förbättrad tillgänglighet inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin innebär att en fördjupad utredning/behandling från 2011 ska erbjudas inom 30 dagar Riktlinjer för verksamheter som möter barn och ungdomar med psykisk ohälsa, störning och funktionshinder En viktig del i samverkan mellan BUP, allmänmedicinsk verksamhet på vårdcentraler (VC), barn- och ungdomsmedicin (BUM) samt barn- och ungdomshabilitering (BUH) är att verksamheterna utvecklar kunskap om barn och ungdomars psykiska ohälsa. I Riktlinjer för verksamheter som möter barn och ungdomar med psykisk ohälsa, störning och funktionshinder (Dnr RSK ) är utgångspunkten att så tidigt som möjligt upptäcka och identifiera psykiska problem bland barn och ungdomar. Det är viktigt att i samband med detta kunna särskilja för åldern normala fluktuationer i humör och beteende från symtom och beteendemönster som signalerar psykisk ohälsa. Gemensamt för behandlande personal inom VC, BUM och BUH är att de ska kunna identifiera de olika typerna av psykisk ohälsa, störning och funktionshinder och kunna bedöma symtomens svårighetsgrad och nedsättning av psykosocial funktionsförmåga med hjälp av Global funktionsskattningsskala (GAF) eller motsvarande bedömningsskala Styrdokument för Habilitering & Hälsa Inom Habilitering & Hälsa finns Styrdokument för Västra Götalandsregionens verksamheter beslutad av regionfullmäktige Målet med verksamheterna är att skapa förutsättningar för att personer med medfödd funktionsnedsättning ska kunna leva ett gott liv och nå full delaktighet i samhället utifrån egna val. Insatserna ska bidra till att 13 Vårdgaranti 2009 Tillämpningsanvisningar - för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

12 12(23) minimera de funktionshindrande effekterna av olika funktionsnedsättningar genom att stärka individen. Varken funktionsnedsättning, aktivitetsbegränsning eller hinder i miljön får sätta gränser för delaktighet. Habilitering & Hälsa ska tillhandahålla habiliterings- och rehabiliteringsinsatser i form av utredning, kartläggning och behandling, information till patient och närstående samt konsultation till personer i individens närmiljö där individen ska tillämpa och utveckla sina förmågor, ex. förskola, skola, arbetsplatsen och daglig verksamhet. Insatserna ska ha en tydlig inriktning mot att öka den enskildes möjligheter till självständighet, oberoende och delaktighet i samhället. 4.2 Riktlinjer i kommunerna Inom kommunerna finns styrdokument som behandlar barn och unga. Det förekommer dels övergripande strategier, mål, planer och riktlinjer som berör kommunens samtliga verksamheter och dels verksamhetsspecifika motsvarigheter inom skola, socialtjänst, folkhälsa, kultur och fritidsområdet. 4.3 Gemensamt Hälso- och sjukvårdsavtalet Detta avtal 14 reglerar ansvar och samverkan avseende hälso- och sjukvård mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland VästBus VästBus är gemensamma riktlinjer 15 för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik. VästBus reglerar ansvarfördelning och samarbete mellan socialtjänst, skola och barnpsykiatri på både verksamhets- och individnivå. 4.4 Övrigt Föräldrastöd - en långsiktig nationell strategi för generellt föräldrastöd Den nationella strategin för föräldrastöd 16 är en del av regeringens samlade långsiktiga satsning på att främja hälsa och att förebygga ohälsa bland barn och ungdomar. Strategin är tänkt att dels inspirera kommuner, och landsting, att utveckla stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap, dels utgöra ett praktiskt stöd i det organisatoriska planerings- och utvecklingsarbetet. Den nationella strategin för föräldrastöd är en strategi för ett universellt förebyggande föräldrastöd, dvs. att alla föräldrar erbjuds samma möjligheter till stöd och hjälp. Målsättningen med ett allmänt förebyggande föräldrastöd är att via föräldrar främja barns Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland ( ). Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik (Antagna av Västkoms styrelse 17 mars 2005 och Regionstyrelsen 12 april 2005). Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd - En vinst för alla (2009).

13 13(23) hälsa och positiva utveckling och maximera barnets skydd mot ohälsa och sociala problem. Ingen enskild grupp av föräldrar, eller enskild förälder, väljs ut av något skäl. Strategin erbjuder en definition av föräldrastöd och ett övergripande mål samt tre delmål. Föräldrastöd definieras som en aktivitet som ger föräldrar kunskap om barns hälsa, emotionella, kognitiva samt sociala utveckling och/eller stärker föräldrars sociala nätverk Positionspapper Psykisk hälsa, barn och unga (SKL) Sveriges Kommuner och Landsting anser att gemensamma ansträngningar måste göras av alla berörda samhällsaktörer för att främja barns och ungdomars psykiska hälsa. SKL:s positionspapper 17 Psykisk hälsa, barn och unga omfattar 16 punkter (se nedan) som uttrycker vad förbundet anser kan göras av kommuner, landsting och staten för att främja hälsa, möta psykisk ohälsa och minska konsekvenserna av psykiska funktionshinder. Hälsofrämjande insatser 1. Hälsofrämjande insatser för psykisk hälsa ska ingå som en naturlig del i verksamheter riktade till barn och unga. 2. Generella insatser som föräldrastöd, tillgång till bra fritidsaktiviteter, information och motiverande samtal kring en sund livsstil och stöd för att finna ändamålsenliga livsstrategier har en positiv inverkan på befolkningens psykiska hälsa. 3. Förskola och skola är viktiga genom att de erbjuder en god miljö och goda möjligheter för barn att uppnå kunskapsmålen, men också som arena där generella insatser som föräldrastöd, hälsosamtal m.m. kan erbjudas av andra aktörer än skolan. 4. Kommuner och landsting kan främja psykisk hälsa genom att samverka, utveckla samordnade och integrerade verksamheter som når de flesta barn och ungdomar samt deras föräldrar eller andra anhöriga. 5. Staten måste ta sitt ansvar genom att ge ungdomar möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden vilket är en viktig faktor för deras hälsa. Staten ska se till att särskilda arbetsmarknadsåtgärder finns för dem som har längre till arbetsmarknaden, t.ex. ungdomar med psykiska funktionsnedsättningar. Detta särskilda stöd bör ses som en naturlig fortsättning på skolgången. Tidiga insatser till riskgrupper 6. En väl utvecklad mödra- och barnhälsovård, socialtjänst, primärvård och psykiatri med kunskap om riskfaktorer för psykisk ohälsa, frisk- och skyddsfaktorer för att främja/bevara psykisk hälsa samt metoder för att identifiera och ge riktat förebyggande stöd till riskgrupper är en god investering. 7. God kunskap hos lärare i förskola och skola gör det möjligt att tidigt upptäcka barn och unga med behov av särskilt stöd. Tillgång till metoder för att ge rätt stöd till barn med inlärningssvårigheter och allvarliga brister i social kompetens kan motverka psykisk ohälsa. 8. En väl utvecklad elevhälsa är en viktig del i såväl förebyggande hälsoarbete som tidig identifikation av och stöd till barn och ungdomar med tecken på psykisk ohälsa. Ansvaret för en väl utvecklad elevhälsa ska omfatta alla skolformer oavsett driftsform. 17 Positionspapper Psykisk hälsa, barn och unga (Sveriges Kommuner och Landsting 2009).

14 14(23) Insatser till barn och unga med indikerade problem 9. För barn och ungdomar med alla typer av psykisk ohälsa är det viktigt med god tillgänglighet till rätt insatser. Tydliga vägar för att underlätta kontakt med rätt instans vid både lättare och allvarligare psykisk ohälsa ökar ett effektivt utnyttjande av resurserna 10. En tydlighet i ansvar mellan första linjen och specialistnivån är nödvändig för att uppnå vårdgarantins målsättning för planerad vård med tillgänglighet till: en första linjens vård som kan erbjuda en bedömning och behandling av lindrigare och okomplicerad psykisk ohälsa inom en vecka. en specialistnivå inom barnmedicin, barnpsykiatri och habilitering med sinsemellan tydligt definierade uppdrag som tillsammans kan motsvara befolkningens behov av specialiserad vård där bedömning kan ges inom en månad och beslutad behandling inom ytterligare en månad. 11. För att förhindra negativa händelser och att personer kommer till skada är det viktigt att möjligheter till akuta insatser finns tillgängliga inom både kommuner och landsting. Ett formaliserat samarbete för insatser till barn och ungdomar med kombinerad problematik, t.ex. psykisk sjukdom/funktionshinder och missbruk, ska överensstämma med aktuell kunskap. 12. För att säkerställa kvalitén i insatserna och få en effektiv resursanvändning i insatserna till barn och ungdomar med komplicerad problematik är det viktigt med tydliga samarbetsformer. 13. Staten måste ta sitt ansvar genom att utforma lagstiftningen så att den möjliggör en sammanhållen första linjens vård, en barn- och ungdomshälsovård. Övergripande punkter 14. För att utnyttja resurserna effektivt är det nödvändigt att kommuner och landsting har gemensam kunskap om behoven. En gemensam, lokal/regional överenskommelse för hälsofrämjande insatser och insatser mot psykisk ohälsa kan stödja denna kunskap. 15. Bästa möjliga kunskap och beprövad erfarenhet ska användas i arbetet med barns och ungas psykiska hälsa och ohälsa och särskilt beakta olikheter för flickor och pojkar. 16. Staten måste ta sitt ansvar genom att öka stödet till forskning och utveckling av kunskapsbaserade metoder för hälsofrämjande arbete och insatser mot psykisk ohälsa hos barn och unga genomföra återkommande nationella mätningar av hälsodata hälsoundersökningar för barn och unga svara för att långsiktiga, sammanhållna satsningar är utformade så att de ökar möjligheterna för kommuner och landsting att genomföra strategiska satsningar och tillgodogöra sig bästa möjliga kunskap se till att grundutbildningar på olika nivåer svarar mot verksamheternas behov och mot aktuell kunskap som på ett bra sätt förbereder för arbete i skola, vård och omsorg för att möta behoven hos barn och ungdomar med psykisk ohälsa och för att främja psykisk hälsa. 4.5 Samverkan Kommunernas ansvar runt barn och unga regleras främst i socialtjänstlag och skollag medan hälso- och sjukvårdens ansvar regleras i bland annat hälso- och sjukvårdslag, abortlag och smittskyddslag. Nedan beskrivs verksamheter i Södra Älvsborg som drivs eller sker i samarbete mellan kommunerna och Västra Götalandsregionen.

15 15(23) VästBus Västbus är en etablerad samverkansplattform mellan kommunerna och regionen för att barn- och ungdomar med psykisk, psykiatrisk och social problematik inte ska hamna mellan "stolarna", det vill säga komma i kläm mellan verksamheter. För att lägga hela fokusen på barnet ska chefer och medarbetare från socialtjänst, skola, elevhälsa och BUP med flera arbeta enligt Västbus riktlinjer 18, vilka beslutades politiskt i Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna Familjecentraler I utvärderingen Familjecentraler i Västra Götaland 19 framhålls att familjecentralerna har en given plats i folkhälsoarbetet och kan genom sitt hälsofrämjande arbete bidra till att utjämna hälsoklyftor bland barnfamiljer. Detta under förutsättning att man i planeringen av familjecentralerna tar hänsyn till den lokala efterfrågan. Familjecentral är en samlokalisering av öppen förskolan, socialtjänstens förebyggande verksamhet, barnhälsovård (BHV) och mödrahälsovård (MHV). Samverkan mellan de olika yrkesgrupperna, och huvudmännen, är en förutsättning för en fungerande familjecentral. Den främsta vinsten med samverkan mellan många yrkeskategorier kring barn och barnfamiljer är att den ökar förmågan att upptäcka och tillgodose behov bland barnfamiljer i ett upptagningsområde. Samverkan innebär också att man får bättre förutsättningar att skräddarsy lösningar för ett specifikt behov. Målet med familjecentralsverksamhet är att utifrån hela familjens livssituation främja en god hälsa hos barn och föräldrar Ungdomsmottagningar Kommun och region samverkar genom ungdomsmottagningarna kring den gemensamma målgruppen ungdomar. Samarbetet regleras i en särskild överenskommelse mellan VästKom och Västra Götalandsregionen 20. Ungdomar ska erbjudas stöd under hela uppväxttiden och ges förutsättningar för att kunna göra hälsosamma val vid utveckling av livsstil och levnadsvanor. Ungdomsmottagningen ska främja fysisk och psykisk hälsa samt stärka och hjälpa ungdomar i övergången mellan ungdom och vuxenliv. Verksamheten vid ungdomsmottagning omfattar följande huvudområden: Sexualitet och samlevnad/relationer Psykisk hälsa Levnadsvanor och livsvillkor 18 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik (Antagna av Västkoms styrelse 17 mars 2005 och Regionstyrelsen 12 april 2005). 19 Familjecentraler i Västra Götaland - En utvärdering, Agneta Abrahamsson, Vibeke Bing, Mikael Löfström (oktober 2009). 20 Överenskommelse om ansvaret för Ungdomsmottagningarna ( ).

16 16(23) Målgrupp för verksamheten är ungdomar till och med 24 år. Nytt inriktningsdokument för Västra Götaland förväntas antas under hösten Föräldrastöd Kommunerna och sjukvården i Södra Älvsborg samarbetar om föräldrautbildning. Verksamheten startade 2005 som ett s.k. Miltonprojekt och omfattar både generellt och riktat föräldrastöd med metoderna COPE och De otroliga åren. De generella föräldrautbildningarna sker lokalt och föräldrarna bjuds in via förskolor, skolor och annonsering. Samarbetet har bestått i gemensamt anordnad utbildning, fortbildning och handledning av föräldrautbildare, ekonomiskt stöd (via statsbidrag från socialstyrelsen och länsstyrelsen) samt erfarenhetsutbyte och gemensamt utvecklingsarbete. I samband med att den nationella planen för föräldrastöd kom 2009 fick Folkhälsoinstitutet i uppdrag medverka i implementeringen genom att stödja och följa utvecklingen i några modellområden. Södra Älvsborg utsågs till modellområde och nu har ett utökat samarbete inletts som omfattar samhällets samlade stöd till föräldrar genom t.ex. familjecentraler, öppna förskolor, föräldraverksamhet i skolor och ideell verksamhet samt föräldrastöd/utbildning enskilt och i grupp för föräldrar till barn 0-18 år. Det ska utformas en röd tråd och en obruten kedja för hela uppväxttiden, genom samarbete över huvudmannaskapsgränser mellan mödrahälsovård, barnhälsovård, förskola, skola, socialtjänst, BUP och habilitering Utväg Utväg är en myndighetssamverkan i syfte att motverka våld i nära relationer. Samarbetsparter är de tio kommunerna, hälso- och sjukvården, kriminalvården, polisen och åklagaren i Södra Älvsborg. Utväg arbetar dels på individnivå med stöd, behandling och beteendepåverkan för våldsutsatta resp. våldsutövare och dels på främjande och förebyggande nivå genom samhällsinformation och kompetensutveckling för berörd personal. När det gäller barn och unga bedrivs stödjande verksamhet i form av enskilda samtal och gruppverksamhet för barn i familjer där det förekommer våld samt för våldsutsatta och våldsverkande unga kvinnor och män. En viktig komponent i stödet till barnfamiljer är att stärka och stödja mammor och pappor som föräldrar. Vidare bedriver Utväg särskild våldsförebyggande programverksamhet i gymnasieskolorna i Södra Älvsborg Övrig samverkan Rosmöten ROS-möte är en gemensam arbetsmodell för familjer i behov av psykosocialt stöd i samverkan mellan mödrahälsovården, barnhälsovården och socialtjänsten. I vissa fall involveras även psykiatri och habilitering. Erfarenheterna har visat att detta arbetssätt är tillämpbart i många psykosociala risksituationer, t.ex. vid missbruk, psykiskt sjuk förälder, utvecklingsstörd förälder, svårt belastad social situation, men också vid fysiskt funktionshinder hos förälder. Metoden initieras genom ett möte redan under graviditeten och då upprättas en gemensam handlingsplan. Arbetsmetoden tillämpas i stora delar av Södra Älvsborg. I Borås

17 17(23) och Bollebygds kommuner regleras verksamheten i ett särskilt avtal mellan berörda kommuner och regionen. Spädbarnsmottagningar I Borås finns en spädbarnsmottagning som drivs i samverkan mellan kommunen och regionen. Verksamheten vänder sig till gravida kvinnor och mödrar med spädbarn upp till ett år. Spädbarnsverksamheten har som syfte att erbjuda hjälp och stöd i perioden av graviditet och barnafödande till mödrar med särskilda behov. Målet är att: medverka till trygg anknytning mellan mor och barn stärka hälsosamma levnadsvanor och ge utbildning om barns utveckling och behov hjälpa mödrarna tolka barnens signaler I Alingsås har regionen en spädbarnsmottagning dock inte i samverkan med någon kommun Planerad verksamhet Ungdomscentraler I det utvecklingsarbete som bedrevs inom ramen för de s.k. Milton-projekten utvecklades en grundmodell för ungdomscentraler. I några kommuner planeras och diskuteras inrättande av s.k. ungdomscentraler. Syftet är att erbjuda unga människor en hälsofrämjande arena där de effektivt, snabbt och enkelt kan få den hjälp de behöver utan att hänvisas till olika myndigheter. Ungdomscentralen är ett samarbete mellan kommun och region tillsammans med andra aktörer. Ungdomscentraler kan baseras på en samverkan mellan landsting, försäkringskassa, arbetsförmedling och kommun. Olika yrkeskompetenser kan finnas knutna till verksamheten, t.ex. läkare, dietist, kurator, psykolog, socialsekreterare, arbetspsykolog och syokonsulent. Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Närvårdssamverkan Södra Älvsborg kommer att starta under hösten 2010 och ersätter då nuvarande vårdsamverkan inom REKO Sjuhärad och KOLA MittenÄlvsborg från och med Närvårdssamverkan Södra Älvsborg är en funktion som inbegriper samverkan mellan kommun och region. En väl utvecklad närvårdssamverkan förutsätter en aktiv medverkan från kommunal vård och omsorg, socialtjänst och skola samt Västra Götalandsregionens primärvård, habilitering och specialiserad vård på sjukhusnivå. Närvårdssamverkan ska möjliggöra utveckling av gemensamma stödprocesser/ vårdprogram som resulterar i samordning av de olika insatserna som ges. Målgrupp för Närvårdssamverkan Södra Älvsborg är de patienter och grupper i befolkningen som samtidigt och samordnat har behov av vård- och omsorgsinsatser från både

18 18(23) kommun och region. Målet är att målgruppen ska uppleva insatserna som en helhet utan gränser, med en obruten vårdkedja. Grupper som särskilt ska uppmärksammas: Barn och unga vuxna med utsatt situation Äldre multisjuka och multisviktande Personer med psykisk ohälsa Personer med funktionsnedsättning Personer med behov av vård i livets slutskede 4.6 Kommunalt folkhälsoarbete Alla kommuner inom Södra Älvsborg bedriver ett väl fungerande folkhälsoarbete som syftar till att förbättra förutsättningarna för god hälsa för dess invånare. Samtliga kommuner inom Södra Älvsborg har minst en tjänsteman avsatt för att leda detta arbete. Det folkhälsoarbete som genomförs vänder sig främst till barn och unga. Insatserna sträcker sig från drog- och tobaksförebyggande till att arbeta med olika typer av föräldrastöd, men även åtgärder för att främja den psykiska hälsan. Dessa insatser sker på flera arenor tillsammans med olika samhällsaktörer. 4.7 Stödresurser Socialstyrelsen Socialstyrelsen har ett nationellt ansvar för frågor som rör barn och ungas psykiska hälsa. Socialstyrelsen arbetar med dels regelfrågor och vägledning dels utveckling och kvalitetsfrågor. Folkhälsoinstitutet Folkhälsoinstitutet (FHI) har samlat och tillgängliggjort evidensbaserade metoder inom området barn och ungdomars hälsa. SKL:s modellområden Modellområden, psykisk hälsa barn och unga är ett utvecklingsarbete inom Sveriges Kommuner och Landsting där syftet är att barns och ungdomars psykiska hälsa ska mötas med en helhet. Projektet ska i varje område, utifrån lokala förutsättningar, ta fram praktiskt fungerande modeller för arbets- och samverkansmetoder. Det handlar t.ex. om samverkan mellan skola, socialtjänst och sjukvård som tillsammans ska ge rätt hjälp på rätt nivå. En av grundstenarna i arbetet är att familj, anhöriga och den unge själv har förmåga att påverka sin situation.

19 19(23) FoU Sjuhärad Välfärd (FoUS) FoU Sjuhärad Välfärd är ett kompetenscentrum för forskning och utveckling inom välfärdsområdet. Verksamheten ägs av kommunerna i Sjuhärad, Västra Götalandsregionen och Högskolan i Borås. De målgrupper som FoUS ska arbeta för har ofta komplexa behov och återfinns hos såväl region som kommun. Inom de grupper som rör sig mellan de olika huvudmännen, finns ofta komplexa vård- och omsorgsbehov, liksom behov för personalen att söka och tillämpa evidensbaserad kunskap. Verksamheten bedrivs kring bland annat barn och unga, funktionshindrade och familjer i utsatta livssituationer.

20 20(23) 5 Detta har vi gjort 5.1 Seminarium om Barn och ungas hälsa och livsvillkor I oktober 2007 genomfördes ett seminarium om Barn och ungas hälsa och livsvillkor i Borås. Seminariedagen vände sig till förtroendevalda och chefstjänstemän inom både kommun och hälso- och sjukvården i Södra Älvsborg. Den centrala frågeställningen var hur kommun och region tillsammans kan främja hälsan hos barn och ungdomar. Ett syfte med dagen var att samtala om vad som kan åstadkommas i samverkan över verksamhetsgränser på olika nivåer. Sven Bremberg vid Statens Folkhälsoinstitut medverkade och lämnade avslutningsvis två råd för det fortsatta arbetet: - För det första gäller det att ni verkligen har klart för er vilka som är barnens och ungdomarnas verkliga och uttryckta behov och - För det andra vill jag råda er till att använda evidensbaserade, vetenskapligt beprövade metoder att möta dessa uttryckta behov med. 5.2 Hur ser ungdomar på psykisk hälsa? Under slutet av 2008 genomförde kommun- och hälso- och sjukvårdspolitiker i Södra Älvsborg s.k. ungdomsdialoger. Syftet med dessa dialoger var att få en bättre bild av hur ungdomar ser på psykisk hälsa. Arbetet finns dokumenterat i rapporten Ungas Välmående i Södra Älvsborg 21. I rapporten konstateras att det finns förbättringspotential i de offentliga systemen kring ungas hälsa i Södra Älvsborg. I dialogen med de unga i Södra Älvsborg har det framkommit att: Ungdomsmottagningens placering, tillgänglighet och öppettider är problematisk. Killar känner sig inte hemma på ungdomsmottagningen. Oklart vad ungdomsmottagningen kan erbjuda och vad deras uppgift är. Psykisk ohälsa är mycket tabubelagt något som bör adresseras. Elevvården ses inte som tillräckligt tillgänglig eller rätt organiserad. Det finns brister i samarbetet mellan skola och ungdomsmottagning på flera håll. Skolan bidrar starkt till ungas stress genom att inte kunna samplanera ordentligt. Unga människor utsätts idag för en till synes oändlig räcka val, detta är en stark faktor vad gäller ungas stress. Några konkreta förslag från unga i referensgruppen Bra att politiker kommer ut och lyssnar : 21 Ungas Välmående i Södra Älvsborg Jag tror jag är mer stressad än jag tror jag är (2009).

21 21(23) Ungdomsmottagningens placering är illa vald det vore mycket bättre om den låg i anslutning till vårdcentralen eller annan liknande plats! Man ska kunna ha en mail- eller chattkonversation med en kurator eller skolsköterska på den ort man bor. På så sätt kan man bygga ett förtroende och vill man sedan ta en personlig kontakt så blir det ett lättare steg att ta. Det skulle behövas fler män som informerar om sina och andra mäns erfarenheter av ungdomsmottagningar. Behövs varierade öppettider samt kvällsöppettider på ungdomsmottagningar, man ska inte behöva gå när man ska vara i skolan. Alla borde få besöka kuratorn någon gång, så att man vet hur det funkar. Skolan borde tänka på hur den planerar, alla lärare tycker att deras ämne är viktigast, de verkar inte snacka med varandra! Vi vill ha mer utrymme för att prata om de här frågorna! 5.3 Kartläggning En kartläggning har genomförts av verksamheter i Södra Älvsborg som identifierar, främjar, förebygger och behandlar psykisk ohälsa bland barn och ungdomar. Uppdraget och ansvarsfördelningen mellan olika vårdnivåer och kommun/landsting är oftast väl tydliggjort. Kartläggningen visar att det i huvudsak finns en fungerande struktur och samverkan mellan kommunernas och regionens olika verksamheter. En förklaring till detta är bl.a. det s.k. VästBus-arbetet, som medverkat till att utveckla en fungerande huvudmannaövergripande samverkan runt målgruppen. VästBus omfattar även barn i förskoleålder, men här är samverkan inte fullt så fungerande som för övriga åldersgrupper. De områden som styrgruppen bedömt som utvecklingsområden vad gäller samverkan redovisas i kapitel 6 Slutsatser.

22 22(23) 6 Slutsatser 6.1 Konklusion Styrgruppen vill betona vikten av tidiga insatser. Ansvaret för att upptäcka och identifiera samt insatser rörande det psykiska välbefinnandet hos barn och unga vilar på flera aktörer: förskola och skola, mödrahälsovård, barnhälsovård, barn- och ungdomsmedicinskmottagning, habilitering, socialtjänst, ungdomsmottagning och vårdcentral, BUP m.fl. Det finns ett stort behov av samordnade insatser i främjande och förebyggande folkhälsoarbete och utökat behov av behandlingsinsatser. Kommunerna har det generella ansvaret för en stor del av de insatser som rör barn och unga. Skolan har stor betydelse för barn och ungas psykiska hälsa. Det finns forskning som tyder på att en förskola av hög pedagogisk kvalitet är särskilt viktig för barn från mindre resursstarka hem. Regionen har ansvaret för att tillgodose barn och ungas behov av hälso- och sjukvård. Primärvårdens roll som första linjens vård för barn och ungas psykiska hälsa kommer fortsatt att vara av central betydelse. Styrgruppen konstaterar att det finns en organisatorisk/professionell struktur för samordning mellan region och kommun runt barn och ungas psykiska hälsa. Mot denna bakgrund ser styrgruppen följande förbättringsområden. 6.2 Förbättringsområden Följande förbättringsområden bedömer styrgruppen som viktiga för att optimera de gemensamma insatserna för barn och ungas psykiska hälsa: Gemensam politisk målbild rörande barn och ungas psykiska hälsa Samverkan mellan olika samhällssektorer. Övergripande prioriteringar. Uppföljning. Familjecentraler Samordnad målbild (innehåll och tillgänglighet). Utveckla en gemensam standard för familjecentraler. Verksamhetsplan som medverkar till att utjämna hälsoklyftor. Ungdomsmottagningar Samordnad målbild (tillgänglighet och innehåll) utifrån kommande inriktningsdokument. Utökat uppdrag för att kunna fungera som första linjens vård för ungdomars psykiska hälsa. Förbättrad tillgänglighet.