Revisionsrapport. Landstinget Gävleborg. Barn och ungdomspsykiatri. efterlevnad av förstärkt vårdgaranti. September 2010 Karin Magnusson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Revisionsrapport. Landstinget Gävleborg. Barn och ungdomspsykiatri. efterlevnad av förstärkt vårdgaranti. September 2010 Karin Magnusson"

Transkript

1 Revisionsrapport Landstinget Gävleborg Barn och ungdomspsykiatri efterlevnad av förstärkt vårdgaranti September 2010 Karin Magnusson

2 1. Inledning Bakgrund Revisionsfråga, kontrollmål och avgränsning Metod Granskningsresultat Allmänt Förändringar inom Barn och ungdomspsykiatrin Landstinget Gävleborg Nationella krav på minskade väntetider Åtgärder för att förbättra flöden och minska väntetiderna Reflektion och bedömning

3 Sammanfattning I februari 2009 tecknades en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting avseende en förstärkt vårdgaranti för barn och unga som mår psykiskt dåligt. Utöver den nationella vårdgarantin innebär förstärkningen att barn- och ungdomspsykiatrin ska kunna erbjuda ett första besök för bedömning inom högs 30 dagar därefter beslut om utredning eller behandling inom högst 30 dagar. Den förstärkta vårdgarantin ska införas successivt från och med 2009 för att gälla fullt ut Utifrån genomförd väsentlighet och riskanalys har Landstinget Gävleborgs revisorer givit Komrev inom PricewaterhouseCoopers uppdraget att granska huruvida barn- och ungdomspsykiatrins verksamhet (BUP) lever upp till kraven i den förstärkta vårdgarantin. Vid genomförd granskning har det framkommit att BUP under de senaste åren vidtagit kraftfulla åtgärder för att anpassa sin verksamhet till gällande budgetutrymme. Samtidigt har verksamheten för att klara 2009 års mål med den förstärkta vårdgarantin systematiskt arbetat för att skapa ordning och reda i systemen och för att på andra sätt skapa förutsättningar för att minska väntetiderna för barn och unga i behov av psykiatrins specialistvård. Vid mätningarna av väntetider till BUP i oktober 2009 klarade Landstinget Gävleborg de nationella målen och tilldelades därmed drygt 6,5 miljoner kronor i nationella stimulansmedel. Inför 2010 har de nationella målen skärpts och enligt genomförd granskning krävs det fortsatt utveckling av verksamheten för att Landstinget Gävleborg vid mätningarna den 31 oktober 2010 ska nå målen för den förstärkta vårdgarantin och därmed få ta del av de kommande nationella stimulansmedlen. Exempelvis krävs att även barn och ungdomshabiliteringen (BUH) kan leva upp till de krav om registrering av väntetiden som krävs. BUH har tidigare år inte omfattats av de nationella mätningarna, men inför 2010 gäller målen samtliga barn med psykiska problem och därmed även de med autismspektrumstörningar (ex. Austism och Asperger) vilka bereds vård inom BUH. Vidare krävs att BUP lyckas öka andelen barn och ungdomar som får sitt första besök inom 30 dagar (inklusive de som väntar frivilligt eller på grund av medicinsk orsak), från 65 % som var resultatet 2009, till 90 % vilket är målet Det samma gäller antalet barn och ungdomar som efter beslut om fördjupad utredning eller behandling får sådan inom 60 dagar fick 61 % av alla väntande barn detta inom gällande tidsram även här är målet 2010 att 90 % ska få detta inom 60 dagar. Vår bedömning är också att BUP bör se över orsaken till att närmare en fjärdedel av alla barn som väntar på fördjupad utredning eller behandling har fått vänta mer än 180 dagar. Andelen barn som får vänta så länge är betydligt fler i Landstinget Gävleborg än i riket i övrigt. 3

4 Vår granskning tyder på att barn och ungdomspsykiatrin inom Landstinget Gävleborg systematiskt vidtagit åtgärder för att reducera köerna vilket torde visa på än mindre köer vid 2010 års mätningar än vid Några noteringar som trots detta kan göras utifrån genomförd granskning är bland annat att: För att efterleva den förstärkta vårdgarantin ställs det krav på en fungerande administration för hantering av remisser och kallelser samt registrering av väntetider. Vår bedömning är därmed att det är av vikt att administrationen fungerar och att verksamheten fortsätter att utveckla en enhetlig registrering. Det är också viktigt att den förstalinjens vård utvecklas så att det där finns kompetens för att bedöma och sortera ärenden på ett sätt som medför att patienter erbjuds vård på rätt vårdnivå. Vår bedömning är också att skillnaden i resurser (kompetens) och förutsättningar mellan verksamheterna inom den första linjens vård till barn och ungdomar kan innebära svårigheter i tydlig gränsdragning mellan primärvården och specialistvården. Fortsatta åtgärder bör vidtas för att säkerställa att ansvarfördelningen blir tydlig och sprids såväl internt inom landstinget som externt till andra berörda huvudmän. Barn och ungdomar som är i behov av längre tids slutenvård bereds sådan genom köp av platser från andra landsting. Enligt de uppgifter som framkommit vid genomförd granskning innebär detta att landstinget Gävleborg är beroende av att köpa vård från andra landsting för att kunna ge denna typ av vård. Vår bedömning är att åtgärder bör vidtas för att skapa en hållbar lösning som över tid säkerställer tillgången till längre tids slutenvård där det finns barn- och ungdomspsykiatrisk specialistkompetens. En sådan lösning kan kräva regional samverkan. Vår bedömning är också att en fortsatt utveckling för att nå de nationella målen med en förstärkt vårdgaranti ställer krav på fortsatt tydlig ledning och styrning, men också att rekryteringar av nyckelkompetenser lyckas och att utrymme kan skapas i verksamheten för kompetensutveckling av befintlig personal. 4

5 1. Inledning 1.1 Bakgrund Sedan år 2005 finns den nationella vårdgarantin vilken innebär att patienter i behov av kontakt med primärvården skall få sådan kontakt samma dag, besök hos läkare inom primärvården ska ordnas inom en vecka, besök inom den specialiserade vården skall ges inom 90 dagar och slutligen ska om så behövs behandling/åtgärd erbjudas inom högst 90 dagar. I februari 2009 beslutade regeringen att ingå två överenskommelser med Sveriges Kommuner och Landsting avseende barn och unga som mår psykiskt dåligt. Den ena överenskommelsen avser en förstärkt vårdgaranti och den andra delen avser stöd till förändringsarbete inom första linjens barn- och ungdomspsykiatri. Den förstärkta vårdgarantin innebär att barn- och ungdomspsykiatrin ska kunna erbjuda tid för bedömning inom högst 30 dagar därefter beslut om utredning eller behandling inom högst 30 dagar (se mer kap 2.3). Utifrån genomförd väsentlighet och riskanalys har Landstinget Gävleborgs revisorer givit Komrev inom PricewaterhouseCoopers uppdraget att granska barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och huruvida denna lever upp till kraven i den förstärkta vårdgarantin. 1.2 Revisionsfråga, kontrollmål och avgränsning Har Landstinget Gävleborg vidtagit ändamålsenliga åtgärder för att leva upp till kraven i den förstärkta vårdgarantin? Kontrollmål/granskningsmål Har Landstinget Gävleborg kontroll på väntetider och köer? Klarar Landstinget Gävleborg att registrera väntetider i enlighet med de nationella kraven? Har ändamålsenliga åtgärder vidtagits för att reducera väntetiderna till den barn- och ungdomspsykiatriska? Sker systematisk uppföljning av vidtagna åtgärder? 5

6 Avgränsning Granskningen avgränsas till att avse den förstärkta vårdgarantin vid Barn- och ungdomspsykiatrin inom Landstinget Gävleborg. Barn med psykiska problem som får sina behov tillgodosedda inom för Barn- och ungdomshabiliteringen (BUH) berörs i granskningen, men habiliteringsverksamheten har inte granskats. 1.3 Metod Intervjuer har genomförts med verksamhetschef och vårdenhetschefer vid barn- och ungdomspsykiatrin i Gävle, Bollnäs/Söderhamn och Hudiksvall. Intervjuerna är genomförda under perioden juni juli Granskningsresultat 2.1 Allmänt Till BUP kommer barn och ungdomar upp till 18 år med allvarliga psykiska problem. Det föreligger inte något remisstvång vilket innebär att familjer kan ta kontakt utan att det först gjorts en bedömning av primärvården. Enligt de intervjuade har det blivit allt vanligare att andra huvudmän såsom skola hänvisar familjerna till att ta en egen kontakt direkt med BUP då det uppfattas vara den snabbaste vägen för att komma till ett besök. Det innebär att en prioriterad uppgift för BUP har blivit att ta emot samtal för att se till att de barn och familjer som kan få hjälp på annat håll hänvisas vidare. Den vanligaste remittenten är i annat fall skolhälsovården. Alla barn/ungdomar som kommer i kontakt med BUP genomgår en bedömning. Om det vid bedömningssamtalen framkommer att barnet är i behov av psykiatrins insatser så lämnas bedömningen tillsammans med förslag på utredning eller behandling till en prioriteringsgrupp. Den vanligaste behandlingen på BUP är samtal i någon form. Köerna och väntetiderna till BUP har under flera år varit ett bekymmer i stora delar av landet, och inom Landstinget Gävleborg har barn och ungdomar fått vänta mellan 1 månad upp till ett par år för att få behandling. Alla barn som är i akut behov av ett bedömningssamtal har dock haft möjlighet att få ett sådant inom 24 timmar. Barn med neuropsykiatriska problem I takt med ökad kunskap och uppmärksamhet har antalet barn och ungdomar med neuropsykiatrisk frågeställning ökat inom BUP och BUH. Dessa barn har ofta svårigheter med att koncentrera sig och oförmåga att rikta sin uppmärksamhet, bristande motorik, försenad tal- och språkutveckling och svårigheter med ömsesidig interaktion och kommunikation. Stöd behövs till barn och deras föräldrar för att förhindra svårigheter och problem under uppväxtåren och senare i livet. 6

7 Under genomförde kommunerna i länet och landstinget gemensamt en utredning inom ramen för något som kallades BNS-projektet. Utredningens syfte var att förbättra stödet till barn med neuropsykiatriska svårigheter. Genomförd utredning kom fram till att ca 10 procent av alla barn någon gång under förskole- eller skoltiden skulle uppmärksammas för problem med koncentration eller uppmärksamhet. Av dem anses ca procent ha behov av att remitteras för en större utredning inom specialistsjukvården. Det betyder att ca 2-3 procent av alla barn skulle behöva vidare vård ifrån specialistsjukvården på grund av neuropsykiatriska problem. Vem som ska ha vilket ansvar och hur samverkan ska se ut har under många år varit en återkommande fråga för barn med psykisk problematik och särskilt för de barn med neuropsykiatriska problem. Ett flertal studier visar på hur dessa barn, trots samhällets insatser, riskerar att falla mellan stolarna på grund av bristande samverkan mellan ansvariga aktörer. 1 Samverkanssvårigheter finns mellan exempelvis landstingen och kommunerna, men även internt hos de olika huvudmännen. Inom Landstinget Gävleborg har det funnit interna samverkansproblem mellan Barn- och ungdomspsykiatrin samt barn- och ungdomshabiliteringen. För att komma tillrätta med detta tog divisionsledningen under våren 2010 beslut om vissa förändringar i syfte att förtydliga ansvarfördelning och samverkan inom divisionen. 2 Innan förtydligandet genomförde barn och ungdomshabiliteringen utredning och behandling av barn och ungdomar med autismspektrumstörning (ex. Autism och Asperger) medan barn och ungdomspsykiatrin ansvarade för utredning och behandling av ADHD. I och med det nya beslutet går alla remisser till BUP och en gemensam remissbedömningsgrupp är under uppbyggnad för att framöver gemensamt bedöma och fördela de remisser som inkommer. Syftet är också att det ska öppna upp för gemensamma utredningar och behandlingar där BUP och BUH agerar gemensam. Förhoppningen är också att det ska innebära ett tydliggörande för andra huvudmän hur ansvarfördelningen inom landstinget ser ut. 1 Falla mellan stolarna, Länsstyrelsen Gävleborg 2007:22, (se även Barnuppdraget, Länsstyrelsen Gävleborg 2008) 2 BKPH- Förändringar av organisationen för neuropsykiatriska utredningar och behandlingar

8 2.2 Förändringar inom Barn och ungdomspsykiatrin Landstinget Gävleborg. Barn och ungdomspsykiatrin inom Landstinget Gävleborg har de senaste åren genomgått en rad förändringar för att anpassa verksamheten till det ekonomiska utrymmet. De senaste åren har två öppna mottagningar, en mellanvårdsavdelning samt länets slutenvårdsavdelning stängts. Det innebär att det idag, inom Landstinget Gävleborg, finns tre öppenvårdsavdelningar, Hudiksvall, Bollnäs och Gävle. I praktiken innebär det ett längre resande för många familjer som är i behov av kontakt med psykiatrin samt att barn och ungdomar som behöver läggas in tillhandahålls platser inom barnmedicin eller vuxenpsykiatrin. Barn och ungdomspsykiatrin har vid inläggningar kvar det medicinska ansvaret för patienten och slutenvården bereds i samverkan med barnmedicin eller vuxenpsykiatrin. Dessa platser är endast avsedda för kortare tids vård och i de fall det finns behov av längre tids slutenvård är Landstinget Gävleborg beroende av att köpa vård från andra landsting. Att reducera antalet öppenvårdsmottagningar från fem till tre är i linje med det förslag som arbetades fram i den strategiska planen, men som aldrig antogs. I maj 2009 tog dock landstingsfullmäktige beslut om att Söderhamns och Sandvikens barn och ungdomspsykiatriska mottagningar skulle stängas för att flyttas ihop med Bollnäs och Gävle. Enligt beslutet skulle sammanslagningarna av mottagningarna vara klart under hösten 2009, men på grund av lokalbrist och renoveringsbehov har Söderhamnsmottagning flyttat ihop med Bollnäsmottagningen först hösten Däremot har verksamheterna haft en gemensam vårdenhetschef, och sedan januari 2010 har verksamheterna haft en gemensam budget. Sandvikens mottagning flyttade till Gävle redan hösten 2009, men lokalsituationen för verksamheten i Gävle anses inte vara optimal. Verksamheten är lokaliserad på två platser och består av två olika enheter, bedömning/utredning samt behandling. Det innebär att personal såsom läkare måste förflytta sig mellan de två enheterna för att genomföra sitt arbete. De intervjuade uttrycker att en gemensam lokal för båda enheterna skulle kunna optimera verksamheten och innebära ett bättre nyttjande av befintliga läkarresurser. Beslutet om att, från och med 1 april 2009, stänga de två slutenvårdsplatser som tidigare funnits för barn och ungdomar togs av divisionsledningen. Anledningen uppges vara svårigheter att driva de två platserna med tillräckligt god kvalitet till en rimlig kostnad. I linje med beslutet låg även ambitionen att i än större utsträckning erbjuda barn och ungdomar den vård som behövs inom de öppna mottagningarna. Antalet slutenvårdsdygn har i enlighet med ambitionerna minskat även om det fortfarande är en hel del barn och ungdomar som nu får sin slutenvård tillgodosedd inom barnmedicin eller vuxenpsykiatrin. Det har även vid ett antal tillfällen funnits behov av att köpa platser från andra landsting. 8

9 De förändringar som genomförts har inneburit stor påverkan på personalgruppen och totalt har reducering och optimering av verksamheten inneburit personalneddragningar som motsvarar 20 %. 2.3 Nationella krav på minskade väntetider Parallellt med nedskärningarna inom den barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten i Landstinget Gävleborg pågår en rad nationella satsningar för att stärka den psykiatriska vården. Utredningar har visat på att den del av befolkningen som lider av psykiska problem inte i samma utsträckning som övriga i samhället har fått ta del den positiva utvecklingen som inneburit bättre hälsa och förbättrad livssituation. Som ett led i den statliga satsningen för att förbättra situationen för den del av befolkningen som lider av psykiska problem har regeringen (socialdepartementet) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) träffat en överenskommelse om en långsiktig satsning rörande vård för barn och unga med psykisk ohälsa. En del av satsningen avser förstärkt vårdgaranti vilket innebär att landstinget utöver de grundläggande kraven i den nationella vårdgarantin ska erbjuda tid för ett första besök inom högst 30 dagar och därefter erbjuda fördjupad utredning eller behandling inom högst 30 dagar. Det ska jämföras med den nationella vårdgarantin som ställer krav på första besök i specialist vård inom 90 dagar och utredning eller behandling inom 90 dagar. Satsningen införs successivt för att gälla tillfullo För att stimulera landstingen till att leva upp till kraven i den förstärkta vårdgarantin avsattes 214 mnkr som skulle fördelas mellan de landsting som den 31 oktober 2009 uppnått målen. Målen var att: Andelen som väntat 30 dagar eller kortare till ett första besök hos specialist ska vara minst 80 procent Andelen som väntat 60 dagar eller kortare på fördjupad utredning eller behandling ska vara minst 60 procent För att få ta del av de statliga medlen krävdes att 90 % av verksamhetens mottagningar registrerat sina väntetider. Endast de landsting som nådde upp till målen fick vara med och dela på pengarna. Pengarna fördelades lika mellan de två målen och fördelningen mellan de landsting som nått upp till målen skedde i relation till befolkningsmängd. Inom Landstinget Gävleborg registrerade samtliga enheter sina väntetider. En enhetlig registrering har dock ställt krav på ett ökat samarbete över länet för att säkerställa att rutiner och bedömningar görs likartat. Vid genomförda intervjuer framkommer att det fortfarande finns funderingar om hur andra mottagningar registrerar och hur rättvisande 9

10 resultaten är. Enligt de intervjuade har införandet av VNA (Verksamhetsnära administration) inneburit en försämring av registrering och även med administrationen vad gäller hantering av remisser och utskick av kallelser. Trots att barn och ungdomar med psykiska problem såsom autismspektrumstörning utreds och behandlas inom BUH så har BUH inte omfattats av de nationella mätningarna Inför 2010 kommer dock samma krav gälla för BUH som för BUP vilket innebär att BUH behöver säkerställa att väntetider för barn. och ungdomar med en psykisk problematik registreras på samma sätt som inom BUP. Enligt de intervjuade ställs det större krav på verksamheten för att klara registrering i enlighet med den förstärkta vårdgarantin jämfört kraven för väntetidsregistrering i övrigt. Det innebär troligtvis att BUH behöver vidta åtgärder för att klara de nationella registreringskraven. Måluppfyllelse: 80 % av besökarna ska ha väntat högst 30 dagar på ett första besök Vid mätningen den 31 oktober 2009 hade Landstinget Gävleborg totalt 60 barn som väntade på ett första besök på BUP. Av dessa var det 17 barn som inte omfattades av den nationella väntetidsmätningen då dessa frivilligt eller av medicinska skäl väntade mer än 30 dagar på det första besöket. Av de 43 barn som omfattades av den förstärkta vårdgarantin hade 91 procent väntat på en besökstid till BUP max 30 dagar. Snittet för riket var 94 procent och Landstinget Gävleborg var landets sjätte sämsta landsting, men klarade trots detta det nationella målet på 80 procent och fick ta del av de nationella medel som utdelades. Nästa mätning av väntetiderna kommer att genomföras i oktober Eftersom införandet av den förstärkta vårdgarantin införs successivt kommer målet inför 2010 höjas till att 90 % av alla barn och ungdomar ska få ett första besök inom 30 dagar. De barn som väntar frivilligt eller på grund av medicinska skäl kommer också att omfattas av mätningarna. Om situationen inom Landstinget Gävleborg är oförändrad innebär det att endast 65 % av de väntande får en besökstid inom 30 dagar. Det faktum att även BUH kommer att omfattas av mätningarna 2010 innebär en risk för försämrat resultat för Landstinget Gävleborg. BUH har varit undantagna mätningen 2009 vilket innebär att de inte konfronterats med de krav som en reducering av väntetider innebär. Enligt de intervjuade ställs stora krav på att BUH anpassar verksamheten och gör nödvändiga prioriteringar för att leva upp till 2010 år mål för den förstärkta vårdgarantin. Måluppfyllelse: 60 % ska ha fått fördjupad utredning eller behandling inom 60 dagar från första besök. Vad det gäller målet att ge fördjupad utredning eller behandlig inom 60 dagar så har, enligt mätningarna den 31 oktober 2009, 64 % av de väntande inom Landstinget Gävleborg fått detta inom tidsgränsen (jmf. riket 81 %). Bortsett från de två landsting som inte klarade det nationella målet var Landstinget Gävleborg det landsting som visade på sämst resultat. 10

11 Dessutom var Landstinget Gävleborg ett av de landsting som hade mest barn som väntat 180 dagar eller mer. I Gävleborg hade nästan 25 % av de väntande fått vänta mer än ett halvår. Däremot var det endast 2 av 47 barn som frivilligt eller på grund av medicinska skäl väntade på utredning vilket innebär att nästan alla barn som finns väntande har ingått i mätningarna. Inför 2010 ställs det ökade krav på verksamheterna då målet för att få del av de statliga stimulansmedlen är att 90 % av alla barn och ungdomar med psykisk ohälsa fått beslutad fördjupad utredning eller behandling inom 60 dagar efter ett första besök. Fördelning av stimulansmedel I och med de resultat som Landstinget Gävleborg uppvisat så har båda nationella målen uppnåtts och Landstinget Gävleborg har tilldelats kronor för att förstärka vården till barn och ungdomar med psykisk problematik. Pengarna får inte användas för att bedriva den verksamhet som tidigare bedrivits utan ska innebära en förbättring av befintlig vård. Redovisning av hur de nationella medlen använts görs regelbundet till Socialstyrelsen och BUP Gävleborg har bland annat använt sina medel för att arbeta med gränsdragningen mot Primärvården, starta ätstörningsverksamhet och genomföra vissa utbildningsinsatser. Det mycket ansträngda läget inom BUP med ökad arbetsbelastning och avsaknad av personal har dock inneburit att en del av medlen ännu inte använts. Pengarna finns kvar och det finns planer för hur dessa på bästa sätt ska användas för att fortbilda personalen på ett sätt som anses vara till störst nytta för verksamheten. För att göra detta krävs dock att det först skapas utrymme för ett sådant genomförande. 2.4 Åtgärder för att förbättra flöden och minska väntetiderna De nationella kraven på en ökad tillgänglighet i kombination med en reducerad verksamhet med en 20 procentig minskning av personalstyrkan har inneburit ett stort tyck på verksamheten och ett behov av att öka flödena. För att nå upp till de nationella målen har en rad åtgärder varit nödvändiga. Ordning och reda i systemen En del har varit att skapa ordning och reda i systemen genom att säkerställa att de som står i kö verkligen är i behov av psykiatrins insatser och att det finns en god kontroll på att registrera såväl inkomna ärenden såsom avslutade. De nationella målen ställer krav på att flödet fungerar från remiss till avslutad utredning eller behandling. Ofta tar det ca 12 dagar innan en remiss har gått ifrån remittenten till bedömningsgruppen. Först därefter kan barnet med familj kallas till ett besök. Vanliga orsaker som fördröjer flödet är exempelvis att föräldrar är skilda och att kallelse och tider måste skickas till och passa för flera parter. Vanligtvis har ca 12 dagar gått från att remissen skrivits tills att den är fördelad vilket 11

12 innebär att det endast återstår ca 18 dagar för att få barnet och dess vårdnadshavare att komma till besök. För att optimera flödet krävs det att det finns fungerande rutiner och en fungerande administration som plockar fram riktiga uppgifter om barnets adress och familjesituation så att kallelse kommer till rätt mottagare. Enligt de intervjuade har det i perioder varit vanligt att barnen och familjerna har avböjt att komma till besök och önskat ett möte längre fram. Exempelvis påverkade sommarens fina väder intresset att av komma till bokade tider. De intervjuade är medvetna om att de som frivilligt väntar mer än 30 dagar för ett första besök kommer att omfattas av kommande års mätningar, men ännu har de inte någon lösning på hur dessa ärenden ska hanteras så at de inte orsakar att Landstinget Gävleborg inte når upp till de nationella målen. Det finns inte heller något klart svar på varför Landstinget Gävleborg tycks ha en så stor andel patienter som självmant väljer att vänta med sitt första besök. Tydlig ansvarsfördelning Som tidigare nämnts har det varit vanligt att familjer hänvisats att ringa direkt till BUP istället för att vänta på remiss från skolhälsovården eller primärvården. Det har inneburit att BUP fått avsätta en hel del resurser för att ta emot sökanden som sedan hänvisats till annan huvudman. En viktig del för att klara väntetiderna och att begränsa antalet personer som står i kö till BUP är att säkerställa att det är rätt personer som ställs i kön vilket kräver att det finns en tydlig ansvarfördelning mellan primärvården och BUP. För att åstadkomma detta har det på initiativ av verksamhetscheferna gjorts ett stort arbete för att klargöra och komma överens om vilken ansvarfördelning som ska gälla. Det har också varit viktigt att sprida kunskapen om detta till andra huvudmän så att dessa hänvisar barn och deras familjer till rätt ställe från början. Därför har länets socialchefer och skolchefer samt den politiska styrgruppen närvård informerats om gällande ansvarfördelning. För barn 0-5 år samt år finns det tydliga primärvårdsalternativ(barnavårdcentraler och Ungdomsmottagningar) för vård vid exempelvis kriser eller svårigheter som barn och ungdomar stöter på i livet. För barn i åldern 6-12 år har det i norra Hälsingland saknats ett primärvårdsalternativ, men en Barn- och familjehälsa för 6-12 åringar och deras familjer är nu under uppbyggnad även i Hudiksvall. I många år har det varit diskussioner om viket ansvar skolhälsovården har för att utreda barn/ungdomars problem innan de remitteras till BUP. Det är inte ovanligt att barnet/ungdomens problem just är förknippat med koncentrationssvårigheter och inlärningssvårigheter och i de fallen har skolan ansvaret för att hitta pedagogiska lösningar som fungerar. I vilken omfattning skolan genomför några utredningar innan remiss skickas till BUP är enligt de intervjuade i stor omfattning beroende av vilka resurser som finns inom skolhälsovården. En av anledningarna till att familjer hänvisas att direkt ta en kontakt med BUP är just bristerna inom skolhälsovård och svårigheter att få fram remisser med adekvat innehåll. Förhållandet tycks skilja sig åt i länet varför underlaget från skolhälsovården också skiljer sig åt. 12

13 Som nämnts i kapitel 2.1 har divisionsledningen tagit beslut om förändrad den landstingsinterna ansvarsfördelningen mellan BUP och BUH avseende barn med neuropsykiatriska problem. Förändringen innebär att alla remisser går till BUP för att sedan gemensamt med BUH bedöma vilken verksamhet som ska ha ansvar för patienten alterantivt om detta ska ske gemensamt. Det innebär att en ökad samverkan krävs mellan BUP och BUH. Gemensamma remissgrupper är under framarbetande och diskussioner avseende samverkan mellan BUP och BUH kommer att fortgå. Standardisering och uppföljning Det har inom Barn- och ungdomspsykiatrin också vidtagits en rad interna åtgärder vad det gäller flöden för att se till att barn snabbt kommer in i utredning eller behandling, men även för att se till att barn som fått sina behov tillgodosedda eller är i behov av annan vård kommer vidare. En del i det arbetet har varit att standardisera processen vad det gäller rutiner för mottagning, utredning och behandling. Även innehåll och omfattning har standardiserats så att det exempelvis är tydliggjort vad som ingår i en viss behandling, det vill säga hur många möten som ingår i behandlingen eller vilka verktyg och metoder som används för utredning. Det är också klargjorts att ett ärende där behandling inte når önskvärt resultat ska tas tillbaka till arbetsgruppen för att gemensamt diskutera alternativa behandlingsformer. Om det inte finns lösningar inom arbetsgruppen tas ärendet till en central grupp som tar ställning till vad som ska göras. I praktiken innebär det att inga ärenden kan ligga kvar hos behandlaren under längre perioder, en vanlig behandlingstid kan vara ca 5 möten. Det innebär också en systematisk uppföljning av hur det går i ärendena samt ett förhindrande av att behandlingar som inte ger resultat fortgår. Det finns en risk för att fokus på att minska köerna och optimera flödena ger negativa konsekvenser för behandling och kvalitet. De mottagningar som besökts inom ramen för genomförd granskning är medvetna om detta och har diskuterat de risker och den utveckling som är. Uppfattningen om vilken påverkan fokus på köerna har för kvaliteten på behandlingen varierar dock mellan de intervjuade. Vissa hänvisar till att en stor del av flödesoptimeringen är fokuserad på att göra rätt saker och göra saker rätt viket i sig är en kvalitetsförbättring. Samtliga påpekar dock att den alltmer åtstramade verksamheten med minskad personalstyrka medför att insatser som kan ha betydelse ändå inte kan erbjudas, ett exempel är stöd till föräldrar som inte direkt har med barnets behov att göra. Detta stöd kan stärka föräldrarna, men måste nu ges av annan huvudman. Produktion per anställd Det har också införts system för att kontinuerligt kunna följa antal besök per anställd. Statistik för detta förs dagligen och kraven på att optimera arbetstiden till att i den utsträckning som är möjligt använda tiden för patientmöten har ökat. En bidragande faktor till att produktionen har ökat är, utöver ordinarie personals ökade fokus på patienttid, förekomsten av hyrläkare. Bristen på läkarresurser har inneburit en del hyrläkare vilka har 13

14 sin arbetstid fokuserad på besök med patienter. Lösningen med hyrläkare har på så sätt bidragit till en ökad produktion. 2.5 Reflektion och bedömning Genomförd granskning vittnar om att Barn och Ungdomspsykiatrin inom Landstinget Gävleborg vidtagit kraftfulla åtgärder i syfte att anpassa sin verksamhet i förhållande till budget. Det har också vidtagits en rad åtgärder för att förbättra flödet av ärenden och för att skapa större ordning och reda i systemen. Exempelvis har det arbetats med uppföljning av väntetider, styrning av arbetstid till mer patientbesök, strukturering och reducering av arbetssätt och metoder samt tydliggörande av ansvarfördelning och samverkan. Vår bedömning är att en tydlig ledning och styrning har varit av avgörande betydelse för de förändringar som gjorts inom verksamheten. Vi bedömer vidare att verksamheten fortsatt kommer att kräva tydlig vägledning för att vidmakthålla genomförda förändringar och lyckad med fortsatt utvecklingsarbete. Genomförda åtgärder har också ställt stora krav på personalen samtidigt som verksamheten hanterat personalreducering och personalomsättning. Vår bedömning är att en viktig parameter för att lyckas upprätthålla den positiva utveckling som påvisats är att framöver skapa förutsättningar för stabilitet och arbetsro i personalgruppen. Av vikt för den framtida verksamhetsutvecklingen är också att verksamheten lyckas med rekryteringar av nyckelfunktioner såsom specialistläkare. Vid genomförd granskning har följande noteringar gjorts: Den nybildade ätstörningsverksamheten måste finna system för att hantera den svårighet som det innebär att verksamheten har en målgrupp som sträcker sig över ett åldersspann där de nationella kraven är olika. Även om verksamhetens målsättning är att samtliga ska ha möjlighet att erbjudas vård inom de väntetider som den förstärkta vårdgarantin innebär så är det vid de nationella mätningarna av väntetider av stor vikt att verksamheten klarar att särskilja målgruppen över 18 år från de under 18 år. Om det inte lyckas finns en risk att statistiken från Landstinget Gävleborg visar på ett sämre resultat än vad som verkligen gäller och därmed minskar möjligheten att få ta del av de nationella stimulansmedlen. Med avseende på de svårigheter som kan finnas vid Ätstörningsverksamheten vad det gäller redovisning av väntetider enbart för barn och ungdomar under 18 år så är det av stor betydelse att samtliga verksamheter i övrigt (inklusive BUH) klarar att registrera väntetider i enlighet med de nationella kraven. Verksamheterna behöver fortsatt arbeta för att bibehålla och utveckla enhetlig registrering. Det är av stor vikt att det finns en fungerande administration som säkerställer flödet vad det gäller hantering av remisser och kallelser. Av betydelse är 14

15 exempelvis kontroller av familjeuppgifter så att kallelser går till rätt personer (vårdnadshavare) och rätt adresser. Orsaken till att så många som 28% av de barn som väntat på en första besökstid mer än 30 dagar väntar frivilligt eller på grund av medicinska skäl bör utredas för att hitta en lösning som ökar förutsättningarna att nå målet med den förstärkta vårdgarantin. Även orsaken till att närmare en fjärdedel av de barn som väntar på fördjupad utredning eller behandling har stått i kö över 180 dagar bör utredas och åtgärder bör vidtas för att komma tillrätta med detta. En jämförande siffra i riket är ca 5 %. De senaste två punkterna tyder på eventuella systemfel som behöver utredas och åtgärdas för att Landstinget Gävleborg ska nå målen med den förstärkta vårdgarantin. För att minska köerna till den psykiatriska specialistvården är det viktigt med en väl fungerande primärvård. Det är därför positivt att förstalinjens vård byggs ut med 6-12 års hälsa i Hudiksvall. Vår bedömning är dock att skillnader inom förstalinjens vård med avseende på i kompetenssammansättning och andra förutsättningar riskerar att försvåra gränsdragning mellan primär- och specialistvården. Vår bedömning är också att en hög kompetensnivå inom förstalinjens vård är av avgörande betydelse för att lyckas med att bedöma och sortera inkommande ärenden så att dessa hänvisas till vård på lämplig vårdnivå. En annan betydande faktor för att barn och familjer från början ska hänvisas till rätt vårdnivå är att den landstingsinterna och externa ansvarsfördelningen kring barn och ungdomar med psykisk ohälsa görs känd såväl internt som hos andra huvudmän. Landstinget Gävleborg är idag beroende av andra landsting för att ordna med längre tids slutenvård inom barn och ungdomspsykiatrisk avdelning. Vår bedömning är att Landstinget Gävleborg bör vidta åtgärder för att hitta hållbara lösningar över tid, exempelvis genom regional samverkan. Vi bedömer det som positivt att BUP uppger att de har en framarbetad kompetensplan som styr kompetensutveckling i linje med verksamhetens behov. Åtgärder bör dock vidtas för att skapa utrymme och förutsättningar i verksamheten för systematisk kompetensutveckling. Vi vill särskilt beakta att det för att uppnå de nationella målen 2010 (vars resultat mäts 31 oktober 2010) krävs reell kraftansträngning och kraftfulla åtgärder av verksamheten. Kraven vid mätningen 31 oktober 2010 är att 90% av alla verksamheter har registrerat sina väntetider och deltar i mätningarna. Därutöver är målen höjts till att 90 % av de väntande ska ha väntat 30 dagar eller mindre för att få ett första besök och att 90 % därefter fått en 15

16 tid för fördjupad utredning eller behandling inom 60 dagar. En annan förändring är att personer som väntar frivilligt eller på grund av medicinska skäl kommer att omfattas av mätningarna. Om Landstinget Gävleborg inte vidtar åtgärder som förändrar den kösituation som redovisades vid den nationella mätningen i oktober 2009 kommer måluppfyllelsen endast vara 65 % respektive 61 % vilket är att anse som långt ifrån målet. Trots att genomförd granskning endast indirekt omfattat habiliteringens omhändertagande av barn och ungdomar med psykisk ohälsa så vill vi understryka vikten av en utvecklas samverkan mellan BUP och BUH för att förbättra kvalitet och effektivitet. Det är också av mycket stor vikt att BUH vidtar de åtgärder som behövs för att klara registrering och reducering av väntetider i den omfattning som den förstärkta vårdgarantin kräver. Vår sammanfattande bedömning är att Barn och ungdomspsykiatrin inom Landstinget Gävleborg vidtagit kraftfulla åtgärder för att såväl leva upp till budgetkrav såsom kraven inom den förstärkta vårdgarantin. Verksamheten följs systematiskt upp vad det gäller produktion och väntetider och det finns en god kännedom om vad som sker i omvärlden samt kunskaper om vilka krav som kommer att ställas på verksamheten framöver. Vi vill dock understryka betydelsen av att det i strävan att nå snabba resultat även tas ansvar för långsiktiga konsekvenser. Verksamheten bör beakta vikten av att de åtgärder som vidtas samt de strukturer och system som skapas är hållbara över tid. 16

Landstinget Gävleborg, Bollnäs, Söderhamns, Hudiksvalls och Nordanstigs kommun

Landstinget Gävleborg, Bollnäs, Söderhamns, Hudiksvalls och Nordanstigs kommun Revisionsrapport* Landstinget Gävleborg, Bollnäs, Söderhamns, Hudiksvalls och Nordanstigs kommun Samverkan avseende ungdomar med psykosocialproblematik och psykiska sjukdomstillstånd November 2007 Karin

Läs mer

Tillgänglighet i vården Rapport 12-10

Tillgänglighet i vården Rapport 12-10 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2011-03-22 Rev/10049 Revisorerna Johan Magnusson Tillgänglighet i vården Rapport 12-10 Tillgänglighet i vården Bakgrund Landstingets revisorer ansvarar för att genomföra årlig granskning

Läs mer

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Lars Högberg Februari 2012 2012-02-24 Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...

Läs mer

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Löpande granskning av intern kontroll Omställningsarbetet inom Division Primärvård (PM2)

Löpande granskning av intern kontroll Omställningsarbetet inom Division Primärvård (PM2) Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Omställningsarbetet inom Division Primärvård (PM2) Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Larsson Emil Ring Oktober 2012 Innehållsförteckning

Läs mer

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.

Läs mer

Egenkontroll avseende riskhantering

Egenkontroll avseende riskhantering Revisionsrapport Egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande sätt? Eva Ogensjö Cert. kommunal revisor Eva Andlert Cert. kommunal revisor

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Utredning Bryggan och BNS samverkan kring barn med neuropsykiatriska behov

Utredning Bryggan och BNS samverkan kring barn med neuropsykiatriska behov Konsultrapport Utredning Bryggan och BNS samverkan kring barn med neuropsykiatriska behov Landstinget Gävleborg och samtliga Gästrikekommuner Margaretha Larsson Annika Smedman Torsten Sjöström oktober

Läs mer

Åtgärder för en ekonomi i balans

Åtgärder för en ekonomi i balans Revisionsrapport Åtgärder för en ekonomi i balans Landstinget Gävleborg Bengt Andersson Hanna Franck Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Revisionsfråga och

Läs mer

Elevers övergångar från grundskola till gymnasium

Elevers övergångar från grundskola till gymnasium Revisionsrapport Elevers övergångar från grundskola till gymnasium Katrineholms kommun April 2010 Marie Lindblad 2010-05-06 Marie Lindblad Kerstin Svensson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Bakgrund

Läs mer

2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014

2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014 2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Avdelningen för regler och behörighet Anders Molt anders.molt@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Lägesrapport om verksamheter med

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. BUP Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. BUP Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 BUP Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 4 Patienterfarenheter... 4 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2 Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2 Kontaktperson Enhetschef Leif Jarlebring Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 345, mobil 070/45 10 345 E-post:

Läs mer

Beslut och verksamhetsrapport

Beslut och verksamhetsrapport e'n Skolinspektionen efter kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet vid Kungsbyns förskola belägen i Västerås kommun 1(14) Beslut I detta beslut med tillhörande

Läs mer

Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland

Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland www.pwc.se Revisionsrapport Inger Andersson Christina Olsson Februari 2016 Granskning av budgetprocessen inom Budgetprocessen inom Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 5 1.1. Bakgrund... 5 1.2.

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET Ärendenr UPPDRAG 2011-09-21 1 (8) UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET 1 Mål och inriktning Barn och ungdomspsykiatrin skall uppfylla de förväntningar som ställs på en väl fungerande

Läs mer

Omorganisation/förändring av utbud inom Vuxenpsykiatrin Halland

Omorganisation/förändring av utbud inom Vuxenpsykiatrin Halland 01054 1(8) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Psykiatrin Halland 2013-02-13 DN PS120011, 74 Eva Osvald Gustafsson Förvaltningschef Driftnämnden Psykiatri Omorganisation/förändring av utbud inom Vuxenpsykiatrin

Läs mer

Uppföljning av Läkemedel för äldre samgranskning i Sörmland

Uppföljning av Läkemedel för äldre samgranskning i Sörmland Januari 2014 Jukka Törrö PwC Kommunal Sektor Uppföljning av Läkemedel för äldre samgranskning i Sörmland Oxelösunds kommun Bakgrund & revisionsfråga Våren 2012 genomförde PwC på uppdrag av revisorerna

Läs mer

Lightmottagningar för unga vuxna. Svar på skrivelse från Karin Rågsjö (v) och Jackie Nylander (v).

Lightmottagningar för unga vuxna. Svar på skrivelse från Karin Rågsjö (v) och Jackie Nylander (v). SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN KUNDORIENTERADE VERKSAMHETER 2007-09-20 SID 1 (5) 2007-08-21 Handläggare: Anette Necander Telefon: 08-508 25 251 Till Socialtjänstnämnden Lightmottagningar för unga vuxna. Svar

Läs mer

Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015. Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015

Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015. Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015 Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015 Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015 Innehåll Sammanfattning... 3 Överenskommelse om tillgänglighet

Läs mer

Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005

Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005 1(7) Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005 Gotlands kommun har under 2001-2004 lämnat omfattande redovisningar av utvecklingen av arbetet med att

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:69 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2010:12 av Anna Kettner (S) om stöd och behandling för barn och vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Revisionsrapport egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande sätt?

Revisionsrapport egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande sätt? BESLUTSUNDERLAG 1(2) Tomas Samuelsson 2014-03-06 LiÖ 2014-297 Landstingsstyrelsen Revisionsrapport egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande

Läs mer

Arbetet kring ensamkommande. Halmstads kommun

Arbetet kring ensamkommande. Halmstads kommun www.pwc.se Revisionsrapport Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Viktor Prytz Revisionskonsult Arbetet kring ensamkommande flyktingbarn Halmstads kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1

Läs mer

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Anna Bengtsson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 Landstingsstyrelsen har i sin verksamhetsplan för år 2012 uppdragit

Läs mer

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik www.pwc.se Revisionsrapport Eda kommun Lena Brönnert Lars Näsström Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik En samgranskning av Landstinget i Värmland och

Läs mer

Bilaga Yttrande över betänkande Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17)

Bilaga Yttrande över betänkande Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) 2012-11-15 Bilaga Yttrande över betänkande Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) Ytterligare problembeskrivningar och förslag från NSPH med anledning av Psykiatrilagsutredningens

Läs mer

Insatser till barn i behov av särskilt stöd

Insatser till barn i behov av särskilt stöd Revisionsrapport Insatser till barn i behov av särskilt stöd Mjölby kommun Maj 2009 Håkan Lindahl Marie Lindblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2 Bakgrund och uppdrag...

Läs mer

BESLUT. Vårdgivare och Kommunfullmäktige. - Region Skåne - Kommunfullmäktige, Eslövs Kommun

BESLUT. Vårdgivare och Kommunfullmäktige. - Region Skåne - Kommunfullmäktige, Eslövs Kommun (9) Socialstyrelsen BESLUT K 0.M f\il N ch On'sorg Zigi -12- Regionala tillsynsenheten syd/sek3 Rolf Köhler Rolf.Kohler@socialstyrelsen.se 2011-12-05 Dnr 1-26754/Z911 Enligt sändlista V60. 2011.0ON Vårdgivare

Läs mer

Utforma Regionala Riktlinjer för vuxna avseende; ADHD lindrig

Utforma Regionala Riktlinjer för vuxna avseende; ADHD lindrig Kerstin Lindgren, tf resursområdeschef habrehab Ärendenr HSN 2014/533 1 (8) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 12 november 2014 Hälso- och sjukvårdsnämnden Habiliteringen Gotland Sammanfattning Utredning

Läs mer

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsform, uppdrag och innehåll: Mottagningen i Motala ansvarar för Motala och Vadstena kommuner. I kommunerna finns nästan 10 000 barn

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING

LÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING LÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING - för barn som placerats med stöd av socialtjänstlagen (2001:453), SoL eller lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52),

Läs mer

Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län

Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Upprättat av: Verksamhetschef Bo Lundin, Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten i Kalmar län, Förvaltningscheferna

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Olofström Sölvesborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...2 Syfte...2 Projektmål...2 Tidplan...2

Läs mer

Bedömning av läget inom hälso- och sjukvården i landet Bedömning av läget i hälso- och sjukvården

Bedömning av läget inom hälso- och sjukvården i landet Bedömning av läget i hälso- och sjukvården 2016-03-17 Dnr 10.5-29723/2015 1(6) Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso och sjukvården Axana Haggar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Bedömning av läget inom hälso- och sjukvården i landet

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas

Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas Klagomål och anmälningar enligt lex Maria inom den somatiska specialistsjukvården Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger

Läs mer

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder

Läs mer

Yttrande över remiss från Utbildningsdepartementet, Se, tolka och agera - allas rätt till en likvärdig utbildning (SOU 2010:95)

Yttrande över remiss från Utbildningsdepartementet, Se, tolka och agera - allas rätt till en likvärdig utbildning (SOU 2010:95) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (3) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-05-24 p 7 TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Eva Bohlin Margareta Cassel Yttrande över remiss från Utbildningsdepartementet, Se,

Läs mer

Till möte om grundkrav och prestationsmål Överenskommelsen psykisk ohälsa 2013. E-posta dina frågor till: Lisa.minell@skl.se

Till möte om grundkrav och prestationsmål Överenskommelsen psykisk ohälsa 2013. E-posta dina frågor till: Lisa.minell@skl.se Välkomna! Till möte om grundkrav och prestationsmål Överenskommelsen psykisk ohälsa 2013 E-posta dina frågor till: Lisa.minell@skl.se www.skl.se/psykiskhalsa Stöd till riktade insatser inom området psykisk

Läs mer

Granskning av ersättning från högskolorna

Granskning av ersättning från högskolorna 2006-12-13 För kännedom: Utbildningsnämnden BSN-Norr BSN- Söder BSN- Öster Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Granskning av ersättning från högskolorna På uppdrag av Lunds kommuns revisorer har Komrev inom

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK

Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 9 Tillgänglighet... 10 Medicinska resultat...

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Banerportsskolan AB Org.nr. 556606-4001 Beslut för grundskola efter tillsyn i Ban&portsskolan belägen i Stockholms kommun 2 (9) Tillsyn i BarArportsskolan har genomfört tillsyn av Banerportsskolan AB (org.

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU

Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU Sida 1 (8) Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU Bakgrund Hälsoproblem av såväl fysisk som psykisk karaktär är överrepresenterade hos barn och ungdomar som placeras i

Läs mer

Beslut för förskola. efter tillsyn i Växjö kommun

Beslut för förskola. efter tillsyn i Växjö kommun Skolinspektionen Växjö kommun Beslut för förskola efter tillsyn i Växjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08 00, Fax:

Läs mer

Psykiatri på Gotland. Verksamhetschef Ulf Larsson

Psykiatri på Gotland. Verksamhetschef Ulf Larsson Psykiatri på Gotland Verksamhetschef Ulf Larsson Verksamhetsbeskrivning Från årsskiftet 2003 är Gotland Psykiatri en klinik, där även barn/ ungdomspsykiatri ingår. Vi är lokaliserade som tidigare, men

Läs mer

Svårighet för patienter att välja psykiatrisk mottagning

Svårighet för patienter att välja psykiatrisk mottagning Handläggare: Agneta Calleberg PaN 2014-02-11 P 5 Siv Aronsson TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-23 PaN V1305-02528-34 V1306-02789-34 V1306-02926-34 V1306-02970-34 V1206-02413-34 Principärende Svårighet för patienter

Läs mer

Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3)

Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3) Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3) Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Emil Ring Februari 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1.

Läs mer

Förstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden

Förstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden Gällivare kommun Förstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden Inledning Bakgrund Varje kommun ska enligt hälso- och sjukvårdslagen erbjuda en god och säker hälso- och sjukvård

Läs mer

Beslut efter riktad tillsyn

Beslut efter riktad tillsyn Lessebo kommun lnfo@lessebo.se efter riktad tillsyn av utbildning i Lessebo kommun för asylsökande barn och barn som vistas i Sverige utan tillstånd 2(12) Riktad tillsyn i Lessebos kommun Skolinspektionen

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Skolinspektionen Helsingborgs kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Helsingborgs kommun Skoinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund TeLefon:

Läs mer

Patientbemötande i vården. Landstinget i Östergötland. Revisionsrapport. Datum 2011-01-26

Patientbemötande i vården. Landstinget i Östergötland. Revisionsrapport. Datum 2011-01-26 Patientbemötande i vården Landstinget i Östergötland Revisionsrapport Datum 2011-01-26 Eva Ogensjö, certifierad kommunal revisor Anders Larsson, certifierad kommunal revisor Eva Andlert, certifierad kommunal

Läs mer

Yttrande över patientnämndsärende gällande svårighet för patienter att välja psykiatrisk vård

Yttrande över patientnämndsärende gällande svårighet för patienter att välja psykiatrisk vård Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-05-20 1 (3) HSN 1402-0307 Handläggare: Andreas Falk Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-06-17, p 11 Yttrande över patientnämndsärende gällande svårighet

Läs mer

Christina Edward Planeringschef

Christina Edward Planeringschef Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2015-10-27 Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/23 Att inleda en process för att lära från landstinget i Sörmlands erfarenheter

Läs mer

Tillsynsbeslut Ordinarie tillsyn 2014 Östra Grevie montessoriförskola

Tillsynsbeslut Ordinarie tillsyn 2014 Östra Grevie montessoriförskola 2014-01-24 1 (9) Tillsynsbeslut Ordinarie tillsyn 2014 Östra Grevie montessoriförskola Huvudman: Östra Grevie Montessoriförskola AB 2014-01-24 2 (9) Beslut i utbildningsnämnden 2014-02-24, Un 22 Vellinge

Läs mer

Statsbidrag för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess 2012. Miljarden

Statsbidrag för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess 2012. Miljarden 1(7) TJÄNSTEUTLÅTANDE Hälso- och sjukvårdsavdelningen Christina Möller/Mats Swanberg 2012-02-10 Dnr RS 690-2011 Till Hälso- och sjukvårdsutskottet Statsbidrag för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess

Läs mer

Uppföljning av Miljöplan 2006

Uppföljning av Miljöplan 2006 Revisionsrapport Uppföljning av Miljöplan 2006 Nyköpings kommun Februari 2009 Christina Norrgård Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Revisionsfrågor och revisionsmetod...3 2 Granskningsresultat...4

Läs mer

Revisionsrapport. 0500601 Granskning av Enhetlighet i biståndsbedömning för försörjningsstöd Christina Svensson. Arvika kommun

Revisionsrapport. 0500601 Granskning av Enhetlighet i biståndsbedömning för försörjningsstöd Christina Svensson. Arvika kommun Revisionsrapport 0500601 Granskning av Enhetlighet i biståndsbedömning för försörjningsstöd Christina Svensson Arvika kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...1 2. Inledning/bakgrund...3 2.1 Metod/genomförande...3

Läs mer

Granskning av samverkan kring barn och ungdomars psykiska hälsa

Granskning av samverkan kring barn och ungdomars psykiska hälsa Revisionskontoret Granskning av samverkan kring barn och ungdomars psykiska hälsa Rapport nr 44 2008 Februari 2009 Greger Nyberg Jan-Åke Leijon 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Inledning...5

Läs mer

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes

Läs mer

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 15 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier

Läs mer

Palliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting

Palliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Anna Carlénius Maria Strömbäck Hans Rinander Palliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande

Läs mer

PROTOKOLL 5. 2015 02 25 t o m sid 9. Landstingsstyrelsen i egenskap av driftnämnd. Sammanträdesrum Mälaren, Landstingshuset, Västerås

PROTOKOLL 5. 2015 02 25 t o m sid 9. Landstingsstyrelsen i egenskap av driftnämnd. Sammanträdesrum Mälaren, Landstingshuset, Västerås PROTOKOLL 5 Organ Plats Landstingsstyrelsen i egenskap av driftnämnd Sammanträdesrum Mälaren, Landstingshuset, Västerås Tidpunkt Onsdagen den 25 februari 2015 Ledamöter Ersättare Övriga Denise Norström

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens verksamhetsplanering

Vård- och omsorgsnämndens verksamhetsplanering Revisionsrapport Vård- och omsorgsnämndens verksamhetsplanering Östersund kommun 2 oktober 29 Erik Palmgren Revisionskonsult Maj-Britt Åkerström Certifierad kommunal revisor Anneth Nyqvist Maj-Britt Åkerström

Läs mer

Yttrande över granskningsrapport gällande revision av familjehemsvården för barn och unga

Yttrande över granskningsrapport gällande revision av familjehemsvården för barn och unga Allmänna utskottet 2012 11 13 78 10 Socialnämnden 2012 11 22 186 12 Dnr 2012/411 751 Yttrande över granskningsrapport gällande revision av familjehemsvården för barn och unga Bilagor: Granskningsrapport

Läs mer

Samverkan kring barn och ungdomar i behov av särskilt stöd

Samverkan kring barn och ungdomar i behov av särskilt stöd Revisionsrapport* Samverkan kring barn och ungdomar i behov av särskilt stöd Revisorerna i kommunerna och landstinget i Halland i samverkan Del 1, sammanfattad rapport hela länet Februari 2008 Helena Bengtsson

Läs mer

SKRIVELSE 1(3) 2011-08-17 LS 1011-0895. Motion 2010:12 av Anna Kettner (S) om stöd och behandling för barn och vuxna

SKRIVELSE 1(3) 2011-08-17 LS 1011-0895. Motion 2010:12 av Anna Kettner (S) om stöd och behandling för barn och vuxna Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen Ankom Stockholms läns landsting SKRIVELSE 1(3) 2011-08-17 LS 1011-0895 Dnr: 2011 -OB-17 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 1 -OB-17 * 028 Motion

Läs mer

Värmdö kommun. Samverkan kommun och landsting Förstudie. KPMG AB Offentlig sektor 2012-01-17 Antal sidor: 7

Värmdö kommun. Samverkan kommun och landsting Förstudie. KPMG AB Offentlig sektor 2012-01-17 Antal sidor: 7 Samverkan kommun och landsting Förstudie KPMG AB Offentlig sektor Antal sidor: 7 KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative Innehåll 1. Sammanfattning 1 2.

Läs mer

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för gymnasiesärskola Dnr 43-2015:3908 Gävle kommun Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola belägen i Gävle kommun 2(11) Tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola har genomfört tillsyn av Gävle kommun under

Läs mer

BESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen,

BESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen, Iff'\ Inspektionen förvårdochomsorg BESLUT it'rs/ 2015-12-01 Dnr 8.5-8059/2015-71(9) Avdelning mitt Ylva Grahn ylva.grahngi vo.se Landstinget Sörmland 611 88 Nyköping Vårdgivare Landstinget i Sörmland

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2015:5438 Göteborgs kommun Karin.mickelbo@vastra.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Kannebäcksskolans grundsärskola belägen i Göteborgs kommun 2 (8) Dnr 43-2015:5438 Tillsyn i

Läs mer

PM Uppföljning av granskningen angående implementering av FN:s barnkonvention

PM Uppföljning av granskningen angående implementering av FN:s barnkonvention PM Uppföljning av granskningen angående implementering av FN:s barnkonvention Nyköpings kommun september 2009 Christina Norrgård Inledning och bakgrund År 2007 genomfördes en revisionsgranskning om hur

Läs mer

Överenskommelsen handlar om att verka för sammanhållande strukturer kring personer omhändertagna inom LOB. Ett förslag som ska utredas

Överenskommelsen handlar om att verka för sammanhållande strukturer kring personer omhändertagna inom LOB. Ett förslag som ska utredas Landstingsdirektörens stab Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-09-07 Landstingsstyrelsen Sida 1(2) Referens Diarienummer 140694 Överenskommelse i Kalmar län om att gemensamt förbättra stöd och

Läs mer

Verksamhetsplan och budget 2010

Verksamhetsplan och budget 2010 SERVICEFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSOMRÅDE LÖNER Verksamhetschef: Ann-Christin Nordin Enhetschefer: Lena Thimm enhet 301 Maud Kalin enhet 302 Ingela Björklund enhet 303 Eva Andersen enhet 304 Verksamhetsplan

Läs mer

Fastställd av socialnämnden 2012-08-15, SN 193

Fastställd av socialnämnden 2012-08-15, SN 193 Fastställd av socialnämnden 2012-08-15, SN 193 Verksamhetsberättelse för Socialförvaltningens Barn- och familjeenhet år 2011 Viktiga händelser De två enheterna barn- och familjeenheten och socialförvaltningens

Läs mer

Rapport Granskning av samverkan kring barnoch ungas psykiska hälsa. Härnösands kommun

Rapport Granskning av samverkan kring barnoch ungas psykiska hälsa. Härnösands kommun Rapport Granskning av samverkan kring barnoch ungas psykiska hälsa. Härnösands kommun November 2013 Innehåll Sammanfattning 1 1. Inledning 3 2. Granskningsresultat 4 3. Bedömning och rekommendationer 12

Läs mer

Regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården. - Handlingsplan 2015-2016

Regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården. - Handlingsplan 2015-2016 Sida 1(8) Vård,omsorg, e-hälsa och folkhälsa, Nya Perspektiv Birgitta Svensson, 054-701 11 35 Birgitta.svensson@regionvarmland.se Karin Thyselius 054-701 1134 Karin.thyselius@regionvarmland.se Datum 2015-03-17

Läs mer

Revisionsrapport Uppföljning av Lantmäteriverksamheten. Uppsala kommun. Roger Burström

Revisionsrapport Uppföljning av Lantmäteriverksamheten. Uppsala kommun. Roger Burström Revisionsrapport Uppföljning av Lantmäteriverksamheten i Uppsala kommun Uppsala kommun Roger Burström September 2014 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTANDE BEDÖMNING... 2 2 INLEDNING... 3 2.1 BAKGRUND...

Läs mer

Revisionsrapport Miljöarbetet inom Region Östergötland

Revisionsrapport Miljöarbetet inom Region Östergötland BESLUTSUNDERLAG 1/3 Miljö- och säkerhetsenheten Mats E Persson 2015-04-21 Dnr: RS 2015-137 Regionsstyrelsen Revisionsrapport Miljöarbetet inom Region Östergötland Revisorerna i Region Östergötland (dåvarande

Läs mer

Överenskommelse mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län avseende samverkan kring barn/elever med förmodad neuropsykiatrisk problematik

Överenskommelse mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län avseende samverkan kring barn/elever med förmodad neuropsykiatrisk problematik UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Giggi Thomson 2016-02-01 UBN-2015-2266 Överenskommelse mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län avseende samverkan kring barn/elever med

Läs mer

Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. Statistikbilaga. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. Statistikbilaga. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa Statistikbilaga LANDSTINGETS REVISORER 2014-01-15 2(18) Bakgrund Revisorerna i Landstinget Västernorrland, Härnösands kommun, Sundsvalls kommun och Örnsköldsviks

Läs mer

Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81)

Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81) Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81) Föreningen Sveriges Socialchefer,FSS

Läs mer

KVALITETSBOKSLUT 2014

KVALITETSBOKSLUT 2014 KVALITETSBOKSLUT [År] KVALITETSBOKSLUT 2014 Socialförvaltningen Ovanåkers kommun Inledning I denna bokslutsrapport redogörs för de kvalitetsinsatser som genomförts inom socialförvaltningen i Ovanåkers

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~=

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= cçäâé~êíáéí=îáää== Ha vård i världsklass för de kroniskt och svårt sjuka barnen Införa nolltolerans mot köer - barn måste få vård utan väntan Stimulera

Läs mer

DOM 2016-01-29 Meddelad i Linköping

DOM 2016-01-29 Meddelad i Linköping DOM 2016-01-29 Meddelad i Linköping Mål nr 7590-15 1 SÖKANDE Läkarteamet Bemanning i Jönköping AB, 556735-3007 Valhallavägen 40 554 47 Jönköping MOTPARTER 1. Landstinget Sörmland 611 88 Nyköping 2. Landstinget

Läs mer

Barn och unga i familjehem

Barn och unga i familjehem www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Robert Bergman Barn och unga i familjehem Skellefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3

Läs mer

Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun

Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen, SoL, Barnuppdrag 16:1 Rapport 2008:34 Rapportnr: 2008:34 ISSN: 1403-168X Rapportansvariga:

Läs mer

Vissa psykiatrifrågor m.m.

Vissa psykiatrifrågor m.m. Socialutskottets betänkande 2009/10:SoU3 Vissa psykiatrifrågor m.m. Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens proposition 2008/09:193 Vissa psykiatrifrågor m.m. Två motionsyrkanden har väckts

Läs mer

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa 7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att

Läs mer

Strategisk kompetensförsörjning

Strategisk kompetensförsörjning www.pwc.se Revisionsrapport Kerstin Svensson Cert. kommunal revisor Strategisk kompetensförsörjning Surahammar kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande revisionell bedömning... 1 2. Uppdrag... 3 2.1.

Läs mer

Granskning av EU-arbete inom Motala kommun

Granskning av EU-arbete inom Motala kommun Revisionsrapport Granskning av EU-arbete inom Motala kommun November 2008 Elisabeth Björk Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Inledning...4 1.1 Bakgrund...4 1.2 Syfte och metod...4 1.3 Revisionsfråga...4

Läs mer

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Koncept Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2011-01-27 nr Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Karin Hellqvist tel. 08 405 59 23 Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

Granskning av ekonomiskt bistånd

Granskning av ekonomiskt bistånd KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-11-21 Rev 2013-12-03 Diarienummer UAN-2013-0522 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Granskning av ekonomiskt bistånd Förslag

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Socialnämnden 2012-11-26 148 (165) Plats och tid Vårnäs behandlingshem, Vingåker, måndagen den 26 november, klockan 16.00 18.40 Beslutande Övriga deltagande Utses att justera Anneli Bengtsson (S), ordf

Läs mer

Ledningsorganisation för tidiga insatser/sociala investeringar

Ledningsorganisation för tidiga insatser/sociala investeringar RAPPORT 1(19) Bildningsförvaltningen Mia Stålgren Patiño Ledningsorganisation för tidiga insatser/sociala investeringar Hedemora kommun Hemsida www.hedemora.se E-post anna-maria.stalgren-patino@hedemora.se

Läs mer

Revisionsrapport stöd till användarna av IT-system i vårdverksamheterna, Landstinget i Östergötland

Revisionsrapport stöd till användarna av IT-system i vårdverksamheterna, Landstinget i Östergötland BESLUTSUNDERLAG 1(2) Ledningsstaben Anna Bengtsson 2013-03-14 LiÖ 2013-181 Landstingsstyrelsen Revisionsrapport stöd till användarna av IT-system i vårdverksamheterna, Landstinget i Östergötland Landstingets

Läs mer

Skolsköterska i stället för BUP-kö! - Stärk elevhälsan i Skellefteå

Skolsköterska i stället för BUP-kö! - Stärk elevhälsan i Skellefteå Skolsköterska i stället för BUP-kö! - Stärk elevhälsan i Skellefteå Rapport från Folkpartiet i Skellefteå, september 2010 1 Stärk elevhälsan i Skellefteå! Barn och ungdomar mår sämre i vår tid än tidigare,

Läs mer