Stödjande samtal vid nedstämdhet och depression i tidigt föräldraskap
|
|
- Jan Karl Persson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Centrala Barnhälsovårdsenheten Göteborg Stödjande samtal vid nedstämdhet och depression i tidigt föräldraskap Fortbildning för BVC- sjuksköterskor Våren 2011 Material sammanställt av Antonia Reuter Samordn. Psykolog MBHV- Göteborg Layout i samarbete med Agnetha Strömbom Teamassistent MBHV- Göteborg
2 Bakgrund Studier, internationellt och nationellt, har visat att 8-15 % av nyblivna mödrar visar symtom på lättare eller svårare depression i tidigt föräldraskap. En långvarig depression hos den nyblivna mamman kan få negativa följder för barnet, för kvinnans egen hälsa och för föräldraparets relation. Det är en angelägen förebyggande insats inom barnhälsovården, med en ofta tät kontakt med barn och föräldrar under spädbarnstiden, att uppmärksamma depressiva symtom tidigt och att bidra till att förhindra att symtomen blir långvariga! Edinburgh Postnatal Depression Scale- EPDS är ett internationellt erkänt instrument för att upptäcka depression eller tecken på depression under postpartum. Självskattningsskalan visar på närvaron av eventuella depressionssymtom hos kvinnan. Erbjudandet till kvinnan att fylla i skalan ska kombineras med ett bedömningssamtal där vidare information inhämtas vad gäller hur kvinnan mår, risk- och skyddsfaktorer, hennes egna tankar kring sin situation och sätt att hantera den ( se vidare Rutiner för Rutiner vid användande av Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS), åtgärder och dokumentation inom Mödra- och barnhälsovården Primärvården Göteborg 2004 ) De vanligaste behandlingsformerna vid en depression är olika former av samtal och psykofarmaka. Frågan om en eventuell medicinering är inte helt okomplicerad för kvinnan under denna period i livet- som nybliven mamma. Psykologverksamheten för mödra- och barnhälsovården Göteborg. Sid. 2
3 Hon kan känna sig främmande inför att ta antidepressiv medicin och en medicinering är svår att kombinera med amning. Det är viktigt att kunna erbjuda också andra behandlingsformer. En effektiv behandlingsmetod för de kvinnor som inte behöver specialisthjälp är att kvinnan har ett antal stödjande samtal med sin BVC- sjuksköterska. BVC- sjuksköterskan har mycket goda förutsättningar för att arbeta med stödjande samtal. Att vara stödjande är en del av arbetssättet på BVC. Forskning har visat att empatiskt stödjande, icke rådgivande, samtal där aktivt lyssnande är en viktig del av metodiken (non directive councelling) kan vara till god hjälp för nyblivna mödrar som drabbats av nedstämdhet och lätt till måttlig depression att lättare komma ur och hantera sin situation. Metod Icke styrande, lyssnande och stödjande samtal Non- directiv counselling. Samtalsmetoden har sitt ursprung i den amerikanske psykologen Carl Rogers arbeten som utgår ifrån en filosofi där varje individ inom sig bär en positiv kraft för tillväxt. Vi vet var och en av oss vad som är bäst för oss och vi kan påverka vår omgivning. Vi har en inbygd strävan mot självförverkligande och mot att finna en balans mellan omvärldens förväntningar, krav och värderingar och egna behov och önskningar i vårt handlande. Ett sätt att hjälpa/ lotsa individen att finna den kraften och förmågan är att vara närvarande i ett icke styrande, lyssnande och stödjande samtal! Psykologverksamheten för mödra- och barnhälsovården Göteborg. Sid. 3
4 Betoningen i metoden ligger på att skapa en situation där individens egna resurser kan mobiliseras, där hon kan få möjligheten att ta egna beslut och får kraft att själv genomföra nödvändiga handlingar. Att skapa en trygg miljö där en sådan utveckling kan ske, att hjälpa individen att hjälpa sig själv antingen genom att det resulterar i direkt handlande eller indirekt genom individens egen nuvarande och framtida personliga utveckling är målsättningen. Samtalen ger individen möjligheter att se sina problem på ett nytt sätt att kunna tänka och känna annorlunda att hitta egna resursen att arbeta fram egna lösningar att bli starkare och tryggare i den processen Samtalet sker i en relation. Rogers använder begreppet klientcentrerad relation. Klienten är i centrum för relationen. Relationen är avgörande för hur resultatet av samtalet/en blir. Det sätt vi skapar relationen på kommer i hög grad att bero av en hög vår egen medvetenhet, kunskap och skicklighet och behovet hos den individ vi möter. Oavsett hur samtalen kommer att utforma sig ett samtal eller fler, en mer övergripande avstämning av situationen, ett i huvudsak lyssnande där individen uppmuntras att finna egna lösningar, samtal kring här och nu och praktiska problem eller ett visst sökande av möjlig orsak eller förklaring tillbaka i tiden - så kommer kvaliteten i relationen att ha betydelse för resultatet. Psykologverksamheten för mödra- och barnhälsovården Göteborg. Sid. 4
5 Hur skapar vi den goda relationen för det utvecklande goda samtalet? Carl Rogers anger tre grundläggande förhållningssätt för att skapa en förtroendefull och tillitsfull relation där individen kan hitta sina egna resurser och egna lösningar: Empati en förmåga till inlevelse i den andres situation. Att stiga in i en annan människas värld för att se och förstå den personens känslor. Indianskt uttryck: Gå några steg i mina mockasiner innan du säger något om mig. Respekt - ett accepterande Det man kan förstå kan man lättare acceptera. Förståelsen behöver inte innebära att man håller med! Att respektera varje individ och hennes värde som en självständig individ är en grundläggande förutsättning för relationen. Om någon utveckling ska kunna ske måste vi respektera och acceptera hennes egna tankar och funderingar kring sin situation förslag på lösningar/ förändringar. Genuinitet - en äkthet dvs att vara sig själv för att kunna inge förtroende och tillit. Aktivt lyssnande och stödjande samtal Lyssnandet Det kan hjälpa att få prata om hur man mår! Att få lov att berätta sin historia för någon som oförbehållsamt, uppmärksamt och intresserat lyssnar kan öka möjligheten att förstå/ begripa och Psykologverksamheten för mödra- och barnhälsovården Göteborg. Sid. 5
6 hantera sin situation och sätta den i ett sammanhang. Genom berättandet och lyssnandet ges möjlighet att strukturera sin inre värld, att sätta namn på sina känslor, se klarare vad som behöver förändras och hur det kan göras. Ökar känslan av att återta någon form av kontroll över sin situation. Samtala Förmågan att samtala är inte något man har eller inte har. Att samtala är en konst och i likhet med andra konstarter förutsätter den både en fallenhet och övning. Vi utvecklar vår egen personliga stil för att samtala och så ska det vara! En samtalsmetod kan liknas vid en verktygslåda som innefattar olika sätt/ tekniker som kan vara till hjälp i kommunikationen. Tekniken/ metoden är endast ett medel inte ett mål i sig! Den viktigaste grundförutsättningen är relationen mellan hjälparen och den som söker hjälp. Samtalsmetoden aktivt lyssnande innebär att jag som lyssnare intar en mer passiv hållning under samtalet för att uppmuntra den hjälpsökandes eget berättande om sig själv/ sin situation/ sitt problem och undviker att ge råd eller delge egna synpunkter för att uppmuntra till egna lösningar. Metoden kan indelas i följande delar: Lyssna. Tala lite, lyssna mycket. Lyssna aktivt redan från början. Ofta kommer viktiga upplysningar liksom i förbifarten, i en bisats Psykologverksamheten för mödra- och barnhälsovården Göteborg. Sid. 6
7 etc. Lyssna mellan raderna. Att lyssna kräver en hög grad av uppmärksamhet. Kroppsspråket. Lyssna också på det som inte sägs. Ge akt på hur kroppen talar! Vi talar också genom ögonkontakten, med gester, mimik, tonfall, beröring.ger oss viktig kunskap. En stor del av samtalets budskap förmedlas genom kroppsspråket. Enkel och direkt uppmuntran att berätta vidare. Både verbal och icke verbal bekräftelse t ex nickar, eller frågar vidare. Tystnad. Tolerera och respektera tystnaden. Vi behöver pauser för att summera det sagda och ge tid för tankar och reflektion. Spegling.Verbal och icke- verbal reaktion på vad den hjälpsökande uttrycker så att hon/ han känner sig förstådd både vad gäller innehåll och den känslomässiga upplevelsen. Summera det centrala i berättelsen. Sammanfattning. Ett sätt att ge struktur och sammanhang och för att leda samtalet vidare. Viktig del inför avslutningen av samtalet. Ger möjlighet att säga emot, förtydliga eller bekräfta Frågor. Använd öppna frågor för att öka möjligheten att uttrycka egna tankar och känsloupplevelser. Fråga varsamt och fråga efter känslor. Börja gärna samtalet med en öppen fråga! Hur har du haft det sedan vi sågs? Frågandet Frågandet är en av grundstenarna i samtalet. Att lyssna aktivt innebär att ställa frågor utifrån det som berättas och som får berättaren att tänka efter. Att ställa en öppen fråga har som syfte att få henne/ honom att fördjupa, klargöra eller utveckla en berättelse/ problem, undersöka sina egna tankar och söka sina egna svar på sina egna frågor. Att Psykologverksamheten för mödra- och barnhälsovården Göteborg. Sid. 7
8 fråga kan hjälpa till att förtydliga och ge konkreta exempel på problem/ situationen. Som behandlare frågar vi inte av nyfikenhet utan för att förstå. Det är viktigt att inte förstå för tidigt i processen. För att vi förstår orden kan vi inte automatiskt förstå innebörden av dem! Öppna frågor börjar ofta med Vad? Hur? Exempel: Förtydligande frågor Vad/ Hur gjorde du då? Beskriv? Berätta mer..? Hur tänkte du då? Sista ordet som en fråga. Reflekterande frågor, hjälper till att reda ut tankar och behov. Hur ser du på den händelsen.? Vilka möjligheter kan du se? Vad har du för val? Retunera en fråga som en som ett svar Känslofrågor Hur kände du då? Hypotetiska frågor, ger möjlighet att se problemet ur en annan synvinkel. Skapar hopp och skapar en distans. Används med fördel då vi vet mer om situationen/ problemet som t ex mot slutet av samtalet. Hur skulle du vilja / önska? Om vi tänker oss? Om allt var bra hur skulle det vara då? Vad är det värsta som kan hända? Ledande frågor och Varför frågor bör undvikas! Psykologverksamheten för mödra- och barnhälsovården Göteborg. Sid. 8
9 Hur skiljer sig rådgivande samtal, motiverande samtal och icke styrande, lyssnade och stödjande samtal åt? Att ge råd är en mer aktiv intervention. Vi behöver ofta samla in olika slag av information/ kunskap under samtalet för att slutligen kunna ge adekvata råd utifrån en tilldelad eller tagen expertrollen. Det finns ömsesidiga förväntningar på att få råd och ge råd. (Ligger nära tillhands att lockas in i!) Motiverande samtal är en både dirigerande och klient-centrerad samtalsmetod som har som mål att hjälpa klienter att utforska och lösa ambivalens i förhållande till en förändring. Samtalen följer en tydlig struktur på vägen mot en förändring. Att leda ett lyssnande och stödjande samtal innebär att skapa en dialog i en trygg relation där lyssnaren är passivt tillbakadragande och mottagande. Lämna egna ideér på lösningar på problemen och vad som behöver göras. Innebär därmed inte ett mindre engagemang under samtalet! Ramarna kring samtalen och viktiga inslag i interventionen: Det är viktigt att kvinnan har fått en god information om syfte och mål med samtalen (Återföringssamtalet). Förklara metoden för mamman, att syftet med samtalen inte är att ge råd eller tala om för Psykologverksamheten för mödra- och barnhälsovården Göteborg. Sid. 9
10 henne hur hon bör göra i olika situationer. Syftet är att genom samtal stödja kvinnan att uttrycka sina svårigheter och själv finna lösningar. Kom överens om ett antal samtal. En gång i veckan, ca 4-6 ggr Fasta tider. Att få flera tider för samtal bekräftar mamman, visar att hon tas på allvar, innebär en trygghet, och ger möjlighet för kvinnan att förbereda sig inför samtalen. Blir stärkt av tillgången på en regelbunden samtalskontakt. Uppmana gärna till något att fundera på till nästa gång. Inger hopp- någon tror på mig. Andra går igenom liknande upplevelser. Avlastas från skuldkänslor. Ange beräknad tid för samtalet ca 30 min. Klargör att den avsatta tiden är till för kvinnan. Informera om anteckningar och journalföring Uppmuntra kvinnan att skaffa barnvakt eller avtala tider då barnet brukar sova Se till att samtalet kan ske i en avskild och ostörd miljö. Tänk på betydelsen av rummet som t ex möbleringen. Det är lämpligt att sitta snett emot varandra på lagom pratavstånd. Kvinnan ska kunna välja att titta bort när hon önskar. Psykologverksamheten för mödra- och barnhälsovården Göteborg. Sid. 10
11 Konsultation / Handledning Kontinuerlig psykologkonsultation och handledning är viktiga forum för att få hjälp med bedömning av graden av depression och erbjudande av stöd och behandling men är också ett viktigt stöd för BVC- sjuksköterskan under samtalens gång. Att möta och samtala med deprimerade mammor kan kännas tungt. Att själv få ventilera / diskutera erfarenheter, känslor, tankar under och efter samtalen är en väsentlig förutsättning för att orka med att ta del av andras svårigheter och smärta.. Det kan vara mycket arbetsamt att härbärgera! Konsultation och handledning blir också en form av kontinuerlig fortbildning i området. Ett sätt att vidareutveckla sitt arbetssätt. Psykologverksamheten för mödra- och barnhälsovården Göteborg. Sid. 11
12 Förutsättningar för att kunna erbjuda samtalsstöd på BVC: att det finns stöd på ledningsnivå för och en lokal förankring av arbetssättet att tid finns för arbetet att kunskap finns för uppgiften. Att berörd personal utbildats i att använda EPDS, fått träning i att upptäcka och ge stöd till kvinnor med depressiva symtom / depression post partum att olika stöd och behandlingsmöjligheter finns att erbjuda att det ingår en kontinuerlig konsultation och handledning av MBHV- psykolog att det finns tillgång till en snar kontakt med MBHV- psykolog, läkare/ konsultation på VC och inom psykiatrin (en tydlig vårdkedja). Psykologverksamheten för mödra- och barnhälsovården Göteborg. Sid. 12
13 Hinder i kommunikationen. Vanliga misstag i samtalet! Lugnande/ Avfärdande. Inte tar den hjälpsökandes egna upplevelser på allvar. Det är inte så farligt, det ordnar sig nog ska du se... Våra upplevelser av en situation är lika verkliga som situationen själv! Det är våra upplevelser som styr våra reaktioner och handlingar. Att förneka en persons upplevelser är som att inte ta problemet på allvar. Att bli tagen på allvar krävs för att en utveckling/ förändring ska kunna ske. Försök att trösta på ett osakligt sätt. Det finns situationer då lugna försäkringar krävs. Men osakligt lugnande som t ex Det går över., Det ska nog bli bra och Allt blir bra till slut.. kan också hindra känslor som t ex oro, fruktan, ledsnad att komma fram. Risken är att problemet bagatelliseras och förutsättningarna för ett fortsatt samtal försvinner. Rådgivande. Att ge alltför många goda råd. Jag tycker att du ska.. Kanske den bästa rådgivaren är den som hjälper en annan människa att klarare se sin situation/ sitt problem och se vad som talar för eller emot en sak. Vad har du för möjligheter?, Hur ser dina alternativ har du?, Hur blir det om du gör så?, Hur blir det om du inte gör så? Ge exempel ur egen erfarenheter. Börja prata om sig själv. I nära kontakter är det ett måste men i behandlande samtal blir det ofta helt fel. Uppstår lätt en förvirrande sammanblandning av erfarenheter och känslor, intresset flyttas från den som söker hjälp och från det som samtalet egentligen ska handla om! Våra egna erfarenheter kommer till nytta på annat sätt än att vi berättar om dom. Svar som värderar eller ifrågasätter den andres oro och rädsla, resulterar i bristande känsla av att ha blivit förstådd och respekterad. Psykologverksamheten för mödra- och barnhälsovården Göteborg. Sid. 13
14 Fallgropar Ha för bråttom, föreslår lösningar för snabbt Rädsla för tystnad och pauser Förkärlek för praktiska lösningar För nyfiken ( önska mer information än vad som berättas). Fråga varsamt. Förhindrar uttryck av starka känslor ( känner sig själv hotad eller tror att det kan vara farligt) Framstå som den som sitter inne med alla svar HUR KAN SAMTAL HJÄLPA? Relationen den viktigaste förutsättningen empati Normalisering basverksamhet Legitimera fokus på mamma själv (professionell bekräftan) Trygg bas att utforska ifrån- tid, rum och intresse Stöd och hjälp att utforska egna tankar och känslor Hopp - någon som tror på mig Stöd och hjälp att se problemen på ett nytt sätt Psykologverksamheten för mödra- och barnhälsovården Göteborg. Sid. 14
15 VANLIGA TEMAN UNDER SAMTALEN MED EN NEDSTÄMD/ DEPRIMERAD MAMMA Förväntningar som ej infriats- inte vara lycklig- skamkänslor Krav- otillräcklig misslyckande- inte klara av allt själv skuld Är jag galen- ska jag förbli galen? Förlust- gått miste om något- graviditet, spädbarnstid, relation till mannen Rädsla för egna tankar och känslor t ex att skada barnet, fysiskt och psykiskt Isolerad ensam- avskuren från jobb och vänner Erfarenheter från egen barndom- egna föräldrar Mål med samtalet Medel Avlasta skuld Ge mening åt reaktionen Neutraliserar spöken Finna egna lösningar Undringar.. Några tänkbara vanliga förklaringar Fåtal förslag och råd Ingjuta hopp Psykologverksamheten för mödra- och barnhälsovården Göteborg. Sid. 15
16 Källor Birbrajer Anna, Glas Kullbratt Marie Moderskap i motvind Psykisk Hälsa Svenska föreningen för psykisk hälsa. Eriksson Per-Gustaf Det Goda Samtalet- Om samtals metodik. Fortbildningsmaterial: video och kompendium. Fortbildningsmaterial Mödra- och barnhälsovården i S Älvsborg, Södra Bohuslän, Skaraborg och Nordvästra Skåne. Rutiner vid användande av Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS), åtgärder och dokumentation inom Mödra- och barnhälsovården Primärvården Göteborg Wickberg B, Hwang P. (2003) Post partum depression nedstämdhet och depression i samband med barnafödande. Statens Folkhälsoinstitut, 2003:59, Stockholm. Psykologverksamheten för mödra- och barnhälsovården Göteborg. Sid. 16
Rutiner vid användande av
Centrala Barnhälsovården Göteborg Rutiner vid användande av Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS), åtgärder och dokumentation inom Mödra- och barnhälsovården Göteborg 2 Bakgrund Depression postpartum
Läs merEPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale. Leila Boström MBHV-psykolog
EPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale Leila Boström MBHV-psykolog EPDS Engelsk psykiater John Cox (1987) I Sverige validerats av Wickberg och Hwang Screeninginstrument för nyblivna mammor på BVC Tidig
Läs merInsatser från Barnhälsovården
Insatser från Barnhälsovården - vid tidig upptäckt av psykisk ohälsa hos barn (och deras föräldrar). Victoria Laag Leg. psykolog Samordnare/verksamhetsutvecklare Barnhälsovårdens centrala utvecklingsteam
Läs merATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA
ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA Annina Jansson socialarbetare, arbetshandledare janssonannina@gmail.com Vad handlar det om? Professionella samtal Kommunikation på olika sätt Samtalsmetodik Konstruktiva
Läs merMotiverande samtal - MI. Motivational Interviewing
Motiverande samtal - MI Motivational Interviewing Bakgrund och teoretisk grund Miller och Rollnick - psykologer Utgår från behandlingsarbete med missbruk Grundar i KBT men starkt influerad av humanistisk
Läs merBRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN
FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK
Läs merDepression post partum. Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet
Depression post partum Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet Depression post partum Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet Varför uppmärksamma BVC unik plats för nyblivna föräldrar Risk för att
Läs merInteraktion Kommunikation Samtal
Interaktion Kommunikation Samtal Ickeverbal kommunikation Klädsel Kroppshållning Gester Närhet / distans Ansiktsuttryck Ögonrörelser Attityd / bemötande Kultur Kroppskontakt Statusföremål Röst och tonläge
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merKänslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com
Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem
Läs merMotiverande Samtal MI
Motiverande Samtal MI grundutbildning neuropsykiatrin UDDEVALLA 27 28 november 2012 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult MI-pedagog (MINT) YB Hälsan, Tvååker y.bergmark.broske@telia.com
Läs merSAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning
KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och
Läs merBarn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul
Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver
Läs merFöräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.
Att stärka barnet, syskon och hela familjen Christina Renlund Leg psykolog och psykoterapeut Föräldrar Föräldrafrågor Att hjälpa barn att uttrycka sig handlar också om att hjälpa föräldrar Hur pratar man
Läs merEnskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården
Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,
Läs merMotiverande Samtal (MI)
Motiverande Samtal (MI) en introduktionsföreläsning Göteborg den 23 september 2010 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult, MINT-utbildare YB Hälsan, Tvååker y.bergmark.broske@telia.com
Läs merLkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1
Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA
Läs merAntagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn
2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva
Läs merViktiga Personer I mitt Liv (VIPIL)
Viktiga Personer I mitt Liv (VIPIL) Detta frågeformulär handlar om dina relationer till viktiga personer i ditt liv: din mamma, din pappa och dina nära vänner. Var vänlig och läs instruktionerna till varje
Läs merUppmärksamma den andra föräldern
Uppmärksamma den andra föräldern Depression hos nyblivna pappor förekomst, samvarierande faktorer, upptäckt och stöd Pamela Massoudi, fil dr, leg psykolog FoU Kronoberg & BUP Småbarnsteam, Region Kronoberg
Läs merHanden på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?
Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller? Handen på hjärtat Kan metoden reflekterande samtal medverka till en högre grad av brukarnas upplevelse av självbestämmande,
Läs merAtt samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv
Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv Utbildningshalvdag för VLL mars 2012 Charlott Eriksson, BRIS-ombud Anna Löfhede, BRIS-ombud Jag hatar min mamma, jag hatar min pappa och jag hatar
Läs merEn beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30
Samtalsprocessen En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessens fem faser Öppna Lyssna Analysera Bedöma Motivation Åtgärd Avsluta Öppningsfasen Genom rösten, god
Läs merMödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän
Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Metod Tidigare besök på MVC Strukturerad
Läs merAtt möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal
Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal FN:s definition av våld mot kvinnor Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för
Läs merDepression post partum. Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet
Depression post partum Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet Depression post partum Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet Varför uppmärksamma BVC unik plats för nyblivna föräldrar Risk för att
Läs merAtt möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal
Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Marie Julin, specialpedagog Diana Lorenz, socionom Autismforum 2010-04-12 Marie Julin och Diana Lorenz 1 Huvudkriterier för Aspergers syndrom Enligt DSM-IV-TR
Läs mer1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.
Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att
Läs merSamtal med barn som far illa och. En tystnadens kultur att aldrig prata om våldet; som om det inte hänt
Samtal med barn som far illa och emotionell hanterbarhet En tystnadens kultur att aldrig prata om våldet; som om det inte hänt Barnkonventionen Barnets rätt att komma till tals I alla frågor som rör dem
Läs merMotiverande Samtal MI introduktion
Motiverande Samtal MI introduktion NPF barn och ungdomar Göteborg 31 oktober 2012 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult MI-pedagog (MINT), utb. av Diplom. Tobaksavvänj.
Läs merAtt våga prioritera det existentiella samtalet
Att våga prioritera det existentiella samtalet Vad innebär existentiella frågor? När man drabbas av svår sjukdom handlar det inte bara om en sjuk kropp Livets, själva existensens grundvalar skakas Det
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!
LIKABEHANDLINGSPLAN Vetegroddens förskola 2019 2020 ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! Mål på vetegroddens förskola: Vi ska vara en förskola fri från kränkningar där alla ska känna sig trygga och uppskattade
Läs merExperiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services
Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services -NURSES AND MOTHERS PERSPECTIVES MALIN SKOOG distriktssköterska/vårdutvecklare/doktorand
Läs merIntervjuguide - förberedelser
Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse
Läs merMotiverande samtal - MI
Motiverande samtal - MI Motivational Interviewing Konferens Sveriges Vägledarförening 2012 Ingrid Hultén Mimmi Malmer Syfte med seminariet Övergripande introduktion till MI Har MI något att tillföra vägledning?
Läs merFortbildningsdag MÖDRAHÄLSOVÅRDEN AKADEMISKA
Fortbildningsdag MÖDRAHÄLSOVÅRDEN AKADEMISKA Hur lyckas vi hitta våra mammor som är i behov av extra stöd? Hur får vi förtroende från våra kvinnor med funktionsnedsättning som väntar barn? Hur lägger man
Läs merVad är det som gör ett svårt samtal svårt?
Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet
Läs merTermin 3 HT-11 Termin 3 HT-13
Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13 Mötet med patienten Etiska aspekterna Georgetown-mantrat Autonomi principen Icke-skada principen Godhets principen Rättvise principen Ann-Christin Johansson 2 Vad är kommunikation?
Läs merSMART Utbildningscentrum SMART SMART. Dissonans. Motivational Interviewing SMART Utbildningscentrum
Dissonans Det kan vara lättare att upptäcka klientens del i dissonansen än sitt eget bidrag. Vad har vi störst möjlighet att påverka? Vårt eget beteende eller klientens? Samtalsfällor Frågor och svar Övertala
Läs merOm mentorskap. Soroptimisternas Unionsmöte
Om mentorskap Soroptimisternas Unionsmöte Luleå den 10 april 2011 Mona Odhnoff Sundström Moderna mentorskapet Tidigare kunskapsöverföring Nu - lärande process Båda deltagare utvecklas Mentorn tränad i
Läs merSMART SMART SMART. Dissonans. Motivational Interviewing SMART Utbildningscentrum
Dissonans Det kan vara lättare att upptäcka klientens del i dissonansen än sitt eget bidrag. Vad har vi störst möjlighet att påverka? Vårt eget beteende eller klientens? Samtalsfällor Frågor och svar Övertala
Läs merDon t worry and don t know
PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Christina Morberg-Pain Leg psykolog Niki Sundström leg psykolog, leg psykoterapeut MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se 1 PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Don t worry and don
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret
Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta
Läs merInledning. ömsesidig respekt Inledning
Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.
Läs merMed utgångspunkt i barnkonventionen
Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare
Läs merPSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT
PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Don t worry and don t know Målsättning för terapisessionen Att förbättra mentaliseringsförmågan. Att göra det medvetna medvetet. Att öva upp och förbättra förmågan att föreställa
Läs merSödra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem
Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare
Läs merRutiner för Södra Älvsborg vid EPDS-screening
1 Centrala Barnhälsovården 2012-10-04 Södra Älvsborg Rutiner för Södra Älvsborg vid EPDS-screening EPDS - Edingburgh Postnatal Depression Scale - Translated from Cox, J. L., Holden, J. M. & Sagovsky, R.
Läs merMentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap
Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder
Läs merTelefonrådgivning inom psykiatrin
Gå 4 betala för 3! Telefonrådgivning inom psykiatrin Suicidriskbedömning hur fångar du upp patientens tankar och funderingar? Sekretess, anonymitet och dokumentation vilka lagar påverkar telefonrådgivningen?
Läs merPatientcentrerad konsultation
1 Patientcentrerad konsultation BAKGRUND En patientcentrerad konsultation syftar till att effektivisera samtalet mellan läkare och patient, stärka patient-läkarrelationen, samt beakta både patientens och
Läs merFoto: Sophie Eriksson
Foto: Sophie Eriksson Att skapa tydlighet och strukturerade samtal Elisabeth Almgren Eriksson Leg.Sjuksköterska Omvårdnadshandledare Utbildare och Föreläsare Tillsammans blir vi bättre Nationell kontrollkonferens
Läs merSMART SMART SMART. Dissonans. Motivational Interviewing SMART Utbildningscentrum
Dissonans Det kan vara lättare att upptäcka klientens del i dissonansen än sitt eget bidrag. Vad har vi störst möjlighet att påverka? Vårt eget beteende eller klientens? Samtalsfällor Frågor och svar Övertala
Läs merOm jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där Sören Kirkegaard
Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där Sören Kirkegaard Hur handleder man? Handledandet måste bygga på en uppfattning
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller
Läs merMI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se
MI med ungdomar William R Miller & Stephen Rollnick, Motivational Interviewing Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se Hemsidor om MI www.fhi.se/mi www.somra.se www.somt.se www.motivationalinterview.net
Läs merSMART Utbildningscentrum SMART SMART. MI-utbildning. Grundutbildning. Dissonans. Att hantera dissonans. Motiational Interviewing
MI-utbildning Grundutbildning TELEFON 0707 73 40 30 E POST info@smartutildning.se HEMSIDA Dissonans Det kan vara lättare att upptäcka klientens del i dissonansen än sitt eget bidrag. Vad har vi störst
Läs merIntervjustudie. Barntraumateamet 2013-2014. Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet
Intervjustudie Barntraumateamet 2013-2014 Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet Deltagare Totalt 29 st varav 15 ungdomar 14 föräldrar Deltagare
Läs merStina Lasu leg psykolog
Samverkan mödravårdens barnmorskor och mödra- och barnhälsovårdspsykologerna Stina Lasu leg psykolog Studiedagar 13-14 februari 2018 Liljegrensalen Akademiska sjukhuset Samverkan mödravårdens barnmorskor
Läs merLGS Temagrupp Psykiatri
LGS Temagrupp Psykiatri Lokal riktlinje för samverkan mellan Mödra- Barnhälsovårdsteamet i Haga, socialtjänst och Beroendekliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012-09 -12 Lagstöd Förvaltningslag
Läs merATT LEDA SAMTAL FÖR UTVECKLING
ATT LEDA SAMTAL FÖR UTVECKLING Ledarskap i samtal Relationsinriktat Strukturerat Inramande Modellskapande Utvecklande Stöd Utmaning Salutogent Kommunikativt SAMTALSLEDARENS FÖRHÅLLNINGSSÄTT - Ta ansvar
Läs merDiabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator
Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet
Läs merDiabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling
Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? - om tankar, känslor och beteenden. 2012-11-15 Eva Rogemark Kahlström Kurator och leg psykoterapeut Medicinmottagning
Läs mer11. Jag är bra på att se till så att saker och ting fungerar. Jag blir ofta ombedd att leda grupper och projekt.
RESILIENCE ATTITUDES Det finns inget riktigt bra svenskt ord för resilience. Det betyder ungefär: återhämtning/spänstighet/motståndskraft. Resilience kan liknas vid fjädringen på en bil. Fjädern pressas
Läs merAtt samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården
Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården Maj 2019 Thomas Jonsland Alla kan prata med barn. Alla kan också utveckla sin förmåga att prata med barn. Varför
Läs merADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON
ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering
Läs merTill dig som har varit med om en svår upplevelse
Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra
Läs merVälkommen till kurator
Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för
Läs merHinder och möjligheter för barnhälsovården att erbjuda nyblivna mammor med begränsad svenska upptäckt av och stöd vid depressiva symtom
1 Hinder och möjligheter för barnhälsovården att erbjuda nyblivna mammor med begränsad svenska upptäckt av och stöd vid depressiva symtom Lene Lindberg Magdalena Carlberg Enheten för barn och ungdomars
Läs merBEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM
BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera
Läs merREFLEKTERANDE KRAFT - GIVANDE
REFLEKTERANDE KRAFT - GIVANDE SAMTAL Ett projekt för att stödja äldre personer som lever med långvarig smärta Mia Berglund och Catharina Gillsjö, Högskolan i Skövde Margaretha Ekeberg, Kristina Nässén
Läs merKurs: Handledning 100p. Handledarkurs. Studiehandledning. Namn:
Kurs: Handledning 100p Handledarkurs Studiehandledning Namn: Uppläggning av studierna i samband med distans och flex. Träff 1. Presentation av kursen och uppläggning Träff 2. Introduktion av studieområdet
Läs merHälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan
Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser
Läs merAtt möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE
Att möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE WWW.LINKEDIN.COM/IN/JOHANYDREN/ Agenda God grund för bra kommunikation Tekniker för att återföra samtal till konstruktiv
Läs merHur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?
Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen? Lena Sorcini Leg psykolog HC Söderstaden 2018-03-08 Identitet Formas under hela livet Identitet skapas i samverkan med omgivningen Gör en person
Läs merVisar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt?
Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid varandra med respekt? Emotionell coaching: innebär
Läs merMI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se
MI med ungdomar William R Miller & Stephen Rollnick, Motivational Interviewing Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se Hemsidor om MI www.fhi.se/mi www.somra.se www.somt.se www.motivationalinterview.net
Läs merKontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen
Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet
Läs merArbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11
Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för
Läs merGRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person
Handlingsplan mot mobbning Vad är mobbning? - Att gräla och vara av olika åsikt är inte mobbning - Att retas eller leka häftigt är inte mobbning - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande
Läs merKonflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se
Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer
Läs merKOMMUNIKATION ATT LÄRA AV
KOMMUNIKATION ATT LÄRA AV VARANDRA Agenda Inledning och incheckning Kommunikation vad är det? Övning Dialogens principer Feedback när, hur och varför? Övning Avslutning Incheckning En saga Vad var Rabbinens
Läs merPedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad
Pedagogisk plattform Dalhags förskolor Reviderad 2014-01-21 Inledning Utifrån Läroplanens intentioner har Dalhags förskolor enats om en samsyn kring barn, lärande och förhållningssätt. Plattformen är ett
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merwww.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice
www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer
Läs merLäsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)
Handlingsplan för Vattenliljans förskola 2012-12-05 Detta dokument ligger till grund för arbetet i förskolan och innehåller nedbrutna mål från Lpfö98 och Nyköpings kommuns tjänstegarantier. Normer och
Läs merFoto: Sophie Eriksson
Foto: Sophie Eriksson Telefonrådgivning och samtalsmetodik Elisabeth Almgren Eriksson Sjuksköterska Omvårdnadshandledare Utbildare Länsombudsdagar Januari 2018 Livskunskap Redskap och strategier i telefonrådgivning
Läs merMonica Nilsson KONSTEN ATT VARA SNÄLL -UTIFRÅN ETT HANDLEDAR- PERSPEKTIV
Monica Nilsson 2017-04-18 KONSTEN ATT VARA SNÄLL -UTIFRÅN ETT HANDLEDAR- PERSPEKTIV Syfte med föreläsningen: Förståelse och verktyg för att ge konstruktiv feedback/återkoppling Upplägget på föreläsningen
Läs merInformation. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun
Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar
Läs merLänsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten
Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten Verksamhetschef Annika Selberg Lundberg annika.selberg-lundberg@norrbotten.se Divisionschef Närsjukvård Chef för verksamhet och utveckling Närsjukvårdsstaben
Läs merTill dig som inte ammar
Kvinnokliniken MK 2 Obstetriksektionen Till dig som inte ammar Matningsstunden en möjlighet Vi vill med denna broschyr berätta om hur du kan gå till väga när du inte ammar. Matstunden är en unik möjlighet
Läs merFöräldragrupper på Mini Maria Göteborg
Föräldragrupper på Mini Maria Göteborg Folkets Hus 2015-05-06 Ingegerd Nilsson Socionom Samordnare Mini Maria Hisingen Mattias Gullberg Auktoriserad socionom Legitimerad psykoterapeut Handledare i psykosocialt
Läs merhur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam
Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur
Läs merSET. Social Emotionell Träning. www.set.st
www.set.st Varför livskunskap i skolan? Förebygga psykisk ohälsa Värdegrundsarbete Inlärning Förebygga mobbing Jämlikhet Skyddsfaktorer God social kapacitet Impulskontroll Kunna hantera konflikter Kunna
Läs merÄtstörningar. Att vilja bli nöjd
Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar
Läs merEtt erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår
Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.
Läs merEFT. Emotionally Focused Therapy for Couples. Gerd Elliot & Tommy Waad
EFT Emotionally Focused Therapy for Couples känslor Inte tala om känslor. Tala utifrån känslor. att vara i känslan och kunna tala om den EFT:s teoretiska referenser Den experimentella teorin Systemteori
Läs merse hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN
SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står
Läs merSammanfattning av boken Motiverande samtal MI Att hjälpa en människa till förändring på hennes egna villkor av Tom Barth och Christina Näsholm
Östersund 20150114 I DMC-projektet har vi tagit del av boken Motiverande samtal genom Veronica Kjörell, projektassistent som i texten nedan har sammanfattat det mest väsentliga, som vi ser det. Till det
Läs mer