ST-projekt. Linda Andersson. Handledare Docent Malin André. Jag tycker man ska fråga: hur har du det hemma i din relation?
|
|
- Ellinor Jakobsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ST-projekt Linda Andersson Handledare Docent Malin André Jag tycker man ska fråga: hur har du det hemma i din relation? Våld mot kvinnor samband med framtida hälsa?
2 Sammanfattning Detta är ett ämne som berör och engagerar. I denna studie har semistrukturerade intervjuer med våldsutsatta kvinnor genomförts och analyserats. Det framkommer besvär med hälsa både fysiskt och psykiskt. Kontinuitet inom vården framkommer som något eftersträvansvärt. En önskan finns att vårdpersonal vågar fråga även om relationer. Kvinnorna hyser hopp för framtiden trots svåra upplevelser. Inledning Det finns mycket skrivet i detta ämne. Det finns t.ex. ett starkt vetenskapligt stöd för att ett liv under förtryck där våld eller hot om våld förekommer påverkar hälsan negativt. [1]. Som definition av ordet våld använder jag FN-deklarationen: Declaration on the Elimination of Violence against Women från Den definierar våld enligt följande: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada och lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande vare sig det sker i det offentliga eller privata livet. [2] Generellt brukar forskningen kring själva förekomsten av våld tas fram i tre nivåer: enkäter som försöker kartlägga över stor, representativ befolkningsgrupp, brottsofferstatistik via polisen samt riktad forskning dvs. handplockade individer från t.ex. MVC, specialinriktade mottagningar osv. I Sverige finns en stor befolkningsstudie Slagen Dam från I den studien blev kvinnor i åldrarna år tillfrågade om våld. Man delade då upp våldet i fysiskt/emotionellt/sexuellt eller hot. Man fick en hög svarsfrekvens (70 %) och totalt hade 46% av kvinnorna någon gång utsatts för våld. [3] I folkhälsoinstitutets folkhälsoenkät fick personer svara på en allmän fråga om våld senaste året och där har sedan % av kvinnorna svarat ja. [4]. Man vet dessutom att våldsutsatthet på olika sätt påverkar kvinnors sökbeteende inom vården. Dessa kvinnor tenderar att söka mer frekvent för andra kroppsliga besvär, som smärta[5], magbesvär[6]och även psykiska besvär[7]. Det kan även skapa problem att få till adekvat undersökning då kvinnan kan ha svårt att genomgå vissa undersökningar t.ex. gynundersökning. Många studier pekar på att kvinnor i allmänhet tycker att det är bra att vi ställer frågan om våldsutsatthet och inte enbart i samband med graviditet eller cellprovstagning t.ex. I en studie tillfrågades över 500 kvinnor på en kanadensisk akutmottagning om det var befogat att fråga alla om våldsutsatthet. Här svarade 86 % att det var helt acceptabelt [8]. I mina egna patientmöten på vårdcentralen i Östervåla har jag lagt märke till att det finns patienter med en symtomflora som ovan som inte blir signifikant bättre i sina symtom av
3 gängse behandling och att sedvanliga utredningar och undersökningar inte ger någon tydlig diagnos att behandla. Jag har då funderat om det är någon annan genes till besvären som förbises. Om så är fallet utsätts patienten för onödiga, i vissa fall smärtsamma, undersökningar och som även är kostsamma. Det skulle kunna finnas kvinnor som varit våldsutsatta bland dessa patienter. Syfte Syftet med studien är att få en ökande förståelse för hur kvinnor som utsatts för våld upplever sitt hälsotillstånd och sina kontakter med vården. Metod Eftersom syftet med studien är att ta reda på hur kvinnor som utsatts för våld upplever sitt hälsotillstånd och sina kontakter med vården valdes en kvalitativ metod med semistrukturerad intervju. En intervjuguide utformades för att säkerställa att syftet och frågeställningen bakom studien skulle komma fram. Informatanter rekryterades från Östervåla vårdcentral genom att kollegor där tillfrågade kända kvinnliga patienter som utsatts för våld. Intervjuerna genomfördes som telefonintervjuer, spelades in och skrevs ut ordagrant. Därefter analyserades analyserna med innehållsanalys och teman identifierades[9]. Intervjuguide: Inledning av intervjun. Upprepande av information om deltagandets förutsättningar. Kort om kvinnans bakgrund, (vilken typ av våld hon varit med om, relation till förövaren.) Hur ser du i allmänhet på din hälsa? Har du haft några problem med din hälsa? Tror du själv att dina erfarenheter har påverkat din hälsa? Hur har dina kontakter med vården varit? Har du fått den hjälp du tycker att du behövt? Har du blivit tillfrågad om våldsutsatthet och vad tyckte du i så fall om att få den frågan? Ska vi fråga? Frågor om våldets karaktär kan om så bedöms lämpligare komma mot slutet av intervjun. Efter genomförande av intervjuerna kommer en senare sammanställning enligt kvalitativ metod att göras.
4 Resultat Två kvinnor, båda mellan år, med erfarenhet av våld i nära relation intervjuades. De teman som kom fram vid analysen av intervjuerna var Även riktade frågor kan vara av vikt, Kontinuitet och samarbete mellan professioner - en framgångsfaktor, Våga fråga om relationen också! samt Har inte gett upp. Även riktade frågor kan vara av vikt De båda informatanterna fick frågan om hur de ser på sin hälsa i allmänhet. Ingen av kvinnorna svarade då att hälsotillståndet var dåligt eller att de hade några långvariga besvär eller symtom. En av kvinnorna berättade om en aktuell luftvägsinfektion som var på tillbakagång och den andra informatanten talar i sitt svar enbart om att hon klarat av att arbeta trots allt. Först på mer detaljerad fråga angående mående och problem med hälsan svarar båda informatanterna jakande, dvs. att de har besvär med hälsan och då kommer både fysiska och psykiska besvär fram. Huvudet har jag väldigt ont i och magen har jag väldigt ont i och ja, ryggen har jag ju fruktansvärt ont i jag kan känna mig smärtfri stundtals. Sömnsvårigheter och koncentrationssvårigheter och stressrelaterade symtom, jag hyperventilerar och får ångest ibland och kan inte sluta gråta. De typer av besvär som informatanterna tar upp att de lider av är både av fysisk och psykisk karaktär. På frågan om hälsobesvär ombeds informatanterna att svara på vad de lider av oavsett duration eller möjligt orsakssamband. Båda kvinnorna uppger att de har betydande besvär som påverkar i vardagligt liv. En av kvinnorna anger främst smärtbesvär av stark karaktär på flera ställen i kroppen och som endast stundtals är lindrigare. Den andra kvinnan berättar om besvär av mer psykisk art med ångest och depressiva besvär som påverkar henne så att hon ej klarar en stressad miljö till exempel. Det kommer ju som en beställning när man håller något inom sig. Båda kvinnorna uppger i intervjuerna att de varit utsatta för både fysiskt och psykiskt våld. En av dem uppger även att hon varit utsatt för sexuellt våld, påstått att han inte våldtagit mig om nätterna. I båda fallen handlar det om våld i nära relation och under flera år. På fråga om man tror att våldsutsattheten har något samband med deras hälsoläge och besvär med detta svarar båda kvinnor jakande. Det har kommit under den här tiden som jag har varit tillsammans med honom och efter. Ja, men visst, det kommer ju som en beställning när man håller något inom sig så kommer det ut på något annat sätt.
5 Kontinuitet och samarbete mellan professioner en framgångsfaktor Blandade åsikter framkommer i intervjuerna. Det som framförallt lyfts fram som något negativt är den dåliga kontinuiteten bland läkare samt att vi arbetar inom ett alltför tidspressat system. Ja, det är väl si och så, ni byter ju läkare hela tiden Ja men det är inte läkarnas fel heller. Det är hela systemet, tidspressat och så. Tidsbrist hindrar i verksamhet med goda förutsättningar På vårdcentral finns om kontinuiteten fungerar möjlighet att upptäcka nyanser och skillnader i mående hos de patienter man träffar regelbundet. En av kvinnorna berättar om hur husläkaren upptäckt hennes dåliga sömn och noterat viktnedgång. Med ledning av detta kunde husläkaren se att patienten inte mådde bra. Å andra sidan anser en informatant att man inom primärvård inte klarar av att gå till kärnan med problemet. Orsaker som lyfts fram till detta är återigen tidsbristen. Här diskuteras även dialogen mellan professionaliteter som man tycker är undermålig. Så de hade en bra dialog, kuratorn och läkaren och det finns ju inte på kartan om du går till en vårdcentral. I bästa fall kanske den tio minuter innan du går in har hunnit läsa lite i journalen. Ett strukturerat teamarbete ger verktyg för att gå vidare Båda kvinnorna har kontakt med NCK och beskriver det som något positivt. Man lyfter även fram sättet att arbeta där som ett KBT-inriktat sätt att arbeta. Man beskriver ett praktiskt förhållningssätt. Hur jag ska kunna gå vidare. Hur jag ska kunna agera. Hon säger att det är bra att jag erkänner för mig själv att jag mår dåligt. Att jag inser att det är han som fått mig att må så här dåligt. Inom psykiatrin beskrivs öppenvårdpsykiatri som något mycket positivt. På den mottagning där informatanten hade varit patient var kontinuiteten god, man träffade flera professionaliteter och man upplevde god struktur och planering bakom samtalen. Hon hade nog en tanke med varje samtal, jag menar så det inte blir bara att sitta och gråta en stund och tycka att livet är hemskt Där fick jag skriva lappar om saker man inte kan ta i sin mun så då visste jag att nu vet läkaren det här. Våga fråga om relationen också! Båda informatanterna har erbjudits läkemedelsbehandling med psykofarmaka mot t.ex. depressiva besvär och sömnproblem. Hos dessa informatanter kan skönjas att läkemedel kan vara ett stöd för att mildra symtom som t.ex. sömnlöshet men att det inte har någon avgörande effekt på hälsan i stort. Förtroendet för att läkemedel skulle kunna hjälpa är hos ena informatanten mycket lågt. Jag visste ju varför jag mådde dåligt och de ville ju att jag skulle behandlas med mediciner och grejer men det ville inte jag för jag visste ju varför och
6 nu har jag ju löst det, jag har ju flyttat hemifrån Det är väl mest att man får några tabletter så blir det bra. Hur har du det hemma, i din relation? Båda de intervjuade kvinnorna tycker att frågan om våldsutsatthet skall ställas. En av de intervjuade tycker att frågan kan ställas rutinmässigt. Lämpliga tillfällen att ta upp frågan tycker man kan vara om en patient söker ofta för samma sak det kan ju vara psykosomatiskt eller då man söker för med vissa symtom av psykisk karaktär pratar om sömnsvårigheterna och att man är deprimerad, men liksom inte varför och det tar man ju inte upp själv heller. En annan orsak till att tänka på att ta upp frågan kan också vara att vi vet om att det förekommer. Att få frågan under ett vårdtillfälle tycker man visar på empati. De båda intervjuade tar upp vikten av att känna sig sedd och bekräftad. Det är kanske inte den läkaren som ställer frågan som får svaret. Kvinnorna tillfrågades även vad de tror kan ligga bakom att man inte berättar fast man fått frågan om våld. Båda informatanterna tar upp att det är något som man vill dölja och som känns skamfyllt. Ja, nog har ju vänner frågat och folk har pratat men det är ju något man skäms över så det pratar man ju inte om. Kontinuitet tas också upp som en fråga av vikt. Man vet ju aldrig vem man ska träffa när man går iväg och så ska man dra sin historia. Det finns även rädslor förknippade med att berätta sanningen. Framförallt är man rädd att någon skall anmäla våldet. vill inte komma in i socialen eller något rättssystem. Att läkaren fastnar i frågor kring symtomen och diskussion kring diagnoser (och inte ställer frågor kring relationer och övriga livet) ses också som något negativt. pratar om sömnsvårigheterna och att man är deprimerad, men liksom inte varför och det tar man ju inte upp själv heller. Har inte gett upp De båda intervjuade kvinnorna anser att omgivning, anhöriga och vänner är viktiga. Det ses också som av vikt att gå sakta fram och kvinnorna tar för givet att det kommer att ta lång tid att läka om det är möjligt. Jag håller på och bearbetar och försöker förstå att det ska bli bättre men det kommer det naturligtvis att bli.
7 Diskussion Metoddiskussion Metodvalet i denna studie var att intervjua kvinnor som på något sätt hade utsatts för våld. Två kända patienter blev tillfrågade men det visade sig bli problematiskt att få till intervjuer öga mot öga. I det första fallet avbokades flera intervjutider på grund av sjukdom och tidsbrist ledde till att intervjun fick genomföras och inspelas per telefon. I det andra fallet önskade informatanten själv att inte behöva komma till vårdcentralen då hon upplevde att påfrestningen skulle bli för stor. Att det visade sig bli svårt att få till intervjuer på vårdcentralen är ett resultat i sig. Nu var utgångspunkten att deras våldserfarenheter skulle diskuteras och de visste att intervjuaren redan hade viss information om att de varit våldsutsatta. Det är inte svårt att dra slutsaten att detta är något som är energikrävande och svårt för dem att prata om. Tilläggas kan också att det även tar energi att vara den som tar emot en berättelse om våldsutsatthet vilket gör det viktigt att vara förberedd både mentalt och professionellt innan man ställer frågan. Intervjuer per telefon istället för öga mot öga kan förstås ha påverkat intervjuerna på flera sätt både på gott och ont. Man kan tänka sig att de blivit längre och ytterligare fördjupade om intervjun utförts på plats. Å andra sidan var informatanten nu mer anonym och kände sig kanske mer bekväm att berätta om känsliga saker. Det blev endast två intervjuer vilket berodde på att det var svårt att hitta passande informatanter, det fanns få kända patienter och det var dessa två som tillfrågades då de båda hade haft en längre kontakt med sina respektive läkare och där det kändes bekvämt för dem att fråga. Att de haft en längre kontakt tyder på förtroende för läkaren och detta kan förstås ha färgat deras syn på vårdcentralen som vårdgivare. Fler patienter hade förstås gett ett större material men meningen var inte att jämföra olika levnadsöden utan att söka en större förståelse. Resultatdiskussion Vid analysen av intervjuerna kommer fyra teman fram. Även riktade frågor kan vara av vikt - Det ter sig i den här studien som att kvinnorna behöver mer detaljerad fråga för att inse hur de egentligen mår, att de de facto har flera krämpor. Kontinuitet och samarbete mellan professioner en framgångsfaktor - Man tänker också att dessa krämpor kan ha samband med det upplevda våldet. Vidare diskuteras att kontinuitet när det gäller vårdkontakter och att ha tid för patienten upplevs som mycket viktigt och gynnsamt. Våga fråga om relationen också! - Man kan se flera orsaker till varför vårdpersonal skall efterfråga våld och uppmuntrar till detta. Har inte gett upp - Hopp finns för att kunna läkas på sikt.
8 Det är numer vetenskapligt belagt att våldsutsatthet påverkar hälsan negativt [1]. I intervjuerna uppger kvinnorna inte några större problem med hälsan förrän mer riktade frågor ställs och då framkommer allehanda problem som faktiskt är ganska påtagliga och som påverkar dem i vardagen. Det kan misstänkas att de blivit så vana vid dessa symtom att de införlivas som en del av livet. Ett alternativ skulle kunna vara att man på grund av symtomen i sig (depression t.ex.) eller en skadad självkänsla förringar/normaliserar symtomen. För att få kunskap om deras allmänna hälsa/ohälsa fungerade i dessa fall inte öppen fråga, vilket kan vara något att tänka på i patientkontakt. De besvär som dessa kvinnor lider av stämmer väl överens med de besvär av både kroppslig karaktär och av psykisk valör som man i tidigare forskning sett att våldsutsatta kvinnor har en tendens att söka mer frekvent för [5-7]. Båda informatanterna var tämligen säkra på ett det fanns ett samband mellan deras erfarenheter och deras symtom, både kroppsliga och psykiska. Det framkommer dock att det inte är något man skulle ta upp själv i en vårdkontakt utan det önskar man att läkaren aktivt efterfrågar isåfall. Vare sig patienten själv är medveten om att dessa erfarenheter kan ligga bakom symtom eller förvärra dem så är det av högsta vikt att vi gör det vi kan för att underlätta för dem att delge oss informationen. Detta förstås i avsikt att dels verkligen kunna hjälpa, lindra och kanske i förlängningen bota vissa symtom, men även för att bespara dem onödiga och i vissa fall kostsamma och smärtsamma utredningar och behandlingar. Angående vårdkontakterna hade båda haft kontakt med primärvården för diverse krämpor och även NCK samt i viss mån psykiatrin. Det framkommer att man anser att vårdcentralen har bra möjligheter att se och upptäcka missförhållanden och dåligt mående hos patienterna, förutsatt att kontinuiteten fungerar. Man upplever även att tidsbrist (med eller utan kontinuitet) kan vara ett problem på vårdcentral, att läkaren inte hinner sätta sig in i patienterna, men även att det inte finns tid att uppehålla en bra dialog till andra personalkategorier, något man anser är extra viktigt då man arbetar med dessa patienter. Naturligtvis är det viktigt att sträva efter kontinuitet för dessa patienter. Kontakten med NCK beskrivs som något positivt som man är nöjd med och där har man som en informatant uttrycker det ett KBT-inriktat sätt att arbeta. Man diskuterar kring det handgripliga i detta sätta att arbeta. Det upplevs positivt och man får prata om hur man faktiskt skall göra för att komma vidare i livet. Inom psykiatrin tas speciellt öppenvård upp och även där pekas på ett konkret sätt att arbeta med en tanke bakom samtalen. För att kunna leverera detta krävs förstås från vårdens sida både tid och kontinuitet. Psykofarmaka upplever man att det möjligen kan vara ett stöd men båda informatanterna är på det klara med att det inte löser hela problemet vilket återigen visar på vikten för vårdpersonalen att skaffa kunskap om bakomliggande faktorer och livssituationen hos sina patienter.
9 Man är också positivt inställd till att få frågan om våldsutsatthet. Detta stämmer väl överens med vad som visats i många studier [8]. Det är dock inte någon garanti för att läkaren får ett ärligt svar. Behovet av att känna sig sedd och bekräftad tas upp som något viktigt. Att få frågan kan leda till att kvinnan i ett senare skede söker hjälp. Återigen tas upp att det inte är sannolikt att vårdgivaren får veta om man inte frågar aktivt. Att man inte berättar kan ha flera orsaker; skamkänslor, kontinuitet, rädslor att bli anmäld och att doktorn fastnar i ett medikaliserande tankesätt tas upp. Då man som vårdpersonal tar upp frågan bör man tänka på att underlätta för kvinnan, att skapa en tillåtande atmosfär och man kan även informera om tystnadsplikten och vid behov informera om vad anmälningsplikten innebär för att ta bort onödig rädsla om man misstänker att sådan hindrar patienten. Båda de intervjuade tar även upp att övrig omgivning är viktig för deras mående och att man är medveten om att processen mot ett bättre mående är lång. En lärdom av detta att dra som vårdpersonal är att inte bli alltför frustrerad om symtomen fortfarande finns kvar trots att man fått kunskap av vad patienten varit med om. Man har möjlighet att erbjuda kvinnan rätt hjälp och man kan bespara lidandet som kan uppstå vid ibland smärtsamma undersökningar eller biverkningar av mediciner som varken gör till eller från. Tilläggas bör kanske att man skall akta sig för att tillskriva alla symtom som dessa kvinnor kan få som psykosomatiska. Självklart kan de råka ut för åkommor som kräver utredning och gängse behandling. Att urskilja detta är en utmaning för vården, liksom när man skalla sätta stopp för att driva utredningar in absurdum. Konklusionen från denna studien blir att vårdpersonal aktivt bör efterfråga hur det ser ut i relationen och om våldsutsatthet finns. Att skapa en tillåtande atmosfär anses viktigt, liksom att ha tid och att kontinuiteten är hög. Man bör som vårdpersonal alltid ha en beredskap för hur svaret skall hanteras (vilket också kräver att det finns tid) Hittar man roten av ett långvarigt problem har man både för den enskilda individen och vården mycket att vinna i längden. Tyvärr är det ofta svårt inom vården att uppfylla allt ovanstående vid varje vårdtillfälle men att vid något tillfälle ta sig tid att fråga kan kanske vara en god investering?
10 Referenser 1 Tönnesen E. et al. Att fråga om våldsutsatthet som en del i anamnesen, NCK-rapport 2010:4. 2 FN (1993) Declaration on the Elimination of Violence against Women. 3 Lundgren E., Heimer G. et al. Slagen dam, mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige. Umeå Brottsoffermydigheten, Folkhälsoenkäten, Sociala relationer Campbell J. Health consequences of intimate partner violence. 2002,Lancet Ålander T., HeimerG., Svärdsudd K., Agreus L. Abuse in women and men with and without functional gastrointestinal disorders, Dig Dis Sci 53:7. 7 Bonomi et al. Intimate partner violence and women s physical, mental and social functioning. Am J 3 Prev Med 30:6. 8 Hurley et al. Emergency department patients opinions of screening for intimate partner violence among women. Emerg Med J. 22:2 9 Malterud K. Kvalitativa metoder i medicinsk forskning, Studentlitteratur 2009
11 BILAGA1 INFORMATION OM FORSKNINGSSTUDIE Mitt namn är Linda Andersson och jag är ST-läkare inom allmänmedicin. I vår utbildning för att bli färdig specialist ingår att genomföra ett forskningsprojekt. Forskningen inom området för våldsutsatta kvinnor har visat att tidigare erfarenheter av våld kan medföra ökad risk att få diverse hälsoproblem. Studier har även visat att det rör sig om många kvinnor och är viktigt för oss inom vården att lära oss mer om. Min avsikt är att göra en intervjustudie med kvinnor som på ett eller annat sätt varit utsatta för våldssituationer. Mitt huvudsyfte är att se hur de intervjuade ser på sin hälsa och sina kontakter med vården. Samtalen kommer att spelas in för att materialet ska kunna sammanställas. Inga personuppgifter kommer att framgå i det slutgiltiga materialet. Eventuella omständigheter kommer att framställas så att ingen kan bli igenkännbar. Deltagandet är naturligtvis helt frivilligt och kan när som helst avbrytas. Om behov skulle uppstå kan fortsatt samtalskontakt ordnas, antingen via vårdcentralen eller Nationellt Centrum för Kvinnofrid i Uppsala.
Mäta effekten av genomförandeplanen
Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg
Läs merKonsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Läs merJag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.
VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får
Läs mer2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar
Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet
Läs merFortbildningsdag MÖDRAHÄLSOVÅRDEN AKADEMISKA
Fortbildningsdag MÖDRAHÄLSOVÅRDEN AKADEMISKA Hur lyckas vi hitta våra mammor som är i behov av extra stöd? Hur får vi förtroende från våra kvinnor med funktionsnedsättning som väntar barn? Hur lägger man
Läs merHar du funderat något på ditt möte...
Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt
Läs merGod morgon Z, Hoppas du kunnat sova. Det blev ju litet jobbigt igår, och jag tänkte att jag kanske kan försöka förklara hur jag ser på det som hände och på hur vi har det i ett brev. Jag gissar att du
Läs merEn beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30
Samtalsprocessen En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessens fem faser Öppna Lyssna Analysera Bedöma Motivation Åtgärd Avsluta Öppningsfasen Genom rösten, god
Läs merKLIENTUNDERSÖKNING. på Prostitutionsenheten september november 2005. Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- P ROSTITUTIONSENHETEN
Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- SAMHETER P ROSTITUTIONSENHETEN KLIENTUNDERSÖKNING på Prostitutionsenheten september november 2005 1 Förord Prostitutions- och Spiralenheten är i sin
Läs merFallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år
Fallbeskrivningar Mikael 19 år Ruben 12 år Therese 18 år Tom 10 år Mikael 19 år Fallbeskrivning Mikael har haft svårigheter med relationer sedan han började i skolan. Föräldrarna beskriver honom som en
Läs merSjälvbestämmande och delaktighet
NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Självbestämmande och delaktighet November 2014 Instruktioner till träff 1, Hösten 2014. Värdighetsgarantierna i Mölndal Stad Instruktioner för samtalet
Läs merEn liten guide till kvinnohälsa
En liten guide till kvinnohälsa Barnmorskemottagningarna i Primärvården Skåne vart ska jag gå? får jag tvillingar? ÄR DET RÄTT FÖR MIG? är det normalt? kostar det något? Trygghet är vår specialitet är
Läs merDagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Läs merDiabetes och fetma hos barn och ungdomar
Förtroendemannagruppen Endokrina sjukdomar september 2005 1 Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Diabetes Förekomst I Sverige är totalt 4 %, 350 000 personer, drabbade av sjukdomen diabetes. Detta
Läs merVälfärd på 1990-talet
Lättläst Välfärd på 1990-talet Lättläst En lättläst sammanfattning av SOU 2001:79 från Kommittén Välfärdsbokslut. Du beställer denna skrift från: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm telefon: 08-690 91
Läs merFråga, lyssna, var intresserad
Fråga, lyssna, var intresserad Så här tänker personer som bor på LSS-boenden kring hur personalen bemöter dem när det handlar om sexualitet, kärlek och relationer. Sammanfattning på lättläst Författare:
Läs merAtt leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov
Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska
Läs merAtt leva med prostatacancer
Att leva med prostatacancer Oliver Hedestig Universitetsadjunkt, doktorand i Omvårdnad Jag driver tillsammans med Anders Widmark ett forskningsprojekt om att leva med prostatacancer. Den forskning som
Läs merHar du svårt att sova?
Till äldre ungdomar, 15-18 år, och deras vårdnadshavare: Har du svårt att sova? Är du mellan 15-18 år? Har du haft svårt att sova åtminstone tre av veckans dagar de senaste tre månaderna? Stämmer något
Läs merConsensio kompetensutveckling i samspel Vägen framåt
Vägen framåt Reflektionsmaterial till workshop över myndighetsgränserna fem fiktiva case och instruktioner till workshopledare Innehållsförteckning REFLEKTIONSMATERIAL TILL WORKSHOP... 3 INSTRUKTIONER
Läs merKvalitetsindex. Rapport 2015-06-25. Familjestödsgruppen AB Öppenvård. Öppenvård, handläggare
Kvalitetsindex Öppenvård, handläggare Rapport 20150625 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal Genomförda intervjuer SSIL
Läs merVÅLD I NÄRA RELATION. Jämställdhetsmålen. www.kvinnofrid.nu FOKUS ÄLDRE. Kerstin Kristensen
www.kvinnofrid.nu Jämställdhetsmålen VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS ÄLDRE Kerstin Kristensen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare
Läs merGrafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus
Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus Vilka rättigheter har barn och ungdomar på sjukhus? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. För dig som är barn
Läs merGrafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus
Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus 10 Jag har rätt till respekt Relationer, närhet och trygghet Barn skall bemötas med takt och förståelse och deras integritet
Läs merHandbok för LEDARSAMTAL
Handbok för LEDARSAMTAL Ett material som kan vara en hjälp till att möta ideella ledare till enskilda utvecklingssamtal. 1 Förord SAU skulle aldrig vara vad det är idag om det inte var för alla de ideella
Läs merSjälvkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.
Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det
Läs merÄmnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Psykisk hälsa
Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Psykisk hälsa Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Presentation från Idrottsvetenskapliga programmet, C-uppsats vid Umeå Universitet
Läs mer1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.
1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på
Läs merBARNHEMMET. En liten berättelse om en tid då man sålde barn som arbetskraft ROLLER FÖRESTÅNDARINNAN SYSTER SARA. Barnen STINA GRETA IDA LOTTA
BARNHEMMET En liten berättelse om en tid då man sålde barn som arbetskraft ROLLER FÖRESTÅNDARINNAN SYSTER SARA Barnen IDA Folket Spöken 9 roller. Om gruppen bara är 8 så kommer Idas namn ibland att skrivas
Läs merVårdcentralprojekt i Jönköpings län - ett vardagsnära utvecklingsprojekt
Vårdcentralprojekt i Jönköpings län - ett vardagsnära utvecklingsprojekt Margit Ferm, NSPH Kjell Lindström, Primärvårdens FoU-enhet Susanne Rolfner Suvanto, Socialstyrelsen Vårt projekt Ökat patient-,
Läs merUtskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen
BJÖRN L BERGLUND UTSKRIFT AV SAMTAL HOS AF 1 (9) Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen Samtalet ägde rum hos Arbetsförmedlingen i Sollentuna tisdag 13 juni 2006 kl. 11.00 Inspelningen är cirka
Läs merKommunikation och bemötande. Empati
Kommunikation och bemötande Det är viktigt att föra en kontinuerlig dialog med den döende patienten för att kunna respektera patientens autonomi och integritet. Känner man till personens föreställningar,
Läs merAlla läser igenom de fyra fallen för att vara delaktiga i seminariet diskussionen.
Institutionen för odontologi Tandhygienistprogrammet, termin 3 1TH019 Odontologisk profylaktik 5 Ansvarig lärare/examinator: Ann-Christin Johansson/Annsofi Johannsen HT 2015 Stress & Kommunikation Seminarium/Redovisning
Läs merSammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd
Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer
Läs merGOLFINSPIRATION 2015. Inledning. Släpp kontrollen
GOLFINSPIRATION 2015 Inledning Släpp kontrollen En golfsving är en komplex rörelse. Med många tankar, muskler och flera kroppsdelar involverade ska vi träffa en liten boll med ett verktyg som bara är 1
Läs merUtvärdering av föräldrakurs hösten 2013
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet
Läs merSjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer
Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer Tove Bylund Grenklo, PhD, beteendevetare 20 februari 2015 Tove Bylund Grenklo Oundvikligt Dödsfallet (förlusten) och sorgen Påverkbart
Läs merHur kan man lyssna på den komplexa patienten?
Hur kan man lyssna på den komplexa patienten? (och förstå vad hon behöver..) Statens medicinsk-etiska råds konferens Patientautonomi till varje pris?, Tema: Patientautonomi, vackra ord eller verklighet?
Läs merRinga in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.
Hur mår du idag? Namn Ålder Datum Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild av ditt nuvarande sinnestillstånd. Vi vill alltså att du skall försöka gradera hur du mått under de senaste tre
Läs merBarn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer
Barn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer Utbildning med Länsstyrelsen Linda Jonsson Socionom, doktorand Linköpings Universitet 1 2 Barn-------------------------Sexhandel
Läs merBarns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen
Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det
Läs merHälsa. Vad innebär hälsar för dig?
Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt
Läs merLiten guide till kvinnofridsfrågor
Hit kan man vända sig om man vill prata med någon: Brottsofferjouren: 013-10 44 00 Ungdomsmottagningen: www.umo.se Mansmottagningen: 013-20 68 90 Socialtjänsten: 0120-83 211, efter 17: 0703-27 86 24 Polisen:
Läs merUtvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst
Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst Innehållsförteckning Familjehemscentrum... 2 Enkätstudien... 4 Varför och för vem görs studien?... 4 Vad ska studeras?... 4 Av vem görs studien?...
Läs merSå får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR
Så får du bättre 1234 självkänsla Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips 8 SIDOR Självkänsla Våga ta steget mot ett bättre självförtroende och ett rikare liv! En dålig
Läs merAtt skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas
52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer
Läs merMänniskohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 «
Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn» 1 « Till dig som är god man Många gånger anmäls inte brottet människohandel även om det idag är världens tredje största brottsliga
Läs merForskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?
Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski
Läs merLärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén
SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Ronja. En dag får hon ett meddelande på Facebook av Lisa i klassen. Det står bara Tjockis! Ronja vill vara kompis med Lisa.
Läs merIntervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär
Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär B 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande
Läs merBarns helse og egenopplevelse som asylsøker
Barns helse og egenopplevelse som asylsøker http://www.cergu.gu.se/publikationer/ NSH-konferanse om minoritetshelse Oslo 6 mai 2011 Henry Ascher MD, docent i barnmedicin, universitetslektor Flyktingbarnteamet,
Läs merLyssna, stötta och slå larm!
För barn Lyssna, stötta och slå larm! - när en kompis utsätts för övergrepp Stötta Det är alltid vuxnas ansvar att skydda barn och ungdomar mot sexuella övergrepp, men du som kompis kan göra mycket för
Läs merSocial gemenskapen nyckel till svenskan och hälsan
Social gemenskapen nyckel till svenskan och hälsan - en utvärdering av projekt EVA Katarina Björklid projektledare Sammanfattning Under våren 2009 startade projekt EVA i Eskilstuna. Projektet vänder sig
Läs merPatientlagen och Patientdatalagen
YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Patientlagen och Patientdatalagen Några lagar som styr vårdadministratörens arbete Examensarbete 35 poäng Författare: Ann Ericsson Handledare:
Läs merSammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd
Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer
Läs merVåga prata om dina erektionsproblem
Våga prata om dina erektionsproblem Sexlivet är en viktig del för närheten och samhörigheten i en parrelation. Men för många män, och kanske också för dig, är ett vitalt sexliv inte någon självklarhet
Läs merOrolig för ett barn. vad kan jag göra?
Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver
Läs merSammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009
1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna
Läs merAvlösning som anhörigstöd
Avlösning som anhörigstöd Viktiga faktorer som styr när anhöriga ska ta beslut om avlösning Pia Rylander och 2015-05-13 Arbetet har genomförts med hjälp av Utvärderingsverkstaden på FoU Sjuhärad Innehåll
Läs merUpplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn?
Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn? Rebecka Arman,, Kate Granström m och Ann-Mari Åslund Östberg I samarbete med Sofia Björkdahl Bakgrund till studierna Många problembeskrivningar
Läs merPressmeddelande 18 maj. Kvinnor visar mer stressymptom än män: Var fjärde kvinna i Stockholms län lider av orolig mage
Pressmeddelande 18 maj Kvinnor visar mer stressymptom än män: Var fjärde kvinna i Stockholms län lider av orolig Kvinnliga anställda upplever mer symptom på stress än sina manliga kollegor. Exempelvis
Läs merNågra råd om hur man kommunicerar i relationen
Xxxxx Xxxxx Xxxxxx Malena Pratar Potens! Se Malenas film Malena pratar potens och gör ett potenstest direkt i din smartphone eller gå in på www.potenslinjen.se Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel: 08-550 52
Läs merBiologiskt perspektiv
Biologiskt perspektiv ARV Kemisk balans Signalsubstanser Hjärnans STRUKTUR Nervceller Ett häfte som kompletterar texten i din bok Det biologiska perspektivet söker förklara människans tankar, känslor och
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
[Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens
Läs merTill dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1
Till dig som undervisar barn som har reumatism Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Inledning Den här foldern ger en kort introduktion till vad barnreumatism är och hur du som lärare kan agera
Läs merDU KAN VÄLJA SAMARBETE.
För dig som har kontakt med barnomsorg, skola, hälso- och sjukvård och socialvård. DU KAN VÄLJA SAMARBETE. Om tystnadsplikt och samtycke. Här kan du läsa om vad tystnadsplikt innebär. Du får också veta
Läs merVälkommen till ditt nya liv. vecka 13-16
Välkommen till ditt nya liv uppföljning vecka 13-16 Även om du inte längre tar CHAMPIX, fortsätter LifeREWARDSprogrammet att ge dig råd och stöd i ytterligare 4 veckor och hjälper dig vara en före detta
Läs merIntervju med Elisabeth Gisselman
Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk
Läs merFörtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv
Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1 Ont i nacken! Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Inledning Förtroendemannagruppen för rörelseorganens
Läs merÖkad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst!
Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Bakgrund Jag har arbetat på Socialtjänsten sedan 2005. Det sista året har jag arbetat med ungdomar som resurspedagog (tjänsten ligger under myndighetsutövning,
Läs merTill dig som bryr dig
Till dig som bryr dig i Uppdrag från regeringen Regeringen har tagit initiativ till en rikstäckande satsning för att öka kunskapen om och förändra attityder till psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning.
Läs merPSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01
PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 995-5- PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Namn... Datum... Avsikten med detta formulär är att ge
Läs merHälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd
Hälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd Välkommen att ta del av en utvecklad och prövad hälsosamtalsmetod för nyanlända barn med flyktbakgrund som exempelvis kan användas
Läs merVERKTYGSLÅDAN. För en hälsofrämjande arbetsplats
VERKTYGSLÅDAN För en hälsofrämjande arbetsplats ARBETSGRUPPEN Gruppövning / Hälsokorset Hälsokorset är bra att fundera runt när man pratar om hälsa och vad det är. Linjen från vänster till höger symboliserar
Läs merÅngest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.
Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste
Läs merÖvning: Dilemmafrågor
Övning: Dilemmafrågor Placera föräldrarna i grupper med ca 6-7 st/grupp. Läs upp ett dilemma i taget och låt föräldrarna resonera kring tänkbara lösningar. Varje fråga kan även visas på OH/ppt samtidigt,
Läs merUr boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar
Ur boken Bortom populärpsykologi och enkla sanningar av Magnus Lindwall, Göteborgs universitet Begreppet självkänsla har under de senaste åren fått stor uppmärksamhet i populärvetenskapliga böcker. Innehållet
Läs merFörst till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF
Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN D sovande flicka mamma lat son lat son lat son flitig gårdskarl gift med Ingvild flitig gårdsfru gift
Läs merUTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING!
UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING! HEJ! Föreningen eller klubben är en av de viktigaste grundstenarna i Socialdemokraterna. Det är den verksamhet som de flesta av våra medlemmar möter i sitt vardagsengagemang.
Läs merInformation till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:
Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Din ungdom har anmält sig till vår internetbehandling för sömnproblem. Behandlingen är en internetbaserad guidad självhjälp
Läs merSöndagen före domsöndagen Vaksamhet och väntan Luk 12:35-40, 2 Kor 13:5-9
Söndagen före domsöndagen Vaksamhet och väntan Luk 12:35-40, 2 Kor 13:5-9 Titta upp, tala långsamt Inledning Du har fått en rejäl utmaning, ett kraft prov ska utföras. Det kommer behövas starka muskler
Läs merAtt leva med. Narkolepsi
Att leva med Narkolepsi Att leva med narkolepsi Det kändes som om jag höll på att sova bort hela livet tonåren var Ida Jegréus så trött att hon inte kunde hålla sig vaken på lektionerna i skolan. Hur
Läs merDiagnostik av förstämningssyndrom
Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.
Läs merKarriärfaser dilemman och möjligheter
Karriärfaser dilemman och möjligheter Karriärdilemman Karriärdilemman kan uppstå av många olika orsaker. Oavsett anledning kan vi känna att vi inte är tillfredställda eller känner oss otillräckliga i den
Läs mer"50+ in Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa
Agency Logo Hushålls-ID 1 2 0 0 Person-ID Datum för intervju: Intervjuares ID: Respondentens Förnamn: "50+ in Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär
Läs merDet handlar om arbetslivsinriktad rehabilitering. Målet är att du ska kunna försörja dig själv.
1 För att gå här på Finsam? Man ska vilja förändra. Vilja gå mot ett mål. Respektera andra, utan att döma. Vilja ta ansvar för sig själv och för gruppen. Grejen med Finsam är att du bara behöver gå till
Läs merResultat från levnadsvaneundersökningen 2004
Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Tabellbilaga: Umeåregionen, Grundskolan åk 7-9 Karina Nygren UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenhet vid Umeå Socialtjänst Umeå 2005-02-01 2 Tabellbilaga:
Läs merAtt formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se
Att formulera SMARTA mål Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Handleder inom - Kriminalvården - Socialtjänsten - Skolan Arbetar inom - Barn- och
Läs merVerktyg för Achievers
Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem
Läs merIPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.
1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline
Läs merSammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du?
Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du? Under april och maj månad besökte representanter från nämnden fem gymnasieskolor i Sjuhärad; Tingsholmsgymnasiet i Ulrice, sgymnasiet i, i,
Läs merTävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010. Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer
Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010 Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer Birgit Ahlberg Familjerådgivningen, Karolina Frick Fältsekreterare, Eleonora Karlsson Kurator LSS,
Läs merFrån förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling
Från förvaring till förvandling I samband med att jag coachade en verksamhetschef för ett gruppboende fick jag vara med om en märkbar utveckling. Chefens överordnade ringde mig och berättade att chefen
Läs merDelaktighet och inflytande via personliga utvecklingsprogram
Delaktighet och inflytande via personliga utvecklingsprogram intervjuer med brukare och personal i bostad med särskild service Verksamheten ska vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmande
Läs merFör dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen.
För dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen. Copyright 1998 by Narcotics Anonymous World Services, Inc. Alla rättigheter förbehållna. Den här pamfletten
Läs merPRIM-NET. Bedömningsmall Del I
Persnr: IDnr: PRIM-NET Bedömningsmall Del I - Samtalsguide Muntlig info ang studien och bedömningssamtalet - Innan bedömningssamtalet Innan du får vara med i studien så ställer vi samma frågor till alla
Läs merAlla får ligga. strategier i förförelsekonst för den moderna gentlemannen och kvinnan
Alla får ligga strategier i förförelsekonst för den moderna gentlemannen och kvinnan 001 FÖRSPEL IN 168 KAPITEL ETT N o 001 013 Rätt inställning KAPITEL TVÅ N o 014 022 Utsidan KAPITEL TRE N o 023 051
Läs merHur frågar man om våld, och vad får man för svar?
Hur frågar man om våld, och vad får man för svar? Konferens 28 januari 2015, Burgårdens utbildningscentrum Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet Specialistpsykolog,
Läs merTRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala
TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA Malmö 151126 Heljä Pihkala Ett samarbete mellan Psykiatriska klinikerna i Skellefteå och Umeå, Socialtjänsten i Skellefteå
Läs mer