ST-projekt. Linda Andersson. Handledare Docent Malin André. Jag tycker man ska fråga: hur har du det hemma i din relation?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ST-projekt. Linda Andersson. Handledare Docent Malin André. Jag tycker man ska fråga: hur har du det hemma i din relation?"

Transkript

1 ST-projekt Linda Andersson Handledare Docent Malin André Jag tycker man ska fråga: hur har du det hemma i din relation? Våld mot kvinnor samband med framtida hälsa?

2 Sammanfattning Detta är ett ämne som berör och engagerar. I denna studie har semistrukturerade intervjuer med våldsutsatta kvinnor genomförts och analyserats. Det framkommer besvär med hälsa både fysiskt och psykiskt. Kontinuitet inom vården framkommer som något eftersträvansvärt. En önskan finns att vårdpersonal vågar fråga även om relationer. Kvinnorna hyser hopp för framtiden trots svåra upplevelser. Inledning Det finns mycket skrivet i detta ämne. Det finns t.ex. ett starkt vetenskapligt stöd för att ett liv under förtryck där våld eller hot om våld förekommer påverkar hälsan negativt. [1]. Som definition av ordet våld använder jag FN-deklarationen: Declaration on the Elimination of Violence against Women från Den definierar våld enligt följande: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada och lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande vare sig det sker i det offentliga eller privata livet. [2] Generellt brukar forskningen kring själva förekomsten av våld tas fram i tre nivåer: enkäter som försöker kartlägga över stor, representativ befolkningsgrupp, brottsofferstatistik via polisen samt riktad forskning dvs. handplockade individer från t.ex. MVC, specialinriktade mottagningar osv. I Sverige finns en stor befolkningsstudie Slagen Dam från I den studien blev kvinnor i åldrarna år tillfrågade om våld. Man delade då upp våldet i fysiskt/emotionellt/sexuellt eller hot. Man fick en hög svarsfrekvens (70 %) och totalt hade 46% av kvinnorna någon gång utsatts för våld. [3] I folkhälsoinstitutets folkhälsoenkät fick personer svara på en allmän fråga om våld senaste året och där har sedan % av kvinnorna svarat ja. [4]. Man vet dessutom att våldsutsatthet på olika sätt påverkar kvinnors sökbeteende inom vården. Dessa kvinnor tenderar att söka mer frekvent för andra kroppsliga besvär, som smärta[5], magbesvär[6]och även psykiska besvär[7]. Det kan även skapa problem att få till adekvat undersökning då kvinnan kan ha svårt att genomgå vissa undersökningar t.ex. gynundersökning. Många studier pekar på att kvinnor i allmänhet tycker att det är bra att vi ställer frågan om våldsutsatthet och inte enbart i samband med graviditet eller cellprovstagning t.ex. I en studie tillfrågades över 500 kvinnor på en kanadensisk akutmottagning om det var befogat att fråga alla om våldsutsatthet. Här svarade 86 % att det var helt acceptabelt [8]. I mina egna patientmöten på vårdcentralen i Östervåla har jag lagt märke till att det finns patienter med en symtomflora som ovan som inte blir signifikant bättre i sina symtom av

3 gängse behandling och att sedvanliga utredningar och undersökningar inte ger någon tydlig diagnos att behandla. Jag har då funderat om det är någon annan genes till besvären som förbises. Om så är fallet utsätts patienten för onödiga, i vissa fall smärtsamma, undersökningar och som även är kostsamma. Det skulle kunna finnas kvinnor som varit våldsutsatta bland dessa patienter. Syfte Syftet med studien är att få en ökande förståelse för hur kvinnor som utsatts för våld upplever sitt hälsotillstånd och sina kontakter med vården. Metod Eftersom syftet med studien är att ta reda på hur kvinnor som utsatts för våld upplever sitt hälsotillstånd och sina kontakter med vården valdes en kvalitativ metod med semistrukturerad intervju. En intervjuguide utformades för att säkerställa att syftet och frågeställningen bakom studien skulle komma fram. Informatanter rekryterades från Östervåla vårdcentral genom att kollegor där tillfrågade kända kvinnliga patienter som utsatts för våld. Intervjuerna genomfördes som telefonintervjuer, spelades in och skrevs ut ordagrant. Därefter analyserades analyserna med innehållsanalys och teman identifierades[9]. Intervjuguide: Inledning av intervjun. Upprepande av information om deltagandets förutsättningar. Kort om kvinnans bakgrund, (vilken typ av våld hon varit med om, relation till förövaren.) Hur ser du i allmänhet på din hälsa? Har du haft några problem med din hälsa? Tror du själv att dina erfarenheter har påverkat din hälsa? Hur har dina kontakter med vården varit? Har du fått den hjälp du tycker att du behövt? Har du blivit tillfrågad om våldsutsatthet och vad tyckte du i så fall om att få den frågan? Ska vi fråga? Frågor om våldets karaktär kan om så bedöms lämpligare komma mot slutet av intervjun. Efter genomförande av intervjuerna kommer en senare sammanställning enligt kvalitativ metod att göras.

4 Resultat Två kvinnor, båda mellan år, med erfarenhet av våld i nära relation intervjuades. De teman som kom fram vid analysen av intervjuerna var Även riktade frågor kan vara av vikt, Kontinuitet och samarbete mellan professioner - en framgångsfaktor, Våga fråga om relationen också! samt Har inte gett upp. Även riktade frågor kan vara av vikt De båda informatanterna fick frågan om hur de ser på sin hälsa i allmänhet. Ingen av kvinnorna svarade då att hälsotillståndet var dåligt eller att de hade några långvariga besvär eller symtom. En av kvinnorna berättade om en aktuell luftvägsinfektion som var på tillbakagång och den andra informatanten talar i sitt svar enbart om att hon klarat av att arbeta trots allt. Först på mer detaljerad fråga angående mående och problem med hälsan svarar båda informatanterna jakande, dvs. att de har besvär med hälsan och då kommer både fysiska och psykiska besvär fram. Huvudet har jag väldigt ont i och magen har jag väldigt ont i och ja, ryggen har jag ju fruktansvärt ont i jag kan känna mig smärtfri stundtals. Sömnsvårigheter och koncentrationssvårigheter och stressrelaterade symtom, jag hyperventilerar och får ångest ibland och kan inte sluta gråta. De typer av besvär som informatanterna tar upp att de lider av är både av fysisk och psykisk karaktär. På frågan om hälsobesvär ombeds informatanterna att svara på vad de lider av oavsett duration eller möjligt orsakssamband. Båda kvinnorna uppger att de har betydande besvär som påverkar i vardagligt liv. En av kvinnorna anger främst smärtbesvär av stark karaktär på flera ställen i kroppen och som endast stundtals är lindrigare. Den andra kvinnan berättar om besvär av mer psykisk art med ångest och depressiva besvär som påverkar henne så att hon ej klarar en stressad miljö till exempel. Det kommer ju som en beställning när man håller något inom sig. Båda kvinnorna uppger i intervjuerna att de varit utsatta för både fysiskt och psykiskt våld. En av dem uppger även att hon varit utsatt för sexuellt våld, påstått att han inte våldtagit mig om nätterna. I båda fallen handlar det om våld i nära relation och under flera år. På fråga om man tror att våldsutsattheten har något samband med deras hälsoläge och besvär med detta svarar båda kvinnor jakande. Det har kommit under den här tiden som jag har varit tillsammans med honom och efter. Ja, men visst, det kommer ju som en beställning när man håller något inom sig så kommer det ut på något annat sätt.

5 Kontinuitet och samarbete mellan professioner en framgångsfaktor Blandade åsikter framkommer i intervjuerna. Det som framförallt lyfts fram som något negativt är den dåliga kontinuiteten bland läkare samt att vi arbetar inom ett alltför tidspressat system. Ja, det är väl si och så, ni byter ju läkare hela tiden Ja men det är inte läkarnas fel heller. Det är hela systemet, tidspressat och så. Tidsbrist hindrar i verksamhet med goda förutsättningar På vårdcentral finns om kontinuiteten fungerar möjlighet att upptäcka nyanser och skillnader i mående hos de patienter man träffar regelbundet. En av kvinnorna berättar om hur husläkaren upptäckt hennes dåliga sömn och noterat viktnedgång. Med ledning av detta kunde husläkaren se att patienten inte mådde bra. Å andra sidan anser en informatant att man inom primärvård inte klarar av att gå till kärnan med problemet. Orsaker som lyfts fram till detta är återigen tidsbristen. Här diskuteras även dialogen mellan professionaliteter som man tycker är undermålig. Så de hade en bra dialog, kuratorn och läkaren och det finns ju inte på kartan om du går till en vårdcentral. I bästa fall kanske den tio minuter innan du går in har hunnit läsa lite i journalen. Ett strukturerat teamarbete ger verktyg för att gå vidare Båda kvinnorna har kontakt med NCK och beskriver det som något positivt. Man lyfter även fram sättet att arbeta där som ett KBT-inriktat sätt att arbeta. Man beskriver ett praktiskt förhållningssätt. Hur jag ska kunna gå vidare. Hur jag ska kunna agera. Hon säger att det är bra att jag erkänner för mig själv att jag mår dåligt. Att jag inser att det är han som fått mig att må så här dåligt. Inom psykiatrin beskrivs öppenvårdpsykiatri som något mycket positivt. På den mottagning där informatanten hade varit patient var kontinuiteten god, man träffade flera professionaliteter och man upplevde god struktur och planering bakom samtalen. Hon hade nog en tanke med varje samtal, jag menar så det inte blir bara att sitta och gråta en stund och tycka att livet är hemskt Där fick jag skriva lappar om saker man inte kan ta i sin mun så då visste jag att nu vet läkaren det här. Våga fråga om relationen också! Båda informatanterna har erbjudits läkemedelsbehandling med psykofarmaka mot t.ex. depressiva besvär och sömnproblem. Hos dessa informatanter kan skönjas att läkemedel kan vara ett stöd för att mildra symtom som t.ex. sömnlöshet men att det inte har någon avgörande effekt på hälsan i stort. Förtroendet för att läkemedel skulle kunna hjälpa är hos ena informatanten mycket lågt. Jag visste ju varför jag mådde dåligt och de ville ju att jag skulle behandlas med mediciner och grejer men det ville inte jag för jag visste ju varför och

6 nu har jag ju löst det, jag har ju flyttat hemifrån Det är väl mest att man får några tabletter så blir det bra. Hur har du det hemma, i din relation? Båda de intervjuade kvinnorna tycker att frågan om våldsutsatthet skall ställas. En av de intervjuade tycker att frågan kan ställas rutinmässigt. Lämpliga tillfällen att ta upp frågan tycker man kan vara om en patient söker ofta för samma sak det kan ju vara psykosomatiskt eller då man söker för med vissa symtom av psykisk karaktär pratar om sömnsvårigheterna och att man är deprimerad, men liksom inte varför och det tar man ju inte upp själv heller. En annan orsak till att tänka på att ta upp frågan kan också vara att vi vet om att det förekommer. Att få frågan under ett vårdtillfälle tycker man visar på empati. De båda intervjuade tar upp vikten av att känna sig sedd och bekräftad. Det är kanske inte den läkaren som ställer frågan som får svaret. Kvinnorna tillfrågades även vad de tror kan ligga bakom att man inte berättar fast man fått frågan om våld. Båda informatanterna tar upp att det är något som man vill dölja och som känns skamfyllt. Ja, nog har ju vänner frågat och folk har pratat men det är ju något man skäms över så det pratar man ju inte om. Kontinuitet tas också upp som en fråga av vikt. Man vet ju aldrig vem man ska träffa när man går iväg och så ska man dra sin historia. Det finns även rädslor förknippade med att berätta sanningen. Framförallt är man rädd att någon skall anmäla våldet. vill inte komma in i socialen eller något rättssystem. Att läkaren fastnar i frågor kring symtomen och diskussion kring diagnoser (och inte ställer frågor kring relationer och övriga livet) ses också som något negativt. pratar om sömnsvårigheterna och att man är deprimerad, men liksom inte varför och det tar man ju inte upp själv heller. Har inte gett upp De båda intervjuade kvinnorna anser att omgivning, anhöriga och vänner är viktiga. Det ses också som av vikt att gå sakta fram och kvinnorna tar för givet att det kommer att ta lång tid att läka om det är möjligt. Jag håller på och bearbetar och försöker förstå att det ska bli bättre men det kommer det naturligtvis att bli.

7 Diskussion Metoddiskussion Metodvalet i denna studie var att intervjua kvinnor som på något sätt hade utsatts för våld. Två kända patienter blev tillfrågade men det visade sig bli problematiskt att få till intervjuer öga mot öga. I det första fallet avbokades flera intervjutider på grund av sjukdom och tidsbrist ledde till att intervjun fick genomföras och inspelas per telefon. I det andra fallet önskade informatanten själv att inte behöva komma till vårdcentralen då hon upplevde att påfrestningen skulle bli för stor. Att det visade sig bli svårt att få till intervjuer på vårdcentralen är ett resultat i sig. Nu var utgångspunkten att deras våldserfarenheter skulle diskuteras och de visste att intervjuaren redan hade viss information om att de varit våldsutsatta. Det är inte svårt att dra slutsaten att detta är något som är energikrävande och svårt för dem att prata om. Tilläggas kan också att det även tar energi att vara den som tar emot en berättelse om våldsutsatthet vilket gör det viktigt att vara förberedd både mentalt och professionellt innan man ställer frågan. Intervjuer per telefon istället för öga mot öga kan förstås ha påverkat intervjuerna på flera sätt både på gott och ont. Man kan tänka sig att de blivit längre och ytterligare fördjupade om intervjun utförts på plats. Å andra sidan var informatanten nu mer anonym och kände sig kanske mer bekväm att berätta om känsliga saker. Det blev endast två intervjuer vilket berodde på att det var svårt att hitta passande informatanter, det fanns få kända patienter och det var dessa två som tillfrågades då de båda hade haft en längre kontakt med sina respektive läkare och där det kändes bekvämt för dem att fråga. Att de haft en längre kontakt tyder på förtroende för läkaren och detta kan förstås ha färgat deras syn på vårdcentralen som vårdgivare. Fler patienter hade förstås gett ett större material men meningen var inte att jämföra olika levnadsöden utan att söka en större förståelse. Resultatdiskussion Vid analysen av intervjuerna kommer fyra teman fram. Även riktade frågor kan vara av vikt - Det ter sig i den här studien som att kvinnorna behöver mer detaljerad fråga för att inse hur de egentligen mår, att de de facto har flera krämpor. Kontinuitet och samarbete mellan professioner en framgångsfaktor - Man tänker också att dessa krämpor kan ha samband med det upplevda våldet. Vidare diskuteras att kontinuitet när det gäller vårdkontakter och att ha tid för patienten upplevs som mycket viktigt och gynnsamt. Våga fråga om relationen också! - Man kan se flera orsaker till varför vårdpersonal skall efterfråga våld och uppmuntrar till detta. Har inte gett upp - Hopp finns för att kunna läkas på sikt.

8 Det är numer vetenskapligt belagt att våldsutsatthet påverkar hälsan negativt [1]. I intervjuerna uppger kvinnorna inte några större problem med hälsan förrän mer riktade frågor ställs och då framkommer allehanda problem som faktiskt är ganska påtagliga och som påverkar dem i vardagen. Det kan misstänkas att de blivit så vana vid dessa symtom att de införlivas som en del av livet. Ett alternativ skulle kunna vara att man på grund av symtomen i sig (depression t.ex.) eller en skadad självkänsla förringar/normaliserar symtomen. För att få kunskap om deras allmänna hälsa/ohälsa fungerade i dessa fall inte öppen fråga, vilket kan vara något att tänka på i patientkontakt. De besvär som dessa kvinnor lider av stämmer väl överens med de besvär av både kroppslig karaktär och av psykisk valör som man i tidigare forskning sett att våldsutsatta kvinnor har en tendens att söka mer frekvent för [5-7]. Båda informatanterna var tämligen säkra på ett det fanns ett samband mellan deras erfarenheter och deras symtom, både kroppsliga och psykiska. Det framkommer dock att det inte är något man skulle ta upp själv i en vårdkontakt utan det önskar man att läkaren aktivt efterfrågar isåfall. Vare sig patienten själv är medveten om att dessa erfarenheter kan ligga bakom symtom eller förvärra dem så är det av högsta vikt att vi gör det vi kan för att underlätta för dem att delge oss informationen. Detta förstås i avsikt att dels verkligen kunna hjälpa, lindra och kanske i förlängningen bota vissa symtom, men även för att bespara dem onödiga och i vissa fall kostsamma och smärtsamma utredningar och behandlingar. Angående vårdkontakterna hade båda haft kontakt med primärvården för diverse krämpor och även NCK samt i viss mån psykiatrin. Det framkommer att man anser att vårdcentralen har bra möjligheter att se och upptäcka missförhållanden och dåligt mående hos patienterna, förutsatt att kontinuiteten fungerar. Man upplever även att tidsbrist (med eller utan kontinuitet) kan vara ett problem på vårdcentral, att läkaren inte hinner sätta sig in i patienterna, men även att det inte finns tid att uppehålla en bra dialog till andra personalkategorier, något man anser är extra viktigt då man arbetar med dessa patienter. Naturligtvis är det viktigt att sträva efter kontinuitet för dessa patienter. Kontakten med NCK beskrivs som något positivt som man är nöjd med och där har man som en informatant uttrycker det ett KBT-inriktat sätt att arbeta. Man diskuterar kring det handgripliga i detta sätta att arbeta. Det upplevs positivt och man får prata om hur man faktiskt skall göra för att komma vidare i livet. Inom psykiatrin tas speciellt öppenvård upp och även där pekas på ett konkret sätt att arbeta med en tanke bakom samtalen. För att kunna leverera detta krävs förstås från vårdens sida både tid och kontinuitet. Psykofarmaka upplever man att det möjligen kan vara ett stöd men båda informatanterna är på det klara med att det inte löser hela problemet vilket återigen visar på vikten för vårdpersonalen att skaffa kunskap om bakomliggande faktorer och livssituationen hos sina patienter.

9 Man är också positivt inställd till att få frågan om våldsutsatthet. Detta stämmer väl överens med vad som visats i många studier [8]. Det är dock inte någon garanti för att läkaren får ett ärligt svar. Behovet av att känna sig sedd och bekräftad tas upp som något viktigt. Att få frågan kan leda till att kvinnan i ett senare skede söker hjälp. Återigen tas upp att det inte är sannolikt att vårdgivaren får veta om man inte frågar aktivt. Att man inte berättar kan ha flera orsaker; skamkänslor, kontinuitet, rädslor att bli anmäld och att doktorn fastnar i ett medikaliserande tankesätt tas upp. Då man som vårdpersonal tar upp frågan bör man tänka på att underlätta för kvinnan, att skapa en tillåtande atmosfär och man kan även informera om tystnadsplikten och vid behov informera om vad anmälningsplikten innebär för att ta bort onödig rädsla om man misstänker att sådan hindrar patienten. Båda de intervjuade tar även upp att övrig omgivning är viktig för deras mående och att man är medveten om att processen mot ett bättre mående är lång. En lärdom av detta att dra som vårdpersonal är att inte bli alltför frustrerad om symtomen fortfarande finns kvar trots att man fått kunskap av vad patienten varit med om. Man har möjlighet att erbjuda kvinnan rätt hjälp och man kan bespara lidandet som kan uppstå vid ibland smärtsamma undersökningar eller biverkningar av mediciner som varken gör till eller från. Tilläggas bör kanske att man skall akta sig för att tillskriva alla symtom som dessa kvinnor kan få som psykosomatiska. Självklart kan de råka ut för åkommor som kräver utredning och gängse behandling. Att urskilja detta är en utmaning för vården, liksom när man skalla sätta stopp för att driva utredningar in absurdum. Konklusionen från denna studien blir att vårdpersonal aktivt bör efterfråga hur det ser ut i relationen och om våldsutsatthet finns. Att skapa en tillåtande atmosfär anses viktigt, liksom att ha tid och att kontinuiteten är hög. Man bör som vårdpersonal alltid ha en beredskap för hur svaret skall hanteras (vilket också kräver att det finns tid) Hittar man roten av ett långvarigt problem har man både för den enskilda individen och vården mycket att vinna i längden. Tyvärr är det ofta svårt inom vården att uppfylla allt ovanstående vid varje vårdtillfälle men att vid något tillfälle ta sig tid att fråga kan kanske vara en god investering?

10 Referenser 1 Tönnesen E. et al. Att fråga om våldsutsatthet som en del i anamnesen, NCK-rapport 2010:4. 2 FN (1993) Declaration on the Elimination of Violence against Women. 3 Lundgren E., Heimer G. et al. Slagen dam, mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige. Umeå Brottsoffermydigheten, Folkhälsoenkäten, Sociala relationer Campbell J. Health consequences of intimate partner violence. 2002,Lancet Ålander T., HeimerG., Svärdsudd K., Agreus L. Abuse in women and men with and without functional gastrointestinal disorders, Dig Dis Sci 53:7. 7 Bonomi et al. Intimate partner violence and women s physical, mental and social functioning. Am J 3 Prev Med 30:6. 8 Hurley et al. Emergency department patients opinions of screening for intimate partner violence among women. Emerg Med J. 22:2 9 Malterud K. Kvalitativa metoder i medicinsk forskning, Studentlitteratur 2009

11 BILAGA1 INFORMATION OM FORSKNINGSSTUDIE Mitt namn är Linda Andersson och jag är ST-läkare inom allmänmedicin. I vår utbildning för att bli färdig specialist ingår att genomföra ett forskningsprojekt. Forskningen inom området för våldsutsatta kvinnor har visat att tidigare erfarenheter av våld kan medföra ökad risk att få diverse hälsoproblem. Studier har även visat att det rör sig om många kvinnor och är viktigt för oss inom vården att lära oss mer om. Min avsikt är att göra en intervjustudie med kvinnor som på ett eller annat sätt varit utsatta för våldssituationer. Mitt huvudsyfte är att se hur de intervjuade ser på sin hälsa och sina kontakter med vården. Samtalen kommer att spelas in för att materialet ska kunna sammanställas. Inga personuppgifter kommer att framgå i det slutgiltiga materialet. Eventuella omständigheter kommer att framställas så att ingen kan bli igenkännbar. Deltagandet är naturligtvis helt frivilligt och kan när som helst avbrytas. Om behov skulle uppstå kan fortsatt samtalskontakt ordnas, antingen via vårdcentralen eller Nationellt Centrum för Kvinnofrid i Uppsala.

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år Fallbeskrivningar Mikael 19 år Ruben 12 år Therese 18 år Tom 10 år Mikael 19 år Fallbeskrivning Mikael har haft svårigheter med relationer sedan han började i skolan. Föräldrarna beskriver honom som en

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet

Läs mer

KLIENTUNDERSÖKNING. på Prostitutionsenheten september november 2005. Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- P ROSTITUTIONSENHETEN

KLIENTUNDERSÖKNING. på Prostitutionsenheten september november 2005. Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- P ROSTITUTIONSENHETEN Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- SAMHETER P ROSTITUTIONSENHETEN KLIENTUNDERSÖKNING på Prostitutionsenheten september november 2005 1 Förord Prostitutions- och Spiralenheten är i sin

Läs mer

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska

Läs mer

Fortbildningsdag MÖDRAHÄLSOVÅRDEN AKADEMISKA

Fortbildningsdag MÖDRAHÄLSOVÅRDEN AKADEMISKA Fortbildningsdag MÖDRAHÄLSOVÅRDEN AKADEMISKA Hur lyckas vi hitta våra mammor som är i behov av extra stöd? Hur får vi förtroende från våra kvinnor med funktionsnedsättning som väntar barn? Hur lägger man

Läs mer

Har du funderat något på ditt möte...

Har du funderat något på ditt möte... Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt

Läs mer

Kommunikation och bemötande. Empati

Kommunikation och bemötande. Empati Kommunikation och bemötande Det är viktigt att föra en kontinuerlig dialog med den döende patienten för att kunna respektera patientens autonomi och integritet. Känner man till personens föreställningar,

Läs mer

Självbestämmande och delaktighet

Självbestämmande och delaktighet NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Självbestämmande och delaktighet November 2014 Instruktioner till träff 1, Hösten 2014. Värdighetsgarantierna i Mölndal Stad Instruktioner för samtalet

Läs mer

halvdag kring våld och hot i nära rela2oner 6 mars 2014

halvdag kring våld och hot i nära rela2oner 6 mars 2014 halvdag kring våld och hot i nära rela2oner 6 mars 2014 Hälsan är inte jämställd Fler kvinnor besöker sjukvården Fler kvinnor är sjukskrivna Kvinnor lever längre Fler män söker för sent för sjukdomar som

Läs mer

Mäta effekten av genomförandeplanen

Mäta effekten av genomförandeplanen Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg

Läs mer

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessen En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessens fem faser Öppna Lyssna Analysera Bedöma Motivation Åtgärd Avsluta Öppningsfasen Genom rösten, god

Läs mer

Consensio kompetensutveckling i samspel Vägen framåt

Consensio kompetensutveckling i samspel Vägen framåt Vägen framåt Reflektionsmaterial till workshop över myndighetsgränserna fem fiktiva case och instruktioner till workshopledare Innehållsförteckning REFLEKTIONSMATERIAL TILL WORKSHOP... 3 INSTRUKTIONER

Läs mer

God morgon Z, Hoppas du kunnat sova. Det blev ju litet jobbigt igår, och jag tänkte att jag kanske kan försöka förklara hur jag ser på det som hände och på hur vi har det i ett brev. Jag gissar att du

Läs mer

Tvärprofessionella samverkansteam

Tvärprofessionella samverkansteam Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns

Läs mer

Avlösning som anhörigstöd

Avlösning som anhörigstöd Avlösning som anhörigstöd Viktiga faktorer som styr när anhöriga ska ta beslut om avlösning Pia Rylander och 2015-05-13 Arbetet har genomförts med hjälp av Utvärderingsverkstaden på FoU Sjuhärad Innehåll

Läs mer

En liten guide till kvinnohälsa

En liten guide till kvinnohälsa En liten guide till kvinnohälsa Barnmorskemottagningarna i Primärvården Skåne vart ska jag gå? får jag tvillingar? ÄR DET RÄTT FÖR MIG? är det normalt? kostar det något? Trygghet är vår specialitet är

Läs mer

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop. Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det

Läs mer

Hälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd

Hälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd Hälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd Välkommen att ta del av en utvecklad och prövad hälsosamtalsmetod för nyanlända barn med flyktbakgrund som exempelvis kan användas

Läs mer

Välfärd på 1990-talet

Välfärd på 1990-talet Lättläst Välfärd på 1990-talet Lättläst En lättläst sammanfattning av SOU 2001:79 från Kommittén Välfärdsbokslut. Du beställer denna skrift från: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm telefon: 08-690 91

Läs mer

Liten guide till kvinnofridsfrågor

Liten guide till kvinnofridsfrågor Hit kan man vända sig om man vill prata med någon: Brottsofferjouren: 013-10 44 00 Ungdomsmottagningen: www.umo.se Mansmottagningen: 013-20 68 90 Socialtjänsten: 0120-83 211, efter 17: 0703-27 86 24 Polisen:

Läs mer

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Förtroendemannagruppen Endokrina sjukdomar september 2005 1 Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Diabetes Förekomst I Sverige är totalt 4 %, 350 000 personer, drabbade av sjukdomen diabetes. Detta

Läs mer

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt

Läs mer

Handbok för LEDARSAMTAL

Handbok för LEDARSAMTAL Handbok för LEDARSAMTAL Ett material som kan vara en hjälp till att möta ideella ledare till enskilda utvecklingssamtal. 1 Förord SAU skulle aldrig vara vad det är idag om det inte var för alla de ideella

Läs mer

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest. Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste

Läs mer

Att leva med prostatacancer

Att leva med prostatacancer Att leva med prostatacancer Oliver Hedestig Universitetsadjunkt, doktorand i Omvårdnad Jag driver tillsammans med Anders Widmark ett forskningsprojekt om att leva med prostatacancer. Den forskning som

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Diagnostik av förstämningssyndrom

Diagnostik av förstämningssyndrom Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.

Läs mer

Har du svårt att sova?

Har du svårt att sova? Till äldre ungdomar, 15-18 år, och deras vårdnadshavare: Har du svårt att sova? Är du mellan 15-18 år? Har du haft svårt att sova åtminstone tre av veckans dagar de senaste tre månaderna? Stämmer något

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION. Jämställdhetsmålen. www.kvinnofrid.nu FOKUS ÄLDRE. Kerstin Kristensen

VÅLD I NÄRA RELATION. Jämställdhetsmålen. www.kvinnofrid.nu FOKUS ÄLDRE. Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Jämställdhetsmålen VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS ÄLDRE Kerstin Kristensen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare

Läs mer

Rapport Dagmarprojekt. När man mår dåligt. Om tidig upptäckt och tidiga insatser mot psykisk ohälsa i gymnasieskolan

Rapport Dagmarprojekt. När man mår dåligt. Om tidig upptäckt och tidiga insatser mot psykisk ohälsa i gymnasieskolan Rapport Dagmarprojekt När man mår dåligt Om tidig upptäckt och tidiga insatser mot psykisk ohälsa i gymnasieskolan Projektledare Bosse Larsson, 2002 Handledare Med.dr. Mikael Sandlund Bakgrund Under de

Läs mer

Hur kan man lyssna på den komplexa patienten?

Hur kan man lyssna på den komplexa patienten? Hur kan man lyssna på den komplexa patienten? (och förstå vad hon behöver..) Statens medicinsk-etiska råds konferens Patientautonomi till varje pris?, Tema: Patientautonomi, vackra ord eller verklighet?

Läs mer

LIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få.

LIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER LIKAMEDEL Läkemedelsrådet i Region Skåne Box 1, 221 00 Lund. Tel 046-15 30 00. Fax 046-12 79 49. E-post: lakemedelsradet@skane.se www.skane.se/lakemedelsradet Information

Läs mer

Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv

Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1 Ont i nacken! Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Inledning Förtroendemannagruppen för rörelseorganens

Läs mer

Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Psykisk hälsa

Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Psykisk hälsa Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Psykisk hälsa Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Presentation från Idrottsvetenskapliga programmet, C-uppsats vid Umeå Universitet

Läs mer

Min guide till säker vård på lättläst svenska

Min guide till säker vård på lättläst svenska Min guide till säker vård på lättläst svenska Prata och fråga Undersökning Behandling Uppföljning Lagar och regler Mer information Den här guiden tillhör Namn: Adress: Telefonnummer: Mobilnummer: E-post:

Läs mer

Varför ska frågan om erfarenhet av våld ställas?

Varför ska frågan om erfarenhet av våld ställas? Utdrag ur NCK-rapport 2010:04 / ISSN 1654-7195 ATT FRÅGA OM VÅLDSUTSATTHET SOM EN DEL AV ANAMNESEN Varför ska frågan om erfarenhet av våld ställas? Anna Berglund, Elisabeth Tönnesen Varför ska frågan

Läs mer

Utvärdering FÖRSAM 2010

Utvärdering FÖRSAM 2010 Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Biologiskt perspektiv

Biologiskt perspektiv Biologiskt perspektiv ARV Kemisk balans Signalsubstanser Hjärnans STRUKTUR Nervceller Ett häfte som kompletterar texten i din bok Det biologiska perspektivet söker förklara människans tankar, känslor och

Läs mer

Barn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer

Barn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer Barn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer Utbildning med Länsstyrelsen Linda Jonsson Socionom, doktorand Linköpings Universitet 1 2 Barn-------------------------Sexhandel

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski

Läs mer

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November

Läs mer

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. 1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline

Läs mer

VERKTYGSLÅDAN. För en hälsofrämjande arbetsplats

VERKTYGSLÅDAN. För en hälsofrämjande arbetsplats VERKTYGSLÅDAN För en hälsofrämjande arbetsplats ARBETSGRUPPEN Gruppövning / Hälsokorset Hälsokorset är bra att fundera runt när man pratar om hälsa och vad det är. Linjen från vänster till höger symboliserar

Läs mer

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR Så får du bättre 1234 självkänsla Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips 8 SIDOR Självkänsla Våga ta steget mot ett bättre självförtroende och ett rikare liv! En dålig

Läs mer

Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst

Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst Innehållsförteckning Familjehemscentrum... 2 Enkätstudien... 4 Varför och för vem görs studien?... 4 Vad ska studeras?... 4 Av vem görs studien?...

Läs mer

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende.

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Författare Magnus Wimmercranz. ABSTRACT Syfte: Undersökningen har haft två syften. Dels att pröva ett befintligt frågeinstrument

Läs mer

Rutiner vid användande av

Rutiner vid användande av Centrala Barnhälsovården Göteborg Rutiner vid användande av Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS), åtgärder och dokumentation inom Mödra- och barnhälsovården Göteborg 2 Bakgrund Depression postpartum

Läs mer

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013 14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och

Läs mer

Vårdcentralprojekt i Jönköpings län - ett vardagsnära utvecklingsprojekt

Vårdcentralprojekt i Jönköpings län - ett vardagsnära utvecklingsprojekt Vårdcentralprojekt i Jönköpings län - ett vardagsnära utvecklingsprojekt Margit Ferm, NSPH Kjell Lindström, Primärvårdens FoU-enhet Susanne Rolfner Suvanto, Socialstyrelsen Vårt projekt Ökat patient-,

Läs mer

Alla läser igenom de fyra fallen för att vara delaktiga i seminariet diskussionen.

Alla läser igenom de fyra fallen för att vara delaktiga i seminariet diskussionen. Institutionen för odontologi Tandhygienistprogrammet, termin 3 1TH019 Odontologisk profylaktik 5 Ansvarig lärare/examinator: Ann-Christin Johansson/Annsofi Johannsen HT 2015 Stress & Kommunikation Seminarium/Redovisning

Läs mer

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus Vilka rättigheter har barn och ungdomar på sjukhus? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. För dig som är barn

Läs mer

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus 10 Jag har rätt till respekt Relationer, närhet och trygghet Barn skall bemötas med takt och förståelse och deras integritet

Läs mer

Karriärfaser dilemman och möjligheter

Karriärfaser dilemman och möjligheter Karriärfaser dilemman och möjligheter Karriärdilemman Karriärdilemman kan uppstå av många olika orsaker. Oavsett anledning kan vi känna att vi inte är tillfredställda eller känner oss otillräckliga i den

Läs mer

Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 «

Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 « Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn» 1 « Till dig som är god man Många gånger anmäls inte brottet människohandel även om det idag är världens tredje största brottsliga

Läs mer

Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd

Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd Carolina Jernbro Barnmisshandel som folkhälsoproblem Vanligt förekommande Stora konskevenser på individ och samhälle

Läs mer

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna. Hur mår du idag? Namn Ålder Datum Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild av ditt nuvarande sinnestillstånd. Vi vill alltså att du skall försöka gradera hur du mått under de senaste tre

Läs mer

UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING!

UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING! UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING! HEJ! Föreningen eller klubben är en av de viktigaste grundstenarna i Socialdemokraterna. Det är den verksamhet som de flesta av våra medlemmar möter i sitt vardagsengagemang.

Läs mer

Till dig som bryr dig

Till dig som bryr dig Till dig som bryr dig i Uppdrag från regeringen Regeringen har tagit initiativ till en rikstäckande satsning för att öka kunskapen om och förändra attityder till psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning.

Läs mer

GOLFINSPIRATION 2015. Inledning. Släpp kontrollen

GOLFINSPIRATION 2015. Inledning. Släpp kontrollen GOLFINSPIRATION 2015 Inledning Släpp kontrollen En golfsving är en komplex rörelse. Med många tankar, muskler och flera kroppsdelar involverade ska vi träffa en liten boll med ett verktyg som bara är 1

Läs mer

Definition av våld och utsatthet

Definition av våld och utsatthet Definition av våld och utsatthet FN:s definition: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång

Läs mer

Interpellationssvar. Kommunfullmäktiges handlingar 2008-09-18

Interpellationssvar. Kommunfullmäktiges handlingar 2008-09-18 Interpellationssvar Nr 99 Svar på interpellation av Per Carlsson (s) till Karl-Gustav Drotz (kd) om de äldres situation i Borås Stad Kommunfullmäktiges handlingar 2008-09-18 1 (3) Kommunfullmäktige Svar

Läs mer

Beslut och verksamhetsrapport

Beslut och verksamhetsrapport e'n Skolinspektionen efter kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet vid Kungsbyns förskola belägen i Västerås kommun 1(14) Beslut I detta beslut med tillhörande

Läs mer

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Din ungdom har anmält sig till vår internetbehandling för sömnproblem. Behandlingen är en internetbaserad guidad självhjälp

Läs mer

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Carina Sjölander Januari 2013 Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 BPSD enligt socialstyrelsen...3

Läs mer

DISA din inre styrka aktiveras

DISA din inre styrka aktiveras DISA din inre styrka aktiveras En länsövergripande utbildningssatsning för ungas psykiska hälsa Förebygga Ifrågasätta Medvetandegöra 1 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning... 3 2.1 DISA-metoden...

Läs mer

Ersängskolans förebyggande arbete mot droger

Ersängskolans förebyggande arbete mot droger Polisutbildningen vid Umeå universitet Höstterminen, 2004 Moment 4 Fördjupningsarbete Rapport nr. 83 Ersängskolans förebyggande arbete mot droger Författare: Sammanfattning Ungdomars inställning till droger

Läs mer

BARNHEMMET. En liten berättelse om en tid då man sålde barn som arbetskraft ROLLER FÖRESTÅNDARINNAN SYSTER SARA. Barnen STINA GRETA IDA LOTTA

BARNHEMMET. En liten berättelse om en tid då man sålde barn som arbetskraft ROLLER FÖRESTÅNDARINNAN SYSTER SARA. Barnen STINA GRETA IDA LOTTA BARNHEMMET En liten berättelse om en tid då man sålde barn som arbetskraft ROLLER FÖRESTÅNDARINNAN SYSTER SARA Barnen IDA Folket Spöken 9 roller. Om gruppen bara är 8 så kommer Idas namn ibland att skrivas

Läs mer

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA Malmö 151126 Heljä Pihkala Ett samarbete mellan Psykiatriska klinikerna i Skellefteå och Umeå, Socialtjänsten i Skellefteå

Läs mer

SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ATT BÄLTESLÄGGA PATIENTER INOM PSYKIATRISK TVÅNGSVÅRD - en intervjustudie

SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ATT BÄLTESLÄGGA PATIENTER INOM PSYKIATRISK TVÅNGSVÅRD - en intervjustudie Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Sjuksköterskeprogrammet 120p Kurs VOC 453 VT 2006 Examensarbete 10 poäng SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ATT BÄLTESLÄGGA PATIENTER INOM PSYKIATRISK TVÅNGSVÅRD

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver

Läs mer

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern Första kvartalet 2004 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Hälsobarometern Alecta den 27 april första 2004kvartalet 2004, 2004-04-27

Läs mer

Karl är sedan flera år sambo med Viktoria. De har två gemensamma barn. Klamydiatest togs på Viktoria vid första graviditeten. Testet visade negativt.

Karl är sedan flera år sambo med Viktoria. De har två gemensamma barn. Klamydiatest togs på Viktoria vid första graviditeten. Testet visade negativt. Fallbeskrivning 1 Karl Andersson född 1980 Lilla gatan 32 i Nyköping Är provtagen för klamydia och är positiv. Karl är sedan flera år sambo med Viktoria. De har två gemensamma barn. Klamydiatest togs på

Läs mer

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet,, Psykologiska Institutionen, Göteborgs G Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Allmänn modell

Läs mer

Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet. Från FYSS till patientcentrerat samtal

Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet. Från FYSS till patientcentrerat samtal Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet Från FYSS till patientcentrerat samtal Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2011 Förhöjd sjukdomsrisk? Från FYSS till patientcentrerat samtal Kräver kunskap

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Våld mot djur och våld i nära relationer

Våld mot djur och våld i nära relationer Våld mot djur och våld i nära relationer Med svansen mellan benen Sällskapsdjur, hästar och lantbrukets djur är beroende av människors välvilja, att vi tar hand om dem och vill dem väl. När djur far illa

Läs mer

Fråga, lyssna, var intresserad

Fråga, lyssna, var intresserad Fråga, lyssna, var intresserad Så här tänker personer som bor på LSS-boenden kring hur personalen bemöter dem när det handlar om sexualitet, kärlek och relationer. Sammanfattning på lättläst Författare:

Läs mer

Rehabilitering till egenvård för lärare med stressrelaterade sjukdomar Utveckling av en modell Utvärdering

Rehabilitering till egenvård för lärare med stressrelaterade sjukdomar Utveckling av en modell Utvärdering Rehabilitering till egenvård för lärare med stressrelaterade sjukdomar Utveckling av en modell Utvärdering Monica Kjellman, Roslagsergonomen Lena Hammarbäck, Leg. psykolog/org.konsult Lena Backman, Yrkesmedicin

Läs mer

Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa

16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa JANUARI 8 Psykisk hälsa I hälsosamtalet ställs frågor om självupplevda symptom inom psykisk hälsa. Den ena dimensionen är mer somatisk och omfattar symptomen huvudvärk, magont och värk i rygg, nacke och

Läs mer

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet

Läs mer

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Eva Törnvall, Agneta Andersson FoU enheten för närsjukvården, Landstinget i Östergötland www.lio.se/fou

Läs mer

Verksamhetsrapport 2002

Verksamhetsrapport 2002 Verksamhetsrapport 2002 Hälso- och sjukvårdsberedning Nord Uppdrag 2002 Hälso- och sjukvårdsberedningarna ansvarar för att utvärdera det strategiska målet för hälso- och sjukvård utifrån analyser av befolkningens

Läs mer

Ska du genomgå en IVF-behandling? Varför blir vissa kvinnor lättare gravida än andra? Varför får vissa missfall?

Ska du genomgå en IVF-behandling? Varför blir vissa kvinnor lättare gravida än andra? Varför får vissa missfall? UppStART Ska du genomgå en IVF-behandling? Varför blir vissa kvinnor lättare gravida än andra? Varför får vissa missfall? Det tar några minuter och kan ge forskningen enorma möjligheter till att förbättra

Läs mer

Att leva med. Narkolepsi

Att leva med. Narkolepsi Att leva med Narkolepsi Att leva med narkolepsi Det kändes som om jag höll på att sova bort hela livet tonåren var Ida Jegréus så trött att hon inte kunde hålla sig vaken på lektionerna i skolan. Hur

Läs mer

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Till dig som undervisar barn som har reumatism Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Inledning Den här foldern ger en kort introduktion till vad barnreumatism är och hur du som lärare kan agera

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI

UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll -socialpsykiatri är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer

Läs mer

Social gemenskapen nyckel till svenskan och hälsan

Social gemenskapen nyckel till svenskan och hälsan Social gemenskapen nyckel till svenskan och hälsan - en utvärdering av projekt EVA Katarina Björklid projektledare Sammanfattning Under våren 2009 startade projekt EVA i Eskilstuna. Projektet vänder sig

Läs mer

Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010. Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer

Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010. Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010 Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer Birgit Ahlberg Familjerådgivningen, Karolina Frick Fältsekreterare, Eleonora Karlsson Kurator LSS,

Läs mer

FAKTA OM BUP TEMA. Tonåringar

FAKTA OM BUP TEMA. Tonåringar FAKTA OM BUP TEMA Tonåringar Fakta om BUP Tema: Tonåringar Psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd vad är skillnaden? Psykisk hälsa definieras som ett tillstånd av mentalt välbefinnande

Läs mer

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst!

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Bakgrund Jag har arbetat på Socialtjänsten sedan 2005. Det sista året har jag arbetat med ungdomar som resurspedagog (tjänsten ligger under myndighetsutövning,

Läs mer

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN DEPRESSION Esa Aromaa 24.9.2007 VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst

Läs mer

Barns helse og egenopplevelse som asylsøker

Barns helse og egenopplevelse som asylsøker Barns helse og egenopplevelse som asylsøker http://www.cergu.gu.se/publikationer/ NSH-konferanse om minoritetshelse Oslo 6 mai 2011 Henry Ascher MD, docent i barnmedicin, universitetslektor Flyktingbarnteamet,

Läs mer

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års

Läs mer

4 av 5 svarat= 80 % 8 av 10 svarat: 80 % Kön Kvinna 22 1 4 15 9 49% 51 Man 15 3 4 20 12 51% 54 Totalsumma: 105. svar ej i samma frekvens

4 av 5 svarat= 80 % 8 av 10 svarat: 80 % Kön Kvinna 22 1 4 15 9 49% 51 Man 15 3 4 20 12 51% 54 Totalsumma: 105. svar ej i samma frekvens 2007 års brukarundersökning socialpsykiatriska området. 12 frågor 37 av 66 56 % 4 av 5 80 % 8 av 10 svarat: 80 % 35 av 47 svar= 74% 22 av 24 92% 106 av 152 70 % svarsfrekvens Ålder 18-35 år 2 1 2 10 2

Läs mer

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Beslutade av Förbundsstyrelsen i november 013 Inledning De flesta psykologer genomgår sin PTP-tjänstgöring utan större problem och är väl förberedda

Läs mer

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen BJÖRN L BERGLUND UTSKRIFT AV SAMTAL HOS AF 1 (9) Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen Samtalet ägde rum hos Arbetsförmedlingen i Sollentuna tisdag 13 juni 2006 kl. 11.00 Inspelningen är cirka

Läs mer