Consensio kompetensutveckling i samspel Vägen framåt

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Consensio kompetensutveckling i samspel Vägen framåt"

Transkript

1 Vägen framåt Reflektionsmaterial till workshop över myndighetsgränserna fem fiktiva case och instruktioner till workshopledare

2 Innehållsförteckning REFLEKTIONSMATERIAL TILL WORKSHOP... 3 INSTRUKTIONER TILL WORKSHOPLEDARE... 4 SYFTE OCH MÅL MED WORKSHOPEN... 4 DIN ROLL SOM WORKSHOPLEDARE... MATERIAL TILL DIN HJÄLP... FÖRBEREDELSER... WORKSHOP FÖR STÖRRE GRUPP... WORKSHOP FÖR MINDRE GRUPP... FALLET JORMA... 7 BAKGRUND... FRÅGESTÄLLNINGAR ATT DISKUTERA... FALLET TESS... 9 BAKGRUND... FRÅGESTÄLLNINGAR ATT DISKUTERA... FALLET PER... BAKGRUND... FRÅGESTÄLLNINGAR ATT DISKUTERA... FALLET ALEXANDRA BAKGRUND... FRÅGESTÄLLNINGAR ATT DISKUTERA... FALLET MARIA... BAKGRUND... FRÅGESTÄLLNINGAR ATT DISKUTERA

3 Reflektionsmaterial till workshop Det här reflektionsmaterialet är utformat för att arbeta med i workshop. Det består av fem fallbeskrivningar där personer med funktionsnedsättning kommer i kontakt med flera myndigheter och andra aktörer. Fallbeskrivningarna är korta och inte så detaljrika. Syftet är inte att ni ska utreda ärendet eller hamna i diskussioner om vem som borde ansvara för det. Börja i stället med att utgå från brukarens situation och släpp myndighetsperspektivet en stund. Vilka behov har den här personen, och hur hjälper vi henne eller honom bäst? Till varje fall finns ett antal reflektionsfrågor. Det finns inga rätt eller fel svar på frågorna, utan de är till för skapa reflektion och diskussion. Utifrån de diskussioner ni har haft, mejla gärna in gruppens synpunkter till Tänk lösningar, men beskriv också svårigheterna. Det kan vara svar på frågorna eller andra saker som har lyfts och som ni önskar delge oss. 3

4 Instruktioner till workshopledare De här instruktionerna är ett stöd för dig som ska leda en workshop om hur myndigheter och andra aktörer kan samarbeta bättre kring ärenden som rör personer med funktionsnedsättningar. Workshopen kan hållas i en stor eller liten grupp, och hålls med fördel i tvärgrupper över myndighetsgränserna. Syfte och mål med workshopen Syftet med workshopen är att samla tankar kring hur vi gemensamt kan underlätta för personer med funktionsnedsättning och identifiera när regelverket sätter käppar i hjulen. Målet med workshopen är att identifiera och formulera strukturella problem och att hitta fram till goda exempel och förslag på samarbete med individen i centrum. Det kan handla om att hitta vägar för att hantera sekretess eller att hitta möjligheter till effektivisering genom samverkan. Din roll som workshopledare Din roll som workshopledare blir att stimulera dina deltagare till eftertanke och reflektion om möjligheter till samarbete. Syftet är inte att deltagarna ska utreda ärendet eller hamna i diskussioner om vem som borde ansvara för det. Se till att grupperna börjar med att utgå från brukarens situation och släpper myndighetsperspektivet en stund. Vad skulle kunna hända? Vilka behov har den här personen, hur hjälper vi henne eller honom bäst? Uppmuntra sedan deltagarna att koppla sina tankar till målet för workshopen (se ovan). Material till din hjälp Webbutbildningen Vägen framåt. Reflektionsmaterialet som består av ett antal fallbeskrivningar där personer med funktionsnedsättning kommer i kontakt med olika myndigheter. Fallen innehåller en del svårigheter och dilemman med syfte att skapa diskussion och reflektion. Till varje fall finns ett antal reflektionsfrågor. Dokumentet Den gemensamma värdegrunden för de statsanställda, som du kan ladda ned från regeringskansliets hemsida ( Observera att materialet även vänder sig till övriga anställda inom offentlig förvaltning. Förberedelser För att ni ska vara väl förberedda behöver du och dina deltagare ha gått igenom webbutbildningen Vägen framåt. Ni bör också ha läst den gemensamma värdegrunden för statsanställda. 4

5 Mejla ut inbjudan till workshopen samt reflektionsmaterialet med fallbeskrivningar och dokumentet Den gemensamma värdegrunden för statsanställda i god tid. Boka en lokal. Se till att ni har blädderblock eller datorer för dokumentation av workshopen. Om ni vill gå igenom webbutbildningen på plats tillsammans, se till att det finns projektor och högtalare som du kan koppla till din dator. Workshop för större grupp Förslag på upplägg Inledning Dela in i grupper och dela ut varsitt fall Paus Fortsättning gruppdiskussion, dokumentation Erfarenhetsutbyte/redovisning Avslutning 30 min 60 min 20 min 45 min 45 min 20 min 1. Inledning Hälsa välkommen och gå igenom syftet med workshopen och agendan. Om inte alla redan känner varandra bör du låta dem presentera sig kort för varandra. Börja med att berätta om syftet (se ovan). Eventuellt kan du låta varje deltagare berätta om sina förväntningar på dagen. Fånga också upp deltagarnas reaktioner efter webbutbildningen. Om det kommer upp frågor som du vet att ni kommer att komma in på kan du parkera dem på ett blädderblock eller på whiteboard och återkomma till dem vid avslutningen och se om personen är nöjd med svaren. 2. Gruppdiskussion Dela in deltagarna i grupper om 3 4 personer. Uppmana dem att välja ett av fallen som känns relevant för deras arbetsuppgifter. 3. Dokumentation Varje grupp utser någon som dokumenterar resultatet av diskussionen. Alla frågor behöver inte besvaras. Om någon fråga känns mer intressant och relevant och tar längre tid, låt den göra det. 4. Erfarenhetsutbyte/redovisning Samla alla i storgruppen och låt varje grupp redovisa sin diskussion, sina slutsatser och idéer. 5. Avslutning Utifrån målet med workshopen (se ovan), låt grupperna lyfta det som de anser relevant och mejla gärna in de synpunkter, tankar och förslag kring samarbete som workshopen utmynnat i till 5

6 Workshop för mindre grupp Ska du leda en mindre grupp har du enklare att få deltagarna att komma till tals eftersom du då kan vara mer närvarande i diskussionen. Välj ett eller möjligen två fall och följ samma upplägg som beskrivits ovan. Antingen dokumenterar du själv, eller så utser ni någon i gruppen/grupperna som gör det. Vid behov, gå in och stötta och ställ öppna frågor. 6

7 Fallet Jorma Funktionsnedsättning: Bipolär sjukdom och ADHD. Ålder: 45 år Bakgrund Jorma är ensamstående med två barn i skolåldern. Han kan ha hög arbetskapacitet, men den sjunker snabbt vid hans djupa depressioner då han knappt kommer utanför dörren. Han har kontakt med psykiatrin. Jorma har en tendens att göra sig impopulär, han sårar ofta sin omgivning med nedsättande tillmälen när han mår dåligt. Jorma är arbetslös och söker jobb. Arbetsförmedlingen har svårt att hitta en arbetsgivare som passar för Jormas förutsättningar. Skolan där Jormas äldsta son går gör en utredning och kommer fram till att sonen har ADHD. Skolan gör också en orosanmälan till Barn och ungdom. En kurator på psykiatrin tycker att Jorma behöver boendestöd och informerar honom att han kan ansöka hos kommunen. Kuratorn informerar även om att han kan ansöka om vårdbidrag för sitt barn hos Försäkringskassan. Familjen mår sämre och sämre och Jorma känner att ingen vill ta tag i hans sak. Han upplever att han får springa på möten hela tiden. Det gör honom stressad, han skäller ut folk som ringer och han missar möten, vilket i sin tur gör att det blir svårare för honom att få hjälp. Frågeställningar att diskutera Ni behöver inte svara på alla frågor, men låt dem vara en utgångspunkt för diskussionerna. 1. Sätt dig in i Jormas och hans äldste sons situation. Hur ser deras livssituation ut och vilka är deras behov för att få vardagen att fungera bättre? 2. Vad behöver Jorma för att få yrkeslivet att fungera? 3. Vilka stödformer är aktuella för att möta familjens behov? 4. Utifrån familjens situation, ser du risker för komplikationer i det här fallet? Finns det risk för krockar mellan myndigheterna och stöden? 5. Jorma blir stressad av alla kontakter samtidigt som han upplever att han inte får någon hjälp. Finns det möjlighet för berörda aktörer att samarbeta för att skapa bästa möjliga lösning för familjen? Hur skulle en sådan lösning kunna se ut och vem ska ta initiativet? 6. Ser du hinder för samarbete i det här fallet? Finns det begränsningar i regelverket som försvårar? 7. Hur påverkar sekretessen möjligheterna till samarbete i det här fallet? 8. Hur påverkas familjens livssituation och ekonomiska situation beroende på vilka stöd myndigheterna beviljar? 9. Om du fick tänka fritt, finns det någon regeländring som du skulle önska som skulle kunna underlätta i Jormas fall? 7

8 10. Har du erfarenhet av liknande fall? Har du goda exempel på lösningar eller lyckade samarbeten? 11. Läs igenom följande stycke ur den gemensamma värdegrunden om objektivitet, saklighet och likhetskrav och diskutera vad det betyder i Jormas fall. Beslut ska grundas på sakliga skäl och inte på subjektivt gillande eller ogillande. Godtycke och nyckfullhet har givetvis ingen plats i offentlig verksamhet. 8

9 Fallet Tess Funktionsnedsättning: Lindrig utvecklingsstörning. Ålder: 30 år Bakgrund Tess bor fortfarande hemma hos sina föräldrar. Hon har ingen god man. Tess fick diagnosen lindrig utvecklingsstörning först när hon var vuxen. Hon har tidigare haft aktivitetsersättning från Försäkringskassan, men eftersom hon nu har fyllt 30 år så har aktivitetsersättningen upphört. Försäkringskassan har bedömt att Tess inte har rätt till sjukersättning, eftersom alla rehabiliteringsmöjligheter inte är uttömda. I samband med att Tess diagnostiseras tar föräldrarna kontakt med en LSS handläggare i kommunen. Tess träffar handläggaren och de diskuterar möjligheten till daglig verksamhet. Tess tycker inte alls att hon passar in i den dagliga verksamheten som erbjuds. Hon tycker inte att hon passar in i LSS överhuvudtaget. Hon vill gärna börja jobba. Tess går själv till Arbetsförmedlingen, men hon lyckas inte skriva in sig. Eftersom hennes funktionsnedsättning inte märks direkt får hon inte det stöd hon behöver på Arbetsförmedlingen. Tess ringer i stället till socialtjänsten för att få försörjningsstöd. För det behövs uppgifter från Skatteverket, kontoutdrag, hyra etc. Allt måste fyllas i och skickas in innan Tess kan få en tid. Tess får slutligen avslag från socialtjänsten, eftersom hon inte är aktivt arbetssökande och inskriven på Arbetsförmedlingen. Efter några månader lyckas Tess skriva in sig på Arbetsförmedlingen. Hon kommer till Arbetsförmedlingen som ett tomt blad och hennes funktionsnedsättning märks inte till en början, så det tar ett tag innan man förstår vilka behov av stöd hon har. Tess skrivs in i ett arbetsförberedande program hos Arbetsförmedlingen och får aktivitetsstöd från Försäkringskassan. Det räcker inte långt och Tess är ekonomiskt beroende av sina föräldrar. Frågeställningar att diskutera Ni behöver inte svara på alla frågor, men låt dem vara en utgångspunkt för diskussionerna. 1. Sätt dig in i Tess situation. Hur ser hennes livssituation ut och vilka är hennes behov för att få vardagen att fungera? 2. Vad behöver Tess få hjälp med? Diskutera. 3. Vilka stödformer är aktuella för att möta Tess behov? 4. Vilka konsekvenser kan det innebära för Tess när hon inte vill ta emot insatser från LSS? 5. Hur påverkas Tess och hennes anhörigas livssituation och ekonomiska situation beroende på vilka stöd myndigheterna beviljar? 9

10 6. Ser du risker för komplikationer i det här fallet? Finns det risk för krockar mellan myndigheterna och stöden? 7. Om du fick tänka fritt, finns det någon regeländring som du skulle önska som skulle kunna underlätta i Tess fall? 8. Har du erfarenhet av liknande fall? Har du goda exempel på lösningar eller lyckade samarbeten? 10

11 Fallet Per Funktionsnedsättningar: Asperger Ålder: 20 år Bakgrund Per har diagnosen Asperger, han är begåvad inom design men har svårt för språk och meningsbyggnad. När Per är 20 år hoppar han av basåret på Tekniska högskolan. Per bor hemma hos sina föräldrar och har varken sysselsättning eller försörjning. Han är beviljad en kontaktperson enligt SoL från kommunen, men har ändå svårt att komma ut och göra saker. Per vill inte ha insatser enligt LSS. Föräldrarna kontaktar Försäkringskassan och efter ansökan beviljas Per aktivitetsersättning. Så småningom får Per en praktikplats på en hamburgerrestaurang via Arbetsförmedlingen. Efter ett par veckor ringer arbetsledaren till Arbetsförmedlingen och berättar att praktik på hamburgerrestaurang inte är det bästa för Per. Han har bland annat svårt med att det är mycket folk överallt, både personal och kunder. Per får sluta praktiken. Per får prova på flera olika praktikplatser under tiden som han har aktivitetsersättning, men inget håller i längden. Vid 30 års ålder ansöker Per om sjukersättning men får avslag eftersom Försäkringskassan bedömer att alla rehabiliteringsmöjligheter inte är uttömda. Per har fortfarande ingen sysselsättning. Frågeställningar att diskutera Ni behöver inte svara på alla frågor, men låt dem vara en utgångspunkt för diskussionerna. 1. Sätt dig in i Pers situation. Hur ser hans livssituation ut och vilka är hans behov för att få yrkeslivet att fungera? 2. Vad behöver Per få hjälp med? Diskutera. 3. Vilka stödformer är aktuella för att möta Pers behov? 4. Ser du risker för komplikationer i det här fallet? Finns det risk för krockar mellan myndigheterna och stöden? 5. Ser du hinder för samarbete i det här fallet? Finns det begränsningar i regelverket som försvårar? 6. Påverkar sekretessen möjligheter till samarbete i det här fallet? 7. Hur påverkas Pers livssituation och ekonomiska situation beroende på vilka stöd myndigheterna beviljar? 8. Om du fick tänka fritt, finns det någon regeländring som du skulle önska som skulle kunna underlätta i Pers fall? 9. Har du erfarenhet av liknande fall? Har du goda exempel på lösningar eller lyckade samarbeten? 11

12 Fallet Alexandra Funktionsnedsättning: Cerebral pares, spastisk tetraplegi. Ålder: 12 år Bakgrund Alexandra är 12 år och går i en specialanpassad skola. Hon har spasticitet i både armar och ben och behöver hjälp med att äta, klä på sig, hygien och toalettbesök m.m. Alexandra har beviljats assistansersättning från Försäkringskassan, men inte under skoltid. Föräldrarna har vårdbidrag för Alexandra. Alexandra behöver assistans i skolan. Försäkringskassan anser att hon ska få sitt behov tillgodosett av skolan, då den är specialanpassad, men skolan anser att de inte har de resurserna och att hon behöver assistansersättning från Försäkringskassan på skoltid. Alexandra är sjuk ofta och är därför hemma mycket. Eftersom hon inte har någon assistansersättning för skoltid så har hon heller ingen hemma när hon är sjuk på dagtid. Alexandra behöver också få bostadsanpassning i hemmet. Föräldrarna anser att Alexandra har ett större behov av assistansersättning än vad hon har beviljats eftersom hon är sjuk så ofta. De söker därför om fler assistanstimmar för Alexandra hos Försäkringskassan. Föräldrarna har vårdbidrag för merkostnader och visst merarbete de lägger ner. De får göra en hel del arbete med Alexandra själva eftersom timmarna inte täcker hela behovet. Det är svårt för dem att utrycka vad som är vårdbidrag och vad som är assistansersättning. För dem är det en helhet och de blir utmattade av alla detaljerade frågor. Frågeställningar att diskutera Ni behöver inte svara på alla frågor, men låt dem vara en utgångspunkt för diskussionerna. 1. Sätt dig in i Alexandras och hennes föräldrars situation. Hur ser deras livssituation ut och vilka är deras behov för att få vardagen att fungera bättre? 2. Vad behöver Alexandra och hennes föräldrar få hjälp med? Diskutera. 3. Vilka stödformer är aktuella för att möta Alexandras behov? 4. Utifrån Alexandras och hennes föräldrars situation, ser du risker för komplikationer i det här fallet? Finns det risk för krockar mellan myndigheterna och stöden? 5. Alexandras föräldrar blir utmattade av alla kontakter. Finns det möjlighet för berörda aktörer att samarbeta för att skapa bästa möjliga lösning för dem? Hur skulle en sådan kontakt kunna se ut? 6. Ser du hinder för samarbete i det här fallet? Finns det begränsningar i regelverket som försvårar? 7. Hur påverkar sekretessen möjligheter till samarbete i det här fallet? 12

13 8. Hur påverkas föräldrarnas livssituation och ekonomiska situation beroende på vilka stöd myndigheterna beviljar? 9. Om du fick tänka fritt, finns det någon regeländring som du skulle önska som skulle kunna underlätta i Alexandras fall? 10. Har du erfarenhet av liknande fall? Har du goda exempel på lösningar eller lyckade samarbeten? 11. Läs igenom följande stycke ur den gemensamma värdegrunden om effektivitet och service och diskutera fritt hur det kan appliceras på Alexandras fall. För att utöva sin tjänst med respekt för den enskilda människan måste den statsanställde främst uppfylla krav på ickediskriminering och hänsyn till enskildas personliga integritet. Nyckelord för den anställde i detta avseende är jämlikhet, jämställdhet, medmänsklighet och integritet. 13

14 Fallet Maria Funktionsnedsättningar: Kroniskt trötthetssyndrom. Förlamande trötthet, koncentrationssvårigheter, behov av långa perioder av återhämtning, feber vid ansträngning, isolerad, orkar inte ta tag i saker. Ålder: 23 år Bakgrund Maria arbetar på en flyttfirma och arbetet innebär mycket tunga lyft. Hon drabbas av en långvarig infektion och efter det blir hon aldrig helt återställd. Kvar finns en ihållande influensaliknande känsla i kroppen. Hon har ledvärk och känner sig ofta utmattad. Hon besöker sin husläkare som remitterar henne till en smärtklinik på ett sjukhus samt till en psykiatriker. Efter utredning får Maria diagnosen kroniskt trötthetssyndrom. Efter cirka sex månaders sjukskrivning bedömer Försäkringskassan att Maria inte längre har rätt till sjukpenning då hennes arbetsförmåga inte bedöms vara nedsatt i förhållande till alla normalt förekommande arbeten på arbetsmarknaden. Maria kan inte gå tillbaka till sitt tidigare tunga arbete i flyttfirman och företaget har ingen möjlighet att ge Maria nya anpassade arbetsuppgifter. Maria erbjuds att delta i ett arbetsmarknadspolitiskt program via Arbetsförmedlingen under fyra veckor. Maria klarar inte att fullfölja programmet på grund av sin svåra ledvärk. Maria inser att hon inte klarar att arbeta heltid på längre sikt. När hon träffar sin läkare igen får hon ett läkarutlåtande. Av det framgår att hennes arbetsförmåga är nedsatt till viss del, men inte hur länge och i vilken omfattning. Maria ansöker om aktivitetsersättning hos Försäkringskassan som ringer läkaren för kompletterande uppgifter. Läkaren berättar att hon tycker att Maria borde kunna jobba i ett arbete som är lämpligt för henne, men att det i realiteten är nästan omöjligt att få ett sådant jobb. Läkaren bedömer att Marias arbetsförmåga är nedsatt med ungefär 50 %. Frågeställningar att diskutera Ni behöver inte svara på alla frågor, men låt dem vara en utgångspunkt för diskussionerna. 1. Sätt dig in i Marias situation. Hur ser hennes livssituation ut och vilka är hennes behov för att få yrkeslivet att fungera? 2. Vad behöver Maria få hjälp med? Diskutera. 3. Vilka stödformer är aktuella för att möta Marias behov? 4. Utifrån Marias situation, ser du risker för komplikationer i det här fallet? Finns det risk för krockar mellan myndigheterna och stöden? 5. Ser du hinder för samarbete i det här fallet? Finns det begränsningar i regelverket som försvårar? 6. Hur påverkar sekretessen möjligheter till samarbete i det här fallet? 14

15 7. Hur påverkas Marias livssituation och ekonomiska situation beroende på vilka stöd myndigheterna beviljar? 8. Kan handläggare gå utanför roller och uppdrag om det ger ett bra resultat? I så fall när och i vilken omfattning? 9. Om du fick tänka fritt, finns det någon regeländring som du skulle önska som skulle kunna underlätta i Marias fall? 10. Har du erfarenhet av liknande fall? Har du goda exempel på lösningar eller lyckade samarbeten? 11. Läs igenom följande stycke ur den gemensamma värdegrunden om samarbete (mellan myndigheter) och diskutera vad det betyder i Marias fall. I 6 förvaltningslagen stadgas att varje myndighet ska lämna andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna verksamheten. Vidare föreskrivs i 6 kap. 5 offentlighets och sekretesslagen att en myndighet på begäran av en annan myndighet ska lämna uppgifter som den förfogar över, i den mån hinder inte möter på grund av bestämmelse om sekretess eller av hänsyn till arbetets behöriga gång. 15

Intervju med Elisabeth Gisselman

Intervju med Elisabeth Gisselman Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk

Läs mer

Barn och ungdomar med fibromyalgi

Barn och ungdomar med fibromyalgi Barn och ungdomar med fibromyalgi Hur vardagen kan vara Om barn och ungdomar med fibromyalgi. En hjälp för dig, din familj, dina vänner och skolan. Utgiven av Fibromyalgi, vad är det? Fibromyalgi är en

Läs mer

BILAGA TILL RUTIN DOKUMENTATION SOL & LSS

BILAGA TILL RUTIN DOKUMENTATION SOL & LSS 1 (7) TYP AV DOKUMENT: BILAGA TILL RUTIN DOKUMENTATION SOL OCH LSS BESLUTAD AV: UPPDRAGSCHEF ANTAGEN: 19 JANUARI 2016 ANSVARIG: KVALITETSSAMORDNARE REVIDERAS: ÅRLIGEN SENAST REVIDERAD: 18 MAJ 2016 BILAGA

Läs mer

Lärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén

Lärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Ronja. En dag får hon ett meddelande på Facebook av Lisa i klassen. Det står bara Tjockis! Ronja vill vara kompis med Lisa.

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI

UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll -socialpsykiatri är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer

Läs mer

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Till dig som undervisar barn som har reumatism Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Inledning Den här foldern ger en kort introduktion till vad barnreumatism är och hur du som lärare kan agera

Läs mer

Personlig assistans Skellefteå kommun

Personlig assistans Skellefteå kommun Avtal Personlig assistans Skellefteå kommun För dig med funktionsnedsättning ger personlig assistans från Skellefteå kommun en stor frihet. Tillsammans med dig utformar vi ett stöd som ökar dina möjligheter

Läs mer

Antalet medlemmar och företag som deltog i mentorskapsprogrammet i fjol

Antalet medlemmar och företag som deltog i mentorskapsprogrammet i fjol MEDLEMSANSÖKAN MENTORSKAPS- PROGRAMMET CANCER ÄR MER ÄN BARA EN SJUKDOM. CANCER KAN VARA OSÄKERHET PÅ SIG SJÄLV OCH SIN FRAMTID, PÅ SINA VÄRDERINGAR OCH SINA DRÖMMAR. CANCER VÄNDER UPP OCH NER, OCH VÄCKER

Läs mer

Dunderbergsgatan 2 0481-450 00 vx individochfamilj@nybro.se Hemsida http://www.nybro.se

Dunderbergsgatan 2 0481-450 00 vx individochfamilj@nybro.se Hemsida http://www.nybro.se Assistansberättigad Personnummer God man/förvaltare Telefonnummer Postadress Besöksadress Telefon E-post Postgiro Org.nr NYBRO KOMMUN Individ- och familjenämnden 382 80 NYBRO Dunderbergsgatan 2 0481-450

Läs mer

Vi är anhöriga. Är du en av oss?

Vi är anhöriga. Är du en av oss? Vi är anhöriga Är du en av oss? Att få vårda en närstående är samma sak som att få ge en gåva till någon man tycker om. Helt naturligt är det också slitsamt att vara anhörigvårdare. Då är det viktigt att

Läs mer

Välkommen till din loggbok!

Välkommen till din loggbok! Loggbok för: 1 Välkommen till din loggbok! Den här boken är till för dig som ska träna med Minneslek. I loggboken får du information om arbetsminnet, veta hur träningen går till och ett schema där du kan

Läs mer

Pedagogiskt material till föreställningen

Pedagogiskt material till föreställningen Pedagogiskt material till föreställningen Pucko vs Milan Detta är ett material vars huvudsyfte är att fånga upp de teman och situationer som är en del av föreställningen. Målet är att skapa reflektion

Läs mer

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år Fallbeskrivningar Mikael 19 år Ruben 12 år Therese 18 år Tom 10 år Mikael 19 år Fallbeskrivning Mikael har haft svårigheter med relationer sedan han började i skolan. Föräldrarna beskriver honom som en

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom, skada eller död blir situationen för barnen

Läs mer

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består

Läs mer

Demens mitt i livet. Svenska Demensdagarna 2016. Karin Lindgren

Demens mitt i livet. Svenska Demensdagarna 2016. Karin Lindgren Demens mitt i livet Svenska Demensdagarna 2016 Karin Lindgren Diagnosen var på sätt och vis en lättnad; äntligen gick det att förstå det obegripliga och nu trodde vi att vi äntligen skulle få hjälp.men

Läs mer

Övning: Dilemmafrågor

Övning: Dilemmafrågor Övning: Dilemmafrågor Placera föräldrarna i grupper med ca 6-7 st/grupp. Läs upp ett dilemma i taget och låt föräldrarna resonera kring tänkbara lösningar. Varje fråga kan även visas på OH/ppt samtidigt,

Läs mer

Rutin gällande Lex Sarah

Rutin gällande Lex Sarah RUTIN GÄLLANDE LEX SARAH 2015-04 Ansvarig: Kvalitetschef Utfärdat av: Kvalitetsutvecklare Berörda verksamheter: Sociala verksamheten Version: 3/2015-04 Rutin gällande Lex Sarah Styrdokument Socialtjänstlagen

Läs mer

Metodstöd. Handläggning när sjukpenning inte ska betalas ut. Rätt förmån - rätt ersättning 2007-05-24. Enheten för processer för sjukförmåner

Metodstöd. Handläggning när sjukpenning inte ska betalas ut. Rätt förmån - rätt ersättning 2007-05-24. Enheten för processer för sjukförmåner Metodstöd Handläggning när sjukpenning inte ska betalas ut Rätt förmån - rätt ersättning 2007-05-24 Filnamn: metodstöd 1.5 Mall: 0rapport.dot, 1999-05-01 Datum: 2007-05-24 2(36) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förkortningar

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning

Omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning Omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2015 Reviderad 2015-04-14 Omsorg är vår uppgift! Åldrande och funktionsnedsättningar kan orsaka svårigheter på många olika sätt. Ibland behövs det

Läs mer

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Vår beteckning 2012-03-30 69161/2011

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Vår beteckning 2012-03-30 69161/2011 1 (24) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Bilaga 1 - Registeranalys av unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Innehåll Inledning... 2 Data och definitioner... 5 Inflödet till

Läs mer

Detta gäller när jag blir sjukskriven

Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven I den här broschyren har vi samlat några kortfattade råd till dig som blivit sjukskriven. När det gäller sjukskrivning och ersättning

Läs mer

opereras för åderbråck

opereras för åderbråck Till dig som skall opereras för åderbråck Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset!

Läs mer

Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid

Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Avdelningen för analys och prognos 1 Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Inledning Under senare år har ohälsotalet minskat. Minskningstakten har dock varit betydligt långsammare i gruppen under

Läs mer

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Informationen ska vara en vägledning för dig under din rehabiliteringsperiod hos oss. Är det något

Läs mer

Regional rutin för egenvårdsbedömning

Regional rutin för egenvårdsbedömning Regional rutin för egenvårdsbedömning Rutin för utförare av hälso- och sjukvård i. De regionala rutinerna har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Rutinerna är fastställda av hälso-

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

Praktik i staten 2016-2018 FAQ

Praktik i staten 2016-2018 FAQ Praktik i staten 2016-2018 FAQ Denna FAQ är ett levande dokument som återfinns i samma utformning på Statskontoret, Arbetsgivarverket och Arbetsförmedlingens respektive hemsidor. Dessa tre myndigheter

Läs mer

Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen

Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen 1(13) Innehållsförteckning Inledning... 3 Målgrupp... 3 Grundläggande värderingar... 3 Inriktning... 3 Lagstiftning... 4 Socialtjänstlagen... 4 Rätt

Läs mer

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun 2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4

Läs mer

Varför Genomförandeplan?

Varför Genomförandeplan? Äldreboende Varför Genomförandeplan? Kvalitetssäkrar omvårdnaden säkerställer att boendes behov blir tillgodosedda. Stödjer personal att arbeta behovsinriktat. Behovsstyrt istället för insatsstyrt. Personalen

Läs mer

Lättläst sammanfattning Åtgärder mot fusk och fel med assistansersättning

Lättläst sammanfattning Åtgärder mot fusk och fel med assistansersättning Lättläst sammanfattning Åtgärder mot fusk och fel med assistansersättning Det här har utredningen undersökt Assistansersättningen är till för att ge alla människor möjlighet att vara med i samhället som

Läs mer

Överenskommelse om samverkan

Överenskommelse om samverkan Överenskommelse om samverkan Ansvarsfördelning och samordning av insatser till personer som på grund av psykisk funktionsnedsättning behöver vård och stödinsatser från samhället INNEHÅLL Syfte 3 Mål 3

Läs mer

BESLUT 1(6) Vuxennämnden ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att komma tillrätta med bristerna, senast den 19 maj 2010.

BESLUT 1(6) Vuxennämnden ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att komma tillrätta med bristerna, senast den 19 maj 2010. Tillsyn, Region syd, Sektion 4 BESLUT 1(6) 2010-03-19 Diarienummer 989/2010 Vuxennämnden i Landskrona Stadshuset 261 80 Landskrona ÄRENDET Tillsyn enligt 13 kap. 1 socialtjänstlagen (SoL) av handläggning

Läs mer

Om socialförsäkringen

Om socialförsäkringen Arbetsgivare Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige. Den ger

Läs mer

EXTRA KRAFT. Extra kraft EN PRESENTATION AV SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD

EXTRA KRAFT. Extra kraft EN PRESENTATION AV SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD EXTRA KRAFT Extra kraft EN PRESENTATION AV SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD 1 2 EXTRA KRAFT EXTRA KRAFT 3 Ibland behövs det extra kraft för att rätt person och rätt arbetsgivare ska hitta

Läs mer

Vad tycker du om din hemtjänst?

Vad tycker du om din hemtjänst? 0849065530 Vad tycker du om din hemtjänst? Alla äldre har rätt till en hemtjänst med god kvalitet. För att kunna förbättra och utveckla hemtjänsten genomför Institutet för kvalitetsindikatorer denna undersökning

Läs mer

Delaktighet och inflytande via personliga utvecklingsprogram

Delaktighet och inflytande via personliga utvecklingsprogram Delaktighet och inflytande via personliga utvecklingsprogram intervjuer med brukare och personal i bostad med särskild service Verksamheten ska vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmande

Läs mer

Tidslinje för politikutvecklingsarbetet i Framtidsstaden Framtidsstaden är ett politikutvecklingsprojekt som löper över flera år.

Tidslinje för politikutvecklingsarbetet i Framtidsstaden Framtidsstaden är ett politikutvecklingsprojekt som löper över flera år. Workshopmaterial 1 Workshop för föreningar och klubbar om Framtidsstaden Det här är ett workshopmaterial som vänder sig till socialdemokratiska föreningar och klubbar i Stockholms stad som vill delta i

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION. Jämställdhetsmålen. www.kvinnofrid.nu FOKUS ÄLDRE. Kerstin Kristensen

VÅLD I NÄRA RELATION. Jämställdhetsmålen. www.kvinnofrid.nu FOKUS ÄLDRE. Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Jämställdhetsmålen VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS ÄLDRE Kerstin Kristensen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

En utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism.

En utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism. Kalle växer upp med mor, far och en yngre broder. Tidigt märker man att Kalle inte är som alla andra, han är överaktiv, har svårt i kontakten med andra barn, lyssnar inte på föräldrarna, rymmer och försvinner.

Läs mer

Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande

Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande Välkommen senior! Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande Kanske har vi alla någon gång i livet tittat oss i spegeln och mötts av ett ansikte vars ålderstecken inte riktigt stämmer överrens med känslan

Läs mer

VÄLKOMNA. ska prägla vår verksamhet genom en levande kristen grundsyn och en kärleksfull gemenskap.

VÄLKOMNA. ska prägla vår verksamhet genom en levande kristen grundsyn och en kärleksfull gemenskap. VÄLKOMNA till Brandströmska Förskolan Nylöse. Här nedan finner du information om Brandströmska förskolan Nylöse. Du kan klicka dig direkt till följande rubriker: 1. Mål och Metoder 2. Så här arbetar vi

Läs mer

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

Vad tycker du om din hemtjänst?

Vad tycker du om din hemtjänst? UEnr Hösten 2012 Vad tycker du om din hemtjänst? Alla äldre har rätt till en hemtjänst med god kvalitet. För att kunna förbättra och utveckla hemtjänsten genomför Statistiska centralbyrån (SCB) denna undersökning

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Cirkulärnr: 09:16 Diarienr: 09/1053 Arbetsgivarpolitik: 09-2:5 Nyckelord: Nystartsjobb, arbetsmarknad Handläggare: Phia Moberg Avdelning: Avdelningen

Cirkulärnr: 09:16 Diarienr: 09/1053 Arbetsgivarpolitik: 09-2:5 Nyckelord: Nystartsjobb, arbetsmarknad Handläggare: Phia Moberg Avdelning: Avdelningen Cirkulärnr: 09:16 Diarienr: 09/1053 Arbetsgivarpolitik: 09-2:5 Nyckelord: Nystartsjobb, arbetsmarknad Handläggare: Phia Moberg Avdelning: Avdelningen för arbetsgivarpolitik Sektion/Enhet: Förhandlingssektionen

Läs mer

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Du är tryggheten Att vara ett stöd och en lugn, trygg punkt för ditt barn är om möjligt ännu viktigare när barnet hamnar på sjukhus.

Läs mer

Barns delaktighet i familjerättsliga processer

Barns delaktighet i familjerättsliga processer Barns delaktighet i familjerättsliga processer - Dokumentation och utmaningar i det sociala arbetet 2012-03-30 Barns rättigheter Rättighet ett mångtydigt begrepp. Legala och moraliska rättigheter. Enbart

Läs mer

Om du blir skadad i vården...... kan du i vissa fall ha rätt till ersättning från patientförsäkringen

Om du blir skadad i vården...... kan du i vissa fall ha rätt till ersättning från patientförsäkringen Om du blir skadad i vården...... kan du i vissa fall ha rätt till ersättning från patientförsäkringen Besök vår hemsida för mer information: www.patientforsakring.se Om du skadas i vården... Om du drabbas

Läs mer

Sjukersättning och aktivitetsersättning under tid med ersättning

Sjukersättning och aktivitetsersättning under tid med ersättning Sjukersättning och aktivitetsersättning under tid med ersättning Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning kan

Läs mer

EG-rätten brukar delas in i primär- och sekundärrätt. Vad innebär dessa termer? Ge också minst två exempel på rättsregler som ingår i sekundärrätt

EG-rätten brukar delas in i primär- och sekundärrätt. Vad innebär dessa termer? Ge också minst två exempel på rättsregler som ingår i sekundärrätt Tenta januari 2010 Fråga 1 EG-rätten brukar delas in i primär- och sekundärrätt. Vad innebär dessa termer? Ge också minst två exempel på rättsregler som ingår i sekundärrätt = Kodnummer. Fråga 2 M och

Läs mer

Verksamhetsplan elevhälsan

Verksamhetsplan elevhälsan Verksamhetsplan elevhälsan För EduLexUs AB 2012/2013 Innehåll Elevhälsan blir ett nytt begrepp i skollagen...3 Om sekretess...3 Elevhälsan inom EduLexUs...4 Så här fungerar det...5 Prioriterade utvecklingsområden

Läs mer

Ekonomiskt stöd när du söker jobb A LLT D U B EHÖV ER V E TA OM A RBETS LÖSHETS FÖ R S Ä KR I N GEN

Ekonomiskt stöd när du söker jobb A LLT D U B EHÖV ER V E TA OM A RBETS LÖSHETS FÖ R S Ä KR I N GEN Ekonomiskt stöd när du söker jobb A LLT D U B EHÖV ER V E TA OM A RBETS LÖSHETS FÖ R S Ä KR I N GEN Vad är arbetslöshetsförsäkringen? 3 Vem gör vad? 3 När har du rätt till arbetslöshetsersättning? 4 Vad

Läs mer

Rutin vid bältesläggning

Rutin vid bältesläggning Rutin vid bältesläggning Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) gäller en allmän skyldighet att erbjuda en god vård som skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda

Läs mer

Socialtjänstens skyldigheter inom missbruks- och beroendevården. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting

Socialtjänstens skyldigheter inom missbruks- och beroendevården. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting Socialtjänstens skyldigheter inom missbruks- och beroendevården Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting Ansvarig kommun (2 kap., 2 a kap SoL) - Varje kommun ansvarar för socialtjänsten

Läs mer

Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer

Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer Tove Bylund Grenklo, PhD, beteendevetare 20 februari 2015 Tove Bylund Grenklo Oundvikligt Dödsfallet (förlusten) och sorgen Påverkbart

Läs mer

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785

Läs mer

www.viljaforlag.se Svara på frågorna/diskutera med dina klasskamrater när du har läst kapitlet!

www.viljaforlag.se Svara på frågorna/diskutera med dina klasskamrater när du har läst kapitlet! ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN SOM Svara på frågorna/diskutera med dina klasskamrater när du har läst kapitlet! Kapitel 1 1. Jim och Amir studerar på en folkhögskola. Vet du vad en folkhögskola är? Vad är

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

STATISTISKA CENTRALBYRÅN

STATISTISKA CENTRALBYRÅN STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(13) Instruktion för Ad-hoc modul 2005 om Sammanjämkning familjeliv/arbetsliv Tillägg till AKU, 15-64 åringar, under hela året i rotationsgrupp 2. Kontaktperson AKU: 08-506 940

Läs mer

Konsten att leda workshops

Konsten att leda workshops Konsten att leda workshops Förbättra din kommunikation, prestation och ledarskap. www.lacinai.se 1 Några grundbultar: I ett seminarium är målet satt liksom innehållet I en workshop är målet satt, men innehållet

Läs mer

ALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET

ALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET ALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET Denna policy omfattar frågor som har med vanor och skadligt bruk att göra och kan användas som mall för upprättande av en egen alkohol- och drogpolicy. Syfte och mål

Läs mer

Slutrapport. Unga med funktionsnedsättning i Värmdö. Annika Dahlberg, personlig handläggare aktivitetsersättning.

Slutrapport. Unga med funktionsnedsättning i Värmdö. Annika Dahlberg, personlig handläggare aktivitetsersättning. Slutrapport Unga med funktionsnedsättning i Värmdö Annika Dahlberg, personlig handläggare aktivitetsersättning Försäkringskassan Mona Eriksson, arbetsförmedlare och sius-konsulent Arbetsförmedlingen 2014-10-20

Läs mer

Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre

Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre Inledning Denna skrift riktar sig till dig som vill driva

Läs mer

Datum 2013-07-18. Svarsskrivelse till Autism- och Aspergerföreningen Uppsala län och FUB

Datum 2013-07-18. Svarsskrivelse till Autism- och Aspergerföreningen Uppsala län och FUB Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Carina Kumlin Datum 2013-07-18 Diarienummer NHO-2013-0121.31 Nämnden för hälsa och omsorg Svarsskrivelse till Autism- och Aspergerföreningen

Läs mer

Välkommen Till Trollbackens förskola 2012-2013

Välkommen Till Trollbackens förskola 2012-2013 Välkommen Till Trollbackens förskola 2012-2013 Välkommen till vår förskola! Vi står inför en ny spännande höst med nya och gamla barn, delvis ny personal, en ny ledningsorganisation (from jan-2013), påbörja

Läs mer

Handledare för caset är Jaana Kurvinen och Pär Vilhelmsson.

Handledare för caset är Jaana Kurvinen och Pär Vilhelmsson. Inledning Titel: Revisionsfirman BM Det här caset är författat av Gunilla Andersson, Pia Ericsson, Catrine Edwardsson och Conny Melberg. Caset är skrivet som en del av kursen Organisationsteori B 5 poäng

Läs mer

FÖRBUNDSINFO. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv

FÖRBUNDSINFO. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 3 januari 2009 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv När en arbetstagare drabbas av sjukdom har arbetsgivarens rehabiliteringsskyldighet.

Läs mer

Anhörigstöd i Mjölby kommun

Anhörigstöd i Mjölby kommun Anhörigstöd i Mjölby kommun Det kan både skänka glädje och trygghet att hjälpa en anhörig men det kan även skapa oro, trötthet. För att orka kan man behöva stöd. Vilket stöd som behövs är olika från person

Läs mer

kan en böjsena slitas av om man fastnar med fingret eller använder fingret för att dra hårt i något. Skadan kan också uppstå på grund av en

kan en böjsena slitas av om man fastnar med fingret eller använder fingret för att dra hårt i något. Skadan kan också uppstå på grund av en Böjsenskada Information till dig som har skadat en böjsena Den här informationen riktar sig till dig som har en böjsenskada, vilket innebär att innebär att en böjsena helt eller delvis har gått av och

Läs mer

Social dokumentation. Lisbeth Hagman Utredare Stiftelsen Äldrecentrum

Social dokumentation. Lisbeth Hagman Utredare Stiftelsen Äldrecentrum Social dokumentation Lisbeth Hagman Utredare Stiftelsen Äldrecentrum Vad reglerar? Förvaltningslagen (1986:223) Socialtjänstlagen (2001:453) SOSFS 2006:5 2013-10-25 Vilka bestämmelser gäller? SoL 11 kap.

Läs mer

Sjukpenning. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

FOTA. Tävling åk. 4-7 FÖR DINA RÄTTIGHETER! 25 ÅR! Fyra enkla övningar om Barnkonventionen BAR N KONV EN TIONEN. 20 november 2014

FOTA. Tävling åk. 4-7 FÖR DINA RÄTTIGHETER! 25 ÅR! Fyra enkla övningar om Barnkonventionen BAR N KONV EN TIONEN. 20 november 2014 FOTA BAR N KONV EN TIONEN 25 ÅR! 20 november 2014 FÖR DINA RÄTTIGHETER! Fyra enkla övningar om Barnkonventionen Tävling åk. 4-7 HEJ! FOTOTÄVLING FÖR ÅK. 4-7 I höst fyller Barnkonventionen 25 år och vi

Läs mer

DITT ARBETE. Om Du är folk- eller förtidspensionär på heltid eller inte haft arbete sedan ett år tillbaka, fortsätt till C på sidan 3.

DITT ARBETE. Om Du är folk- eller förtidspensionär på heltid eller inte haft arbete sedan ett år tillbaka, fortsätt till C på sidan 3. A FRÅGOR OM DIN LIVSSITUATION 0. DATUM: 200 - - år månad dag 02. I vilket land är Du född? Födelseland... 03. Om Du inte är född i Sverige, när flyttade Du hit? År... Besvara följande frågor genom att

Läs mer

Hantering av skyddade personuppgifter

Hantering av skyddade personuppgifter Hantering av skyddade personuppgifter inom stadens skolor Bakgrund Kommunfullmäktige har den 12 april 2010 antagit Stadsövergripande policy om skyddade personuppgifter med riktlinjer till nämnder och bolag.

Läs mer

Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar?

Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 3: 2006 Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? En studie kring barns självvärderingar

Läs mer

Äldreomsorg för dig som bor i Stockholms stad

Äldreomsorg för dig som bor i Stockholms stad Äldre Direkt Äldreomsorg för dig som bor i Stockholms stad Telefon: 08-80 65 65 E-postadress: aldredirekt.service@stockholm.se Stockholms Trygghetsjour Om du har ett akut behov av vård och omsorg. Telefon

Läs mer

Till alla som väntar eller just fått barn

Till alla som väntar eller just fått barn Till alla som väntar eller just fått barn Välkommen till Försäkringskassan När du får barn kommer du troligen att ha mer kontakt med Försäkringskassan än du har haft förut. Det är vi som har hand om och

Läs mer

Riktlinjer för kooperativet Hand i hands arbetsmiljöarbete

Riktlinjer för kooperativet Hand i hands arbetsmiljöarbete Riktlinjer för kooperativet Hand i hands arbetsmiljöarbete Innehåll A. Inledning B. Övergripande mål C. Policy D. Resursfördelning E. Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare F. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

för äldre i Karlskrona

för äldre i Karlskrona Anhörigstöd för äldre i Karlskrona Design och layout Marie-Louise Bescher Denna broschyr är framtagen av äldreförvaltningen 2010-09-14. Tryckeri: Karlskrona kommun, Psilander Grafiska Denna broschyr ger

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre 2011-05-02

Bättre liv för sjuka äldre 2011-05-02 Bättre liv för sjuka äldre 2011-05-02 Eftermiddagens workshop utmynnande i några prioriterade områden/frågor från varje grupp. Här följer en sammanställning av gruppdiskussionerna utifrån de två frågeställningarna.

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet

Läs mer

Granskning av enheterna för personlig assistans

Granskning av enheterna för personlig assistans TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2010-03-15 Socialförvaltningen Maria Johansson, kvalitetsinspektör 1 (7) Diarienr 0004/10-013 Granskning av enheterna för personlig assistans Beslut Tillsynen avslutas Socialförvaltningen

Läs mer

Utvärdering FÖRSAM 2010

Utvärdering FÖRSAM 2010 Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...

Läs mer

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. 1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline

Läs mer

Första dagboken: ATT HANTERA EN TSUNAMI. Onsdag 19 januari

Första dagboken: ATT HANTERA EN TSUNAMI. Onsdag 19 januari Onsdag 19 januari Irma 17 år. Jan och jag uppvaktar. Improviserar svensk-dansk "Ja, må hon leva med kage og chokola-a-de ". Jan med tårtans plasthuva på sitt huvud. Tårta och presenter var vi ute och köpte

Läs mer

För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång

För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Släpp kontrollen- Vinn friheten! För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Innehåll Inledning... 5 Att vara anhörig till en person med missbruksproblematik...10 Begreppet medberoende...18

Läs mer

Struktur och Ledning i små organisationer

Struktur och Ledning i små organisationer Kungl. Tekniska Högskolan ME1010, Organisation och kundskapsintensivt arbete Fredrik Bergenlid, 870510-0157 Christian Rane, 810105-0279 Struktur och Ledning i små organisationer Innehåll 1 Inledning 1

Läs mer

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 16 februari 2016 följande dom (mål nr 3136-14 och 3137-14).

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 16 februari 2016 följande dom (mål nr 3136-14 och 3137-14). HFD 2016 ref. 10 Fråga om det efter 180 dagar förelegat särskilda skäl att inte pröva en persons arbetsförmåga mot normalt förekommande arbeten. Denna prövning kan grundas på en läkarundersökning som genomförts

Läs mer

Manual FaR-METODEN. Personcentrerad. samtalsmetodik. Receptet: Uppföljning. FYSS 2015 och andra rekommendationer

Manual FaR-METODEN. Personcentrerad. samtalsmetodik. Receptet: Uppföljning. FYSS 2015 och andra rekommendationer Manual FaR-METODEN Personcentrerad samtalsmetodik Receptet: FaR/MIN PLAN Samverkan med aktivitets arrangörer/ egen aktivitet FYSS 05 och andra rekommendationer Utgåva april 05. Allt material kan laddas

Läs mer

Anhörigstöd. - så här fungerar det hos oss!

Anhörigstöd. - så här fungerar det hos oss! Anhörigstöd - så här fungerar det hos oss! Vem finns anhörigstödet till för? Det kan ge såväl glädje som trygghet att hjälpa och stödja en närstående, men det kan också innebära oro och trötthet. Du som

Läs mer

Verktyg för Achievers

Verktyg för Achievers Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem

Läs mer

Välkommen till Lärkans Förskola!

Välkommen till Lärkans Förskola! Tomelilla kommun Barn och Utbildning LÄRKANS FÖRSKOLA Välkommen till Lärkans Förskola! Skomakaregatan 10 273 36 Tomelilla 0417-181 65 150710 På Lärkans Förskola lär och utvecklas vi tillsammans Vår verksamhet

Läs mer

Tjänsteskrivelse Ansökan om prestationsersättning för lokala värdighetsgarantier 2014

Tjänsteskrivelse Ansökan om prestationsersättning för lokala värdighetsgarantier 2014 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2014-08-21 DNR SN 2014.160 TERHI BERLIN SID 1/2 UTREDARE 08-587 854 58 TERHI.BERLIN@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Ansökan om prestationsersättning

Läs mer